Riskanalys. Östra industriområdet, Svedala. FSD projekt nr Slutrapport: Brandingenjör/Civilingenjör Johan Sjölin FSD

FSD projekt nr 2015-220 Riskanalys Östra industriområdet, Svedala Slutrapport: 2016-02-12 Brandingenjör/Civilingenjör Johan Sjölin FSD FSD Malmö AB Box 3061, 200 22 Malmö Tel: 040-680 07 70 Rundgången 30B, 254 52 Helsingborg Tel: 042-400 02 21 Flaggskär, Gullberna Park, 371 54 Karlskrona Tel: 0455-30 70 24 Cardellsgatan 8, 291 31 Kristianstad Tel: 010-20 70 400 Trade Center, Box 803, 301 18 Halmstad Tel: 035-18 20 76 FSD Göteborg AB Elof Lindälvs gata 1, 414 58 Göteborg Tel: 031-756 86 00 FSD Stockholm AB Box 8187, 104 20 Stockholm Tel: 08-660 05 54 www.fsd.se fornamn.efternamn@fsd.se

Dokumentinformation FSD Projekt nr: 2015-220 Dokumenttitel: Objekt: Dokumentnummer: Uppdragsgivare: Riskanalys Östra industriområdet, Svedala Riskanalys inför ändring av detaljplan Östra industriområdet. 2015-220-RA-0 Atkins Sverige AB 202 15 Malmö Uppdragsgivarens referens: Magnus Hillberg Telefon 040-694 27 47 Handläggare: Kontrollerad av: Johan Sjölin Brandingenjör och Civilingenjör i riskhantering Telefon 072-963 63 34 Magnus Wall Brandingenjör Rapportstatus: Konfidentiell Intern Öppen 0 2016-02-12 JS MW 0 2015-01-29 Riskanalys JS MW FK 2015-01-15 Riskanalys JS MW Version Datum Anmärkning Handläggare Kontrollerad av Sida 1 av 23

Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte... 3 1.3 Omfattning och avgränsningar... 3 1.4 Kvalitetssäkring... 3 1.5 Underlag och styrande dokument... 3 1.6 Metod... 4 2 Regler och riktlinjer... 4 2.1 Risk, definition av begrepp... 4 2.2 Acceptanskriterier... 5 2.2.1 Principer och metoder för riskvärdering... 5 2.2.2 Av Länsstyrelsen Skåne rekommenderade acceptanskriterier... 6 3 Grovanalys... 7 3.1 Områdesbeskrivning... 7 3.2 Verksamhetsbeskrivning... 8 3.3 Skyddsobjekt... 8 3.3.1 Persontäthet inom området... 8 3.4 Riskinventering... 8 3.4.1 Transport av farligt gods på väg... 9 3.4.2 Hantering av brandfarlig vara... 10 3.4.3 Däcklager... 11 3.4.4 Identifierade riskkällor... 11 3.5 Problemidentifiering... 12 3.5.1 Antaganden vid problemidentifiering... 12 3.5.2 Länsstyrelsens rekommendationer... 12 3.5.3 Konflikter mellan planerad verksamhet och riktlinjer... 13 3.6 Slutsatser grovanalys... 13 4 Fördjupad riskanalys... 14 4.1 Sannolikheter... 14 4.2 Konsekvenser... 15 4.2.1 Transporter av farligt gods... 15 4.2.2 Hantering av brandfarliga och explosiva ämnen... 18 4.2.3 Hantering av giftiga ämnen... 19 5 Sammanvägd riskbedömning för området... 21 5.1 Individrisk, farligt godstransport... 21 5.2 Samhällsrisk, farligt godstransport... 23 5.3 Bedömning riskreducerande åtgärder... 23 6 Känslighets- och osäkerhetsanalys... 25 7 Slutsatser... 25 8 Referenser... 27 Sidan 2 av 26

1 Inledning 1.1 Bakgrund FSD Malmö AB (FSD) har, på uppdrag av Svedala Kommun genom Atkins Sverige AB, fått i uppdrag att utföra en riskbedömning inför ändring av detaljplan Östra industriområdet, Svedala. Planen är att kunna ändra markanvändning inom del av Östra industriområdet (härefter kallat etableringsområdet) så att detaljplanen även medger restaurang, handel och kontor inom redan planlagt industriområde. 1.2 Syfte Riskbedömningen ska ligga till grund för ett ställningstagande till ändring av detaljplan. Målet för uppdraget är att besvara följande frågor: - Hur är det lämpligt att utforma detaljplanen med hänsyn taget till den individrisk och samhällsrisk som råder på planområdet och i närområdet? - Vilka eventuella riskreducerande åtgärder kan behöva vidtas för att minska riskavstånd till identifierade riskkällor? 1.3 Omfattning och avgränsningar Uppdraget innefattar riskidentifiering, riskuppskattning, riskvärdering, inledande förslag på riskreducerande åtgärder samt att utreda effekten av en sådan etablering för framtida industriverksamhet. Uppdraget innefattar inte utredning av kostnad och nytta för riskreducerande åtgärder. Denna riskanalys avgränsar sig endast till att identifiera riskerna som kan uppkomma för byggnader och personer som vistas på fastigheterna inom etableringsområdet. Följande risker behandlas ej av FSD: - Risker för egendom, arbetsmiljö och påverkan på miljön. - Risker förknippade med bullersituationen i det aktuella området. - Risker kopplade till ökad trafikbelastning inom fastigheten och därigenom risk för att omkomma i trafikolyckor. - Risker förknippade med kontinuerlig exponering av toxiska ämnen. 1.4 Kvalitetssäkring Intern granskning har utförs av, från uppdraget, fristående person. Granskning har skett av Magnus Wall, brandingenjör, vilket innebär att en person med likvärdig kompetens som handläggaren har kvalitetssäkrat rapporten. 1.5 Underlag och styrande dokument Det finns ett flertal styrande dokument som skall beaktas vid nyexploatering avseende riskhantering. Dokumenten ställer krav på analys av risker för att säkerställa jämlika och sociala levnadsförhållanden i dag och för kommande generationer. För riskanalyser i detaljplaneringsprocessen är det främst i Plan och Bygg Lagen (PBL) [1] och Miljöbalken (MB) [2] som krav på riskanalyser med avseende på bland annat människors hälsa ställs. Ytterligare lagstiftning som behandlar riskhänsyn i samhällsplaneringen är Lagen om Skydd mot Olyckor (LSO) [3]. Utöver dessa har även hänsyn tagits till Länsstyrelsen Skånes Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen (RIKTSAM) [4] vilket är ett dokument med riktlinjer framtagna som stöd för beslutsfattare vid riskvärdering i samhällsplaneringen. Riktlinjernas syfte är att främja en likartad värdering av risker. Sidan 3 av 26

1.6 Metod Följande arbetsgång har legat till grund för analys av riskerna för området. Steg 1 Grovanalys a) Områdesbeskrivning. b) Riskinventering genom litteraturstudier och platsbesök. c) Identifiering av möjliga scenarion utifrån den insamlade informationen. Steg 2 Riskberäkningar för säkerhetsrisker d) Analys av de identifierade scenariona, där konsekvens och sannolikhet beräknas kvantitativt. Kvalitativ bedömning görs även där detta bedöms tillräckligt. Steg 3 Riskbedömning e) Sammanställning av riskbilden. f) Osäkerhets- och känslighetsanalys. g) Vid behov inledande förslag på riskreducerande åtgärder. 2 Regler och riktlinjer 2.1 Risk, definition av begrepp Ordet risk används i många olika sammanhang, gemensamt för användningen är dock att det syftar på någonting negativt. I denna handling används följande definition på begreppet risk: Risk = Konsekvens Frekvens Med konsekvens avses här konsekvenserna av en oönskad händelse eller olägenhet. Med frekvens avses ett mått på hur ofta denna händelse förväntas inträffa (olyckans eller olägenhetens sannolikhet). Mått på konsekvens och frekvens kan tas fram på olika sätt, kvalitativt eller kvantitativt, baserat på statistik och/eller expertbedömningar. Dessutom kan bedömningen av måtten påverkas av egna erfarenheter, t.ex. kan en händelse upplevas som mer sannolik om någon i vår närhet har drabbats än om vi bara sett en notis i en tidning [5]. Konsekvenser av oönskade händelser kan drabba många olika skyddsvärden. Följande uppdelning görs av International Electrotechnical Commission (IEC) [6]. Individrisker Arbetsmiljörisker Samhällsrisker Egendomsrisker Miljörisker I denna handling beaktas individ- och samhällsrisker. Med individrisk menas den risk som en enskild individ utsätts för när den vistas på en viss plats. Konsekvensen bedöms utifrån hur en enskild individ kan antas drabbas av en händelse. En individrisk på exempelvis 10-6 innebär att sannolikheten för att en händelse gör att en individ inom effektzonen förolyckas är 10-6 per år (1 gång på en miljon år). Individrisken är platsspecifik och tar ej hänsyn till hur många människor som kan utsättas för händelsen. Med samhällsrisk menas den risk som alla personer i ett område utsätts för och konsekvensen bedöms utifrån hur många personer som kan antas drabbas av en händelse. Samhällsrisken ökar alltså om personantalet i området ökar. En indelning av individ- och samhällsriskerna i hälso- respektive säkerhetsrisker kan också göras. I denna analys beaktas endast säkerhetsrisker. Säkerhetsrisker definieras som risken att omkomma i samband med en händelse, t.ex. en brand eller ett kemiskt utsläpp. Sidan 4 av 26

2.2 Acceptanskriterier Med acceptanskriterier i samband med risk avses vilka bestämmelser eller kriterier för vilka risknivåer som anses vara acceptabla. I Sverige finns inga lagstadgade kriterier avseende acceptabla risknivåer. 2.2.1 Principer och metoder för riskvärdering Som utgångspunkter för värdering av risk används i denna analys Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) fyra principer, framtagna av Statens Räddningsverk, för riskvärdering, [7]: Rimlighetsprincipen Proportionalitetsprincipen Fördelningsprincipen Principen om undvikande av katastrofer Som tillägg till dessa värderingsprinciper och för att möjliggöra en kvantitativ analys har acceptanskriterier för individrisk och samhällsrisk definierade av Det Norske Veritas (DNV) nyttjats för värdering av risknivån [5]. Dessa beskrivs kortfattat nedan. Dess acceptanskriterier är allmänt vedertagna vid denna typ av analys. Individrisk Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras: 1 x 10-5 per år Övre gräns för område där risker kan anses små: 1 x 10-7 per år Området mellan de olika gränserna benämns ALARP 1. Samhällsrisk I Figur 1 redovisas DNVs acceptanskriterium för samhällsrisk, visualiserad i ett F/N-diagram. Figur 1: Exempel på ett F/N-diagram samt acceptanskriterier enligt DNV för samhällsrisk, [6]. För en riskanalys innebär en tillämpning av ovanstående acceptanskriterier att risker ovanför ALARP-området anses vara oacceptabla, oavsett kostnader för eventuella åtgärder. Inom ALARPområdet kan risker accepteras om kostnaden för åtgärderna är orimligt höga eller då riskerna av andra orsaker kan anses vara acceptabla, samt att risker under den lägre gränsen anses vara acceptabla utan åtgärder. 1 ALARP - As Low As Reasonably Practicable Sidan 5 av 26

Sannolikhet dödsolyckor på grund av utsläpp av farligt gods [År^-1] 2.2.2 Av Länsstyrelsen Skåne rekommenderade acceptanskriterier Länsstyrelsen Skånes riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen (RIKTSAM) [4] anger rekommenderade acceptanskriterier gällande individ- och samhällsrisk för flertalet olika verksamheter. Verksamheterna på området förutsätter att personer som befinner sig på området är vakna samt att relativt få personer befinner sig inom området. Då verksamheterna även omfattar restaurang och handel förutsätts personer inte ha god kännedom om byggnaden de vistas inom och den direkta närmiljön. En mer detaljerad beskrivning av personbelastningsberäkningar visas i avsnitt 3.3.1. Acceptabel individrisk för kontorsverksamhet utgår även från antalet plan i byggnaden. Utförs byggnaden med mer än ett plan kan utrymningen ur byggnaden försvåras och antalet personer som kan förväntas uppehålla sig på fastigheten blir större. Utifrån ovanstående ger Länsstyrelsen Skåne rekommendationen att en individrisk understigande 10-6 är acceptabel för verksamheten om byggnaden utförs i ett plan och en individrisk understigande 10-7 är acceptabel för verksamheten om byggnaden utförs i flera plan. Utförs byggnaden i flera plan ska riskanalysen visa att samhällsrisken understiger 10-5 för en omkommen och 10-7 för 100 omkomna. Inga liknande kriterier för samhällsrisk finns återgivna i RIKTSAM för kontor i ett plan och utgångspunkt för fortsatt analys är att detta kriterium gällande samhällsrisk är konservativt för samtliga planerade verksamheter. I denna rapport används följande acceptanskriterier: Individrisk Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras: 1 x 10-6 per år Övre gräns för område där risker kan anses små: 1 x 10-7 per år Samhällsrisk 1,00E-03 Samhällsrisk 1,00E-04 1,00E-05 1,00E-06 Övre ALARP Nedre ALARP 1,00E-07 1,00E-08 1,00E-09 1 10 100 1000 10000 Antal döda [st] Figur 2. Acceptanskriterier samhällsrisk. Sidan 6 av 26

3 Grovanalys I grovanalysen görs en inventering av det aktuella området och de riskobjekt som kan påverka byggnader och verksamheten på fastigheten. Då inventeringen är gjord görs en problemidentifiering utifrån de riktlinjer som länsstyrelsen har tagit fram för denna typ av verksamhet och riskobjekt. Problemidentifiering visar de områden på fastigheten som kräver en fördjupad riskanalys med hänsyn taget till den verksamhet som ska bedrivas. 3.1 Områdesbeskrivning Etableringsområdet är beläget i utkanten av Svedala tätort. Fastigheten avgränsas i väst av väg 108, norr av E65 och i övrigt av resterande delar av industriområdet samt bostadsbebyggelse. Områdets area är cirka 0,13 km 2. E65 Väg 108 Figur 3: Etableringsområdet (röd markering), inventeringsområde (blå markering). Sidan 7 av 26

3.2 Verksamhetsbeskrivning Inom området finns i dagsläget en del befintliga verksamheter, men även icke exploaterade ytor. Det finns bl.a. en bensinstation med självservice och biltvätt, bilhandlare, däckverkstäder och maskinförsäljning (med viss drivmedelsförsäljning). Inom området finns även en del kontorslokaler. Verksamheten som det i dagsläget planeras för är att tillåta restaurang, handel och kontorsverksamhet inom det befintliga industriområdet. Antal personer som kommer att vistas inom området är svårt att avgöra då det inte finns några uppgifter om befintliga verksamheter och då den framtida markanvändningen inte är helt klargjord. I analysen kommer därför vissa antagande om förväntad persontäthet att göras, dessa antagande kommer att baseras på samma antagande som görs i RIKTSAM [4]. 3.3 Skyddsobjekt Skyddsområde definieras i denna rapport som det område som ska skyddas från identifierade riskkällor (se nedan). Skyddsobjekt utgörs av: - Personer som kommer att arbeta inom byggnaderna. - Besökare till verksamheterna. 3.3.1 Persontäthet inom området Persontätheten kommer, som tidigare nämnts, utifrån antaganden gjorda bland annat i RIKTSAM. Ingen differentiering görs mellan bebyggd och obebyggd yta då förutsättning för analysen är att kunna tillåta bebyggelse inom hela område. Detta innebär att beräkningar som görs med avseende på samhällsrisk alltid kommer att visa en högre risknivå jämfört med RIKTSAM. Detta då RIKTSAM förutsätter att ingen stadigvarande vistelse sker inom 30 meter från rekommenderad väg för transport av farligt gods [4]. Följande är förutsättningar för beräkningsgången: - I genomsnitt över hela dygnet befinner sig 533 personer inom området med antagande om persontäthet på 4100 personer/km 2 [4]. - Samtliga personer på fastigheten befinner sig 10 % av tiden utomhus och 90 % av tiden inomhus. För områden utanför etableringsområdet har en persontäthet på 4100 personer/km 2 nyttjats [4] då jämförelse görs mot en referensplan som utformas helt enligt RIKTSAMs anvisningar för skyddsavstånd. 3.4 Riskinventering Riskinventeringen utförs med bakomliggande antagande att betydande riskkällor som tillkommer på grund av vidare exploatering av området och som ej är kända av Svedala kommun idag ej behöver beaktas. Dock kommer en övergripande beskrivning om hur nyetablering av industri inom området kan ske med hänsyn till nya planbestämmelser. För att avgränsa riskinventeringen till en skälig omfattning används rekommenderade avgränsningar angivna i RIKTSAM [4] gällande utredningsavstånd från en farligt gods led. Detta då farligt gods transporter bedöms generera ett längre betydande riskavstånd än vad normal hantering av brandfarlig vara gör. Undantaget är verksamheter som hanterar ammoniak och klor i större mängder, så kallade 2:4-anläggningar. Inga sådana verksamheter har påträffats i närområdet. Föreslaget utredningsområde kring en farligt gods led är 200 m [4]. Sidan 8 av 26

3.4.1 Transport av farligt gods på väg Väg 108 samt E65 utgör rekommenderad transportled för farligt gods. Med nuvarande utformning av utredningsområdet finns ca 30 meters skyddsavstånd mellan väg 108 och befintlig bebyggelse. Avstånd från områdets ytterkant till väg E65 är som minst ca 120 meter. Farligt gods som transporteras på våra vägar delas in i nio klasser enligt nedan [7]: Tabell 1 Farligt gods klasser med tillhörande exempel på ämne och konsekvensbeskrivning. Klass / Ämne Exempel Konsekvensbeskrivning Klass 1. Explosiva ämnen och föremål Klass 2. Gaser Kondenserad brännbar gas Kondenserad giftig gas Klass 3. Brandfarliga vätskor Klass 4. Brandfarliga fasta ämnen Klass 5. Oxiderade ämnen och organiska peroxider Klass 6.1. Giftiga ämnen Klass 7. Radioaktiva ämnen Krut, patroner, nitroglycerin, fyrverkeri Gasol Svaveldioxid, ammoniak, klor Bensin, diesel, eldningsoljor, metanol Svavel, fosfor, metallpulver Nitrat, peroxid, klorit Arsenik-, bly och kvicksilversalter, bekämpningsmedel Den kraftiga tryckvåg som bildas kan medföra konsekvenser både på byggnader och på människor som vistas i närheten. Gasol kan vid antändning ge upphov till mycket omfattande skador inom ett större område vid ett utsläpp. Ammoniak, klor och svaveldioxid kan leda till mycket allvarliga skador på människor inom ett större område i samband med ett utsläpp. Pölbränder kan medföra mycket höga strålningsnivåer på människor och byggnader i utsläppets närhet. Konsekvenser av dessa olyckor koncentreras till ämnets närhet. Utgör normalt ej en säkerhetsrisk utan huvudsakligen en hälsorisk. Medför normalt ej risk för personskador då skada förutsätter att man kommer i direkt kontakt eller får i sig ämnet. Medför normalt inga akuta skador även i de fall där radioaktivt material kommit ut. Vid transport vidtas även mycket omfattande säkerhetsåtgärder. Klass 8. Frätande ämnen Svavelsyra, Natriumhydroxid Kan uppskattas ge personskador via stänkt upp till 20 m från olycksplatsen. Klass 9. Övriga farliga ämnen och föremål Magnetiska material, asbest, vissa gödningsmedel, miljöfarligt avfall Sannolikheten för skador på bedöms som försumbar. Enligt Trafikverket 2 uppgår årsmedeldygnstrafiken på väg 108 till 7700 fordon utanför aktuellt område. Av dessa utgör cirka 9 % tung trafik. För väg E65 är motsvarande siffror 9200 fordon och cirka 11 % tung trafik. 2 http://vtf.trafikverket.se/setrafikinformation.aspx Sidan 9 av 26

3.4.2 Hantering av brandfarlig vara Enligt uppgifter från Räddningstjänsten Svedala 3 har följande verksamheter inom eller i närheten av området tillstånd att hantera brandfarlig vara, mängderna avser maximal tillåten mängd inom fastigheten. Din X, Svedala 100:177 På fastigheten finns en självservice bensinstation samt en tvätthall för personbilar. Lossningsplats är lokaliserad ut mot Norra Ellenborgsgatan. Tabell 2. Mängd och klass brandfarlig vara Din X. Farlig vara Vätska Klass I (cistern under mark) Vätska Klass III (cistern under mark) Mängd 27 500 liter 7 500 liter KS-Maskiner AB, Svedala 126:2 KS Maskiner bedriver försäljning och service av trädgårds- och markarbetesmaskiner. Inom fastigheten finns även cistern och tankningscontainer för bensin. Tabell 3. Mängd och klass brandfarlig vara KS-Maskiner. Farlig vara Vätska Klass I Brandfarlig gas Aerosoler Mängd 12 000 liter 200 liter 400 liter Foam Construction, Svedala 126:15 Bedriver tillverkning av plastprodukter och lyder under Sevesolagstiftningen. Detta innebär även att anläggningen hanterar diverse miljöfarliga ämnen som inte lyder under lagen om brandfarliga och explosiva varor, men som vid en eventuell skadehändelse kan orsaka konsekvenser för liv och hälsa. Enligt tillhandahållet underlag är det farligaste ämnet en form av isocyanat som kan framkalla allergiska reaktioner och är irriterande för slemhinnor. Den akuta toxiciteten är dock låg, men en längre exponering vid högre koncentrationer kan vara dödlig. Tabell 4. Mängd och klass brandfarlig vara Foam Construction. Farlig vara Vätska Klass IIa Isocyanat Mängd 2 500 liter 25 000 kg AB Ljungkvist & Blomberg, Svedala 126:5 Hanterar följande mängder brandfarlig vara. Tabell 5. Mängd och klass brandfarlig vara AB Ljungkvist & Blomberg. Farlig vara Vätska Klass I Vätska Klass III Brandfarlig gas Mängd 30 liter 8 020 liter 700 liter 3 Mailkorrespondens 2015-12-10 Sidan 10 av 26

Svenska Statoil AB, Svedala 122:71 Hanterar följande mängder brandfarlig vara. Ligger väster om väg 108 inom Norra industriområdet. Tabell 6. Mängd och klass brandfarlig vara Statoil. Farlig vara Vätska Klass I (cistern under mark) Vätska Klass II (cistern under mark) Mängd 82 000 liter 2 000 liter Vätska Klass III (cistern under mark) 20 000 Brandfarlig gas 360 liter 3.4.3 Däcklager Inom etableringsområdet finns det även befintliga verksamheter, Hedbergs Ringservice samt Svedala lågprisdäck, inom fastigheterna Svedala 126:12 samt 126:9 med större däcklagring utomhus. Det finns ingen lagstiftning som reglerar hur däcklagring ska utformas eller placeras, det finns dock viss vägledning att få genom MSB eller räddningstjänsten. En brand i däcklager genererar mycket rök och kan vara svårsläckt. Konsekvens för angränsande fastighet är främst risk för rök- och brandspridning. 3.4.4 Identifierade riskkällor Identifierade riskkällor är placerade enligt nedanstående figur. Figur 4. Placering verksamheter som utgör riskkällor. Sidan 11 av 26

3.5 Problemidentifiering Utifrån de ämnen som transporteras på farligt godsleder och vilka konsekvenser en olycka kan få har Länsstyrelsen i Skåne tagit fram riktlinjer som anger att en riskanalys eller konsekvensreducerande åtgärder ej krävs om byggnader uppförs på ett särskilt avstånd från farligt godsleder eller andra riskkällor. Här nedan ses vilka avstånd som accepteras för olika byggnader och verksamheter [4]. Utöver detta ställer MSBs förordningar gällande hantering av brandfarliga och explosiva ämnen krav på skyddsavstånd [14][15][16][17]. 3.5.1 Antaganden vid problemidentifiering Länsstyrelsens riktlinjer för bebyggelseplanering intill väg med transport av farligt gods baseras på utsläppsfrekvenser beräknade för vägar med hastighetsbegränsning på 90 110 km/h. Rådande hastighetsbegränsning utanför området på väg 108 är 60 km/h vilket bedöms ge lägre risknivåer. Hänsyn tas till hastighetsbegränsning, vägtyp och övriga omständigheter vid beräkningar av olycksfrekvens. 3.5.2 Länsstyrelsens rekommendationer Resultatet av Länsstyrelsens riktlinjer för bebyggelseplanering vid rekommenderad väg för transport av farligt gods är förslag på vilken typ av verksamhet som kan accepteras på olika avstånd från vägen. 3.5.2.1 Området 0-30 meter I området närmast farligt godsleden bör allmän platsmark begränsas så att den inte uppmuntrar till stadigvarande vistelse. Detta baseras främst på den relativt höga individrisk som råder närmast riskkällan. Exempel på föreslagna verksamheter är parkering, trafik och odling. Utredningens utgångspunkt är att föreslagna verksamheter, d v s parkering, trafik och odling, ska kunna bedrivas inom detta område. 3.5.2.2 Området 30-70 meter I detta område bör markanvändningen utformas så att få personer uppehåller sig i området och så att personer alltid är i vaket tillstånd. Individrisken överstiger 10-6 på ett kortare avstånd än 70 meter i Länsstyrelsens modell vilket leder till att en ökad persontäthet inom detta område kan öka samhällsrisken betydande. Befolkningstäthet som använts vid Länsstyrelsens beräkningar är mellan 30 och 60 meter 1000 personer/km 2 och mellan 60 och 70 meter 4100 personer/km 2. Föreslagen markanvändning är sällanköpshandel, industri samt lager. 3.5.2.3 Området 70-150 meter Vid detta avstånd föreslås de flesta typer av markanvändning, exempelvis småhusbebyggelse, handel, kontor i ett plan samt centrumbebyggelse. Undantaget är sådan markanvändning som omfattar många eller särskilt utsatta personer. På detta avstånd baseras Länsstyrelsens beräkningar på en befolkningstäthet av 4100 personer/km 2. Föreslagen verksamhet faller inom begreppet kontor i ett plan. 3.5.2.4 Området mer än 150 meter På avstånd större än 150 meter från farligt godsleder kan övriga typer av markanvändning förläggas utan särskilda åtgärder eller analyser. Inom detta område föreslås exempelvis verksamheter så som flerbostadshus, kontor i flera plan och skolor. Individrisken understiger 10-7 i en robust och generell beräkningsmodell. Sidan 12 av 26

3.5.3 Konflikter mellan planerad verksamhet och riktlinjer Fastigheterna inom etableringsområdet ligger på ett avstånd mellan 0 och 200 meter från väg 108 och mer än 100 meter från väg E65. Av Svedala kommun föreslagna verksamheter krävs enligt schablondimensionering som minst ett avstånd på 70 meter mellan byggnad och väg vilket inte kan uppfyllas. Planeras det för verksamhet i fler än ett plan ska erforderligt skyddsavstånd enligt schablon vara minst 150 meter. 3.6 Slutsatser grovanalys För etableringsområdet identifieras riskobjekt väg 108 och E65, som utgör en farligt godsleder, hanteringering av brandfarlig vara inom Din X och KS Maskiner samt Foam Constructions hantering av isocyanat. Övriga verksamheter med tillstånd för hantering av brandfarlig vara är antingen lokaliserade på ett avstånd överstigande schablonvärden enligt lagstiftningen eller så bedöms hanteringen ske i så ringa omfattning att konsekvenserna vid en skadehändelse främst påverkar den egna lokalen/fastigheten. Det finns för däcklager inget lagrum som reglerar skyddsavstånd eller motsvarande. Dock är en eventuell brand i däcklager svårsläckt vilket kan påverka omkringliggande fastigheter. Enligt Räddningsverkets informationsblad 96/11 rekommenderas det att däck lagras på ett avstånd av minst 15 meter till grannfastighet. Detta är dock inget lagkrav, utan en rekommendation som uppkommit från erfarenheter med större släckinsatser. Eventuella säkerhetshöjande åtgärder som kan erfordras eller önskas måste hanteras utefter typ av verksamhet och bebyggelse på intilliggande fastighet. Det rekommenderas dock generellt att friskluftsintag placeras vända bort från däcklagringen. Verksamheter inom området planeras att bedrivas inom ett avstånd från väg 108 och E65 som inte uppfyller Länsstyrelsens riktlinjer. Individrisk och samhällsrisk ska beräknas och redovisas för området om och hur föreslagen plan ska kunna utföras. Sidan 13 av 26

4 Fördjupad riskanalys I den fördjupade riskanalysen utförs beräkningar med avseende på sannolikhet för farligt godsolycka på väg 108, E65 samt olycka på Foam Construction som kan påverka etableringsområdet. Även sannolikheten för en eller fler döda beräknas och presenteras i form av samhällsrisk. Generella fördjupade beskrivningar av beräkningsgång och indata i form av FSD Teknisk rapport RADP, extern version, kan erhållas vid förfrågan från beställare. En bedömning av erforderliga skyddsavstånd på grund av hantering av brandfarlig vara inom området görs också. 4.1 Sannolikheter Skattningen av frekvensen för en olycka på väg innehållande farligt gods som leder till en farligt godsolycka görs enligt Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) [8]. Medelårsdygnstrafiken på sträckan räknas upp till förväntad trafikmängd för sträckan år 2030 genom trafikprognoser som tillhandahålls via Trafikverket 4 till totalt cirka 9300 fordon per dygn för väg 108 och 11000 för väg E65. Andelen trafik som kan orsaka en farligtgodsolycka anges till 1,7 promille [9] vilket ger en prognos för år 2030 på cirka 15-20 passerande farligt gods fordon per dygn utanför område. Olycksfrekvensen på väg 108 hämtas ur STRADA 5 och är under en 10 års period för 8 km väg 55 olyckor varav 25 är singelolyckor. För väg E65 är antal olyckor 43 varav 19 är singelolyckor på en vägsträcka om 6 km. Utifrån ovanstående beräknas antalet farligt gods-fordon som är inblandade i en olycka utanför området till 0,0018 per år för väg 108 och 0,0019 för väg E65 vilket medför att en farligt godstransport kan förväntas vara inblandad i en olycka utanför området cirka vart 500:e år. Alla olyckor leder inte till någon konsekvens inom etableringsområdet. En förutsättning är ofta att transportinnehållet läcker ut eller utsätts för ett stort energitillskott via brand eller kollision [8][9]. Sannolikheten för viss typ av olycksscenario bygger på andelen av respektive farligt godsslag. Lokal statistik nyttjas då denna bedöms utgöra lämpligast underlag. I Tabell 7 redovisas statistik från Räddningsverkets kartläggning av farligt godstransporter under september 2006, denna statistik används vid sannolikhetsberäkningar för respektive scenario [5]. Tabell 7:Fördelning transport av farligt gods. ADR-klass Ämne Andel Klass 1 Explosiva ämnen och föremål 0,16 % Klass 2 Gaser 4,3 % Klass 2.1 Brandfarliga gaser 4,2 % Klass 2.3 Giftiga gaser 0,1 % Klass 3 Brandfarliga vätskor 38,8 % Klass 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider 1,2 % Klass 6 Giftiga ämnen 0,54 % Klass 8 Frätande ämnen 27,3 % Övrigt Samtliga övriga klasser 27,7 % Utifrån ovanstående har sannolikheten för olika typer av skadehändelser beräknats och resultatet redovisas i Tabell 8. 4 https://nvdb2012.trafikverket.se/setransportnatverket uppgifter inhämtade 2016-01-08. 5 STRADA, www.transportstyrelsen.se uppgifter inhämtade 2016-01-08. Sidan 14 av 26

Tabell 8: Frekvenser för skadehändelser väg 108. Skadehändelse Frekvens Andel av skadehändelser totalt Explosion fasta ämnen 8,551*10-9 0,03 % Giftmoln 5,311*10-9 0,01 % Jetflamma 2,294*10-8 0,03 % Gasmolnsexplosion 4,718*10-8 0,06 % Strålning från pölbrand 3,470*10-6 4,48 % Frätande ämne 7,393*10-5 95,39 % Tabell 4: Frekvenser för skadehändelser väg E65. Skadehändelse Frekvens Andel av skadehändelser totalt Explosion fasta ämnen 8,987*10-9 0,03 % Giftmoln 5,582*10-9 0,01 % Jetflamma 2,411*10-8 0,03 % Gasmolnsexplosion 4,959*10-8 0,06 % Strålning från pölbrand 3,647*10-6 4,48 % Frätande ämne 7,770*10-5 95,39 % Resultatet visar att den mest förekommande skadehändelsen är stänk från frätande ämnen. Detta undantaget är den dominerande skadehändelsen strålning från en pölbrand vilket kan inträffa då en tankbil med brandfarlig vätska är inblandad i en olycka, tanken går sönder, innehållet rinner ut och antändning sker. 4.2 Konsekvenser Baserat på aktuella avstånd mellan riskkällor och etableringsområdet samt sannolikheten för en olycka behandlas konsekvenser av följande riskscenarier vidare i analysen av området. 4.2.1 Transporter av farligt gods Nedan redogörs för konsekvenser av olyckor inom respektive ADR-klass. 4.2.1.1 Farligt godsolycka med explosiva ämnen (klass 1) Explosiva ämnen skiljer sig från andra typer av farligt gods på så sätt att de innehåller såväl bränsle som syre och därför kan komma att explodera även utan en olycka. Dock bedöms sannolikheten för detta som obetydligt liten för etableringsområdet. De fasta explosiva material som används idag är relativt stabila men kan komma att explodera vid t ex förhöjd temperaturer eller fysiskt tryck (våld). Även om en olycka med en transport av explosivt material inträffar är sannolikheten för explosion relativt liten. Sannolikheten för samtidig explosion i hela lasten är i sin tur ytterligare begränsad. Vid en explosion kan högt tryck bildas. Om explosionen sker i det fria kommer trycket dock snabbt att avta med avståndet. Maximalt tillåten transporterad mängd på väg är 16 000 kg. Normalt transporteras Klass 1 ämnen i 100 kg-förpackningar. Dimensionerande ämne antas vara trotyl och uppkomna tryck på olika avstånd från källan beräknas med empiriska samband för luftvågsstötar [10]. Samtliga personer inom effektområdet omkommer där reflekterat tryck överstiger 180 kpa. En tredjedel av de personer som befinner sig inom byggnader omkommer inom effektområdet där reflekterat tryck överstiger 40 kpa [11]. Sidan 15 av 26

4.2.1.2 Farligt godsolycka med brandfarligt gasutsläpp (klass 2.1) En olycka där klass 2.1 är inblandad, exempelvis propan eller butan, kan resultera i en jetflamma, ett brinnande gasmoln samt en så kallad BLEVE (Boiling liquid expanding vapor explosion). Vid ett läckage kan det klass 2.1 ämne som är i gasfas antändas med en jetflamma som följd. Ett läckage behöver dock inte leda till direkt antändning. Klass 2.1-gas kan även blandas med luft och bilda ett gasmoln. Vid fördröjd antändning kommer en flamfront sprida sig genom molnet. Är flamfrontens hastighet tillräckligt hög kommer ett övertryck att skapas, en så kallad gasmolnsexplosion, där höga nivåer av värmestrålning samt en tryckvåg mot byggnader och människor är möjlig. Störst effekt uppnås om molnet antänds en till fem minuter efter utsläppet [10]. Det skall här noteras att även om strålningsnivåerna kan vara höga vid en antändning av gasmolnet är de också kortvariga. Nivåerna av värmestrålning beror på molnets utbredning som i sin tur varierar med faktorer så som väder, mängd utsläppt gas samt åtgärder för att begränsa läckaget från behållaren, till exempel genom insats från räddningstjänsten. Behållaren kan också explodera om den utsätts för höga temperaturer med volym- och tryckökning inuti behållaren som följd. Tryckökningen kan medföra att behållaren rämnar. Konsekvensen av detta kan bli en BLEVE om den expanderande gasblandningen antänds. Detta scenario bedöms som så osannolikt för vägtransporter att skadehändelsen inte utreds ytterligare. Beräkning av ämnets koncentration på olika avstånd utförs enligt metod i FOA:s handbok för vådautsläpp av giftiga och brandfarliga gaser och vätskor [11]. Dimensionerande ämne antas till propan och vid beräkningar av antal omkomna antas samtliga inom gasens brännbarhetsområde omkomma och utanför omkommer ingen. 4.2.1.3 Farligt godsolycka med giftigt gasutsläpp (klass 2.3) I detta scenario antas ett farligt godsekipage med klass 2.3-ämne välta eller kollidera, exempelvis med klor eller ammoniak. I samband med detta antas ett läckage uppstå, varvid ett utsläpp av innehållet sker. Ett tungt gasmoln kan bildas, fångas upp av vinden och driva iväg i marknivå. Ett kontinuerligt utsläpp uppstår vid till exempel ett mindre hål i behållaren och innebär att gasen kontinuerligt strömmar ut tills det att trycket inne i tanken har sänkts till atmosfärstryck. Klass 2.3 transporteras ofta under tryck i vätskeform och kommer, om tanken brister, att övergå till gasfas. Vid förångningen upptas värmeenergi ur omgivningen och gasen erhåller en lägre temperatur än den omgivande luften varför den lägger sig strax ovan markytan. Spridningen och spädningseffekten påverkar koncentrationen och är beroende av vindriktningen och vindstyrkan. Beräkning av ämnets koncentration på olika avstånd utförs enligt metod i FOA:s handbok för vådautsläpp av giftiga och brandfarliga gaser och vätskor [11]. Klass 2.3-ämnen är i högre koncentrationer mycket giftiga och kan leda till döden vid inandning. I lägre koncentrationer verkar ammoniak och klor framförallt irriterande på slemhinnor, i ögon, andningsvägar, etc. Dimensionerande klass 2.3-ämne antas vara ammoniak och konsekvens för scenariot är ammoniakens giftighet i form av LC 50-värde för ammoniak. LC står för Lethal Concentration och LC 50 är den koncentration av en kemikalie som medför att hälften av individerna i en testgrupp dör. LC 50 ansätts till 5000 ppm [11]. Sidan 16 av 26

4.2.1.4 Farligt godsolycka med brandfarlig vätska (klass 3) En olycka i samband med en transport av farligt gods kan leda till ett utsläpp av brännbar vätska. Om denna antänder bildas en pölbrand, vars värmestrålning kan utgöra en risk för personer som vistas i området. I detta scenario beräknas en pölbrand med bensin som läcker ut och antänds. Figur 5 visar vägkantsutformningen mellan väg 108 och etableringsområdet. Då inga naturliga invallningar finns antas ett utsläpp kunna sprida sig över hela vägbanan och ner i den gräsbeväxta vägkanten. Maximalt utbredningsområde antas vara 1200 m 2 och markens bindningskapacitet antas minska med ett mindre utsläpp [12]. Figur 5: Vägkant mellan etableringsområdet och väg 108. Infallande strålning på olika avstånd beräknas enligt metod i FOA:s handbok för vådautsläpp av giftiga och brandfarliga gaser och vätskor. Inom ett effektområde som överstiger 15 kw/m 2 antas samtliga omkomma och ingen utanför [11]. 4.2.1.5 Farligt godsolycka med oxiderande ämnen (klass 5) Om oxiderande ämnen blandas med organiska kan en explosiv blandning motsvarande klass 1.1 ämnen uppstå. Scenariot bedöms som möjligt då lastbilens bensintank skadas i samband med en kollision. Effektområde beräknas lika klass 1.1 ämne. Maximal explosiv blandning bedöms vara 3 ton med hänsyn taget till mängden bensin som normalt ryms i en lastbilstank. Sidan 17 av 26

4.2.1.6 Farligt godsolycka med frätande ämnen (klass 8) Frätande ämnen kan medföra skador på personer vid direkt kontakt. En olycka med en lastbil som transporterar frätande ämnen uppskattas kunna ge betydande effekter upp till 20 meter från olycksplatsen [4]. Utomhus antas samtliga personer inom konsekvensavståndet omkomma. Utanför konsekvensavståndet antas ingen omkomma och personer som befinner sig inomhus antas vara så skyddade att ingen omkommer inomhus. Samtliga farligt godsolyckor med frätande ämnen antas resultera i ett utsläpp med varierande effektavstånd. 4.2.2 Hantering av brandfarliga och explosiva ämnen Då det finns verksamheter som har tillstånd att hantera brandfarlig vara är riskavstånden till dessa beroende av de mängder och typ av brandfarlig vara som finns inom fastigheten. Förvaring och hantering av brandfarliga och explosiva varor ska uppfylla krav enligt lag (SFS 2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor med därtill hörande förordning och föreskrifter från MSB (tidigare Räddningsverket och Sprängämnesinspektionen) [13]. De föreskrifter som hanterar brandfarlig vara är främst SÄIFS 1998:7 om brandfarlig gas i lösa behållare, SÄIFS 2000:2 Hantering av brandfarliga vätskor och SRVFS 2004:7 Föreskrifter om explosionsfarlig miljö vid hantering av brandfarliga gaser och vätskor [14][15]. I dessa föreskrifter finns vissa generella schablonavstånd som kan appliceras utan vidare utredning, dessa avstånd redovisas i nedanstående tabell. Tabell 9. Schablonavstånd med hänsyn till brandfarlig vara. Objekt Farlig vara Schablonavstånd vid kontorsverksamhet [m] Din X Lossningsplats vid cisterner under mark 25 Objekt Farlig vara Schablonavstånd vid kontorsverksamhet [m] KS Maskiner Vätska Klass I, cistern ovan mark 50 KS Maskiner Vätska Klass IIb, cistern ovan mark 12 KS Maskiner Gas i lös behållare inomhus 3* * Med avskiljning i lägst brandteknisk klass EI 60 får avstånden minskas till hälften [14]. Som kan ses i tabellen är det främst lossningsplatsen vid Din X samt KS Maskiners bensincontainrar som ger upphov till nämnvärda skyddsavstånd, dessa visas (ej exakt avståndsmarkering) i nedanstående figur. Sidan 18 av 26

Bensincontainer KS Maskiner Lossningsplats Din X Figur 6. Riskavstånd hantering brandfarlig vara. 4.2.3 Hantering av giftiga ämnen Som tidigare nämnts hanterar och förvarar Foam Contruction diverse farliga kemikalier varav den största mängden utgörs av en form av isocyanat. För att läckage och spridning ska ske i sådan omfattning att det finns risk för människors liv i närområdet bedöms det krävas en olycka som innebär att förvaringstank rämnar och utspilld mängd sedan antänds. Spridningsberäkning med källstyrka enligt pölens massavbrinning genomförs. LC 50-värde ansätts till 219 ppm [18]. Dimensionerade avstånd bedöms vara 90 %-percentilen för beräknade riskavstånd. Detta då sannolikheten för en olycka som leder till en pölbrand och spridning i luft bedöms som mindre sannolik samt då dimensionerande värde för LC 50 är vid en timmes exponering. Det bedöms som högst troligt att räddningstjänst eller annan myndighet inom denna tid hunnit varna och vid behov evakuera området. Dessutom finns det ifrån underlaget tillhandahållet en riskanalys som nämner att tanklagret är utformat i brandklass A 60 6. Detta innebär att en eventuell brand och efterföljande spridning av giftig gas kan förväntas vara fördröjd. Därmed bör räddningstjänsten vara larmad och på plats innan spridning till luft i större omfattning börjar ske. Nedan visas resultat från spridningsberäkningar. Ett riskavstånd på 81 meter nås vid 90-percentiler. Aktuellt avstånd till etableringsområdet är som minst 90 meter. Därmed bedöms risken för tredje man som acceptabel med hänsyn till aktuellt avstånd. 6 Riskgenomgång upprättad av Sweco daterad 2011-07-06 Sidan 19 av 26

Konsekvensavstånd Isocyanat Konsekvensavstånd Isocyanat Figur 7. Konsekvensavstånd för utsläpp av Isocyanat. Sidan 20 av 26

Sannolikhet att omkomma [År^-1] 5 Sammanvägd riskbedömning för området Att bedöma huruvida en risk är acceptabel eller inte är en process som involverar många faktorer. Förutom en teknisk bedömning av risken ligger även mer subjektiva uppfattningar till grund för en bedömning av huruvida en risk kan accepteras eller inte. T.ex. påverkas bedömningen av vem konsekvensen drabbar och vilka vinster som görs i samband med att risken tas. I samhällsplaneringen ställs hela tiden risker och vinster med olika karaktär mot varandra och det är viktigt att göra en genomtänkt bedömning av vilka risker man kan acceptera. I denna handling görs en teknisk bedömning som ska ses som ett underlag för en helhetsbedömning av huruvida risknivån för planområdet kan accepteras. 5.1 Individrisk, farligt godstransport Individrisken på området varierar med avståndet från väg 108. I Figur 8 nedan redovisas individriskens fördelning över avståndet från väg 108. I Figur 9. Individrisk Östra industriområde, väg E65 ses resultat från väg E65. 1,00E-04 Individrisk på olika avstånd från väg 108, Östra industriområdet 1,00E-05 Individrisk inomhus Individrisk utomhus 1,00E-06 Övre ALARP Nedre ALARP 1,00E-07 Avstånd till befintlig byggnad 1,00E-08 0 15 30 45 60 75 Avstånd från vägkant [m] Figur 8: Individrisk Östra industriområde, väg 108. Sidan 21 av 26

Sannolikhet att omkomma [År^-1] 1,00E-04 Individrisk på olika avstånd från väg E65, Östra industriområdet 1,00E-05 Individrisk inomhus Individrisk utomhus 1,00E-06 Övre ALARP 1,00E-07 Nedre ALARP 1,00E-08 0 15 30 45 60 75 Avstånd från vägkant [m] Figur 9. Individrisk Östra industriområde, väg E65. En övervägande del av risken på avstånd kortare än 20 meter är risken för frätskador vid en farligt godsolycka med gods i klass 8. Skillnaden mellan individrisk inomhus och utomhus på detta avstånd förklaras av att personer som befinner sig inomhus ej omkommer av ett utsläpp av frätande ämnen. På avståndet 20 till 40 meter är strålning från en pölbrand den dominerande risken på området. Individrisken överstiger 10-5 (Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras) där avståndet till väg 108 är mindre än 14 meter och 10-7 (Övre gräns för område där risker kan anses små) där avståndet är mindre än cirka 38 meter. Skillnaden i avstånd från väg är marginell för individrisk som understiger 10-6 och 10-7 vilket främst beror på den stora inverkan på individrisk som strålning från pölbrand har. För väg E65 understiger individrisken kriteriet för kontor i flera plan efter cirka 40 meter. Aktuellt avstånd till etableringsområdet är cirka 120 meter. Sidan 22 av 26

Sannolikhet dödsolyckor på grund av utsläpp av farligt gods [År^-1] 5.2 Samhällsrisk, farligt godstransport Samhällsrisk kan redovisas på ett flertal olika sätt. FSD väljer att för detta underlag redovisa samhällsrisken i form av F-N diagram som beskriver situationen om samtlig mark omkring riskkällan utformas enligt förslaget för etableringsområdet, d v s med restaurang, handel och kontor på den mark som idag får bebyggas med industriverksamhet enligt gällande detaljplaner. Närmsta byggrätter ligger idag 30 meter från väg 108. Detta jämförs sedan mot kriterier för samhällsrisk enligt RIKTSAM [4]. Syftet är att utreda om områdets redovisade samhällsrisk kan anses vara acceptabel. Samhällsrisken redovisas endast för beräkningar gällande väg 108 då individriskberäkningar för väg E 65 visade att avstånd till vägen medförde en så pass låg individrisk att fortsatta studier inte är nödvändiga. 1,00E-03 Samhällsrisk 1,00E-04 1,00E-05 1,00E-06 1,00E-07 Samhällsrisk planområde Övre ALARP Nedre ALARP 1,00E-08 1,00E-09 1 10 100 1000 10000 Antal döda [st] Figur 10: Samhällsrisk om föreslagen plan utförs överallt i jämförelse med skyddsavstånd (30 m bebyggelsefritt) enligt RIKTSAM Samhällsrisken understiger definitiva kriterier för verksamhet i form av kontor i flera plan. 5.3 Bedömning riskreducerande åtgärder För att värdera och verifiera lämpliga riskreducerande åtgärder måste hänsyn tas till den faktiska utformningen av studerat område. Detta då genomförd analys är gjord under antagande att persontäthet inom området är 0 på ett avstånd 0-30 meter från väg 108 samt påfart i rondell norr om området och att persontätheten är 4100 personer/km 2 inom resterande delar. En sådan bedömning blir främst intressant om det planeras för verksamheter med en hög personbelastning eller byggnader i flera plan. Då individrisken på ett avstånd närmre än 30 meter från väg 108 översteg rekommenderad risknivå måste åtgärder vidtas om detta område ska planläggas för annat än tillfällig vistelse, såsom parkering och övrig trafik. Skulle en bebyggelse närmare än 30 meter önskas bedöms initialt en reducering av konsekvenser orsakade av infallande strålning eller direkt flampåverkan på byggnaden vara lämplig. Detta då störst riskbidrag på dessa avstånd är risker förknippade med pölbränder, jetflammor eller motsvarande. Sidan 23 av 26

Förslag på åtgärder är: - Obrännbar brandklassad fasad (inklusive dörrar och fönster) - Lokalisera utrymningsvägar bort från väg 108 - Uppföra obrännbar tät vall/mur/staket mot väg 108 Då befintliga byggrätter ska bibehållas kommer området 0-30 meter från väg 108 fortsatt att vara bebyggelsefritt. Från 30 meter ska det vara möjligt att uppföra kontor till en maximal höjd av 9 meter. Då beräkningarna visar att kontor i flera plan kan accepteras efter 38 meter måste riskreducerande åtgärder vidtas. Att utföra fasaden som ligger närmare än 38 meter och som närmast 30 obrännbar och i lägst brandteknisk klass EI 30 skulle innebära en sänkning av individrisken till en acceptabel nivå. Detta då utrymning kan förutsättas hinna utföras innan risk för brandspridning in i byggnaden kan tänkas ske. Att lokalisera utrymningsvägar bort från väg 108 skulle kunna höja utrymningssäkerheten för personer inom området i händelse av en olycka med farligt gods. Detta med hänsyn till att om byggnaderna behöver evakueras så kan byggnaden i sig fungera som en barriär och ett skydd mot olycka. I övrigt hanteras utrymningssäkerheten inom byggnaden i den brandtekniska projekteringen för respektive objekt. Det sista åtgärdsförslaget som exemplifieras syftar till att skapa just en sådan barriär mellan vägen och verksamheten, beställaren förordar att en sådan barriär utformas som en vall. För att individrisknivån i byggnaden ska hamna på en acceptabel nivå behöver vallen minska den infallande strålningsnivån mot byggnaden. Då beräkningarna generellt visar på flamhöjder över 15 meter är det svårt att konstruera en vall som ensamt hanterar risken. Bedömningen görs att en vall med en höjd på 4 meter med krönet cirka 8 meter från vägkant tillsammans med brandklassad fasad på byggnad (EI 30) på höjden 6-9 meter är tillräckligt för att sänka individrisken till en acceptabel nivå. Detta med hänsyn till att vallen hanterar konsekvenserna för de lägre delarna av byggnaden och den brandklassade fasaden de högre. Alternativt kan hela fasaden utföras brandklassad enligt ovan. Önskas det uppföras en vall med lägre höjd medför det att större delar av fasadytorna behöver utföras i brandteknisk klass. Övriga typer av barriärer måste detaljstuderas avseende utformning och tänkt konstruktion beroende på avstånd till vägkant. Detta då hållfasthet, brandmotstånd, täthet och stabilitet kommer att vara beroende av vilket avstånd som väljs. Placering bör dock närmast vara på insida dike inuti området. Åtgärder kan även komma att behöva appliceras om tilltänkt verksamhet planeras inom skyddsavståndet till bensincontainer inom KS Maskiners fastighet. Exempel på tillämpliga åtgärder är då brandklassad obrännbar fasad (inklusive dörrar och fönster) om inte skydd redan finns inom KS Maskiners eller annan angränsande fastighet. Fasad inom skyddsavståndet 50 meter ska då utföras i lägst brandteknisk klass EI 30. Utrymningsvägar bör om möjligt förläggas så långt som möjligt bort från riskkällan. Sidan 24 av 26

6 Känslighets- och osäkerhetsanalys I en detaljerad kvantitativ riskanalys är osäkerheterna i beräkningar och antaganden relativt omfattande. I denna analys har indata till beräkningarna valts utifrån konservativa antaganden, vilket innebär att resultaten snarare är en överskattning av risken än en underskattning. Jämförelser mot utformning enligt Länsstyrelsens rekommendationer ger även en robusthet i beräkningarna som resulterar i bedömningen att ytterligare osäkerhetsanalyser ej är nödvändiga för att validera beräkningsmodellens giltighet. Denna bedömning grundar sig även i uppdragets utformning och karaktär där grundläggande data för byggnaders placering och bedömd persontäthet saknats, vilket medfört att analysen endast kunnat genomföras med en fiktivt planerad bebyggelse. Att variera indata till dessa beräkningar bedöms inte tillföra något ytterligare värde till analysen utan avvikande förutsättningar bör behandlas i samband med nyetablering som kraftigt avviker i framför allt persontäthet. 7 Slutsatser Så som området är planerat idag med byggnader på 30 meters avstånd från väg 108 och enbart tillfällig vistelse mellan byggnad och väg 108 är verksamhet i form av kontor, handel och restaurang acceptabel inom området. Området närmare väg 108 än 30 meter kan utföras som parkering, teknisk anläggning eller liknande verksamhet med tillfällig vistelse och låg persontäthet om inte särskilda åtgärder vidtas. Effekten av implementering av dessa åtgärder måste göras från fall till fall beroende på verksamhet, byggnadstyp och persontäthet. Analysen visar även att kontor i flera plan är acceptabel att bygga på ett avstånd överstigande 38 meter från väg 108, dock med förbehållet att indata inte avviker från denna analys. Främst avses persontäthet. Med följande åtgärder accepteras dock att kontor i flera plan byggs 30 meter ifrån väg 108 : - Fasad utförs obrännbar i lägst brandteknisk klass EI 30 (inklusive dörrar och fönster) - Utrymningsvägar förläggs företrädesvis vända bort från väg 108 - Vall med höjd 4 meter byggs samtidigt som fasad på höjd mellan 6-9 meter utförs obrännbar i lägst brandteknisk klass EI 30 (inklusive dörrar och fönster) Med hänsyn till befintlig verksamhet inom området krävs ett skyddsavstånd på minst 25 meter till lossningsplats vid bensinstation (Din X) och minst 50 meter till bensincontainer utomhus (KS Maskiner) om inte riskreducerande åtgärder vidtas. Placeras byggnader inom dessa avstånd ska fasader utföras obrännbara i lägst brandteknisk klass EI 30 (inklusive dörrar och fönster). Utrymningsvägar bör om möjligt förläggas så långt som möjligt bort från riskkällan. Se Figur 11 för en samlad bild av beräknade riskavstånd, denna är dock ej exakt avseende avstånd till eller från riskkällor utan syftar endast till att ge en överblick över området. Effekten av att introducera nya verksamhetstyper inom industriområdet bedöms inte påverka framtida etablering av nya industrier. Detta då det riskbidrag en sådan nyetablering för med sig alltid ska hanteras av den verksamhet som tillkommer. Vid tillståndspliktig mängd av brandfarliga vätskor eller gaser (enligt MSBFS 2013:3) ska tillstånd sökas. Den som bedriver tillståndspliktig verksamhet ska utse en föreståndare för brandfarlig vara och säkerställa att tillräcklig kompetens finns för att hantera varorna på ett säkert sätt. Vid yrkesmässig hantering ska en riskutredning utföras för verksamheten, denna ska redovisas i ett separat dokument 7. Sidan 25 av 26

Figur 11. Riskavstånd för identifierade riskkällor (avstånd ej exakt utmärkta). Sidan 26 av 26