15 Industriproduktion m.m. Sammanfattning. Kött och ägg. Mjölk och mejeriprodukter

261 I kapitel 15 redovisas vissa uppgifter om jordbrukets leveranser av viktigare animalieprodukter samt vissa uppgifter om förädlingsvärden inom livsmedelsoch dryckesvaruindustrin. Vidare redovisas kvantitets- och värdeuppgifter för jordbruksvaror och livsmedel enligt SCB:s statistik över industrins varuproduktion. Dessutom presenteras uppgifter om antalet sysselsatta inom livsmedelsindustrin och andra livsmedelsbranscher. Sammanfattning Kött och ägg Nötkött (tabell 15.1) Produktionen av nötkött (exklusive kalv) uppgick 2011 till 133 500 ton, vilket var lika stor produktion som året innan. Slaktade kvantiteter från tjur stod för den största delen av produktionen, dvs. 48 %. Slakten av stut, som representerar 11 % av den totala slakten, har femdubblats sedan 1995, från 8 400 till 46 600 slaktkroppar. Generellt kan man säga att produktionen av storboskap i ton har varit relativt konstant de senaste åren med bara små variationer mellan åren. Får och lamm (tabell 15.2) Produktionen av får- och lammkött uppgick 2011 till knappt 5 100 ton, vilket var en ökning med 1 % mot föregående år. Av den totala produktionen utgjorde lammkött 81 %. Sedan 1995 har produktionen av lammkött ökat med 55 % och produktionen av fårkött har ökat med 13 %. Griskött (tabell 15.3) Produktionen av griskött uppgick år 2011 till 256 100 ton vilket var en minskning med 3 % mot året innan. Antal slaktkroppar av svin uppgår till 2,8 milj. Det är en minskning med 24 % jämfört med år 1995. Fjäderfä (tabell 15.4) Produktionen av fjäderfäkött uppgick år 2011 till 111 500 ton, vilket var en marginell minskning jämfört med 2010. Jämför man med år 1995 finner man en ökning med 52 %. Slakten uppgick 2011 till 78,2 milj. djur, vilket var 28 % fler än 1995. Ägg (tabell 15.5) Partihandelns invägning av ägg uppgick år 2011 till 91 700 ton vilket var en ökning med 6 % sedan 2010. Den totala produktionen, där den produktion som inte passerar partihandeln ingår, har ökat med 5 % sedan föregående år. Kött av ren och vilt (tabell 15.6) Produktionen av kött av vilt uppgick år 2011 till 16 500 ton. Detta var lika stor produktion som året innan och bara något högre än 1995. Under samma period minskade produktionen av renkött med 39 %. Denna uppgick år 2011 till 1 400 ton. Produktionen av renkött motsvarar 1 % av produktionen av nötkött. Motsvarande tal för viltköttet är 12 %. Mjölk och mejeriprodukter Antal mejerier och mjölkleverantörer (tabell 15.7) Redovisningen i tabellen avser antal mejerier, antal mjölkleverantörer och kvantiteten invägd mjölk. Strukturutvecklingen gör att antalet mjölkleverantörer minskar för varje år och uppgick år 2011 till omkring 5 300. Minskningen av antalet leverantörer mellan 2010 och 2011 var 6 %. Samtidigt ökar mjölkavkastningen per ko och därmed blir den invägda genomsnittliga leveransen per leverantör och dag större och närmar sig 1 500 kg per dag. Totalt invägdes 2 850 milj. kg mjölk år 2011. Mjölkens medelfetthalt och medelproteinhalt är relativt stabil

262 från år till år och uppgår 2011 till 4,20 respektive 3,41 %. Mjölkens användning (tabell 15.8) Av den totala invägningen 2011 användes 44 % för tillverkning av konsumtionsmjölk, syrade produkter och grädde samt 33 % till osttillverkning. Andelen mjölk som går till konsumtionsmjölk och ostframställning har varit ganska konstant under de senaste tio åren. Produktion av mejerivaror (tabell 15.9) Den totala mjölkproduktionen har minskat marginellt sedan 2010 och med 13 % sedan 1995. Produktionen av konsumtionsmjölk har minskat 17 % sedan 1995. Av den totala mjölkproduktionen på 2,9 milj. ton utgör konsumtionsmjölken 30 %. Produktionen av syrad mjölk m.m. är oförändrad sedan föregående år. Sedan 2010 är produktionen av grädde och ost oförändrad. Smörproduktionen har minskat 3 % och produktionen av mjölkpulver har ökat med 4 %. Allmänt Anställda m.m. inom livsmedelsindustrin (tabell 15.10) Under perioden år 2007 till och med 2010 minskade antalet anställda inom tillverkningsindustrin med cirka 92 000 personer. Antalet anställda (beräknat i helårspersoner) var cirka 546 000 personer år 2010. Förädlingsvärdet minskade inom tillverkningsindustrin för samma period, 2007 2010, med 28 miljarder kronor, men ökade mellan 2009 och 2010 med 65 miljarder kronor och har år 2010 ett värde på 483 miljarder kronor. Livsmedelsindustrin inkl. dryckes- och tobaksindustrin har under perioden 2007 2010 minskat antalet anställda med 800 personer. Antalet anställda år 2010 var strax över 52 000 personer. Förädlingsvärdet ökade dock under samma period med cirka 2,7 miljarder kronor, för att år 2010 ha ett värde på 38,1 miljarder kronor. Antalet anställda har minskat för de flesta delbranscherna inom Livsmedelsindustrin inkl. dryckes- och tobaksindustrin. Undantagen är Frukt-, bär- och grönsaksindustrin, Kvarnprodukt- och stärkelseindustrin och den i klassningen övriga delen benämnd Annan livsmedelsindustri, där antalet anställda har ökat i respektive grupp under perioden 2007 2010. Stora procentuella ökningar av förädlingsvärdet märks hos Kvarnprodukt- och stärkelseindustrin, Fodermedelsindustrin samt Annan livsmedelsindustri under perioden 2007 2010. Dryckes- och tobaksindustrin har det högsta förädlingsvärdet per anställd år 2010 med ett värde på drygt 1,4 miljoner kronor, vilket också är högre än hela tillverkningsindustrin som år 2010 hade ett förädlingsvärde per anställd på 0,9 miljoner kronor. Livsmedelsindustrins varuproduktion (tabell 15.11) De värdemässigt viktigaste av industrins produkter på livsmedelsområdet tillhör segmenten kött- och köttvaror, mejerivaror och drycker. Av enskilda produktgrupper kan särskilt nämnas mjölk och grädde (inklusive yoghurt), griskött, beredda köttprodukter samt bakverk och bröd. Förändringarna i produktionen sedan 2006 pekar på en ökning i merparten av segmenten. Produktionen av djurfoder samt fisk-, kräft- och blötdjur har ökat mest sedan 2006. Produktionen av socker och sockervaror samt kaffe, te, kakao, kryddor m.m. har däremot minskat. Sedan 2006 har produktionen gått ned med knappt 40 respektive drygt 20 % för dessa båda segment. Livsmedelssektorns sysselsättning (tabell 15.12) I tabellen redovisas antalet sysselsatta inom livsmedelssektorn enligt den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken, RAMS. Statistik för livsmedelsindustrin som baseras på individdata (RAMS) ger i allmänhet högre tal än statistik som redovisas i Företagens ekonomi. Detta beror bl.a. på att statistiken i Företagens ekonomi är begränsad till företag av viss storlek. Avgränsningen av livsmedelssektorn baseras inte på några officiellt vedertagna kriterier utan kan ses som tillfällig eller provisorisk. Det framgår att de flesta av sektorns knappt 356 000 sysselsatta, år 2010, återfinns inom

263 hotell, restaurang och catering (128 000 personer) och detaljhandel (knappt 91 300 personer). Kvinnorna dominerar i detaljhandel medan de flesta sysselsatta inom jordbruk, skogsbruk och fiske är män. Om statistiken Kött och ägg Jordbruksverket redovisar varje år siffror avseende marknadsförd slakt i landet. Som underlag används uppgifter från Jordbruksverkets slaktregister dit alla slakterier veckovis lämnar uppgifter om antal slaktade djur och slaktvikt fördelat på olika djurkategorier. Vidare utför Jordbruksverket årligen beräkningar av den totala äggproduktionen. Beräkningarna baseras på uppgifter från partihandeln om invägning av svenska ägg. Beräkningarna genomförs varje månad och bygger på förutsättningen att 79% av den totala äggproduktionen passerar partihandeln. Jordbruksverkets beräkningar av produktionen av ren- och viltkött bygger huvudsakligen på statistik från Sametinget och Jägareförbundet. Mjölk och mejeriprodukter Uppgifter om mejerihanteringen lämnas i Svensk Mjölks statistik. I denna statistik ingår också uppgifter för mejerier som inte är anslutna till Svensk Mjölk. Med Svensk Mjölks uppgifter som grund beräknar Jordbruksverket den totala produktionen av mejerivaror och mjölkpulver. Allmänt Livsmedelsindustrin Från och med år 2003 hämtas uppgifterna från undersökningen Företagens ekonomi, vilken i grunden bygger på administrativt material från Skatteverket, som kompletteras med enkätuppgifter från ett urval på cirka 15 000 företag. Uppdelning av livsmedelsindustrin från Företagens ekonomi på olika delbranscher sker numera enligt Standard för svensk näringsgrensindelning (SNI 2007). Denna standard baseras på de vid företagens olika verksamhetsenheter producerade varornas branschtillhörighet enligt ett mest kriterium. SCB:s statistik för livsmedelssektorn innehåller bland annat uppgifter från resultaträkning med ytterligare specificeringar, balansräkning, investeringar, antal anställda samt beräknade variabler som förädlingsvärde, produktionsvärde och förbrukningsvärde. Livsmedelsindustrins varuproduktion Fr.o.m. 1996 produceras varudata som följd av EU-krav i en egen undersökning, Industrins varuproduktion, frikopplad från företagsstatistiken. Statistiken ingår i en inom EU samordnad undersökning, PRODCOM (Produktionsstatistik inom Gemenskapen). Produktionsstatistiken avser företag med minst 20 anställda. Dessa undersöks via enkät. Industriföretag med en omsättning föregående år, enligt momsuppgifter, på minst 50 miljoner kronor, oavsett antal anställda, enkätundersöks också sedan 2006. Uppgifterna samlas huvudsakligen in via SCB:s statistikinsamlingsverktyg SIV. Uppgifter avseende mindre företag inhämtas från administrativa källor. Produktionen i saluvärden av olika varor och varugrupper av livsmedel redovisas i tabell 15.11. Tabellen är ett aggregat för 2006 2010 avseende den produktion av drygt 600 varor i termer av åttasiffriga KN-koder. För närmare information om hur de olika varugrupperna avgränsats med KN-nummer hänvisas till bilaga 5 eller SCB:s webbplats www.scb.se. Under Hitta statistik, Statistik efter ämne, Handel med varor och tjänster samt Utrikeshandel med varor finns hänvisningar till och information om produktindelningar enligt KN. Under fliken Se även finner man detaljerade uppgifter från Intrastat vad gäller varukoder (KN). I huvudsak har samma aggregering på varugrupper använts som för utrikeshandelsstatistiken i kapitel 16, vilket förklarar varför någon produktion ej redovisas för vissa grupper. Antingen saknas produktion i Sverige eller också ligger den utanför industrin. Eftersom statistiken på varunivå avser saluvärden och inte förädlingsvärden anses det

264 inte meningsfullt att redovisa totaler i varustatistiken. Varor som produceras inom en viss industri kan vara insatsvaror inom andra industrier och skulle vid en totalredovisning komma att räknas dubbelt. Detta problem är dock mindre för livsmedelsindustrin än för övrig tillverkningsindustri där slutprodukten i större utsträckning än inom livsmedelsindustrin utgörs av halvfabrikat. Viss uppmärksamhet krävs dock vid tolkningen av statistiken och vid bedömningar av den relativa betydelsen av produktionen av olika varor. I figur 15B lämnas en redovisning av livsmedelsproduktionen i kvantiteter. Dock har inte sådana varugrupper tagits med där heterogeniteten bedömts vara för stor för att göra en summering till kvantiteter någorlunda meningsfull. Varugrupper för vilka kvantitetsredovisningen i statistiken för hela eller delar av varusortimentet varit ofullständig har tagits med till en del. Uppgifter om kvantiteter redovisas endast på den finaste nivån av KN, dvs. 8- siffernivån. Påpekas bör också att vissa varor är belagda med sekretess i databasen vissa år och vissa år inte alls. Därmed förklaras varför databasuttag och därmed redovisade siffror skiljer sig mellan år och böcker. Jämförelser mellan åren bör också göras med viss försiktighet på grund av detta sekretessförfarande. I anslutning till figur 15B och tabell 15.11 redovisas i fotnoter vilka KN-koder som exkluderas respektive år. Sysselsättningen i livsmedelssektorn I praktiskt taget all statistik som beskriver produktion och distribution av livsmedel inhämtas också uppgifter om sysselsättningen, t.ex. antal sysselsatta. Ett viktigt syfte med uppgifterna är att möjliggöra beräkningar av olika slags relationstal, t.ex. produktion per sysselsatt och mervärde per sysselsatt. Eftersom olika statistikmaterial inte alltid tas fram på samma sätt och inte alltid med sammanfallande definitioner och avgränsningar är det svårt att summera statistiken till sammanfattande beskrivningar av sysselsättningen inom hela livsmedelssektorn. För sådana beskrivningar måste man därför utgå från ett övergripande material. Ett sådant material är SCB:s årliga registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, RAMS. Uppgifterna i tabell 15.12 har hämtats från RAMS i vilket landets samtliga förvärvsarbetande personer fördelats på näringsgren. Klassificering av de sysselsatta på näringsgren sker utifrån förhållandena under november månad räkningsåret. Information om bransch för det arbetsställe där personen är sysselsatt hämtas från Företagsdatabasen (FDB) vid SCB och redovisning sker enligt Standard för svensk näringsgrensindelning, SNI. I tabell 15.12 redovisas antal sysselsatta i livsmedelssektorn år 2009 och 2010 med näringsgrensgruppering enligt SNI2007. Som sysselsatta räknas de som under november bedöms ha förvärvsarbetat under minst fyra timmar (i genomsnitt en timme per vecka). Som förvärvsarbete räknas inte normalt hushållsoch hemarbete eller arbete i den egna köksträdgården. Vidare har som förvärvsarbetande inte räknat medhjälpande familjemedlemmar i familjens rörelse. Till livsmedelssektorn har i tabell 15.12 hänförts branscher som enligt beskrivningen i SNI yrkesmässigt hanterar livsmedel eller livsmedelsråvaror. SNI är emellertid utformad på ett sådant sätt att en entydig avgränsning av den tvärsektor vi vill kalla livsmedelssektorn inte är möjlig. Exempelvis får vi inte med personer som arbetar med lejda livsmedelstransporter förpackningar till livsmedelsindustrin och handeln produktion av insatsvaror till jordbruket produktion av insatsvaror till livsmedelsindustrin livsmedelsförsäljning i t.ex. varuhus statlig administration av jordbruk och fiske branschens intresseorganisationer jordbruk som har sin huvudsakliga verksamhet i annan näringsgren. Förutsättningarna för undersökningen har under senare år ändrats i en del avseenden

265 vilket påverkar möjligheterna till tidsmässiga jämförelser. Detta beror på att ett förhållandevis stort antal personer inte kan hänföras till näringsgren genom att företaget eller arbetsstället inte återfunnits i FDB. År 1985 var antalet sådana personer totalt 172 315 (4,0 % av samtliga sysselsatta). År 2010 uppgick antalet till 47 600 (1,1 % av samtliga sysselsatta). Fram t.o.m. 1990 kunde en viss del av dessa personer hänföras till näringsgrenen jordbruk m.m. (21 000 personer år 1990), eftersom de konstaterats ha haft inkomst av jordbruksfastighet (varav en del verksamma enbart inom skogsbruk). Efter skatteomläggningen 1991 finns inte längre denna möjlighet. Ändringar har också under årens lopp skett i reglerna för vilka företag som skall ingå i FDB. Bl.a. har tidigare inte ingått företag som inte varit redovisningsskyldiga för mervärdeskatt. Fr.o.m. 1997 år dock alla företag mervärdeskatteskyldiga från första kronan, dvs. registret omfattar numera samtliga juridiska och fysiska personer som bedriver något slag av affärsmässig verksamhet. Denna ändring har dock haft obetydlig effekt på antalet sysselsatta enligt RAMS. Den underskattning av sysselsättningen som blir resultatet av att företag inte kunnat återfinnas i FDB bedöms vara störst för jordbruket. Enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) 2010 är antalet sysselsatta inom jordbruket 64 400 personer (i åldern 15 74 år) mot 47 500 i RAMS.År 2010 arbetade enligt Lantbruksregistret (LBR) 61 000 personer (exklusive tillfälligt sysselsatta) mer än 450 timmar per år med jordbruk på företag med mer än 2,0 hektar åker eller minst 5,0 hektar jordbruksmark eller med stora djurbesätt-ningar eller med minst 2 500 m 2 frilandsareal eller med minst 200 m 2 växthusyta för trädgårdsproduktion. Annan publicering Jordbruksverket publicerar fortlöpande uppgifter om animalieproduktion och jordbruksproduktionen vad gäller prisindex och priser inom livsmedelsområdet. Publicering sker i Statistiska meddelanden, JO 48 respektive JO 49. Denna statistik finns tillgänglig på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se under rubrikerna Ta del av statistiken och vidare under Animalieproduktion respektive Priser och prisindex. Delar av statistiken publiceras också i Jordbruksverkets statistikdatabas i anslutning till Jordbruksverkets webbplats. Uppgifter om antal mejerier, invägd mjölk, mjölkens användning m.m. publiceras av Svensk Mjölk på www.svenskmjolk.se. Uppgifter om sysselsatta, produktionsvärde, förädlingsvärde, rörelseintäkter och -kostnader m.m. för olika näringsgrenar finns publicerade i databaser i anslutning till SCB:s webbplats www.scb.se. Uppgifter om industrins produktion av jordbruksvaror och livsmedel grupperade enligt KN-nomenklaturen, finns publicerade i Statistikdatabasen i anslutning till SCB:s webbplats www.scb.se. I den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken vid SCB, RAMS, finns branschfördelad statistik enligt SNI69, SNI92, SNI2002 och SNI2007 för landets samtliga förvärvsarbetande. Grundtabellerna i RAMS finns samlade i det årliga sysselsättningspaketet AMPAK där uppgifter för län och kommun är tillgängliga. Statistik från RAMS finns också i Statistikdatabasen, som kan nås via SCB:s webbplats www.scb.se. Sysselsättningsuppgifter enligt arbetskraftsundersökningarna (AKU) redovisas varje månad, kvartal och helår i SCB:s Statistiska meddelanden. Senaste årsmedeltal återfinns i AM 12 SM 1201. Statistik över jordbrukets sysselsättningsförhållanden 2010 har redovisats i Statistiska meddelanden JO 30 SM 1101. SM-publikationerna är tillgängliga på SCB:s webbplats www.scb.se. Publikationerna för jordbruket kan också nås via Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se.

266 Figur 15A Antal sysselsatta inom livsmedelsindustrin 2010 Number of employees in food manufacturing Slakterier och köttvaruindustri Fisk- och beredningsindustri Frukt-, bär- och grönsaksindustri Olje- och fettvaruindustri Mejerier och glassindustri Kvarnprodukt- och stärkelseindustri Bagerier, knäckebröds- och kexind. Sockerindustri Choklad- och konfektindustri Övrig livsmedelsindustri Spritdrycksind. o råspritbrännerier Vin- och fruktvinindustri (inkl. cider) Män Kvinnor Ölbryggerier och mälterier Mineralvatten- och läskedrycksind. 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 Antal Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS).

267 Figur 15B Industriproduktion av vissa livsmedel och livsmedelsvarugrupper 2010, 1 000-tal ton Industrial production of certain food products and groups of food products Nötkött 1 Griskött 2 Fjäderfäkött Beredda köttprodukter 3 Mjölk o. grädde Fil och liknande produkter Glassvaror 4,5 Ost o. ostmassa 6 Fisk, kräft- o blötdjur 7 Mjöl, gryn, malt m.m. Bakverk o. bröd m.m. 8 Frysta grönsaker Sylt o. marmelad Saft 5 Socker, melass och honung Kaffe Margarin o. annat matfett 9 Starksprit 5 Maltdrycker, cider m.m. 5 Drycker utan alkohol 5 0 250 500 750 1 000 1 250 1 000-tal ton 1) Exkl. KN 02.06.2910. KN-koder, se bilaga 5. För vissa 8-siffriga koder, se hänvisning till SCB:s webbplats i texten på sidan 264. 2) Exkl. KN 02.03.1110. 3) Exkl. KN 16.01.0099c, KN 16.01.0099d, KN 16.01.0099e, KN 16.02.5095a, KN 16.02.9099b. 4) Exkl. KN 21.05.0099. 5) Milj. liter. 6) Exkl. KN 04.06.9082 7) Exkl. KN 03.04.1931, KN 03.04.2929, KN 03.05.4100, KN 03.05.4980, KN 16.04.1291, KN 16.04.1299, KN 16.04.1511, KN 16.04.1995, KN 16.04.2090, KN 16.04.3090, KN 16.05.2010 och KN16.05.2099. 8) Exkl. KN 19.05.9030a. 9) Exkl. KN 15.17.9091. Källa: SCB, Industrins varuproduktion.

268 Tabell 15.1 Antal slaktkroppar och slaktade kvantiteter av nötboskap 1995 2011 1 Number of slaughtered animals and slaughtered quantities of cattle Antal slaktkroppar; Kalv Stut Tjur Kviga Ko Summa slaktade kvantiteter storboskap Antal slaktkroppar Godkänd slakt 2011 27 159 46 566 196 931 47 924 137 543 428 964 2010 26 639 41 326 182 476 53 233 147 471 424 506 2009 29 428 43 257 181 735 52 881 152 174 430 047 2005 33 037 49 422 179 703 44 582 159 335 433 042 2000 38 975 31 824 217 287 56 116 184 762 489 989 1995 29 930 8 419 234 308 52 179 206 779 501 685 Slaktade kvantiteter (1 000-tal ton) 2011 4,43 14,34 63,52 13,56 42,03 133,45 2010 4,28 13,10 60,43 15,09 44,90 133,53 2009 4,64 13,70 60,43 14,81 46,27 135,20 2005 4,54 14,82 57,44 11,98 47,17 131,40 2000 4,38 9,42 69,63 14,40 51,99 145,43 1995 3,15 2,39 70,35 12,19 55,16 140,09 1) Hemslakt ingår inte i de redovisade talen. Källa: Jordbruksverket. Tabell 15.2 Antal slaktkroppar och slaktade kvantiteter av får och lamm 1995 2011 1 Number of slaughtered animals and slaughtered quantities of sheep and lambs Antal slaktkroppar; Tackor Lamm slaktade kvantiteter och baggar Antal slaktkroppar Godkänd slakt 2011 33 056 228 515 2010 32 724 221 911 2009 33 793 221 274 2005 28 046 177 934 2000 28 301 173 849 1995 32 727 155 903 Slaktade kvantiteter (1 000-tal ton) 2011 0,95 4,11 2010 0,92 4,07 2009 0,97 4,09 2005 0,78 3,29 2000 0,73 3,18 1995 0,84 2,65 1) Hemslakt ingår inte i de redovisade talen. Källa: Jordbruksverket.

269 Tabell 15.3 Antal slaktkroppar och slaktade kvantiteter av svin 1995 2011 1 Number of slaughtered animals and slaughtered quantities of pigs Antal slaktkroppar; slaktade kvantiteter Svin inkl. spädgris Antal slaktkroppar Godkänd slakt 2011 2 845 390 2010 2 936 240 2009 2 956 433 2005 3 159 930 2000 3 251 100 1995 3 742 660 Slaktade kvantiteter (1 000-tal ton) 2011 256,08 2010 263,48 2009 260,75 2005 275,13 2000 276,98 1995 308,81 1) Hemslakt ingår inte i de redovisade talen. Källa: Jordbruksverket. Tabell 15.5 Partihandelns invägning och total produktion av ägg 1990 2011, 1 000-tal ton Eggs delivered to wholesalers and total production Tabell 15.4 Antal slaktkroppar, 1 000-tal och slaktade kvantiteter av kycklingar 1995 2011 1, 1 000-tal ton Number of slaughtered animals and slaughtered quantities of chickens Antal slaktkroppar; slaktade kvantiteter Kycklingar Antal slaktkroppar 2 Godkänd slakt 2011 78 182 2010 78 507 2009 73 504 2005 71 886 2000 68 617 1995 61 313 Slaktade kvantiteter (1 000-tal ton) 2 2011 111,53 2010 111,99 2009 105,18 2005 96,45 2000 89,89 1995 73,58 1) Hemslakt ingår inte i de redovisade talen. 2) Kasserade kycklingar ingår ej från år 2005. Källa: Jordbruksverket. År Invägning 1 Total produktion 2 2011 91,7 116 2010 86,2 111 2009 79,8 105 2005 73,7 102 2000 65,1 100 1995 68,5 108 1990 79,4 122 1) Uppgiftsinsamlingen utökades i januari 2001, vilket från denna månad torde ha påverkat siffrorna med 10 12 % i höjande riktning. 2) Den totala äggproduktionen har beräknats under antagandet att ca 35 % t.o.m. år 2000, ca 27 % år 2001 2007, ca 24 % år 2008 2010 samt ca 21 % fr.o.m. år 2011 inte passerar partihandeln. Källa: Jordbruksverket.

270 Tabell 15.6 Produktion av kött från ren och vilt 1 1990 2011, ton Production of meat from reindeer and wild animals År Ren Vilt 2011* 1 400 16 500 2010 1 400 16 500 2009 1 500 16 400 2005 1 700 15 700 2000 1 400 17 700 1995 2 300 16 000 1990 2 600 22 000 1) Kött av hare, älg och annat vilt. Källa: Jordbruksverket. Tabell 15.7 Antal mejerier och mjölkleverantörer till dessa, vid mejerier invägd mjölk, medelinvägning per dag och leverantör, medelfetthalt samt medelproteinhalt 1990 2011 Number of dairies and suppliers, weight of delivered milk, and average content of fat and protein År Antal Antal mjölk- Invägd Medelinväg- Medel- Medelmejerier 1 leveran- mjölk, ning per fett- proteintörer 2 1 000-tal leverantör halt, % halt, % ton och dag, kg 2011 35 5 341 2 850 1 462 4,20 3,41 2010 36 5 697 2 862 1 376 4,23 3,41 2009 36 6 137 2 934 1 310 4,24 3,40 2005 37 8 634 3 163 1 004 4,25 3,38 2000 50 12 168 3 297 742 4,18 3,28 1995 57 17 176 3 243 517 4,33 3,34 1990 71 24 786 3 432 379 4,31 3,36 1) Antal mejerier den 31 december respektive år. 2) Årsmedeltal av antal leverantörer per månad. Källa: Svensk Mjölk.

271 Tabell 15.8 Användning av vid mejerier invägd mjölk 1990 2011, 1 000-tal ton och procent Disposition of milk delivered to dairies År Invägning, Procent av invägning Konsumtions- Ystmjölk Mjölk till Skum- och Övrigt, 1 000-tal mjölk och till ost, mjölkpulver, kärnmjölk ton grädde 1, % % % till foder, % % 2011 2 850 44 33 18 0 5 2010 2 862 45 33 18 0 4 2009 2 933 44 35 20 0 1 2005 3 163 43 36 15 1 5 2000 3 297 42 37 16 1 4 1995 3 243 43 37 11 1 8 1990 3 432 42 31 19 1 8 1) Inkl. syrade produkter. Källa: Svensk Mjölk. Tabell 15.9 Produktion av mejerivaror och mjölkpulver 1995 2011, 1 000-tal ton Dairy production and production of milk powder År Produktion av mejerivaror Total Konsum- Syrad Grädde Smör 1 Ost Mjölk- mjölktions- mjölk pul- produkmjölk m.m. ver 2 tion 2011 877 263 110 38 103 55 2 887 2010 914 263 110 39 103 53 2 899 2009 908 264 104 45 108 62 2 971 2005 992 265 89 45 118 53 3 208 2000 1 024 261 96 49 127 49 3 348 1995 1 057 252 89 53 129 36 3 304 1) Inkl. smördel i annat matfett. 2) Inkl. kärnmjölkspulver. Källa: Jordbruksverket.

272 Tabell 15.10 Antal arbetsställen, antal sysselsatta och förädlingsvärden inom livsmedelsoch dryckesvaruindustrin. Branschindelning enligt SNI 2007 Number of establishments, employees and value added in foodstuffs and beverages manufacturing. Division into branches according to SNI 2007 Tillverk- Varav nings- Livsme- Varav industri dels-, Slakterier Fisk- och Frukt-, Olje- och Mejerier Kvarndryckes- och fiskbered- bär- och fettvaru- och produktvaru- och köttvaru- nings- grönsaks- industri glass- och tobaks- industri industri industri industri stärkelseindustri industri SNI 2007 10 33 101 120 101 102 103 104 105 106 Antal arbetsställen 2010 57 425 3 879 564 229 288 1.. 178 145 2009 56 842 3 801 537 226 223 66 171 146 2008 57 313 3 801 550 225 208 66 175 140 2007 56 371 3 692 553 219 247 1.. 179 139 Antal anställda 2010 545 714 52 023 10 550 1 807 4 230 1.. 5 873 1 699 2009 563 726 51 838 10 510 1 736 3 475 994 5 881 1 661 2008 622 824 52 824 10 325 1 775 3 592 995 6 027 1 585 2007 637 832 52 825 10 912 1 864 4 141 1.. 6 443 1 665 Förädlingsvärde, mkr 2010 482 778 38 120 6 068 1 125 3 379 1.. 3 948 1 604 2009 417 649 36 162 5 986 1 052 2 476 960 4 403 1 544 2008 484 762 34 257 5 381 1 059 2 312 735 4 074 1 445 2007 510 976 35 446 5 877 1 063 3 145 1.. 4 608 1 287 Förädlingsvärde per anställd, tkr 2010 885 734 575 622 799 1.. 672 944 2009 741 698 570 606 713 966 749 930 2008 778 649 521 597 644 739 676 912 2007 801 671 539 570 759 1.. 715 773 1) Sekretessregler gör att SNI 103 resp. 104 ej kan redovisas var för sig år 2007 och 2010. Det som redovisas under SNI 103 avser summan av SNI 103+104. Källa: SCB, Företagens ekonomi 2007 2010.

273 Tabell 15.10 (forts.) Bageri Varav Annan Varav Foder- Dryckes- Varav och mjöl- Bagerier, livsme- Choklad- medels- varu- Ölbryg- Mineralprodukts- knäcke- dels- och kon- industri och gerier vatten industri bröds- och industri fekt- tobaks- och läskekexindustri industri industri dryckssamt industri sockertillverkning SNI 2007 107 1071 72 108 1081 82 109 110+120 1105 1107 Antal arbetsställen 2010 1 562 1 552 579 253 115 219 80.. 2009 1 564 1 555 541 245 112 215.... 2008 1 587 1 580 517 238 115 218.... 2007 1 545 1 538 481 231 115 214.... Antal anställda 2010 13 176 13 148 8 247 3 047 784 5 657 2 668.. 2009 13 225 13 197 7 761 2 909 913 5 682.... 2008 13 746 13 720 8 051 3 080 938 5 790.... 2007 13 386 13 372 7 600 3 168 800 6 014.... Förädlingsvärde, mkr 2010 6 594 6 584 6 560 2 752 850 8 071 2 216.. 2009 6 417 6 411 5 873 2 400 535 6 917.... 2008 6 460 6 448 5 747 2 273 728 6 317.... 2007 6 395 6 390 5 477 2 911 710 6 883.... Förädlingsvärde per anställd, tkr 2010 500 501 795 903 1 084 1 427 830.. 2009 485 486 757 825 586 1 217.... 2008 470 470 714 738 776 1 091.... 2007 478 478 721 919 888 1 144.... Fotnot 1 13 till tabell 15.11, som finns på nästa sida. 1) Exkl. KN 16.01.0099c för 2009, 0099d, 0099e för 2007 o. 2009, 16.02.5080a för 2006 2007 o. 5095a för 2009 2010. 2) Exkl. KN 03.05.4100, 4980 för 2006 2007 o. 2010. 3) Exkl. KN 16.04.1291, 1299, 1995, 2090, 3090 för 2006 2007 o. 2009 2010, 1390 för 2006 2007, 1511 för 2009 2010, 1991 för 2007, 16.05.2099 för 2006 o. 2010 o. 2010 för 2010. 4) Exkl. KN 19.05.9030a för 2006 2007 o. 2009 2010. 5) Exkl. KN 19.02.1910, 1990 för 2007. 6) Exkl. KN 12.10.1000, 2010, 2090 o. 12.12.9120, 9180, 9920, 9930, 9941, 9949, 9970 för 2008 2010. 7) Exkl. KN 20.05.2020 för 2006 o. 2010. 8) Exkl. KN 20.04.9098x för 2006 2007. 9) Exkl. KN 17.04.9061 för 2009, 9065 för 2009 2010 o. 9071 för 2010. 10) Exkl. KN 12.13.0000, 12.14.1000, 9010, 9090 för 2008 2010 o. 23.06.9090 för 2006. 11) Exkl. KN 19.01.1000 för 2010 o. 19.02.2091, 2099, 3090 för 2007. 12) Exkl. KN 21.04.2000 för 2006. 13) Exkl. KN 12.01.0010, 0090, 12.02.1010, 1090, 2000, 12.03.0000, 12.04.0010, 0090, 12.05.1010, 1090, 9000, 12.06.0010, 0091, 0099, 12.07.2010, 2090, 4010, 4090, 5010, 5090, 9110, 9190, 9915, 9991, 9997 o. 12.08.1000, 9000 för 2008 2010.

274 Tabell 15.11 Industrins produktion av jordbruksvaror och livsmedel 2006 2010, milj. kr Industrial production of agricultural products and foodstuffs SITC 2006 2007 2008 2009 2010 01 Kött och köttvaror Nötkött 6 200 6 378 7 228 7 587 7 537 Griskött 9 831 8 981 10 210 10 606 10 435 Får-, lamm- och getkött 192 221 267 319 320 Fjäderfäkött 2 085 2 501 2 794 2 903 3 044 Övrigt kött inkl. vilt 184 177 263 313 280 Beredda köttprodukter 1 8 750 6 744 11 167 5 920 8 695 02 Mejeriprodukter och ägg Mjölk, grädde, yoghurt m.m. 12 017 12 053 13 111 12 272 12 249 Smör o. andra smörfettsprodukter 1 475 1 582 1 895 1 723 1 901 Glassvaror 1 484 1 108 1 252 1 307 715 Ost och ostmassa 4 141 3 747 4 565 4 319 4 197 Ägg och äggalbuminer 129 152 189 236 229 03 Fisk-, kräft- o. blötdjur m.m. Fisk, kräft- o. blötdjur 2 494 510 1 111 1 430 842 Beredningar av fisk, kräft o. blötdjur 3 394 506 2 861 664 423 04 Spannmål o. varor därav Spannmål (exkl. ris) 0 0 1 1 0 Mjöl, gryn, malt m.m. 2 390 2 658 3 412 2 938 2 580 Ris 13 11 18 12 7 Bakverk o. bröd m.m. 4 6 971 7 247 17 077 7 727 7 979 Okokt pasta 5 254 0 205 259 304 Övriga beredn. av spannmål o. mjöl 1 562 1 732 2 003 2 260 2 132 05 Frukt och grönsaker Färska o. kylda grönsaker 6 23 27 0 0 0 Frysta grönsaker 601 578 608 850 711 Torkade el. tillfälligt konserverade grönsaker samt rötter, stam- el. rotknölar 172 176 191 178 156 Beredda potatisprodukter 7 492 1 076 1 000 1 297 527 Övriga beredningar av grönsaker 8 376 450 984 1 137 1 124 Färsk, kyld, torkad frukt, bär o. nötter 0 0 0 3 0 Fryst frukt o. bär 158 145 557 365 569 Saft, sylt o. marmelad 2 531 2 434 2 473 2 216 2 267 Övriga beredningar av frukt o. bär 116 115 53 134 179 06 Socker, sockervaror m.m. Socker melass o. honung 2 429 2 152 2 415 2 521 2 342 Sockerkonfektyrer 9 1 839 1 792 1 757 259 288 07 Kaffe, te, kakao, kryddor m.m. Kaffe o. kaffeersättningar 3 693 3 441 4 048 4 010 3 280 Choklad o. kakaoberedningar 2 911 3 209 3 919 3 159 1 710 Te, kakao o. kryddor 372 304 283 278 425 08 Djurfoder 10 5 003 5 803 7 335 7 050 7 298 09 Diverse livsmedelsprodukter Soppor, såser och buljonger 2 199 2 967 3 164 3 257 3 412 Margarin o. annat matfett 1 770 1 802 2 075 1 959 1 537 Beredningar av spannmål, mjöl m.m. 11 722 726 1 152 1 147 580 Övriga livsmedel 12 2 711 1 709 1 673 1 850 2 128 11 Drycker Starksprit 4 835 5 119 4 925 4 865 4 293 Vin 220 201 79 85 85 Övriga drycker med alkohol 3 962 4 187 4 316 4 609 4 800 Drycker utan alkohol 5 218 5 375 5 435 5 652 6 087 12 Tobak 2 828 2 591 3 078 3 502 3 921 22 Oljeväxtfrön o. oljehaltiga nötter 13 0 0 0 0 0 4 Oljor och fetter 1 552 1 814 2 503 2 311 2 201 Fotnot 1 13, se föregående sida. Källa: SCB, Industrins varuproduktion.

275 Tabell 15.12 Sysselsatta minst en timme per vecka i november inom olika livsmedelsbranscher 2009 och 2010 enligt SNI 2007 Number of employed persons at least one hour/week in November in different branches of the food sector according to SNI 2007 SNI 2007 2009 Totalt Andel kvinnor, procent 01 Jordbruk och jakt samt service i anslutning härtill 45 297 21,2 01.1 2, 4 5 (exkl. 01.150, Jordbruk m.m. (växtodling, djurskötsel, blandat 290, 430, 440, 491 499) jordbruk) 1 40 749 19,7 01.491, 499 Renskötsel samt övrig uppfödning av andra djur 930 17,8 01.6 Service till jordbruk och bearbetning av skördade växter 3 546 39,3 01.7 Jakt och service i anslutning härtill 72 12,5 02 Skogsbruk 1 11 54,5 02.3 Insamling av annat vilt växande skogsmaterial än trä 11 54,5 03 Fiske och vattenbruk 1 1 511 8,5 03.1 Fiske 1 190 4,9 03.2 Vattenbruk 321 22,1 10, 11 Livsmedelsframställning o. framställning av drycker 55 571 38,0 10.1 Beredn. o. hållbarhetsbehandl. av kött och köttvaror 11 087 30,8 10.2 Beredn. o. hållbarhetsbehandl. av fisk samt skal- o. blötdjur 1 991 43,9 10.3 Beredn. o. hållbarhetsbehandl. av frukt, bär o. grönsaker 3 937 36,3 10.4 Framställning av vegetabiliska o. animaliska oljor o. fetter 1 021 25,9 10.5 Mejerivaru- och glasstillverkning 6 824 29,7 10.6 Tillverkning av kvarnprodukter och stärkelse 1 767 31,1 10.7 Tillverkning av bageri- och mjölprodukter 16 310 48,9 10.81 Sockertillverkning 525 23,6 10.82 Tillverkning av choklad, choklad- och sockerkonfektyrer 2 648 48,7 10.83 89 Framställning / tillverkning av övriga livsmedel 4 949 39,8 11.01 Destillering, rening och tillblandning av spritdrycker 616 42,7 11.02 04 Framställning av vin, cider och andra fruktviner samt andra icke-destillerade jästa drycker 284 32,4 11.05-06 Framställning av öl och malt 2 588 23,6 11.07 Framställning av läskedrycker, mineralvatten och annat vatten på flaska 1 024 24,0 46 Parti- och provisionshandel utom med motorfordon 32 200 30,5 46.11, 17 Provisionshandel med jordbruksråvaror, levande djur, livsmedel, drycker m.m. 947 38,2 46.21, 23 Partihandel med spannmål, utsäde, djurfoder, levande djur 2 769 36,7 46.3 exkl. 46.35 Partihandel med livsmedel och drycker 28 484 29,7 47 Detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar 88 906 67,1 47.11 Detaljhandel med brett sortiment, mest livsmedel, drycker och tobak 75 292 67,9 47.2 exkl. 47.26 Specialiserad butikshandel med livsmedel och drycker 12 597 65,1 47.810, 992 Torg- o. marknads- samt ambulerande o. tillfällig handel med livsmedel 1 017 31,3 55, 56 Hotell-, restaurang- och cateringverksamhet m.m. 119 629 53,9 55.101, 56.1, 3 Hotell-, restaurang- och barverksamhet (exkl. hotell utan restaurang) 110 742 52,7 56.2 Cateringverksamhet 8 887 68,8 Summa livsmedelssektor 343 125 48,0 Ej specificerad verksamhet 45 895 56,0 Samtliga näringsgrenar 4 291 088 48,1 1) Medhjälpande familjemedlemmar ingår inte. Personliga företagare som också har en anställning klassificeras på näringsgren efter uppgift om företagarens status och därefter inkomst. Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS).

276 Tabell 15.12 (forts.) SNI 2007 2010 Totalt Andel kvinnor, procent 01 Jordbruk och jakt samt service i anslutning härtill 47 545 21,6 01.1 2, 4 5 (exkl. 01.150, Jordbruk m.m. (växtodling, djurskötsel, blandat 290, 430, 440, 491 499) jordbruk) 1 42 670 20,2 01.491, 499 Renskötsel samt övrig uppfödning av andra djur 961 17,7 01.6 Service till jordbruk och bearbetning av skördade växter 3 833 38,4 01.7 Jakt och service i anslutning härtill 81 17,3 02 Skogsbruk 1 13 30,8 02.3 Insamling av annat vilt växande skogsmaterial än trä 13 30,8 03 Fiske och vattenbruk 1 1 504 8,4 03.1 Fiske 1 190 5,5 03.2 Vattenbruk 314 19,4 10, 11 Livsmedelsframställning o. framställning av drycker 54 992 38,5 10.1 Beredn. o. hållbarhetsbehandl. av kött och köttvaror 11 077 30,6 10.2 Beredn. o. hållbarhetsbehandl. av fisk samt skal- o. blötdjur 2 007 44,6 10.3 Beredn. o. hållbarhetsbehandl. av frukt, bär o. grönsaker 3 985 35,9 10.4 Framställning av vegetabiliska o. animaliska oljor o. fetter 979 26,6 10.5 Mejerivaru- och glasstillverkning 6 759 29,2 10.6 Tillverkning av kvarnprodukter och stärkelse 1 761 30,2 10.7 Tillverkning av bageri- och mjölprodukter 15 565 51,0 10.81 Sockertillverkning 491 24,6 10.82 Tillverkning av choklad, choklad- och sockerkonfektyrer 2 701 46,9 10.83 89 Framställning / tillverkning av övriga livsmedel 5 184 40,4 11.01 Destillering, rening och tillblandning av spritdrycker 605 42,0 11.02 04 Framställning av vin, cider och andra fruktviner samt andra icke-destillerade jästa drycker 314 31,8 11.05-06 Framställning av öl och malt 2 474 25,0 11.07 Framställning av läskedrycker, mineralvatten och annat vatten på flaska 1 090 25,5 46 Parti- och provisionshandel utom med motorfordon 32 440 31,3 46.11, 17 Provisionshandel med jordbruksråvaror, levande djur, livsmedel, drycker m.m. 1 106 38,2 46.21, 23 Partihandel med spannmål, utsäde, djurfoder, levande djur 2 696 37,3 46.3 exkl. 46.35 Partihandel med livsmedel och drycker 28 638 30,4 47 Detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar 91 276 66,8 47.11 Detaljhandel med brett sortiment, mest livsmedel, drycker och tobak 76 860 67,6 47.2 exkl. 47.26 Specialiserad butikshandel med livsmedel och drycker 13 413 65,1 47.810, 992 Torg- o. marknads- samt ambulerande o. tillfällig handel med livsmedel 1 003 33,3 55, 56 Hotell-, restaurang- och cateringverksamhet m.m. 128 054 53,6 55.101, 56.1, 3 Hotell-, restaurang- och barverksamhet (exkl. hotell utan restaurang) 119 462 52,5 56.2 Cateringverksamhet 8 592 69,9 Summa livsmedelssektor 355 824 48,2 Ej specificerad verksamhet 47 613 58,0 Samtliga näringsgrenar 4 402 789 48,1