Utbildningens namn: Logistik- och verksamhetsutvecklare Ansvarig utbildningsanordnare: Falköpings kommun, Lärcenter Omfattning, poäng: 400 Studieort: Falköping Studieform: Bunden Studietakt: Heltid Utbildningsnummer: 201211050 Omgång: 2
Faktauppgifter Utbildningens namn Logistik- och verksamhetsutvecklare Ansvarig utbildningsanordnare Falköpings kommun, Lärcenter Organisationsnummer 212000-1744 Postadress och besöksadress Postadress Organisation: Adress: Postnr/ort Falköpings kommun, Lärcenter Kompetens- och arbetslivsförvaltningen, Yrkeshögskoleutbildning 52181 Falköping Besöksadress Organisation: Falköpings kommun, Lärcenter Adress: Nils Ericsonsgatan 5 Postnr/ort Falköping Webbadress, telefonnummer och e-postadress Telefon 0515-887151 Hemsida www.larcenter.nu E-post {Uppgift saknas} Sida 1 (20)
Utbildningsplan Utbildningen Examen och examenskrav Examensbeteckning Examenskrav Utbildningen ger kvalificerad yrkeshögskoleexamen Efter fullgjord utbildning kan den studerande efter begäran erhålla ett examensbevis. Med fullgjord utbildning avses minst betyget Godkänt i var och en av de kurser som ingår i utbildningen. Studerande som inte fullgjort utbildningen kan efter begäran erhålla ett utbildningsbevis. Examensbenämning Kvalificerad yrkeshögskoleexamen Logistik- och verksamhetsutvecklare Utbildningens mål Yrkesroller Yrkesroll 1: Yrkesroll 2: Yrkesroll 3: Yrkesroll 4: Yrkesroll 5: Yrkesroll 6: Logistik- och verksamhetsutvecklare Logistiker Logistikchef, mindre företag Logistiker, inköpare Logistikkonsult Verksamhetsutvecklare Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om... Grundläggande begrepp inom olika delar av logistikområdet; inköp, transporter, produktionslogistik, lagerstyrning och distribution ur ett internt, extern och internationellt perspektiv Grundläggande företagsekonomiska begrepp och samband Processer och flöden i både tillverkande och tjänsteproducerande verksamheter Olika former av ledningssystem för kvalitet, miljö, ekonomi med mera Affärssystems uppbyggnad, grundläggande funktioner och förmåga till kommunikation med andra system och program Sida 2 (20)
Begrepp och verktyg inom lean enterprise med fokus på kvalitet, miljö och ständiga förbättringar Olika modeller för projektledning Vikten av, och former för, kommunikation och samverkan med interna och externa intressenter i en försörjningskedja Avancerade funktioner i Microsoft Excel Efter avslutad utbildning ska den studerande ha färdigheter i att... Kartlägga och därefter dokumentera processer med hjälp av lämpliga programvaror Analysera och värdera verksamheters processer utifrån effektivitet, ekonomi och kundnytta Identifiera olika utvecklingsområden i en verksamhet Använda olika verktyg, bland annat inom lean enterprise, för att planera och genomföra utveckling av verksamheter Organisera och leda mindre och större utvecklingsprojekt Kommunicera med olika intressenter i alla faser av ett utvecklingsarbete Analysera stora datamängder i Microsoft Excel Dokumentera resultat av analys och utveckling, till exempel i ledningssystem Bedöma kvalitetsmässiga, miljömässiga och ekonomiska konsekvenser av olika vägval i förbättrings- och utvecklingsarbetet Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kompetenser för att... Nyttja kunskaper och färdigheter enligt ovan för att överordnat bidra till ökad effektivitet, lönsamhet och kundnytta i verksamheter och detta genom att: Kunna identifiera och analysera utvecklingsbehov i olika delar av en verksamhet med bibehållande av helhetssynen på försörjningskedjans totalkostnad Förstå och knyta samman olika utvecklingsbehov i olika delar av en verksamhet Initiera, organisera och driva komplexa utvecklingsprojekt i samverkan med olika funktioner i en verksamhet Bedöma och prioritera mellan olika alternativ till lösningar, bland annat baserat på ekonomiska överväganden Kunna utvärdera olika utvecklingsinsatser och skapa lärande baserat på resultaten Fortlöpande uppdatera och utveckla verksamhetens olika ledningssystem Sida 3 (20)
Undervisning på engelska Denna utbildning kommer inte att bedrivas på engelska Kursöversikt Obligatoriska kurser Kurs Poäng Affärslogik och ekonomiskt tänkande 25 Affärssystem 25 Distribution och transportekonomi 25 Examensarbete 25 Flöden och processkartläggning 25 Företagsekonomi 25 Inköp 25 Kvalitets- och ledningssystem 25 Lean för förbättring och utveckling 25 LIA 1 Planering och drift 50 LIA 2 Förbättring och utveckling 50 Logistik och supply chain 25 Produktionssystem och lagerstyrning 25 Projektledning och kommunikation 25 Summa: 400 Valbara kurser {Det finns inga valbara kurser} Kurser Utbildningen har 14 huvudmoment/delkurs(er). Kursens namn: Affärslogik och ekonomiskt tänkande Beskrivning: Deltagaren skall utveckla en begreppsapparat och en uppsättning grundläggande verktyg för analyser och utvecklingsarbete med fokus på skapande av reella kundvärden. Förstå olika företagsekonomiska synsätt, definitioner och begrepp Göra en budgetkalkyl Göra en kostnads- och intäktsanalys Formulera strategi och organisationsmodell Tillämpa principer för uppföljning och kontroll av affärsverksamheter Kursens innehåll: Kursen innehåller grundläggande begrepp, teorier och modeller inom Sida 4 (20)
företagsekonomi och affärsutveckling, samt deras tillämpningsområden. Följande behandlas: Utformning och förpackning av erbjudanden. Värdeanalys och värdekedjan genom flera led Kundvärde för slutkunden Intäkts- och kostnadsbegrepp Kalkylmodeller för bedömning av: Besparingspotential Investeringsbehov Strategival, organisation och affärsutveckling Kursens namn: Affärssystem Beskrivning: Kursen ger den studerande förståelsen för och kunskap om ett affärssystems uppbyggnad, användningsområde och kommunikation med andra system och programvaror. Beskriva funktionalitet hos, och datatyper i, ett modernt affärssystem Redogöra för flödena i affärssystemet från upplägg av ny artikel via planering, köp, bevakning, leverans och betalning Redogöra för hur affärssystemet kommunicerar med externa leverantörer och kunder Identifiera vilka data som kopplas till olika transaktioner och analyser Kunna importera/exportera data ur affärssystemet från/till kalkylprogram Skapa pivottabeller och använda scenarioanalys Kursens innehåll: Affärssystemets uppbyggnad av olika register och funktionalitet Basfunktionaliteter i Ekonomisystem, MRPsystem, lagerstyrning och transaktioner Tekniker och system för extern kommunikation Funktioner för analys och beslutstöd i EXCEL Kursens namn: Distribution och transportekonomi Beskrivning: Kursen ska ge kunskaper om externa transporter och distributionslösningar avseende olika typer av system och medel för att optimera kundnytta. Beskriva olika utvecklingstrender inom fysisk distribution Analysera och fastställa transportlösningar till definierade lagerpunkter Identifiera, beskriva, analysera, kalkylera och utforma olika distributionslösningar Förstå hur olika externa transporter och distributionslösningar påverkar kostnad och serviceprestation Ha kunskaper om nationella och internationella regler inom transportområdet Sida 5 (20)
Kursens innehåll: Utformning och styrning av distributions- och transportsystem Distributionskanaler och transportnätverk Distributionssystemets aktörer och intressenter Transportsäkerhet och risker, inkl. transport av farligt gods Transportekonomi Lagar och regelverk Transporter ur ett hållbarhetsperspektiv, miljöpåverkan och miljöanpassning Kursens namn: Examensarbete Kurstyp: Examensarbete Beskrivning: De studerande skall enskilt eller i mindre grupper analysera ett företags flöden eller en enskild process med förslag på förbättringar avseende effektivitet och lönsamhet. Arbetet ska presenteras såväl skriftligt som muntligt. Använda och integrera förvärvade kunskaper för att analysera och lösa problem inom valt ämnesområde Göra relevanta avgränsningar Diskutera olika alternativa metoder för lösning av problemen samt argumentera för vald metod Skapa handlings- och åtgärdsplaner för de lösningsförslag som presenterats. Utvärdera hur väl valda metoder var för att lösa problemen Skriva en rapport som följer given rapportmall avseende format, omfång och anvisad kapitelindelning. Moment som ska ingå i arbetet: Kompletterande datainsamling Kompletterande litteraturstudier Analys Problemlösning Slutsatser Presentation Kursens namn: Flöden och processkartläggning Beskrivning: Kursen ska ge studenten förståelse för processbegreppet och kunskap om hur man praktiskt kan kartlägga och arbeta med processer i en verksamhet. Definiera, beskriva och visualisera olika typer av processer Redogöra för skillnaderna mellan en processorienterad och traditionell verksamhet Kartlägga en process på olika nivåer och förstå skillnaderna Kunna använda de vanligaste symbolerna för flödesdiagram/processkartor och genomföra och dokumentera en processkartläggning Sida 6 (20)
Kursens innehåll: Process och kvalitetsbegreppet samt processorientering Identifiering och kartläggning av processer Uppföljning och mätning av processer Visualisering Kursens namn: Företagsekonomi Beskrivning: Deltagaren skall utveckla en begreppsapparat och grundläggande färdigheter inom det företagsekonomiska området. Tillämpa grundläggande metoder för budgetering, finansiering och kalkylering Beskriva grundläggande principer och metoder för marknadsföring, redovisning och personaladministration Redogöra för olika företagsverksamheter, dess uppbyggnad och företagsform Diskutera i frågor rörande företagsetik och moral och ett företags sociala ansvar (Corporate Social Responsibility, CSR) Redogöra för samspel mellan olika funktioner i ett företag Självständigt formulera en verksamhetsanknuten affärsidé Kursens innehåll: Affärsidé Företagets behov av information, styrning och kontroll Företagets ekonomiprocess Företagandets förutsättningar och villkor Grundläggande begrepp, teorier och modeller inom företagsekonomin Grundläggande metoder för budgetering, kalkylering och finansiering Kursens namn: Inköp Beskrivning: Den studerande skall förstå inköpets roll i det totala värdeflödet, samt ha kunskap om inköpsprocessen och inköpsstrategier. Den studerande skall också veta under vilka förutsättningar som inköpsfunktionen arbetar och dess påverkan i den totala lönsamheten. Den studerande skall känna till de legala regler inkl tullbestämmelser samt betalnings- och leveransvillkor under vilka avtal och affärer görs upp. Beskriva och analysera inköpsprocessen i ett medelstort företag Beskriva inköpsjuridiska principer, olika lagars tillämplighet i affärsprocessen, avtalskonstruktioner och affärsetik Känna till riskfördelning i internationella affärer och betydelsen av olika villkor i IncoTerms/CombiTerms Ta fram en inköpsstrategi Sida 7 (20)
Kursens innehåll: Inköpsprocessen Inköpsstrategier Incoterms, tullbestämmelser Miljö och kvalitetsbegreppets påverkan på inköpsprocessen Juridik och avtal samt olika inköp Kursens namn: Kvalitets- och ledningssystem Beskrivning: Kursen ger den studerande kännedom om olika miljö-, kvalitets- eller andra ledningssystem och kunskaper om de grundläggande kraven i ISO-systemen 9000 och 14000. Kursen belyser också förekomsten och nyttan av certifieringar och revisioner ingående i olika ledningssystem. Förstå betydelsen av olika former av ledningssystem Beskriva implementering av ett ledningssystem Förklara hur förändrade processer påverkar ledningssystemen Känna till olika former av riskanalyser i koppling till processutveckling Kursens innehåll: ISO 900X ISO 1400X Ledningssystem för andra områden bl.a. arbetsmiljö, socialt ansvarstagande Processtyrning Kursens namn: Lean för förbättring och utveckling Beskrivning: Kursen ger den studerande kunskap om hur man kan använda Lean för att minska slöserier och öka effektiviteten i ett företag och identifiera förbättringsmöjligheter och öka kundnyttan. De studerande utvecklar en begreppsapparat och en uppsättning metoder och verktyg för analyser och utvecklingsarbete i Lean. Förstå Lean som filosofi och arbetsmetod Använda vanliga Lean-verktyg i förändrings- och utvecklingsarbete Kursens innehåll Grundfundamenten inom Lean Målstyrd och lärande organisation Standardiserat arbetssätt Ständiga förbättringar Kursens namn: Kurstyp: LIA 1 Planering och drift LIA Sida 8 (20)
Yh-poäng: 50 Beskrivning: De studerande skall enskilt eller i mindre grupp studera ett företags logistikverksamhet i 10 veckor. De ska i denna kurs praktiskt/analytiskt tillämpa kunskaper från tidigare kurser i utbildningen. Beskriva och analysera ett av företaget väl definierat logistikproblem avseende interna och externa flöden Utforma en handlings- och/eller utvecklingsplan med utgångspunkt i förbättringsåtgärder och aktiviteter med fokus på effektivisering och värdekedjeförbättring Skriva en projektrapport Presentera rapporten för berörd personal på företaget Presentera rapporten för skolan Kursens namn: LIA 2 Förbättring och utveckling Kurstyp: LIA Yh-poäng: 50 Beskrivning: De studerande ska följa ett företags logistik- eller verksamhetsutvecklare eller motsvarande funktion. Kursen ska ge möjlighet att göra en större kartläggning av ett flöde/process som påverkar servicenivå mot kund. Studenten ska tillämpa kunskaper och färdigheter från tidigare kurser och identifiera problemområden med förbättringspotential avseende effektivitet och lönsamhet och därefter definiera och prioritera olika problemställningar. Genomföra en kartläggning avseende leveranstider, ledtider, resursutnyttjande, servicenivåer och prisbilder Utifrån kartläggningen beskriva vilka problemområden som finns och föreslå frågeställningar med högst prioritet för förbättringsåtgärder Skriva en projektrapport Presentera rapporten för företaget och skolan Opponera på ett annat LIA-projekt Moment som ska ingå i arbetet: Val av undersökningsmetodik Datainsamling Problematisering Litteraturstudie Kursens namn: Logistik och supply chain Beskrivning: Kursens syfte är att de studerande ska förstå logistikens betydelse för företagen samt hur effektivisering av försörjningskedjan kan skapa konkurrensfördelar för företagen. De studerande får lära olika metoder och styrmodeller för ökad effektivitet i de olika flödena. Sida 9 (20)
Beskriva logistikens komplexitet Förstå centrala logistikbegrepp Redogöra för digitala informationssystem såsom e-handel, webbtjänster, streckkoder och intelligenta transportsystem (ITS) samt systemens tillämpningsområden Redogöra för traditionella logistikbegrepp såsom LEAN, SCM och Just In Time Förklara samband mellan logistik, effektivisering och lönsamhet Kursens innehåll Ekonomiska samband Du Pond modellen Grundläggande logistik (transport, lager, materialstyrning och distribution) Logistikens struktur och betydelse Miljöperspektiv inom Supply chain Positionering av lagerpunkter utifrån kundbehov Styrmodeller Pull/Push Kursens namn: Produktionssystem och lagerstyrning Beskrivning: Kursen ger kunskap om grunderna i produktionen och produktionsflödet och dess roll i det totala produktivitetssystemet samt kännedom om planeringssystemen i produktionen och de viktigaste planeringsverktygen. Deltagaren ska förstå, samt kunna välja och tillämpa modeller för styrning och disposition av lager och materialflöden. Redogöra för produktionens roll samt placering i det totala logistikflödet Beskriva olika planeringsverktygs påverkan på produktiviteten Beskriva och jämföra ett urval modeller för styrning och disposition av lager och materialflöden Känna till kvalitetssäkringssystem för produktionsstyrning, distribution och kundtillfredsställelse Kursens innehåll Produktionstekniker och dess betydelse för produktiviteten Produktionsflödets och anläggningskapitalets betydelse för produktiviteten Produktionsstyrning, planeringssystem Styrning och optimering av lager Kursens namn: Projektledning och kommunikation Beskrivning: Kursen skall stärka deltagarens personliga färdigheter i arbete inom projekt och ledning av projekt samt få grundläggande färdigheter i styrning och uppföljning av projekt. Kursen syftar även till att skapa förståelse för hur grupper utvecklas och hur medlemmar samverkar inom gruppen. Den studerande tränas att genomföra projektarbeten och samarbeta i olika konstellationer samt kunna använda relevanta datorverktyg. Sida 10 (20)
Driva förändrings- och utvecklingsprojekt Bygga en projektorganisation, göra en projektplan med hjälp av en stagegatemodell, göra en projektbudget samt göra projektriskanalys Använda ett IT-baserat projektverktyg Beskriva grunderna i gruppsykologi och gruppledning Kursens innehåll Förändrings- och utvecklingsarbete Ledarskap, etik & moral, jämställdhet Projektmetodik, Projektekonomi, Projektorganisation, Praktisk projektledning Projektrapporten Tillgodoräknande Rutiner vid tillgodoräknande Utbildningens ledningsgrupp prövar och beslutar om tillgodoräknande av tidigare utbildning, alternativt kunskaper och färdigheter som förvärvats i arbetslivet eller på annat sätt. Har en studerande tidigare utbildning ska detta styrkas med dokumentation innehållande betyg, kursplan, omfattning samt eventuellt ytterligare kursmaterial vilket kan anses vara relevant för beslutet. Om den studerande inte har tidigare utbildning utan istället förvärvat kunskap på annat sätt så ska detta styrkas med ett intyg från arbetsplatsen. I ett sådant fall blir det istället aktuellt med validering av kunskaper. Lärcenter i Falköping har en upparbetad metod för validering och är sedan ett par år tillbaka certifierade av Meritea. Våra valideringsansvariga tar då hjälp av kursansvariga inom aktuellt område för att kunna bedöma kunskaper och färdigheter. All validering sker utifrån Meriteas kvalitetskrav. Resultatet av valideringen sammanställs i ett valideringsprotokoll och dokumenteras i studeranderegistret. Ledningsgruppen tar del av protokollet och fattar det slutliga beslutet om tillgodoräknandet i samband med antagningen. Valideringsprotokoll bifogas ledningsmötesprotokoll. Den studerandes erhållna betyg rapporteras i dagsläget in i Pro Capita. Undervisning i svenska med yrkesinriktning Utbildningen erbjuder inte Svenska med yrkesinriktning Sida 11 (20)
Tillträde till utbildning Behörighet till yrkeshögskolan Behörighet till utbildning inom yrkeshögskolan anges i 3 kap 1 förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan. Alla behörighetspunkter i 1 är likvärdiga och samtliga kan var och en för sig ge tillträde till yrkeshögskolan. Redogör för hur ni fastställer reell kompetens i de fall där det saknas skriftlig dokumentation En helhetsbedömning görs om den sökandes kompetens är tillräcklig för att kunna klara av utbildningen. Relevanta meriter, kunskaper och erfarenheter kan komma ifrån arbetsliv, föreningsliv, genomgången personalutbildning eller andra kurser. Ansökan ska innehålla ett personligt brev som beskriver de kunskaper den sökande anser sig ha som motsvarar de formella behörighetskraven. De åberopade meriterna bör så långt som möjligt styrkas med betyg, kursintyg, arbetsgivarintyg eller bedömningar åtföljda av referenser. Detta kompletteras med samtal/intervju genomförd av ämneskompetenta medarbetare tillsammans med utbildningsledaren på Lärcenter. Förmåga att läsa och tillgodogöra sig skrivna texter och att själv kunna förmedla information både muntligt och skriftligt samt utföra enklare matematiska beräkningar ingår som en viktig del i bedömningen. Den samlade bedömningen presenteras som beslutsunderlag för ledningsgruppen vid antagningen till utbildningen. Särskilda förkunskaper Krav på särskilda förkunskaper Inga särskilda förkunskaper krävs Särskilda förkunskaper - motivering Flertalet av kursena inom utbildningen är i dagsläget inte ämnen på gymnasial nivå, vilket gör att gymnasiala kurser inte kan ställas som särskilda förkunskapskrav. I början av utbildningen får de studerande grundläggande teorier inom området som sedan byggs på i de mot yrkesrollen profilerade kurserna. Detta medför att grundläggande behörighet är tillräckligt för att kunna tillgodogöra sig utbildningen. Urvalsgrunder och urvalsprocess Urvalsgrunder Betyg Vi följer högskolans antagningsregler för beräkning av betyg. Gymnasiebetygens poäng omvandlas till en femgradig skala. Betygen summeras och ett medelvärde räknas ut. Maxvärde betyg är 5 poäng. Sökande som saknar slut-/avgångsbetyg/gymnasieexamen men har lägst betyget G eller E i kurserna Ma A/Ma 1 och Sv A/Sv 1 erhåller 1 poäng per kurs. Detsamma gäller de som fått Sida 12 (20)
godkända testresultat i samband med prövning av reell kompetens. Maxvärde 2 poäng. Yrkeserfarenhet Minst fyra månaders väl vitsordad sammanhängande tjänst på heltid inom för utbildningen relevanta områden. Varje månad ger 1 poäng dock max 4,8 poäng. Sammanhängande deltidstjänst omräknas till heltid. Maxvärde arbetsmeriter 4,8 poäng. Till relevant arbetslivserfarenhet räknas följande: - Företagsekonomiska arbetsuupgifter med redovisning,budgetering och kalkylering. - Inköpsarbete såväl strategiskt som operativt, såsom inköp, avrop eller leverantörsuppföljning. - Arbete inom produktion med planering, styrning eller operativt. - Arbete inom lagerfunktion både planeringsmässigt och operativt med orderplock. - Arbete inom transporter med tonvikt på planering och styrning. - Arbetsuppgifter inom produktionsteknik eller underhåll. Genomförande och dokumentation av urvalsprocessen Poängtalen från betyg och arbetslivsmeriter räknas samman. Den erhållna poängen utgör den sökandes rangtal. De sökande rangordnas i en lista efter erhållet rangtal. Vid lika poäng rangordnas den med högst poäng på arbetslivsmeriter främst. De 25 med högsta rangtal antas, övriga förs in på en reservlista i den ordning rangtalen anger och antas därefter i tur och ordning när en ledig plats erbjuds. De 25 sökande med högsta rangtal får besked om att de är antagna till utbildningen. Övriga får besked om att de är reserver. Antagningen följer en av ledningsgruppen fastställd antagningsprocess. Under hela antagningsprocessen finns även en studie- och yrkesvägledare kopplad till Yh-utbildningarna. Lärcenter har ett eget utformat it-baserat system för registrering av sökande och de sökandes betygs- och arbetslivsmeriter. De sökande förs in i systemets registerdel som är utformats som ett stort kalkylblad som ger överblick över samtliga sökande och samtliga grunddata och så småningom även de stegvis bearbetade data från urval till antagning. I dokumentet genomförs den stegvisa framräkningen av poängtal enligt beskrivningarna ovan avseende dels betygsmeriter, dels arbetslivsmeriter. De olika meritpoängen viktas och den slutliga rangordningen mellan de behöriga sökande upprättas i dokumentet. Ledningsgruppen har detta dokument som underlag vid ställningstagande rörande behörighetsfrågor och antagningen av de studerande. Dokumentet förvaras dels som datafil, dels som papperskopia. Papperskopiorna görs inför varje beslutssteg och förvaras tillsammans med ledningsgruppens protokollshandlingar. De studerande som slutligt börjar på utbildningen förs i samband med utbildningsstart in i skolans elevregister Pro Capita. Sida 13 (20)
Utbildningens huvudsakliga upplägg och organisation Uppgifter om eventuella övriga utbildningsanordnare Organisationsnummer: 556626-4387 Organisationsnamn: EC utbildning Förnamn: Stefan Efternamn: Fröberg Telefon: 0454-566430 E-postadress: stefan.froberg@ecutbildning.se Roll i utbildningen: utbildningsleverantör Dotterbolag: Nej Upphandlad: Ja Har uttryckt anställningsbehov: Nej Utbildningens upplägg Utbildningens upplägg och organisation Utbildningens målsättning är skapa de bästa betingelserna för varje individs kunskapsutveckling och sociala utveckling. För att skapa detta förhållningssätt krävs en kultur som sätter den studerande i främsta rummet och ett personligt aktivt engagemang från samtliga medverkande i utbildningen. Utbildningen ska präglas av en öppen, kreativ, utvecklingsvänlig och möjliggörande kultur där skapandet av goda förutsättningar för lärande är det centrala. Vid utbildningsstart skall den studerande ges en god helhetsbild över utbildningen, samt en förståelse för hur de olika huvudmomenten hänger samman och varför de ingår i utbildningen. Den studerande erhåller utbildningsplanen för att användas under hela utbildningen som ett styrmedel. En öppen dialog mellan den studerande och lärare/handledare ger ett kontinuerligt inflytande över planering, genomförande, arbetsformer och innehåll. En sådan dialog ger också möjligheter att ta vara på den studerandes tidigare erfarenheter vilket kan leda till en validering av tidigare förvärvade kunskaper. Den studerande ska ha ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. Avgörande är den studerandes förhållningssätt och attityd till lärande och till utbildningen. Dialog sker med lärare/handledare för att utbildningens upplägg och genomförande - både den skolförlagda och LIAdelen - ska kunna anpassas till den enskilde individens behov och förutsättningar. Under den skolförlagda delen varvas olika undervisningsupplägg i form av föreläsningar, projektarbeten, gruppuppgifter i olika gruppkonstellationer, laborationer med mera. Detta för att passa samtliga studerandes individuella lärstilar. Uppföljning av hur de studerande upplever detta görs i samband med det utvecklingssamtal som genomförs en gång per termin. Där ges möjlighet till tillbakablickar, planering och utveckling samt stöd i lärprocessen. Utbildningen genomsyras av ett egenaktivt lärande och har hela tiden en praktisk, problemlösande och verklighetsförankrad inriktning som tydligt förstärks genom LIA. Detta gör att den studerande upplever utbildningen mer förståelig, hanterbar och en känsla av sammanhang skapas. Detta förhållningssätt skapar ett tydligt samband till kommande yrkesroll. Lärcenter i Falköping erbjuder en mångfald av inlärningsmiljöer och resurser för information och kommunikation samt hög tillgång till informationsteknik och infrastruktur för IT-baserat lärande i form av videokonferenssystem, teknisk support med mera. Lärcenter använder sig även av lärplattformen Sida 14 (20)
Fronter så de studerande ständigt har aktuell information. På Fronter finns all information som rör utbildningen som helhet och det som rör respektive kurs. De studerande har även möjlighet att kommunicera med varandra och föra dialog med lärarna inom respektive område. Detta medför att lärartillgängligheten är hög även om lärarna inte dagligen befinner sig på Lärcenter. Arbete med studerande i behov av ytterligare pedagogiskt stöd Varje termin har de studerande individuella samtal med ansvarig lärare. Här går man igenom betyg och progression av lärandet. Detta gör att man snabbt kan sätta in åtgärder för att få de studerande att uppnå utbildningens mål samt att utbildningen håller rätt kvalitet utifrån uppsatta kvalitetskriterier. De studerande har även möjlighet att få ytterligare stöd av Lärcenters specialpedagog. I samband med kursstart informerar specialpedagogen om vilka delar i lärandet som denne kan stötta den enskilde studenten. Lärcenter har även en studieverkstad, vilken är bemannad av lärare inom vuxenutbildningen. Här har studenter på yrkeshögskolan möjlighet att få stöd och hjälp vid inlärning. Yrkeshögskolan har också stor nytta av den utveckling av den vuxenpedagogik som vuxenutbildningen utvecklar och som inte minst ger yrkeshögskolan möjligheter till förstärkt individuellt stöd för studerande som av olika skäl behöver särskilt stöd i sina studier. Samarbete med arbetslivet för arbetslivsanknutet lärande i utbildningen Lärare Lärarna för de olika kurserna är alla yrkesverksamma inom sitt område. Det borgar för att de studerande får uppdaterad undervisning med stark anknytning till arbetslivet. I utbildningens samtliga kurser kombineras teori med praktiska tillämpningar. I stort sett alla undervisande lärare har högskoleutbildning inom sitt undervisningsområde och är eller har nyligen varit yrkesverksamma i branschen, vilket ger en viss garanti för aktuellt yrkeskunnande praktiskt och teoretiskt. Betydande delar av övningsmaterial och examinationsuppgifter baseras på autentiska fallbeskrivningar som tränar problemlösningsförmåga och utvecklar kompetensen som krävs i den framtida yrkesrollen. Ledningsgruppen Ledningsgruppen besöker klasserna minst en gång per läsår. Ett första tillfälle är vid terminsstart och sedan arrangerade möten i samband med ledningsgruppsmöten. De olika representanterna för ledningsgruppen medverkar också som gästföreläsare inom olika områden. De föreläser om sina företag och pågående eller planerade projekt. En företagarpanel medverkar vid bedömningen av studenternas examensarbete. Studiebesök och gästföreläsare I samtliga kurser ingår minst en gästföreläsare för att aktualisera olika områden. Dessutom genomförs tre till fyra studiebesök per läsår inom lämpliga kurser. Dessa sker främst under hösten då våren innehåller 10 veckors LIA. Detta gör att de studerande får kontinuerliga kontakter med branschen. Förberedelse av de studerande inför LIA-perioden/perioderna - Tidig genomgång och information om LIA-processen och upplägget av LIA-kursen. - Inledande individuella samtal mellan LIA-samordnare och studerande - Kontakt med LIA-företag kring aktuella veckor och innehåll i LIA enligt kursplan - Rapportering av respektive studerandes LIA-plats - LIA-samordnare kontaktar LIA-företag inför uppstart - Utskick till alla LIA-företag innehållande kursplan och handledarinformation - LIA-start - LIA-samordnare bokar besökstider på respektive LIA-företag Sida 15 (20)
- Besök - Omdöme lämnas till LIA-samordnare från LIA-företaget efter avslutad period - Den studerande utvärderar LIA som kurs - LIA-samordnare genomför utvärdering med respektive LIA-plats De individuella samtalen syftar till att diskutera specifika intresseområden inom logistiken. Detta för att matcha studenten med lämpliga alternativa LIA-företag. Då den studerande erhållit en LIA-plats bifogas en handledarmapp som innehåller information om vad den studerande har gjort på den skolförlagda delen av utbildningen, kursplan för aktuell LIA-kurs samt former för dokumentation av slutomdömet. LIA-samordnarens besök på varje LIA-plats består av en uppföljning och genomgång med LIA-handledare och en separat genomgång med studenterna för stöttning om behov finns. Kontakt mellan studerande och arbetslivet etableras tidigt i utbildningen. Genom utvärderingar tillsammans med LIA-företagen skapas en förståelse för ständiga förbättringar. Anskaffning och kvalitetssäkring av LIA-platser Lärcenter har under åren skapat kontakter med ett stort antal LIA-företag. Dessa kontakter utbyts och upprätthålls kontinuerligt för att utveckla urvalsbasen av tänkbara LIA-platser. Tidigt under höstterminen kontaktas tänkbara LIA-företag av LIA-samordnaren för att aktualisera behovet av LIAplatser. Nya företag med intresse att ta emot studenter informeras om vad LIA innebär och vilka krav som ställs samt vad som kan vara en lämplig uppgift för studenterna. När LIA-platser ska anskaffas diskuterar den studerande och LIA-samordnare lämpliga företag där utgångspunkten är den studerandes egna önskemål gällande företag och ort. Hög prioritet läggs vid att handledare på önskat företag besitter både hög yrkeskompetens och pedagogisk förmåga. Den studerande kontaktar LIA-platsen för att se om ett lämpligt projekt kan erbjudas. Därefter sker en planering av LIA-perioden i dialog mellan studerande, LIA-samordnare och LIA-handledare. Utgångspunkt är kursplanens uppsatta kunskapsmål och utbildningsplanen som helhet. Rapporter under pågående LIA-period lämnas via mail till LIA-samordnaren för att se att progression i lärandet sker. Vid LIA-samordnarens besök på LIA-platserna görs en ingående genomgång av LIAprojektet så att detta följer tänkt struktur och planering. Studenternas kursvärdering och företagens utvärderingar efter kursen ger information för framtida LIA-placeringar. Detta återkopplas även till ledningsgruppen för utbildningen efter respektive LIAperiod. Metoder för kunskapskontroll Kunskapskontrollen mäts alltid mot kursmålen där det framgår vad som krävs för att få ett godkänt betyg. För ett högre betyg krävs att kvaliteten på redovisningar, presentationer och övriga resultat påvisar avsevärt större förmåga. Kontroll och betygssättning på samtliga delkurser kan ske genom en eller flera praktiska uppgifter, enskilt eller i grupp, som redovisas eller genom skriftlig tentamen. Kursens karaktär och innehåll avgör vilken form av kunskapskontroll som bedöms mest adekvat. Kopplingen mellan tentamen, kursmål och betyg följs upp genom kvalitetsarbetet som alltid redovisas i ledningsgruppen. I samband med kursstart informeras de studerande om kursmål, former för kunskapskontroll, betygskriterier och kursens upplägg. Läraren klargör examinationsvillkoren i kurs-pm som presenteras vid kursstart. Vad gäller rutiner vid tentamen så har ledningsgruppen för utbildningen tagit fram riktlinjer. Information gällande detta sker i samband med att utbildningen startar. Sida 16 (20)
Betygskriterier och betygskrav För varje kurs finns generella kriterier. För en del kurser finns dessutom kursspecifika betygskriterier inskrivna i kursplanen. I kursplanens kunna-mål står beskrivet vad den studerande ska kunna och utifrån dem görs bedömningen enligt en särskild bedömningsmall som tagits fram av lärare och bransch. Lärarna bedömer sedan hur väl den studerande uppnått målen genom att via kurs-pm ha presenterat vilka kriterier som gäller för de olika betygsstegen. Detta står också beskrivet i kursplanen. Väl Godkänd: Den studerande visar mycket bra resultat i förhållande till de krav som ställs i kursmålen och examinationsanvisningarna i respektive kurs. Godkänd: Den studerande visar tillräckliga resultat i förhållande till de krav som ställs i kursmålen och examinationsanvisningarna i respektive kurs. Icke Godkänd: Den studerande resultat är otillräckliga i förhållande till de krav som ställs i kursmålen och examinationsanvisningarna i respektive kurs. Bedömningen/examinationen och tentamina ska alltid stämma överens med de kunna-mål som kursplanen anger. I den inledande delen av utbildningens kursuppbyggnad görs en analys av utbildningens övergripande kunskaps- och färdighetsmål. De föreslagna kurserna analyseras av representanter från ledningsgruppen, med hänsyn till överensstämmelse mellan de överliggande kunskaps- och färdighetsmålen. I det därpå följande kursplanearbetet deltar de utbildare som engageras att genomföra kurserna. Då görs arbetet med betygskriterier och betygskrav samt förslag till lämplig kurslitteratur. Förslaget underställs därefter ledningsgruppen för fastställande. I ledningsgruppen ingår en företrädare för högskolan som har ett utpekat kvalitetsansvar att tillse att kurserna uppfyller nivåkrav och övriga kurskrav och sammantaget utgör den kursmassa som leder till de övergripande kunskapsmålen. Kursplanerna revideras enligt kvalitetsplanen. Vid det tillfället vägs de studerandes kursutvärderingar in. Entreprenörskap i utbildningen Falköpings kommuns mål är att en entreprenörsanda skall genomsyra hela utbildningssystemet, från förskola till vuxenutbildning. Utbildningen syftar till att förbereda de studerande för en yrkesroll som logistik- och verksamhetsutvecklare. I flertalet av kurserna är det stark fokusering på förändringsperspektiv och arbete med flöden och processer. LIA-perioderna ger de studerande de viktigaste grunderna i ett systematiskt förbättrings- och förändringsarbete med perspektiv på utförande. Under det första läsåret lär de studerande känna det ramverk som i fortsättningen utgör utgångspunkt eller förståelsebas för den framtida yrkesrollen. Under det andra läsåret fördjupas det entreprenöriella förhållningssättet genom kurser som ökar de studerandes förmåga att i projektform tillämpat använda affärssystem, lean och processkartläggning till fördjupad analys och processinsikt, och förmågan att skapa lösningsförslag till förbättring och utveckling. Sida 17 (20)
Lärarledd verksamhet som utbildningen omfattar 15 tim/vecka per studerande Handledarledd verksamhet som utbildningen omfattar 10 tim/vecka per studerande Kvalitetsarbete Kvalitetssäkring av utbildningen Utvärderingsfasen Översyn Kvalitetsarbetet har sin utgångspunkt i utbildningsplanens specifika mål. Ledningsgruppen beslutar om såväl utbildningens kvalitetsplan som aktuell målribba för det kvalitetsarbete som bedrivs. Samtliga utvärderingar ska sträva mot att uppnå målribban. Såväl ledningsgrupp som lärare och studerande ska vara väl insatta i kvalitetsprocessen och det arbete som bedrivs kring denna. Därför görs en noggrann presentation av kvalitetsarbetet för både lärare och våra studerande i samband med varje nytt intag. Till varje kurs skapas ett kurs-pm innehållande detaljerad information om kursens innehåll och upplägg, kursens mål samt betygskriterier. Detta presenteras tillsammans med kursplanen för de studerande inför varje ny kursstart. I samband med att kursens avslutas så genomförs en kursutvärdering innehållande frågor rörande kursinformation, måluppfyllelse i förhållande till kursmål, behållning av föreläsningar, individualisering under kursen, möjlighet till dialog, kursmaterial samt yrkesrelevans i kursen. Samtliga kursutvärderingar sammanställs av administratören till utbildningen och diskuteras sedan tillsammans med studeranderepresentanter, berörda lärare och skolledning på ett gemensamt programråd. Därefter presenteras även resultatet för ledningsgruppen för utbildningen. Samma process genomförs även i samband med terminsutvärderingen. Den innehåller frågor som rör bl.a. organisation och ledning, LIA, jämställdhet, pedagogiska metoder, studerandeinflytande och kvalitetssäkring. Terminsutvärderingarna gör att man enkelt kan följa utbildningen över ett flertal år. Utöver detta tillkommer ett individuellt samtal mellan våra studerande och ansvarig lärare varje termin. Här går man igenom betyg och progression av lärandet. Dessa delar tillsammans gör att man snabbt kan sätta in åtgärder för att få de studerande att uppnå utbildningens mål samt att utbildningen håller rätt kvalitet utifrån uppsatta kvalitetskriterier. Allt material från utvärderingar sammanställs och presenteras för såväl studerande som ledningsgrupp. Utbildningsledaren har som ansvar att se till att utvärderingar genomförs och att resultatet presenteras för samtliga berörda. Utbildningsledaren har även ansvar för att åtgärda eventuella brister som upptäcks i samband med utvärderingar och individuella samtal. Förbättringsarbetet och beslut om åtgärder beror på synpunkternas art och dignitet. Dialogen med våra studerande fångar enklare synpunkter och frågeställningar. Dessa åtgärdas omgående och återkoppling ska ske inom en vecka. Synpunkter från utvärderingar diskuteras först på programråd med studerande och lärare. Utbildningsledaren gör då bedömningen om vilka åtgärder som kan och ska vidtas omedelbart. Är synpunkterna av annan dignitet fattas beslut i ledningsgruppen om eventuella åtgärder. Besluten protokollförs och återkoppling samt uppföljning görs på nästkommande ledningsgruppsmöte. Sida 18 (20)
Upptäcks allvarliga brister hos utbildningsleverantörer tas en omgående kontakt och problemen ska åtgärdas snarast möjligt. Tidsplan och åtgärder dokumenteras. Vid upprepade problem sägs avtalen upp. Utbildningsorganisation och ansvarsfördelning Kompetens och arbetslivsförvaltningen, vilken styrs av Kompetens- och arbetslivsnämnden, ansvarar för all kommunal vuxenutbildning på grundläggande, gymnasial och eftergymnasial nivå. Förvaltningen leds av en förvaltningschef. Ansvarig för vuxenutbildningarna inklusive Yhutbildningarna är en rektor som till sin hjälp har en utbildningsledare och förvaltningens utbildningsadministration. Rektor har det övergripande ansvaret för utbildningen, vilket inkluderar myndighets-, kvalitets-, personal- och resursansvar och är det offentliga skolväsendets medlem i ledningsgruppen. Rektor avlämnar årligen en kvalitets- och resultatredovisning till förvaltningsnämnden. Utbildningsledaren har genomförande-, drifts- och uppföljningsansvar för utbildningen. Utbildningsledare sköter den dagliga samordningen på utbildningen och för löpande studerandekontakter. En administratör sköter betygshantering, elevregistrering och del av ekonomikontrollen. Rektor tillika verksamhetsansvarig för vuxenutbildning, Yh och högskoleutbildningar har det ekonomiska ansvaret. Yrkeshögskoleutbildningarna budgeteras enligt gängse modell, samt följs upp varje månad vid gruppmöte med utbildningsledaren och administratören. Förvaltningen genomför kvartals- halvårs- och årsredovisningar där yrkeshögskoleutbildningarna redovisas var för sig. Ledningsgruppens centrala roll i utbildningens kvalitets- och beslutsprocess och i utbildningens anseende i bransch och region har vi många exempel på i våra Yh-utbildningar. Ledningsgruppens närvaro på skolan upplevs viktig av de studerande och skolans personal. Vi kan till vår glädje konstatera att ledningsgruppen har visat ett stort engagemang som också uttrycktes av YHmyndigheten vid tillsynsbesöket våren 2010. Inför varje ny start på utbildningen har ledningsgruppen ett uppstartsmöte med genomgång av den nya studerandegruppen, utbildningsplanen med dess övergripande mål och ledningsgruppens ansvarsområden. Ledningsgruppen analyserar resultat och beslutar om åtgärder för utveckling, ett ständigt pågående förbättringsarbete. Studerandeinflytande Studerandeinflytandet följer vår kvalitetsplan enligt följande: Studerandegruppen utser två representanter till ledningsgruppen. På ledningsgruppens möten uppmuntras studeranderepresentanterna att framföra klassens åsikter. Programansvarig har den dagliga kontakten med de studerande och har också ett utvecklingssamtal per termin, där studiesituationen och framtida utveckling diskuteras. Efter avslutad kurs gör de studerande en kursutvärdering. Kursutvärderingarna görs i enkätform enligt ett särskilt enkätformulär som fastställts av ledningsgruppen. Sammanställningar av enkäterna diskuteras med de studerande efter varje kurs samt på programråd med skolledning och lärare, vilket ger underlag till ev. förändringar i kvarvarande del av utbildningen. Enklare uppkomna brister åtgärdas omgående. Vid nästkommande sammanträde med ledningsgruppen redovisas genomförda enkäter och reflektioner till ledningsgruppen. Intresset fokuseras på utveckling av den studerandes kunskaper, färdigheter och attityder i relation till uppställda mål. Vid behov av specifika åtgärder upprättas åtgärdsplan med tidsplan och ansvarig. Sida 19 (20)