Gävle Symfoniorkester

Gävle Symfoniorkester En förstudie Dnr 10KFN159 37 Utredningsgrupp Mats Öström, kultur- och fritidschef Beryl Lunder, konserthuschef Örjan Hans-Ers, orkesterchef Kenneth Johansson, länsmusikchef

Innehåll Sid Inledning och bakgrund 3 Syfte, mål och metod 4 Gävle Symfoniorkester - en bakgrund 5 [ämförelseobjekt 11 Helsingborgs Symfoniorkester 12 Svenska Kammarorkestern 16 Norrköpings Symfoniorkester 20 Analys 25 Vägvalsdiskussion 27 Slutsatser 29 Sammanfattning 30 Förslag 31 2

Inledning och bakgrund Gävle Symfoniorkester firar sitt hundraårsjubileum säsongen 2011-2012. Under sina hundra år har orkestern vuxit, blivit del av den framväxande kulturpolitiken och flyttat in i ett konserthus vackert beläget vid Gavleån. Nu förändras formerna för kulturpolitiken, rollerna mellan stat, region och kommun förändras och kulturverksamheterna hamnar i nya politiska sammanhang. Gävle Symfoniorkester får idag statliga bidrag från Statens Kulturråd, övrig finansiering svarar Gävle kommun för. De statliga bidragen kommer i framtiden att fördelas av landstinget via den så kallade samverkansmodellen som Landstinget Gävleborg har för avsikt att ingå i från och med 2013. Samverkansmodellen förutsätter att en regional kulturplan tas fram i samverkan med kommuner och efter samråd med länets kulturliv och det civila samhället. Kulturplanen ska baseras på de nationella kulturpolitiska målen och på de regionala utvecklingsstrategierna. Syftet är att regionala prioriteringar och variationer ska få ökat genomslag samtidigt som staten har ett övergripande strategiskt ansvar för den nationella kulturpolitiken. Gävle Symfoniorkester och Gävle Konserthus är en av länets största kulturaktörer och därmed av stor betydelse för regionens kulturliv och den framtida regionala kulturpolitiken. Förestående regionkommunbildning innebär att politiska ambitioner och prioriteringar inom kulturområdet måste harmonieras. Inom ramen för utvecklingsarbetet av Gävle Symfoniorkester och Gävle Konserthus och med anledning av de förändringar som förväntas inom kulturområdet när de nya regionerna etableras har därför en förstudie genomförts. Med anledning av den stundande samverkansmodellen fokuserar den på Gävle Symfoniorkester och kan ses som ett bidrag till den regionala kulturplanen. En förstudie av Gävle Konserthus ska genomföras under 2012. Förstudien har tagits fram på uppdrag av Kultur och fritidsnämnden i Gävle kommun. Arbetet har skett under ledning av Mats Öström, förvaltningschef, tillsammans med Beryl Lunder, konserthuschef, Örjan Hans-Ers, orkesterchef och Kenneth Johansson, länsmusikchef. Göran Persson har varit knuten till förstudien som redaktör. 3

Syfte, mål och metod Syftet med förstudien är att ge relevant underlag för att formulera framtida politiska ambitioner för Gävle Symfoniorkester och Gävle Konserthus. Dels inom ramen för den regionala Kulturplanen och dels i kommunens eget beslutsfattande. Mål Förstudien ska ge en nulägesbeskrivning inklusive jämförelse med andra liknande verksamheter nationellt. redogöra för potentiella utvecklingsområden och möjligheter. diskutera tänkbara framtida strategier och scenarion. Metod Nulägesbeskrivningen fokuserar på att jämföra uppdrags-, mål- och verksamhetsformuleringar samt ambitionsnivåer satta i ekonomiska termer för Gävle Symfoniorkester, med motsvarande gjorda för Norrköpings Symfoniorkester, Helsingborgs Symfoniorkester och Svenska Kammarorkestern i Örebro. Detta har gjorts genom studier av årsredovisningar och återrapporteringar samt med kompletterande frågor via enkät och i vissa fall direkta kontakter. 4

Gävle Symfoniorkester - en bakgrund [ början av 1900-talet fanns i Sverige symfoniorkestrar endast i Stockholm och Göteborg, men den politiska viljan att ge fler människor tillgång till klassisk musik framförd av symfoniorkester var stark. Det ledde till att några av landets städer erbjöds ekonomiskt stöd för att bilda symfoniorkestrar under förutsättning att städerna själva tog halva det ekonomiska ansvaret, staten stod för den andra halvan. Tre städer tog fasta på erbjudandet, Helsingborg, Norrköping och Gävle. Gefleborgs läns orkesterförening bildades och den första konserten ägde rum den 16 januari 1912 i GävleTeater. Då bestod orkestern av 25 musiker varav tre var kvinnor. Idag består Gävle Symfoniorkester av 52 professionella musiker, fördelningen är 60 procent män och 40 procent kvinnor och i orkestern finns elva nationaliteter representerade där 25 procent av musikerna är födda i ett annat land än Sverige. Gävle Symfoniorkester är landets minsta symfoniorkester. Hemvist för orkestern är Gävle Konserthus som invigdes i januari 1998. Där finns två konsertsalar, Gevaliasalen med 800 platser och Bo Linde-salen med 170 platser. De flesta av konserterna spelas i Gävle Konserthus, men orkestern ger även konserter på andra platser i Gävle, som exempelvis Heliga Trefaldighets kyrka, Gasklockorna, Boulognerskogen och Stortorget. Vidare spelar orkestern årligen i länet, företrädesvis i Hudiksvall men också i Bollnäs sedan invigningen av det nya Kulturkvarteret, i regionen som exempelvis Dalhalla och Uppsala samt nationellt med konserter i större städer som Stockholm och Göteborg. Senaste internationella turnån gick till Holland 1999, där orkestern bland annat spelade i Concertgebouw i Amsterdam. Just nu planeras en turne till Kina efter inbjudan från Gävle kommuns systerstad Zhuhai. Övergripande syften och mål för orkesterns verksamhet GävleSymfoniorkester harett uppdrag att erbjuda Gävlebor och andra, i alla åldrar oumbärliga upplevelser av levande musik på hög professionell nivå inspirera sin trogna publik och nå ut till en ny publik genom att spela på nya scener och arenor lokalt, regionalt, nationellt och internationellt bidra till attskapapositiva attitydertill mångfald genom internationella och interkulturella samarbeten vara en stolthet för Gävle genom konstnärlig spets på hög internationell nivå, samt vara en naturlig del i det som utvecklar regionen Pågående projektoch samarbeten Gävle Symfoniorkester samarbetar på olika sätt med andra scenkonstinstitutioner som exempelvis DalaSinfoniettan, Västerås Sinfonietta, Symfoniorkestern vid NorrlandsOperan, Uppsala Kammarorkester och Nordiska Kammarorkestern. Samarbetet består av gemensamma produktioner där två orkestrar slås samman till en 5

stor orkester och möjliggör konserter med annan repertoar än den som spelas på respektive orkesters besättning. Orkestern gör också gemensamma beställningar av ny musik vilket innebär att den nyskrivna musiken får större spridning och kostnaderna för verken fördelas på flera orkestrar. Orkestrarna i regionen turnerar även till varandra vilket ger möjligheter att möta en ny publik. De konserter som regelbundet spelas utanför Gävle och i andra kommuner i länet sker i samarbete med Musik Gävleborg. Samarbeten med utbildningar som musikhögskolor, förberedande musikutbildningar och kulturskolor är en viktig del av orkesterns verksamhet. Ett mångårigt samarbete pågår med Kungliga Musikhögskolan i Stockholm med en årlig masterclass-utbildning för dirigenter, och med kompositionselever från Piteå Musikhögskola. De senaste fem åren har ett kompositionsprojekt genomförts i samarbete med orkesterns huskomponist, elever och lärare vid Vasaskolans estetiska program i Gävle och med elever och lärare vid Musikkonservatoriet i Falun. Eleverna har skrivit musik för orkestern som spelats vid skolkonserter. Samarbeten med elever och lärare från Gävle Kulturskola görs årligen i gemensamma konserter. Orkestern samarbetar också med Operahögskolan i Stockholm i gemensamma konsertoch operaprojekt. med Högskolan i Gävle och med Folkhögskolan i Bollnäs, där elever får möta orkesterns musiker före konsert och en möjlighet att uppträda vid en publik aktivitet i foajen efter konsert. Orkestern samarbetar även regelbundet med körer som Orphei Drängar, Uppsala Akademiska kör, Storkyrkans Kör, Forsbacka Kammarkör och Danderyds vokalensemble. Gävle Symfoniorkester gör årligen en till två CD-inspelningar och har till dags dato spelat in 36 fonogram (LP och CD), de senaste åren i samarbete med bland annat Naxos World och Naxos Sweden. Enligt ett nytt arbetstidsavtal för musikerna från 2010 har möjligheter skapats för inspelning och utsändning på samtliga digitala plattformar, orkesterspel och kammarmusik i alla konstellationer - såväl större som mindre ensembler, pedagogisk verksamhet med inriktning mot barn, ungdom och äldre samt deltagande i marknadsföringsarbete. Ett projekt med förskolebarn pågår där barnen får träffa en mindre grupp musiker på scenen i konserthusets Gevaliasal. Syftet äratt skapa relationer med barnen och ge demverktyg att bättre tillgodogöra sig orkesterkonserter. Organisation/personal Gävle Symfoniorkester och Gävle Konserthus är en del av Kultur & Fritidsförvaltningen i Gävle Kommun. Organisationen är gemensam och består av 68 tillsvidareanställda. Vid beräknad arbetstid som tas i anspråk för Gävle Symfoniorkesters räkning består antalet tillsvidareanställda av 61 personal och övriga anställda/anlitade omräknade till årsverken är 9,6 och består av dirigenter och solister. Andel medarbetare, i procent räknat, som arbetar med direkt verksamhet är 97 procent och 3 procent arbetar med stödjande funktioner. 6

Konsert- publik- och CD-statistik 2010 50 konserter fördelades enligt följande: Offentliga konserter i Gävle 25 st Skolkonserter lost Familjekonserter 4 st Konserter i länet 5 st Konserter i övriga landet 3 st Konserter för företag/organisationer 3 st CD-inspelningar CD-inspelningar 3 st CD-utgivningar 2 st Antal publik/besökare 25 381 st Gävle Symfoniorkester & Gävle Konserthus finansieras av kommunala och statliga anslag. I budget är Gävle Symfoniorkester och Gävle Konserthus integrerade eftersom verksamheterna delarpå personal och overheadkostnader. Det är alltså inte möjligt att med exakthet ange vad Gävle Symfoniorkester respektive Gävle Konserthus kostar, utan det ekonomiska utfallet bygger på uppskattning av hur stor del av medarbetarnas arbetstid som ägnas respektive verksamhet. Ekonomi (tkr) Statsbidrag 14165 Regionala bidrag O Kommunala bidrag 35756 Sponsring O Biljettintäkter 1081 Övrigt 1344 Summa 52346 (Siffrorna avser bokslut 2010) 7

Landstinget Gävleborg subventionerar de produktioner med Gävle Symfoniorkester som spelas i länet utanför Gävle. För 2010 subventionerades konserter med 360 000 kr och dessa medel ingår i övriga intäkter ovan. (För 2009 subventionerade Landstinget Gävleborg konserter i länet med 327 800 kr vilket inte är inräknat i ovanstående siffror). Produktionskostnader, 4 283 700 kr består av kostnader för dirigent, solist, extra musiker, Symfonikören, STIM, noter. Övriga kostnader, 3 618 500 kr består av kostnader enligt följande: Diverse 1 948 800 kr: pianostämning, förbrukningsmaterial, instrumentförsäkring, avskrivning/ränta, cd/musik, tidskrifter. Administration 1 236 700 kr: städning, sophämtning, leasing kopierings- och kaffemaskiner, förbrukningsmaterial, kontorsmaterial, driftkostnader lokalbokningssystem, telefon, data, porto, resor, hotell, representation, medlemsavgift Svensk Scenkonst, bankkostnader. Teknik 433 000 kr: reparation/hyra/leasing teknik/instrument, förbrukningsmaterial, frakter, avskrivning/ränta. Styrdokument och andra avtal/överenskommelser Gävle kommun har en framtidsvision för hur livet ska se ut i Gävleår 2025 - "Vision 2025". Den beskriver känslan och bilden av att bo i Gävle och ska fungera som en ledstjärna för alla verksamheter inom Gävle kommunkoncern. "Gävle- Vision 2025" fokuserar på gemenskap och öppenhet för varandra och världen, trygghet och nyfikenhet med mod att växa tillsammans och individuellt, mångfald som ger spännande upplevelser och frihet att välja hur vi vill leva samt mod att våga oss ut på världshaven och viljan att återvända till livet i hemmahamnen. En verksamhetsplan görs årligen för varje verksamhet med utgångspunkt i "Gävle- Vision 2025" och enligt modellen balanserad styrning som utgår ifrån fyra perspektiv; medborgare och brukare, medarbetare, hållbart samhälle och ekonomi. Ett Kulturpolitiskt program har antagits av Kommunfullmäktige den 29 september 2008 med fokus på Kulturell Allemansrätt. Det kulturpolitiska programmet fastslår att kulturen har ett egenvärde och är en viktig resurs för utveckling och tillväxt och kulturen ska därför vara tillgänglig för alla oavsett ålder, kön, boende, utbildning, ekonomi och ursprung. 8

Gävle Symfoniorkester - mål och måluppfyllelse Definierade målför2010 Ökade publiksiffror i jämförelse med 2009. Utveckla utbudet av och tillgängligheten till kulturupplevelser såväl i stadskärnan som i stadsdelarna, och skapa förutsättningar för att göra kultur tillgänglig för nya målgrupper, Kulturell Allemansrätt. Samarbeta med andra aktörer inom musik & scenkonstområdet samt med aktörer som kan bidra till en bredare regional och nationell förankring. Måluppfyllelsen 2010 har inkluderat tre utomhuskonserter, nationaldagsfirande med fri entre, fyra konserter i länet, CD-utgivning, nutida musikvid 30 % av konserterna, framträdanden i samband med företagsevent och kongresser, fri entre till konserter med ordinarie prissättning för barn/ungdom t o m 19 år samt studerande med giltigt CSN-kort. Två konserter i samarbete med Ockelbo kommun och Bollnäs kommun, två konserter i Uppsala respektive Stockholm, ett samarbete med extern kör, samarbeten med Kungliga Musikhögskolan och Musikhögskolan i Piteå med masterclass i dirigering och samarbeten med kompositionselever, samarbete med fria musik- och scenkonstgrupper med inriktning mot barn och ungdom och pedagogiskt samarbete inklusive konserter och workshops med Vasaskolan i Gävle och med Musikkonservatoriet i Falun tillsammans med huskomponist och komponerande elever, två konserter i samarbete med Gävle Kulturskola. Planering för turneer och kontakt med ett land inom EV och ett utomeuropeiskt land. Gävle Symfoniorkester är inbjudna att turnera i Kina och planerar för en turne under 2013. Vidare har kontakter tagits för turne i Finland. För 2011 finns, bland andra,följande mål definierade Ökade publiksiffror i jämförelse med 2010. Gävle Konserthus och Gävle Symfoniorkester ska utveckla utbudet av och tillgängligheten till kulturupplevelser såväl i stadskärnan som i stadsdelarna, och skapa förutsättningar för att göra kultur tillgänglig för nya målgrupper. Gävle Symfoniorkester skall under 2011 samarbeta med andra aktörer inom musik & scenkonstområdet samt med arrangörer och andra aktörer som kan bidra till en bredare regional och nationell förankring. 9

Gävle Symfoniorkesterska stödja utvecklingen av kulturskolan och de estetiska programmen och samarbeta med förskolor, grundskolor och gymnasier i regionen. Utveckling och genomförande av konsertmodell med förskolebarn. GävleSymfoniorkester ska under 2011 planera för att bege sig ut på världshaven. Exempel på planerade aktiviteterunder2011/örattnå satta mål 5 konserter på andra lokala arenor än Gävle Konserthus 4 musikaliska samarbeten med företag i regionen 2 konserter med impuls från andra genrer och konstformer 1 konsert i Gävleborgs län med ny samarbetspartner 4 konserter i regionen i samarbete med externa aktörer 2 samarbeten med externa körer 3 samarbeten med scenkonstinstitutioner på högskolenivå 2 samarbeten med fria musik- och scenkonstgrupper med inriktning mot barn och ungdom 4 utvalda konserter med ett skräddarsytt mottagande för studenter vid Högskolan i Gävle 10

Jämförelseobjekt jämförelseobjekt i den här förstudien är tre orkestrar varav två symfoniorkestrar med liknande bakgrund som Gävle Symfoniorkester samt en kammarorkester. De två symfoniorkestrarna, Helsingborgs Symfoniorkester och Norrköpings Symfoniorkester, bildades 1912 precis som Gävle Symfoniorkester, och med liknande förutsättningar. De ingår inte i länsmusikorganisationer och ligger utanför storstäderna. En snabb jämförelse säger att orkestrarna under sin levnad utvecklats olika där Norrköping idag är en relativt stor orkester med 85 anställda musiker och Helsingborg har 61 musiker. Svenska Kammarorkestern i Örebro har sitt ursprung i en orkesterförening som bildades 1909 och som några år senare, 1912, fick kommunalt stöd. Orkestern har på ett mycket framgångsrikt sätt profilerat sig sedan slutet av 1990-talet och anses vara Sveriges bästa orkester i sin kategori. Länsmusiken i Örebro AB är huvudman för orkestern. Uppgifterna för respektive orkester är hämtade från bokslut 2010. 11

Helsingborgs symfoniorkester Korthistorik Helsingborgs Symfoniorkester grundades 1912 och är i likhet med symfoniorkestrarna i Gävle och Norrköping en av Sveriges äldsta. Är 1917 aktualiserades frågan om att bygga ett konserthus och en kommitte tillsattes. En arkitekttävling anordnades i mitten av 1920-talet och det vinnande bidraget som från början var tänkt i 20-talsklassicistisk stil, omformades under arbetets gång till en rent funktionalistisk byggnad, en av landets första offentliga byggnader i den nya stilen. Helsingborgs konserthus invigdes 1932 och blev orkesterns fasta punkt. Sten Frykberg tillträdde som chefdirigent 1939 och populariserade konsertverksamheten och bland chefdirigenter under årens lopp finns namn som John Frandsen, Hannu Linto och Okko Kamu. Sedan 2006 leds orkestern som har 61 medlemmar av den brittiske dirigenten (och barockviolinisten) Andrew Manze. Orkestern har under senare år genomfört turneer i USA och Österrike och ger även konserter i städer i regionen, exempelvis Malmö, Köpenhamn, Lund och Ystad. På hemmaplan har orkestern en omfattande verksamhet för barn och ungdomar. Nuläge Helsingborgs Symfoniorkester både repeterar och ger de flesta konserterna i Helsingborgs Konserthus. En utökning av orkestern till nuvarande 61 tjänster har skett från och med 2005. Någon ytterligare utökningär intebeslutad. Stommen i verksamheten är abonnemangskonserterna (4 serier), men orkestern gör även barnoch ungdomsproduktioner (ca 4/spelår) och konserter med film- och musikalmusik. Helsingborgs Symfoniorkester ger också konserter i regionen och deltar vid festivaler som Musik i Kullabygden och Musik på Bosjökloster. Orkestern gör regelbundet CDinspelningar. Övergripande syften och mål för orkesterns verksamhet Enligt ägardirektiv har verksamheten följande mål: Utveckla verksamheten till sådan bredd, djup och kvalitet, att bolaget blir och uppfattas som en av landets ledande kulturinstitutioner. Genom sin verksamhet främja mångfald och integration. Samarbeta med stadens andra kulturinstitutioner såsom Dunkers kulturhus, Sofiero, Fredriksdal, och Stadsteatern samt stadens nämnder och styrelser i övrigt i syfte att ge medborgarna mer kultur till hög kvalitet. Bidra till lösningar som gör det möjligt att samverka regionalt och lokalt i syfte att använda tillgängliga resurser på ett optimalt sätt. Medverka till att Konserthuset används som en effektiv arena för olika arrangemang som bidrar till att öka användningsområdet för stadens lokaler. 12

Sträva efterattnå nya publikgrupper, ännu ovanavid klassiskmusik, med särskild hänsyn tagen till barn och ungdom. Utveckla kultursponsring och samarbetet med den privata sektorn. Vidta långsiktiga åtgärder i syfte att höja självfinansieringsgraden på sikt. Verksamheten som bedrivs av bolaget finansieras till övervägande del av bidrag från staten, regionen och kommunen, med kommunen som den största bidragsgivaren. Region Skåne fördelar både de statliga och de regionala bidragen. Detta innebär att bolagets målsättning och verksamhet är resursavstämd med dessa parter. Detta åstadkoms genom att parterna tecknade en överenskommelse med möjlighet till omförhandling om särskilda omständigheter av vikt inträffar som parterna inte råder över. Pågående projekt och samarbeten Samarbeten med skivbolagen Cl'O, BIS, Hyperion och även andra som ännu inte är kontrakterade. Music Around är en festival som återkommer vartannat år och är ett samarbete mellan Musik i Syd och symfoniorkestrarna runt Öresund. Samarbeten med Helsingborgs stadsteater och andra lokala aktörer planeras. Konsertlokal Konserthuset som är byggt 1932 är nyrenoverat (se även kommentar under punkten ekonomi). Stora salen rymmer 840 platser och lilla salen 240 platser. Scenen byggdes om och förstorades för något år sedan bland annat för att förbättra arbetsmiljö för musiker och produktionspersonal Organisation/personal Helsingsborgs Symfoniorkester är ett aktiebolag som ägs till 100 procent av ett moderbolag ägt av kommunen. Moderbolaget har samtliga affärsdrivande bolag i staden som dotterbolag. Koncernbidrag ges till Konserthuset och till Helsingsborgs Stadsteater som är koncernens två kulturbolag. Den här modellen är ny sedan 1 juli i år. Orkestern har 61 musikertjänster och anlitar också regelbundet extra musiker för repertoar som kräver större besättning. Övrig tillsvidare personal uppgår till 18 personer och består av: tf VD, orkesterchef artistkoordlnator, producent, produktionsassistent som ansvarar för uthyrning och foaje, en barn- och ungdomsansvarig 50 procent, en ansvarig för sociala medier 80 procent, marknadschef, ekonomi- och personalchefsamt administratör, ekonom, biträdande orkesterchefoch notbibliotekarie 50/50, notbibliotekarie 50 procent, scenmästare, tekniker o brandansvarig. bar- och cafeansvarig 75 procent, biljettansvarig samt växelansvang. fastighetsansvarig samt receptionsarbete (biljettförsäljning). 13

Ekonomi (tkr) Statsbidrag 14064 Regionala bidrag 2968 Kommunala bidrag 36600 Sponsring 131 Biljettintäkter 3926 Övrigt 3792 Summa 61481 Kommentar: I det kommunala bidraget ingår hyreskompensation på 7 mkr för hyresökningar i samband med renoveringen av konserthuset. Produktionskostnader enligt bokslut 2010 Dirigenter/solister (inkl PO-kostnader, resor, hotell) Extramusiker Körsamarbeten (lnkl, PO-kostnader) Noter (hyra/inköp) STIM-avgifter (tkr) 1895/1796 1064 100 295 174 Statistik (2010) Antal konserter inklusive offentliga konserter, skolkonserter, turneer etc 54 (Kommentar: Antalet konserter 2010 var lägre än vanligt. Vanligtvis är antalet konserter 65-70 under ett år.) Antal abonnemang säsongen 2010/2011 Publik Antal CD-inspelningar/utgivningar 1411 31700 3 Turneverksarnhet Under 2010 genomfördes inga turneer, däremot har ett antal regionala konserter genomförts i Malmö, Lund, Ystad, Halmstad, Köpenhamn och Helsingör. Under 2008 gjorde orkestern och Andrew Manze en turne i USA, med tolv konserter uppbyggda 14

kring Beethovens Eroica-symfoni. Under våren 2011 har orkestern genomfört en turne i Österrike där man bland annat gav en konsert i Konzerthaus i Wien. En turne är också inplanerad 2013. Turneerria finansieras inom den befintliga budgeten och med intäkter från arrangörerna. Mål och strategier för framtiden Att utveckla kontakten med publiken vid konserter, studiebesök, via digitala medier och personlig kontakt. Vara synliga i staden och öka den lokala och regionala förankringen samt utveckla och förnya konsertformerna. I det ingår att nå nya kundgrupper som ännu inte är bekanta med verksamheten, och att vara en arena för ett brett spektrum av evenemang. Dessutom verka för förnyelse samt levandegöra traditionen. Koffertmodellen Det är ännu tidigt att göra en analys av koffertmodellen, men man uppfattar att tendensen verkar vara att staten avhänder sig ansvar och i första hand betalar ut pengar till regionen som får göra prioriteringen. Förändringar i uppdrag och ekonomi Ett beslut om samordning av OH-funktioner under kulturförvaltningen har fattats (november 2010) och en organisationsförändring genomförs nu i linje med detta. I korthet innebär det att OH-funktionerna kommer att ligga centralt och personalen inom de områdena (ekonomi, personal, marknad, m.m.) kommer att vara anställda av förvaltningen. Avsikten är en effektivisering där man för pengar från OH-funktioner till kärnverksamhet. De ekonomiska resurserna är oförändrade med en viss uppräkning för löneökningar. Regionen har bekostat fyra utökningstjänster men det är svårt att få kostnadstäckning för lönerevisioner för dessa tjänster. 15

Svenska Kammarorkestern Kort historik Ar 1909 bildades en orkesterförening i Örebro. Från början var verksamheten en amatörorkester som några år senare, 1912, fick kommunalt stöd. 1955 ombildades verksamheten till kommunal stiftelse under namnet Örebro orkesterstiftelse. Samtidigt anställdes ett antal professionella musiker, som blev kärnan i orkestern. De professionella stråkmusikerna i orkestern bildade år 1962 Örebro kammarorkester, en stråkorkester som drevs av Örebro kommun och var landets första kommunalt heltidsanställda kammarorkester. Svenska Kammarorkestern bildades 1995 genom att blåsorkestern som fanns sedan den tidigare regionmusiken slogs ihop med Örebro kammarorkester. Chefdirigent för orkestern har sedan 1997 varit Thomas Dausgaard. Nuläge Länsmusiken i Örebro AB driver Örebro Konserthus, Svenska Kammarorkestern och en barn- och ungdomsverksamhet. Konserthuset i Örebro är orkesterns hemmaarena men där ges även konserter med externa produktioner. Länsmusiken är även huvudman för danskompanietraande-vo och Swicco, ett internationellt körcentrum i Örebro. Syfte och målformuleringar [ ägardirektivet för Länsmusiken i Örebro AB står bland annat att bolaget ska producera, utveckla och stödja professionell scenkonst inom musik och dans i Örebro kommun och Örebro län. Att invånarna i Örebro kommun och Örebro län ska erbjudas konsertverksamhet av hög konstnärlig kvalitet, verksamtbidra till bilden av Örebro stad som en attraktiv plats, främja samverkan med andra producenter och främja konstnärlig förnyelse. Stiftelsen Musik för Örebro län har tagit fram ett Musikpolitiskt program. Prioriterade inriktningar i programmet är bland annat barn och ungdom, människor med olika etnisk bakgrund och människor med funktionshinder. Man menar också att musiken öppnar nya perspektiv och ska utgöra en pedagogisk resurs, samverka med musik- och kulturskolor, universitet och andra utbildningar och stödja barns och ungdomars eget musicerande. Andra mål är att: säkerställa högkvalitativ produktion av såväl kulturarvets klassiska repertoar som den samtida musiken. vara en beställare och producent av nyskapande verksamhet inom musikområdets olika genrer. stödja och stimulera arrangörsledet i samarbete med föreningar, m fl. 16

vara en medveten aktör och resurs för amatörmusiken. Bolagets styrelse har sju representanter från kommunen och två från landstinget. Särskilda mål för orkestern Svenska Kammarorkesterns målsättning är att vara en internationell orkester på hög nivå. Orkestern gör två internationella turneer per år och utgår från de produktioner den gör i Örebro och tar dem vidare ut internationellt. Orkesterns repertoarprofil är riktad mot den breda klassiska repertoaren. Alla barn i länet'erbjuds dessutom att besöka en skolkonsert per år. (Motto: världsklass och skolklass i kombination.) Pågående projekt och samarbeten Svenska Kammarorkestern har sedan starten spelat in 54 skivor. Med sin chefdirigent Thomas Dausgaard har man startatprojektet "The Complete OrchestralWorks of Beethoven" tillsammans med norska skivbolaget Simax. (Det omfattar 13 volymer.) Sedan 2007 driver man även skivprojektet "Opening Doors" tillsammans med svenska skivbolaget BIS, där man utforskar den romantiska symfoniska musiken. Fyra skivor med musik av Robert Schumann och Antonin Dvofåk har getts ut. Kommande utgivningar i serien inkluderar verk av Franz Schubert och Anton Bruckner. Orkestern har också gjort inspelningar med skivbolagen Naxos och Hyperion. I samarbete med Universitet i Örebro ställer sig orkestern till förfogande för dirigentelever, ger konserter på campusområdet och har öppna repetitioner tillgängliga för eleverna. Orkestern har också haft längre samarbeten med olika tonsättare, exempelvis Karin Rehnqvist och Sally Beamish. Med syfte att fördjupa orkesterns relation till modern musik och barockmusik har HK Gruber och Andrew Manze varit Artists-in-Residence hos orkestern. Orkestern samarbetar med en europeisk och en amerikansk agent. Konsertlokal Svenska Kammarorkesterns konserter ges huvudsakligen i Örebro Konserthus. Byggnaden är från 1932 och salongen rymmer cirka 720 personer. Organisation/personal Länsmusiken i Örebro AB är ett dotterbolag i Örebro kommuns koncern, Rådhuset AB. Ägarförhållande består till 91 procent av Örebro kommun och till nio procent av Örebro läns landsting. Verksamheten drivs från Örebro Konserthus och navet är Svenska Kammarorkestern. 17

(Eftersom vissa delar av verksamheten är överlappande är det inte möjligt att göra en exakt ekonomisk beräkning, men enligt den information som uppgivits rör 90 procent av de nedanstående posterna orkesterns verksamhet.) Personal 38 musiker, 1 ekonom, 1 bibliotekarie/administrativ assistent, 1 podieinspicient, 1 produktionschef, 1 adm. chef, 1 marknadschef, 1 VD, 1 försäljningsassistent, 1 inspicient, producent, (1 rockmusikkonsulent) Ekonomi (tkr) Statsbidrag 19511 Regionala bidrag 400 Kommunala bidrag 19850 Sponsring/annonser 1573 Biljettintäkter ink! tumågager 4600 Övrigt 448 Summa 46382 Orkestern betalar inte egen hyra för konserthuset, men hyreskostnaden ingår i den totala budgeten. Hyreskostnaden 2010 var 3 083 tkr och inkluderar även städ och el. (El och städ ingår i hyresavgiften och kan inte separeras.) Kommentar: Den konstnärliga produktionsbudgeten 2010 var 6,5 miljoner kr. Inom den ska alla produktionskostnader rymmas. Det innebär kostnaden för chefdirigenten, kostnader inklusive PO för extramusiker, eventuella körsamarbeten, resor och hotell. Även noter (hyra/inköp) ingår, däremot inte STIM-avgifter. Statistik (2010) Antal konsertproduktioner Antal besökare Antal abonnemang 2010 30 (varav ca 5 skol) 35891 våren 1120 hösten 1248 Antal abonnemang 2011 våren 1148 hösten 1275 18

Turneverksamhet Svenska Kammarorkestern turnerar i genomsnitt 2-3 veckor per år. Förra året medverkade de vid de så kallade PROMS-konserterna i London och under våren 2012 återvänderorkestern till Tyskland för en turne med Andrew Manze och solisten Sabine Mayer.l december 2012 kommer Thomas Dausgaard och orkestern att turnera i Europa med sångerskan Nina Stemme, en tume som fortsätter i USA våren 2013, bland annat med konsert i Lincoln Center i New York. Turtieverksamheten ryms inom den konstnärliga produktionsbudgeten på 6,5 miljoner kronor och genom de intäkter i form av gage som orkestern får vid konserterna under turneerna, Orkesterns gager har de senaste åren stigit eftersom orkestern är mycket efterfrågad (Gregor Zubicky, konstnärlig produktionschef). Mål och strategier för framtiden Strategin för Svenska Kammarorkestern är en "musikalisk dialekt". Vihar haft en ide om hur vi ska låta och det har gjort oss speciella. Vi har hängt oss fast vid vår chefdirigent och varit angelägna om att behålla vår speciella klang. Den utgår från orkestern, vi vill inte att den ska bli större. Skivorna är viktiga och vi har alltid haft en klar en ide om varför vi spelar in och vad. Vi har tackat nej när det inte passat. Den här strategin kommer vi också att tillämpa i framtiden. (Gregor Zubicky) 19

Norrköpings symfoniorkester (SON) Kort historik När den politiska viljan ledde till att vissa orter erbjöds statligt ekonomiskt stöd för att bilda en symfoniorkester tog Norrköping i likhet med Gävle och Helsingborg vara på den möjligheten. Norrköpings orkesterförening bildades i februari 1912 och den första offentliga konserten hölls i Olaikyrka i april samma år. Orkestern utgjordes av 25 musiker, en blandning av amatörer och professionella. Året efter byggdes S:t Johannes kyrka om till konsert- och föreläsningssal och var under namnet Hörsalen orkesterns hemvist fram till 1994, när Louis de Geer Konsert & Konferens invigdes. Då hade orkestern med sina 85 musiker sedan länge vuxit ur Hörsalen. Dirigenter som format Norrköpings symfoniorkester under åren är bland andra Heinz Freudenthal som ledde orkestern från 1936 till 1953, senare Herbert Blomstedt, Everett Lee och Sven-Gunnar Andren. Sedan 2007 leds orkestern av Alan Buribayev från Kazakstan. Orkestern genomför regelbundet utlandsturneer, som bland annat finansieras genom en särskild turnefond, Den senaste turnån gick till Österrike. Orkestern fokuserar även på CD- inspelningar avsedda för den internationella marknaden. Nuläge Norrköpings Symfoniorkester har Mellansverige som geografiskt upptagningsområde. Hemvisten för orkestern är Louis de Geer konsert & kongress i Norrköpings industrilandskap samt Crusellhallen i Linköping. Orkestern förmedlar traditionell klassisk musik, populärkonserter och nutida repertoar för barn och vuxna. Valda delar av konserterna, med hela eller delar av orkestern, erbjuds andra scener i regionens kommuner förutsatt att lokal arrangör och kostnadstäckning finns. Samarbeten med scenkonstaktörer sker regelbundet. Idag finansieras orkestern främst av Norrköpings kommun, men också av staten, Landstinget i Östergötland och Linköpings kommun. En omfattande verksamhet finns riktad till barn från förskoleålder och uppåt. Varje år besöker barn och ungdomar konserter anpassade för elevernas ålder. Ett samarbete finns med avgångsklassen vid Musikgymnasiet De Geer i Norrköping där eleverna är programskapare, solister, programvärdar, dansare, instrumentalister och kompositörer. Varje år arrangeras även en Sportlovsorkester med ungdomar från Kulturskolor i hela Östergötland. 20