2014 Mottagningsenheten i Söderhamn 010-4851083 (vardagar 8-16) Kundtjänst 0771-235235 www.migrationsverket..se Skydd och asyl i Sverige Här finns information till dig som har sökt asyl i Sverige. Du kan läsa om vad som händer efter att du har lämnat in en asylansökan och när du har fått ett beslut. Här kan du också läsa om dina rättigheter som asylsökande när det gäller arbete, boende, hälso-och sjukvård och ekonomiskt stöd. All information i detta material är hämtat från Migrationsverkets hemsida, www.migrationsverket.se. Den är alltid uppdaterad med aktuell information och rekommendation är att sök där först, innan ni kontaktar oss. Det flesta frågor får svar på hemsidan, även sånt som inte har med asyl att göra.
Skydd och asyl i Sverige Asylregler Den som vill få skydd i Sverige ska lämna in sin ansökan om asyl vid en av Migrationsverkets ansökningsenheter, eller kontakta gränspolisen när han eller hon reser in i Sverige. Migrationsverket kan inte godkänna en ansökan om asyl som lämnas in vid en svensk ambassad. Den som inte har möjlighet att ta sig till Sverige för att söka skydd kan vända sig till UNHCR. Asylsökande Asylsökande är den som tar sig till Sverige och ansöker om skydd (asyl) här, men som ännu inte har fått sin ansökan avgjord. Skäl för att bevilja asylsökande uppehållstillstånd Sverige har skrivit under FN:s flyktingkonvention. Det betyder bl.a. att Sverige ska pröva varje persons ansökan om asyl individuellt. I den individuella prövningen ingår att ta hänsyn till sökandens kön och sexuella läggning; om den sökande exempelvis är homo- eller bisexuell eller är en transperson. Sverige ska ge uppehållstillstånd till den som är flykting enligt FNkonventionen men också till "alternativt skyddsbehövande" i enlighet med EU:s gemensamma regler samt till övriga skyddsbehövande enlighet med den nationella utlänningslagen. Flykting Enligt flyktingkonventionen, svensk lag och EU:regler är du flykting om du har välgrundade skäl att vara rädd för förföljelse på grund av: ras nationalitet religiös eller politisk uppfattning kön sexuell läggning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp. Förföljelsen kan komma från hemlandets myndigheter. Det kan också vara så att myndigheterna inte kan eller vill ge skydd mot förföljelse från enskilda personer eller grupper. Den som får uppehållstillstånd som flykting kan begära att få en flyktingstatusförklaring; en internationellt erkänd status grundad på både FN:s flyktingkonvention och EU-regler.
Även den som inte är flykting enligt FN:s flyktingkonvention kan ha rätt till uppehållstillstånd som skyddsbehövande. Det finnas två kategorier av skyddsbehövande i utlänningslagen: a. alternativt skyddsbehövande (enligt EU-regler ) b. övriga skyddsbehövande (enligt svensk lag) Alternativ skyddsstatusförklaring Som alternativt skyddsbehövande bedöms den som: löper risk att straffas med döden löper risk att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller som civilperson löper allvarlig risk att skadas på grund av väpnad konflikt Den som fått uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande kan få en alternativ skyddsstatusförklaring grundad på EU-regler. Övriga skyddsbehövande Övriga skyddsbehövande är en kategori som enbart finns i den svenska utlänningslagen; den saknar motsvarighet i internationella konventioner och EU-rätten. En asylsökande kan bli bedömd som övrigt skyddsbehövande om han eller hon inte kan återvända till hemlandet på grund av väpnad konflikt eller på grund av svåra motsättningar i hemlandet, känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp eller inte kan återvända till hemlandet på grund av miljökatastrof. Även övriga skyddsbehövande kan få skyddsstatusförklaring men den gäller endast i Sverige. Synnerligen ömmande omständigheter i undantagsfall Asylsökande kan undantagsvis beviljas uppehållstillstånd, trots att de inte behöver skydd mot förföljelse. Det handlar då om synnerligen ömmande omständigheter, som är direkt knutna till deras personliga förhållanden, som synnerligen allvarligt hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situationen i hemlandet. En samlad bedömning av sådana omständigheter kan leda till uppehållstillstånd. Eftersom det i dessa fall inte handlar om att ge skydd kan man inte heller få någon skyddsstatusförklaring.
Permanent uppehållstillstånd vanligast Oavsett om en person får statusförklaring som flykting, alternativt skyddsbehövande, övrig skyddsbehövande eller beviljas uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter är det vanligast att uppehållstillståndet är utan tidsbegränsning ett så kallat permanent uppehållstillstånd (PUT). I undantagsfall kan giltighetstiden begränsas men tillståndet är aldrig kortare än ett år. Dublinförordningen avgör i vilket land asylansökan prövas Asylsökande barn Utlänningslagen säger att Migrationsverket ska ta särskild hänsyn till barnets bästa. Alla barn, som kan och vill, har rätt att tala och bli lyssnade på. Barns asylskäl ska prövas särskilt - ett barn kan ha andra asylskäl än vad föräldrarna har. När barnets asylskäl ska prövas försöker handläggaren, så mycket som möjligt, att anpassa utredningen efter barnets ålder, hälsa och andra omständigheter. Barnet har rätt att ha en vuxen med sig vid utredningen. Det kan vara en förälder, ett offentligt biträde eller en god man, om barnet inte har någon förälder i Sverige.
Från asylansökan till beslut Varje år kommer människor till Sverige för att söka asyl. Migrationsverket utreder varje ansökan individuellt och på lika villkor oavsett ursprungsland, religion, ekonomisk eller social bakgrund. Utlänningslagen styr vilka som får stanna och vilka som ska avvisas. Översikt över asylprocessen Vid gränsen Polisen är ansvarig för gränskontrollen i Sverige och kontrollerar att resenärerna har rätt att resa in i landet, till exempel att de har giltiga pass.i många fall kan resenärerna passera gränsen till Sverige utan kontroll. Det beror på att Sverige, liksom de flesta andra länderna inom EU, deltar i Schengen-samarbetet. Alla människor som har rätt att vistas i ett land som ingår i Schengenområdet kan resa fritt över gränserna till andra Schengenländer. Vid gränserna mot länder utanför Schengenområdet är däremot kontrollerna av resenärernas handlingar noggranna. Om en person söker asyl vid gränsen lämnar polisen över ärendet till Migrationsverket.
Söka asyl De flesta söker asyl efter att de rest in i landet. Då vänder de sig direkt till någon av Migrationsverkets ansökningsenheter som finns i Stockholm (Solna och Märsta), Göteborg, Gävle och Malmö. Den asylsökande ska berätta vem han är och hur han rest till Sverige. Han får dessutom lämna sina fingeravtryck. Inledningsvis bedömer verket om det är Sverige eller något annat land som ska ansvara för asylprövningen. Om han ska få sin asylansökan prövad i Sverige ska han redogöra för varför han behöver asyl i Sverige. Den asylsökande får hjälp av tolk och juridisk hjälp av ett offentligt biträde om det behövs. Under väntetiden erbjuder Migrationsverket den sökande någonstans att bo. Den asylsökande kan också välja att ordna sitt boende själv, t.ex. hos vänner eller släktingar. Beslut om avvisning med omedelbar verkställighet Om det är uppenbart att den asylsökande inte behöver skydd, och inte heller har andra skäl för att få stanna i landet, kan han avvisas från Sverige direkt. Det kallas "avvisning med omedelbar verkställighet" och kan bli aktuellt om den asylsökande helt klart saknar asylskäl. Ett sådant beslut måste fattas inom tre månader från ansökningsdagen. Den asylsökande kan överklaga Migrationsverkets beslut, men har inte rätt att stanna kvar i Sverige och vänta på resultatet av sitt överklagande. En asylsökande kan också avvisas direkt om han, innan han kom till Sverige, vistades i ett annat land där han är skyddad mot förföljelse. Då avvisas den asylsökande dit och någon ytterligare utredning är normalt inte nödvändig. I annat fall fortsätter prövningen av asylärendet. Prövningen Under den fortsatta prövningen av asylärendet presenterar den sökande tillsammans med sitt offentliga biträde de fakta och det material som han anser styrker hans ansökan om asyl. Den juridiska hjälpen är kostnadsfri för den asylsökande. Biträdet arbetar enbart för den asylsökande och tar vara på hans intressen.när Migrationsverket tagit emot en komplett ansökan från den sökande kallar vi till ett möte med den sökande och biträdet. Efter mötet där eventuella
oklarheter kan redas ut kan verket besluta i asylärendet. Det är den svenska utlänningslagen som styr vilka som får uppehållstillstånd. Migrationsverkets beslut Uppehållstillstånd Om den asylsökande behöver skydd eller bör få stanna på grund av synnerligen ömmande omständigheter får han uppehållstillstånd i Sverige. I regel är det permanent och betyder att han har rätt att stanna i Sverige så länge han vill. I vissa fall kan Migrationsverket också bevilja tidsbegränsade tillstånd. En person som fått tillstånd att stanna i Sverige får ett uppehållstillståndskort. Kortet är ett bevis på att personen har uppehållstillstånd. Avslag Om den asylsökande inte har skyddsbehov eller andra skäl för att få stanna i Sverige fattar Migrationsverket ett beslut om avvisning. Han kan då acceptera beslutet och resa hem eller till ett annat land som är berett att ta emot honom. De allra flesta som får nej av Migrationsverket överklagar dock beslutet. Det betyder en fortsatt väntan. Överklagande Ett överklagande skickas först till Migrationsverket som omprövar beslutet. Om verket står fast vid sitt avslagsbeslut överlämnas överklagandet till en migrationsdomstol vid någon av förvaltningsrätterna i Stockholm, Göteborg eller Malmö. Domstolen kan kalla den sökande tillsammans med hans offentliga biträde och Migrationsverket till en muntlig förhandling. Migrationsdomstolen tar ställning till överklagandet antingen genom att fastställa eller ändra Migrationsverkets beslut. Det finns möjlighet att överklaga migrationsdomstolens beslut till Migrationsöverdomstolen vid Kammarrätten i Stockholm. Migrationsöverdomstolen tar dock bara upp principiellt viktiga fall och först efter att ha beviljat prövningstillstånd.
Domstolens beslut Uppehållstillstånd Om migrationsdomstolen eller Migrationsöverdomstolen ändrar verkets beslut utfärdar Migrationsverket ett uppehållstillstånd. Avslag Om även migrationsdomstolen och, i vissa fall Migrationsöverdomstolen, bedömer att den asylsökande saknar behov av skydd och inte heller har andra skäl för att få stanna i landet, avslår domstolen överklagandet. l hjälper till med förberedelserna inför avresan. Vägrar den som har fått ett av- eller utvisningsbeslut att självmant lämna landet blir det polisens ansvar att se till att han reser hem. Verkställighetshinder Om det kommer fram nya omständigheter efter ett slutligt beslut om avvisning eller utvisning kan Migrationsverket pröva om det finns några hinder mot att genomföra den. Verket kan göra det på eget initiativ eller efter att personen själv framfört det. Om hindren är medicinska eller praktiska är det Migrationsverkets bedömning som gäller och verkets beslut kan inte överklagas. Om hindren däremot utgörs av nya skyddsskäl, kan ett avslagsbeslut från verket överklagas till migrationsdomstol.
I Sverige är det Migrationsverket som först prövar ansökningar om asyl. Reglerna för vem som kan få asyl står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag, utlänningslagen. Lämna in en ansökan Du bör ansöka om asyl vid Sveriges gräns. Om du redan har rest in kan du ansöka på någon av Migrationsverkets ansökningsenheter i Gävle, Göteborg, Malmö, Märsta, Norrköping eller Stockholm. Inledningsvis bedömer Migrationsverket om det är Sverige som ska pröva din asylansökan eller om ett annat land i första hand är skyldigt att göra det. Är det uppenbart att du saknar asylskäl kan Migrationsverket fatta ett snabbt beslut i ärendet; det kan till exempel gälla om du är medborgare i ett annat EU-land. Du kommer att kallas till flera möten på Migrationsverket under den första tiden i Sverige. Det är viktigt att du kommer på de tider som Migrationsverket har bokat för dig. Asylutredningen Ingen annan än du vet lika mycket om varför du lämnat ditt land. För att Migrationsverket ska kunna göra en riktig bedömning av dina skäl är det viktigt att du redan från början berättar allt om vad som hänt dig i ditt land. Migrationsverket kommer att ställa frågor om din identitet. Du ska ta med dig ditt pass eller andra id-handlingar. Handlingarna ska visa vad du heter, när du är född och vilket medborgarskap du har. Du ska berätta varför du söker asyl och vad som hänt dig. Vissa saker är svåra att prata om, men då kan de vara extra viktiga att berätta. Om du behöver kan du be om en paus i utredningen. Du kan ta med sådant som stödjer din berättelse eller information om ditt land till utredningen. Migrationsverket får inte berätta dina skäl De som jobbar på Migrationsverket får inte berätta vem du är eller om dina skäl för asyl för andra personer. De har tystnadsplikt. Tystnadsplikt innebär att dina uppgifter bara får lämnas till personer som enligt lag har rätt att få dem. Även tolkar, biträden och andra som jobbar med asylsökande har tystnadsplikt. De får till exempel inte berätta ditt namn, adress eller varför du sökt asyl. Fingeravtryck Länderna inom EU, samt Island, Norge och Schweiz har en databas för fingeravtryck som kallas Eurodac. I Sverige är det Migrationsverket som ansvarar för databasen. När du ansöker om asyl och är över 14 år måste du
lämna dina fingeravtryck. Sedan kontrolleras de mot databasen för att se om du har sökt asyl i något av de länder som använder databasen. Migrationsverket kontrollerar även dina fingeravtryck mot en annan databas, SIS (Schengen Information System). I SIS registreras bland annat personer som är efterspanade brottslingar. Juridisk hjälp De flesta som söker asyl har rätt till juridisk hjälp. Det kallas att du har rätt till ett offentligt biträde. Ofta är det en utbildad jurist som ska ta tillvara dina intressen och hjälpa dig berätta om dina skäl. Det är Migrationsverket som utser biträdet, men du kan föreslå någon som du har förtroende för. Migrationsverket betalar för biträdet. Biträdet arbetar oberoende i förhållande till Migrationsverket och andra myndigheter. Om du inte har rätt till ett offentligt biträde kan du välja att anlita ett eget biträde. Då får du själv betala. En tolk översätter En tolk översätter när du har kontakt med Migrationsverket och andra myndigheter. Tolken är neutral och ska bara tolka vad som sägs. Tolken får inte blanda in sina privata, politiska eller religiösa uppfattningar i sitt arbete. Om du inte förstår tolken är det viktigt att du säger till. Tolken har tystnadsplikt och får inte berätta för någon om vad han eller hon har hört. Hur lång tid tar det att fatta beslut? Migrationsverket har som mål att fatta beslut inom tre månader. Om du inte kan visa vem du är eller vad du har för skäl för asyl, så kan det ta längre tid att fatta beslut i ditt fall. Det kan också ibland ta längre tid om det har kommit ovanligt många asylsökande den senaste tiden. Migrationsverket prövar varje ansökan för sig Varje ansökan prövas individuellt och om du har skäl, som enligt utlänningslagen ger rätt till asyl eller skydd, ska Migrationsverket bevilja uppehållstillstånd. Har du inga asyl- eller skyddsskäl prövar vi om det finns andra skäl för dig att få stanna i Sverige t.ex. familjeanknytning eller särskilt ömmande omständigheter. Visa vem du är och styrk din identitet Du som söker asyl måste berätta för Migrationsverket vem du är. Det är ditt ansvar att styrka din identitet. Hur väl du gör det kommer att ha betydelse för dig under lång tid framåt, till exempel när du ska skaffa ett svenskt IDkort, öppna ett bankkonto, söka medborgarskap och svenskt pass eller få rätt till pension. Det bästa sättet att klargöra din identitet är att visa dokument som styrker vad du heter, när du är född och vilket medborgarskap du har. Dokumentet
ska dessutom vara försett med ett foto och vara utfärdat av en behörig myndighet. Kan du inte visa sådana dokument direkt ska du göra vad du kan för att få fram dessa dokument eller förklara varför du inte kan göra det. Medan du väntar på att din ansökan om asyl ska utredas måste du anstränga dig att klarlägga din identitet till dess att den är fastställd. Du kan alltid vända dig till Migrationsverkets personal som kan ge dig råd om hur du ska kunna visa vem du är. Medverkar du inte till att klarlägga din identitet kan Migrationsverket sänka din dagersättning. Migrationsverket har även rätt att ta hand om dina identitetsdokument i väntan på ditt beslut. En klar identitet viktigt av många skäl Det är viktigt att du gör allt du kan för att klargöra din identitet, till exempel för att: om du inte kan visa vem du är och från vilket land du kommer, kan det vara svårt för Migrationsverket att bedöma om du har rätt till asyl eller inte du får snabbare beslut på din asylansökan om din identitet är klarlagd du har möjlighet att kunna arbeta i Sverige under tiden du väntar på ett beslut om du skulle bli svårt sjuk eller råkar ut för en olycka i Sverige måste Migrationsverket känna till din riktiga identitet för att kunna kontakta dina anhöriga du ska kunna åka hem om du får avslag på din ansökan du ska kunna få identitetshandlingar i Sverige om du får uppehållstillstånd du ska kunna öppna ett bankkonto du ska undvika att få en anteckning i eventuellt främlingspass eller resedokument om att din identitet inte är styrkt. Det kan ge dig problem om du vill åka till andra länder du ska undvika att ditt uppehållstillstånd återkallas därför att du fått det på grund av att du gett felaktiga uppgifter om din identitet det kan bli svårt för dina anhöriga att återförenas med dig om du har uppgett en falsk identitet och de inte kan styrka sitt släktskap med dig. det kan bli svårare för dig att få svenskt medborgarskap.
Du får inte välja vilket land som prövar ansökan (Dublinförordningen) Sedan årsskiftet gäller en ny Dublinförordning. Du som söker asyl efter den 1 januari 2014 omfattas av den nya förordningen. Migrationsverket arbetar nu med att uppdatera all information på webbplatsen. Migrationsverket erbjuder dig boende Migrationsverket erbjuder dig ett tillfälligt boende medan du väntar på beslut i ditt asylärende. Det innebär att du måste flytta till den ort där verket kan erbjuda plats. Du kan också välja att ordna boendet på egen hand, till exempel hos släktingar eller vänner. Den tillfälliga bostad som Migrationsverket erbjuder dig ligger för det mesta i ett hyreshus i ett vanligt bostadsområde i någon medelstor eller mindre stad någonstans i Sverige. Om du är ensamstående måste du vara beredd på att dela lägenhet med andra ensamstående asylsökande. Skriftliga boenderegler Du ansvarar själv för matlagning, städning, vård och skötsel av lägenheten och samma gemensamma boenderegler gäller för dig som för övriga hyresgäster i huset. Om du avsiktligen skadar lägenheten kan du bli skyldig att betala för reparationen när du flyttar. För att inte riskera att bli skyldig att betala för gamla skador som kanske föregående hyresgäst orsakat är det viktigt att du anmäler skador och fel så snart du upptäcker dem. Du får information om hur lägenheten ska skötas i samband med att du flyttar in. När du har läst dem får du också skriftligen bekräfta att du fått informationen. Glöm inte att ändra adress Du är alltid inskriven vid en mottagningsenhet. Oavsett om du väljer anläggningsboende (ABO) i någon av Migrationsverkets hyrda lägenheter eller bor i eget boende (EBO) hos någon du känner, kommer du att vara inskriven vid en mottagningsenhet. Där måste din adress alltid vara känd så att Migrationsverket kan komma i kontakt med dig. Glöm därför inte att meddela din mottagningsenhet din nya adress om du flyttar under väntetiden. Arbeta under tiden som asylsökande I första hand ska du försörja dig själv under den tid du väntar på att din asylansökan behandlas. Det kan du göra antingen med hjälp av egna
sparpengar eller genom att arbeta. Här kan du läsa om villkoren för att arbeta under asyltiden. För att ha rätt att arbeta under tiden du är asylsökande måste du ha fått ett bevis om undantag från skyldigheten att ha arbetstillstånd (AT-UND). Villkor för att få rätt att arbeta som asylsökande Du är undantagen från kravet på arbetstillstånd om du uppfyller följande: Du medverkar till att klargöra din identitet. Ditt ärende ska prövas i Sverige. Din ansökan är välgrundad. Du har inte AT-UND om du har fått ett beslut om avvisning med omedelbar verkställighet. Om du uppfyller villkoren får du ett LMA-kort där det står att du har AT- UND. Det betyder att du är befriad från kravet att ha arbetstillstånd. Ett AT- UND gäller normalt till dess att du får uppehållstillstånd eller lämnar landet. Kontakta din mottagningsenhet om du är osäker på om du har AT-UND. Om du har AT-UND kan du vända dig till Arbetsförmedlingen i den kommun där du bor för att se vilka lediga jobb som finns anmälda där. Lediga jobb och annan information hittar du också på Arbetsförmedlingens webbplats (www.arbetsformedlingen.se) Om du får arbete under tiden du är asylsökande Om du får arbete under tiden du är asylsökande ska du visa upp beviset på att du är undantagen från skyldigheten att ha arbetstillstånd (AT-UND) för din arbetsgivare. Beviset finns på ditt LMA-kort under punkt 7. Din arbetsgivare måste meddela den mottagningsenhet där du är inskriven att du fått anställning. Arbetsgivaren ska också meddela när anställningen upphör. Meddelandet om att du har fått anställning ska göras på en särskild blankett som du hittar under länken till höger. Om du har dagersättning måste du alltid anmäla din inkomst till Migrationsverket. Du måste också kontakta Skatteverket för att få ett samordningsnummer. Samordningsnumret behöver du för att kunna visa att du arbetat och betalat skatt under asyltiden. Det kan du behöva göra om du senare skulle vilja söka arbetstillstånd. Du behöver även samordningsnumret för att kunna få sjukpenning om du blir sjuk och inte kan gå till jobbet.
LMA-kort för asylsökande När du söker asyl i Sverige får du ett kvitto på din ansökan. Några dagar senare får du ett kort som kallas LMA-kort. Kortet ersätter kvittot. Kortet visar att du är asylsökande och har rätt att vara i landet under väntetiden. Med kortet betalar du en mindre patientavgift om du besöker sjukvården. Även om LMA-kortet har samma format och delvis samma innehåll som ett identitetskort (ID) så är det inget ID-kort. Det intygar enbart att du är inskriven i Migrationsverkets mottagningssystem under det namn som står på kortet. Du ska lämna tillbaka kortet om du får uppehållstillstånd eller om du måste lämna Sverige.
Boende och ekonomiskt stöd Migrationsverket erbjuder dig ett tillfälligt boende under väntetiden. Du kan också välja att ordna boendet själv, till exempel hos släktingar eller vänner. Oavsett vilket boende du väljer måste du vara tillgänglig så att Migrationsverket kan komma i kontakt med dig. Migrationsverkets boende Boendet som Migrationsverket erbjuder (anläggningsboende) utgörs antingen av lägenheter i vanliga bostadsområden eller av anläggningar av olika slag. Väljer du anläggningsboende får du flytta till den ort där verket kan erbjuda plats. Har du egna pengar ska du betala för boendet. Om du inte har några pengar är anläggningsboendet gratis. Ensamstående måste dela rum. En familj kan få ett eget rum men måste räkna med att dela lägenhet med andra personer. Det kan hända att du måste flytta inom anläggningen eller till en annan anläggning under väntetiden. Om du får uppehållstillstånd och har rätt till etableringsplan kan Arbetsförmedlingen i samband med ditt etableringssamtal hjälpa dig att få en bostad i en kommun. Om du beviljas uppehållstillstånd på grund av arbete måste du själv ordna din bostad. Eget boende Om du väljer att ordna ditt boende på egen hand får du i regel själv stå för boendekostnaden. Om du av någon anledning inte kan bo kvar i det boende som du själv har ordnat kan du flytta till en av verkets anläggningar där det finns plats. Vänd dig till den mottagningsenhet där du är inskriven för att få mer information. Ekonomi Ersättning Om du inte kan få arbete eller av någon anledning saknar pengar kan du ansöka om dagersättning. På de anläggningar där fri mat ingår är ersättningen: 24 kr/dag för vuxna ensamstående 19 kr/dag per person för vuxna som delar hushåll 12 kr/dag för barn t.o.m. 17 år (från och med tredje barnet halveras dagersättningen) Ersättning som ska räcka till matinköp
71 kr/dag för vuxna ensamstående 61 kr/dag och person för vuxna som delar hushåll 37 kr/dag för barn upp till 3 år 43 kr/dag för barn 4-10 år 50 kr/dag för barn 11-17 år (från och med tredje barnet halveras dagersättningen) Förutom mat ska ersättningen räcka till kläder och skor, sjukvård och medicin, tandvård, hygien- artiklar, andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter. Om du beviljas ersättning från Migrationsverket får du ett bankkort där pengarna sätts in. Kontakta Migrationsverkets personal för mer information. Bostadsersättning Har du blivit erbjuden eller fått ett arbete, kan du ansöka om bostadsersättning. Det gäller om anställningstiden är längre än tre månader och du måste flytta till en ort där Migrationsverket inte har några bostäder. Bostadsersättningen är: 850 kr/månad för familjer 350 kr/månad för ensamstående Villkor för ersättning Du måste redovisa hur mycket pengar du har och vilka andra tillgångar du har. Om du får arbete har både du och din arbetsgivare skyldighet att meddela Migrationsverket. Det är viktigt att du redovisar din ekonomiska situation och förändringar i den, annars kan du göra dig skyldig till brott.
Dagersättningen kan sänkas om du till exempel: inte medverkar till att klarlägga din identitet försvårar utredningen av din asylansökan, till exempel genom att inte meddela Migrations- verket din aktuella adress inte kommer till ett utredningstillfälle som du är kallad till inte medverkar till att återvända om du ska avvisas eller utvisas Beslut om ekonomisk ersättning När Migrationsverket fattat beslut om ekonomisk ersättning får du del av beslutet antingen via en handläggare på din mottagningsenhet eller genom så kallad förenklad delgivning (se nedan). Om du vill överklaga Om du anser att Migrationsverket har fattat fel beslut om din ersättning har du rätt att överklaga. Du ska i sådana fall lämna in din överklagan till Migrationsverket inom 3 veckor från den dag du fick del av beslutet (blivit delgiven). Om Migrationsverket inte ändrar beslutet lämnas din överklagan till förvaltningsrätten som prövar beslutet igen. Förenklad delgivning Förenklad delgivning innebär att Migrationsverket skickar beslutet i ett vanligt brev till den adress du lämnat. Dagen efter skickar vi ett nytt brev till samma adress med information om att vi har skickat ett beslut. Det gör vi för att minska risken för fel. På detta sätt anser verket att du fått del av beslutet (blivit delgiven) två veckor efter att vi skickat det till dig. Därefter har du tre veckor på dig att överklaga beslutet. Om adressen du lämnat inte går att använda och du är folkbokförd i Sverige, kan beslutet och kontrollbrevet skickas till den adress du är folkbokförd på. Så länge du har en ansökan som prövas av Migrationsverket är det viktigt att du meddelar mottagningsenheten din aktuella adress. Tänk också på att minst varannan vecka kontrollera din post. Om du överklagar kan även förvaltningsrätten (domstolen) välja att delge dig beslutet genom förenklad delgivning.
Om ditt bankkort försvinner Om du tappar ditt bankkort eller det blir stulet ska du spärra kortet omedelbart. Meddela ICA Banken på telefonummer 033-435 98 29, endast på svenska eller engelska. Du ska tala om ditt kortnummer, löpnummer eller dossiernummer. Gör en polisanmälan. Ta med polisanmälan till Migrationsverkets enhet där du är inskriven för att få ett nytt kort. Tänk på att du både måste spärra ditt kort och göra en polisanmälan för att Migrationsverket ska kunna ge dig ett nytt kort. Asylsökandes rätt till hälso- och sjukvård Landstingen är myndigheter som bland annat ansvarar för vårdcentraler, sjukhus och tandvård (Folktandvården). På telefonkatalogens blå sidor samt på webbplatsen www.skl.se hittar du telefonnummer och adresser. Om du blir sjuk eller skadar dig ska du i första hand vända dig till en vårdcentral. Är det stängt på vårdcentralen ska du vända dig till närmaste sjukhus. Vid allvarliga akuta fall då du behöver ambulans ska du ringa nödnumret 112. Vuxnas rättigheter till hälso- och sjukvård Du erbjuds en kostnadsfri hälsoundersökning. Vid undersökningen tas medicinska prover och du får möjlighet att tala med sjukvårdspersonal. Du har rätt till akut sjuk- och tandvård samt vård som inte kan vänta. Det är landstinget som beslutar om den vård du kan få. Du har också rätt till förlossningsvård, före-byggande barna- och mödravård samt vård enligt den svenska smittskyddslagen. Kom ihåg att du alltid måste visa upp asylkvitto eller LMA-kort när du anlitar sjuk- och tandvård, samt när du köper receptbelagd medicin. Barns rättigheter till hälso- och sjukvård Asylsökande barn och ungdomar under 18 år har rätt till samma sjukvård och tandvård som barn bosatta i Sverige. Det är landstinget som ansvarar för vården. Landstinget får ersättningen av staten, genom Migrationsverket, för vården av asylsökande. Kontakta närmaste vårdcentral för ytterligare information.
Avgifter för tand- och sjukvård Om du visar ditt LMA-kort betalar du 50 kronor för ett besök hos en läkare på vårdcentral och för läkarvård som du får efter remiss. Besök för att få en annan sjukvårdande behandling, till exempel hos en sjuksköterska eller sjukgymnast, kostar 25 kronor. Du betalar högst 40 kronor för en sjukresa. Avgiften för akutbesök på sjukhus varierar över landet. Du kan få ersättning för den del av avgiften som överstiger 50 kronor. Ta med kvittot till Migrationsverket och lämna in en ansökan om särskilt bidrag så snart du kan efter akutbesöket. För akut tandvård ska du uppsöka Folktand-vården eller någon annan tandläkare som landstinget hänvisar till. Avgiften är 50 kronor för vuxna. Om du söker privat läkare eller tand-läkare utan landstingets godkännande måste du själv stå för alla kostnader. Avgiften för barn som söker sjukvård varierar mellan landstingen. Medicin Du köper medicin på närmaste apotek. För de flesta receptbelagda mediciner behöver du bara betala 50 kronor om du visar ditt LMA-kort. Vissa receptbelagda mediciner är dyrare än 50 kronor även om du visar ditt LMA-kort. Det samma gäller om du köper medicin till barn. Spara både kassakvittot och receptkvittot med ditt namn på. 400-kronorsregeln Om du under sex månader har betalat mer än 400 kronor för läkarbesök, sjukresor och medicin kan du ansöka om ett särskilt bidrag. Migrationsverket kan ersätta dig för de kostnader som överstiger 400 kronor. För att få tillbaka pengar ska du visa kvitton som kan intyga för dina kostnader från läkarbesök, sjukresor och receptbelagd medicin. När du har betalat mer än 400 kronor inom sex månader lämnar du in dina kvitton till mottagningsenheten. Därefter börjar en ny sexmånadersperiod. 400-kronorsregeln gäller individuellt för vuxna personer och gemensamt för syskon under 18 år.
Om du får stanna Asylsökande som får permanent uppehållstillstånd Om du får permanent uppehållstillstånd har du rätt att bo, arbeta och leva här på samma villkor som alla andra som är bosatta i Sverige. Du kan resa in och ut ur landet, men när du åker från Sverige måste du ha ett giltigt pass för att kunna återvända. Ditt permanenta uppehållstillstånd gäller så länge du är bosatt i Sverige. Som bevis för ditt uppehållstillstånd får du ett uppehållstillståndskort. Kortet är inte en ID-handling eller en resehandling. När du reser måste du ha både ditt kort och ditt pass med dig. I uppehållstillståndskortet finns ditt foto och dina fingeravtryck lagrade elektroniskt. Kortet är giltigt i fem år, och du ansöker om ett nytt kort genom att komma till Migrationsverket för att bli fotograferad och lämna fingeravtryck på nytt. Folkbokför dig När du fått permanent uppehållstillstånd ska du omgående folkbokföra dig hos Skatteverket. Ta med ditt uppehållstillståndskort. Det är viktigt att du folkbokför dig innan du skrivs ut från Migrationsverket. Skatteverket registrerar var du bor, ditt civilstånd, medborgarskap och födelseort. När du är folkbokförd kan du registrera dig hos Försäkringskassan så att du kan ta del av det svenska socialförsäkringssystemet. Folkbokföringen ligger också till grund för att du ska kunna skaffa en svensk id-handling. Det behöver du för att till exempel få tillgång till den ersättning som betalas via en bank. Ditt liv i Sverige Du får flytta vart du vill i landet. Det är mycket svårt att få bostad, i synnerhet i storstäderna. Ofta krävs det att man har arbete eller regelbunden inkomst. Om du inte själv kan hitta arbete och bostad kan Arbetsförmedlingen hjälpa dig. En plan (etableringsplan) tas fram för att du så snabbt som möjligt ska kunna försörja dig. Direkt efter att du fått uppehållstillstånd får du träffa Arbetsförmedlingen för att prata om dina kunskaper, tidigare arbeten, ambitioner, intressen och talanger. Har du betyg och intyg från tidigare arbeten och utbildningar tar du med dem till mötet med Arbetsförmedlingen. Du som har rätt till en etableringsplan kan du få ersättning när du följer den. Reglerna för bosättningen skiljer sig åt beroende på om du har bott i Migrationsverkets boende eller i eget boende under väntetiden.