Politiskt Handlingsprogram

Politiskt Handlingsprogram

Politiskt handlingsprogram

Politiskt handlingsprogram Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund Box 115 44 100 61 Stockholm Telefon: 08-714 48 00 Telefax: 08-714 48 08 Besöksadress: Ringvägen 100 A www.ssu.se

Innehåll Politik som ger resultat 7 Förord av SSUs ordförande Anna Sjödin Demokrati 8 Politisk demokrati 9 Tydlig maktfördelning 9 Valsystem 10 Partiernas roll 11 Utveckla demokratins former för att omfatta fler 12 Avskaffa monarkin 13 Demokratisera EU ytterligare 14 Social demokrati 16 Ekonomisk demokrati 17 Kulturell demokrati 19 Ägarkoncentration inom media 20 Rätten att uttrycka sig kulturellt 22 Mångfald eller enfald i kulturen 23 Folkrörelsens roll 24 En solidarisk värld 48 FN till människors försvar 49 Reformeringen av FN 50 Modern folkrätt 51 Gemensamma regler för en gemensam värld 53 Mänskliga rättigheter 55 En aktiv utrikespolitik 56 En global fackföreningsrörelse 57 Solidarisk fördelning 59 Rättvis handel 61 Rättvisemärkt 62 Asyl- och flyktingpolitik 63 Ett humanare Europa 65 Sveriges asyl- och flyktingpolitik 66 Ensamma flyktingbarn 69 Gemensam säkerhet 72 Totalförsvaret 75 Integrationspolitik 26 Språket - nyckeln till delaktighet 27 Rasism och främlingsfientlighet 28 Diskriminering 30 Feminism 34 Befria familjen 36 Befria sexualiteten 37 Sexualiseringen av det offentliga rummet 38 Mellan två världar 39 Våld och prostitution 41 Hela lönen halva makten 44 Arbete åt alla 80 Politik för full sysselsättning 81 Trygghet i förändring 84 Arbetslöshetsförsäkringen 86 Lönepolitiken 88 Medbestämmande i arbetslivet 89 Hälsa i arbetslivet 92 Kultur i arbetslivet 93 Arbetstidsförkortning 94 Diskriminering i arbetslivet 94 Kön och arbete 96 Heltid en rättighet - deltid en möjlighet 98

Hela Sverige ska leva 100 Regionalpolitik 100 Kommunikationer 102 Företagande 104 Utbildning 108 En skola för alla 110 Öppna skolan 114 Elevdemokrati 114 Betyg 117 Läromedel 119 Lärarrollen 120 Förskolan 121 Grundskolan 122 Gymnasieskolan 124 Vuxenutbildning 126 Fristående skolor 128 Högre studier 129 Studiemedel 131 Närhet till utbildning 133 Treterminssystem 134 Utnyttja den kompetens som finns 135 Jämställdhet inom högskolan 135 Studentinflytande 136 Vidareutbildning 137 Forskning 138 Välfärd 140 Socialpolitik 141 Vård och omsorg 144 Folkhälsa 146 Droger och beroende 150 Bostadspolitik 154 Finansiering av bostäder 157 Rätten till bostad 159 Familjepolitik 161 Sexualpolitik 163 Kriminalpolitik 168 Hot och brott 169 Verktyg för trygghet 171 Förebyggande arbete och rättsäkerhet 174 Miljö 178 Ekologisk hållbar utveckling 180 Uthålligt jord- och skogsbruk 184 Globalt miljöarbete 185 Djurskydd 190

Politik som ger resultat Det du håller i din hand är resultatet av ett enormt arbete, timmar av slit och debatterande. SSUs politiska handlingsprogram visar vart SSU ska gå under de nästkommande åren. Programmet stakar ut vår kurs och sätter den politiska dagordningen. Det är ett dokument jag är stolt över därför att jag vet vilken kraft det har. Beslut på SSUs kongresser blir i många fall verklighet. Det vet såväl dagens politiker som gårdagens. Fråga bara Ingvar Carlsson, eller Mona Sahlin eller varför inte Göran Persson. Alla har de varit engagerade i SSU, diskuterat politik på nätterna och sedan slagits för de beslut som fattats på SSUs kongresser. Kongressen 2005 var en historisk. Det var en kongress där samtalet, debatten och respekten för varandra stod i centrum. Det blir väldigt tydligt i detta starka handlingsprogram som den samlade kunskapen och engagemanget i SSU har skapat. Politiska program måste följas av handling som ger resultat. Nu börjar kampen för att göra verklighet av vår politik och skapa det samhälle vi vill se. Jag vet att det är möjligt! Anna Sjödin Förbundsordförande SSU

Demokrati Socialdemokratins demokratisyn härstammar ur vår utgångspunkt i alla människors jämlikhet. I det demokratiska och jämlika samhället har alla människor samma rätt att påverka sin vardag och omvärld och samma möjligheter att uppfylla sina livsdrömmar. Vår strävan syftar till att varje människa känner egenmakt. I dag möter dock demokratin många hot i form av den vanmakt som människor känner över frågor i så väl sin egen vardag som världsutvecklingen. Det finns en tydlig politisk skiljelinje i frågan om demokratins omfattning och syfte. SSU menar att demokratin är mer än formella regler och den har ett större syfte än att bara skapa legitimitet för ett styre. Demokratin är ett mål i sig och demokratin måste vara både politisk, kulturell, social och ekonomisk. Det innebär att principen om alla människors lika rätt och möjlighet att utöva inflytande ska gälla i samhällets alla sektorer. SSUs vision är en vital demokrati som omfattar hela samhället och alla dess beståndsdelar. Dit har vi en lång väg kvar. I dag koncentreras makten i samhället i informella nätverk, företagsledningar och maktcentra som få har tillgång till och som allt för ofta står utanför demokratisk kontroll. Vår demokratimodell har byggts på genom historien och formats under nationalstaternas och industrisamhällets framväxt. Många principer och grundläggande strukturer håller än i dag. Men för att möta framtidens utmaningar måste vi också hitta nya vägar för att demokratisera en värld som karaktäriseras allt mer av ett gränsöverskridande nätverkssamhälle och kapitalism. Fungerande demokratiska arbetsformer möjliggör för alla att delta i samhällets 8

beslutsfattande. Genom att säkra demokratiska rättigheter åt alla byggs grunden för fredlig konfliktlösning. SSU vill se en representativ demokrati med inslag av deltagardemokrati där alla ges möjlighet att påverka. Medborgarnas vilja kanaliseras bäst i ett representativt system. SSU tar avstånd från allt bruk av våld och skadegörelse i en fungerande demokrati. Där har alla möjlighet att protestera och påverka på ett fredligt sätt. SSU tar avstånd från all form av våld och skadegörelse som politisk metod i ett fungerande demokratiskt system. Politisk demokrati För att motverka människors vanmakt och fördela makten på ett demokratiskt sätt måste det finnas en balans mellan å ena sidan att beslut fattas på en gemensam nivå där ett helhetsperspektiv kan garanteras å andra sida att makten aldrig flyttas längre från den som berörs än vad som är nödvändigt. En öppen och tydlig fördelning av maktbefogenheter och beslutsnivåer är därför grundläggande för varje demokratiskt system. Tydlig maktfördelning I dag finns det brister i de demokratiska beslutsnivåerna i Sverige och på internationell nivå. Detta bidrar till människors vanmakt. Maktfördelningen mellan lokal-, regional-, statlig- och EU-nivå måste tydliggöras. SSU ser ett problem i att staten tagit över allt mer av det medborgerliga kravställandet på kommunerna samtidigt som kommunerna har varierande ekonomiska, demografiska och territoriella förutsättningar. Grundinställ- 9

ningen är att beslut ska fattas så nära de som berörs som möjligt samtidigt som statens uppgift förblir att garantera en jämlikhet geografiskt. För att kunna erbjuda välfärd på ett effektivt sätt ser vi på vissa håll ett behov av en förändrad kommunstruktur. Många kommuner har i dag, på grund av sin storlek, problem att erbjuda en bra välfärd till sina medborgare. På många håll kan därför kommunsammanslagningar behövas, alternativt att angränsande kommuner samarbetar kring välfärdsfrågor. Samtidigt bör också den regionala nivån förstärkas och kunna ges större befogenheter särskilt i storstadsområden där kommunerna delar många gemensamma problem. Som exempel så bör bostadsbyggandet samordnas så att alla kommuner i en storstadsregion får ta ansvar för bostadsförsörjningen. SSU vill se en tydligare maktfördelning mellan olika politiska nivåer. SSUs grundinställning är att beslut ska fattas så nära de som berörs som möjligt. Mindre kommuner bör vid behov slås ihop eller samarbeta med angränsande kommuner för att lösa välfärdsfrågorna. SSU vill se en förstärkning av den regionala nivån. SSU anser att staten måste stå garant för en god kommunal välfärd. Valsystem En grundläggande del av en representativ demokratis legitimitet är dess valsystem. Valsystemet ska garantera en rättvis representation och samtidigt möjliggöra ett effektivt styre. Ett hot mot vårt valsystems legitimitet är det minskade valdeltagandet. Partierna och även riksdag och regering har ett stort ansvar för att stimulera och möjliggöra ökat 10

deltagande i den demokratiska debatten. Politiken måste flyttas från stängda rum till folket och listor till förtroendeuppdrag måste fyllas med personer från underrepresenterade grupper. Framför allt ser vi att valdeltagandet till Europaparlamentet är lågt, speciellt bland unga och lågutbildade. För att öka valdeltagandet tror SSU att en ökad kontakt mellan väljare och folkvalda är nödvändigt. När den förtroendevalda kommer närmare medborgarna finns det bättre möjligheter för kommunikation mellan valen. SSU kräver en fortsatt gemensam valdag för kommun, landsting och riksdag. SSU anser att demokratin måste vara heltäckande och att inte enskilda frågor kan lyftas ur sitt sammanhang. Därför måste frågorna vara av väldigt avgörande betydelse för människor i kommunen, regionen eller landet om en folkomröstning ska utlysas. I de fall folkomröstningar genomförs måste folkbildande insatser genomföras för att alla ska ha en god möjlighet till en korrekt information. Folkomröstningar ska endast vara vägledande, det politiska ansvaret måste alltid ligga på de folkvalda. SSU förespråkar en representativ demokrati och ett proportionellt valsystem. SSU menar att folkomröstningar ska användas sparsamt. SSU kräver en fortsatt gemensam valdag för kommun, landsting och riksdag. Partiernas roll Partierna är kärnan i den representativa demokratin. Partiernas medlemsminskning är därför ett allvarligt hot mot den representativa demokratin. Partiernas funktion för att kanalisera intressen och ta ansvar för beslut kan aldrig ersättas av personval eller intresseorganisationer. Det är därför viktigt med offentligt stöd till partierna. Att stimulera 11

nya arbetsformer inom partiväsendet är av största vikt. Ett fungerande partiväsende måste finnas på alla politiska nivåer. Även partistrukturerna i EU måste utvecklas och förstärkas för att människors delaktighet i politiken på EU-nivå ska öka. SSU menar att de politiska partierna är grunden för representativ demokrati. SSU menar att partistrukturen i EU bör förstärkas. Utveckla demokratins former för att omfatta fler En viktig del av en fungerande representativ demokrati är att den omfattar alla och att den speglar samhällets sammansättning. Det är viktigt att utveckla rollen som förtroendevald politiker för så väl offentliga som interna uppdrag. Fritidspolitiker är viktiga för en levande demokrati. SSU vill stimulera fler att ta fritidspolitiska uppdrag. Samtidigt ställer det krav på fler tillgängliga uppdrag. Vi måste ställa krav på att förutsättningarna för att ta uppdrag för olika grupper ses över. Man bör till exempel granska om de platser där vi har våra möten är tillgängliga för människor med funktionsnedsättningar. Andra exempel är om arvodet gör att folk har råd att gå från sina ordinarie jobb för att driva politik. Hur är förutsättningarna för småbarnsföräldrar och människor med utländsk bakgrund? Vi måste hela tiden granska vårt arbete ur ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv. Målet är att fler personer med olika klass, kön, etnicitet och sysselsättning ska ha politiska uppdrag. Ett sätt att gynna representativitet bland dem med politiska uppdrag är inslaget av personval men det måste finnas ett tydligt regelverk kring finansieringen av dessa. Demokratins strukturer måste ständigt utvecklas. Vårt samhälle förändrats ständigt och våra möjligheter till inflytande kommer därför att kräva nya lösningar. SSU vill att 12

man ständigt provar fler och nya sätt för människor att uttrycka sina åsikter och utöva inflytande. SSU anser att politiker inte bör ha mer än ett tungt uppdrag samtidigt. SSU menar att ingen socialdemokratisk politiker bör sitta på samma offentliga uppdrag i mer än tre mandatperioder i sträck. SSU menar att förutsättningarna för att vara fritidspolitiker för olika grupper bör ses över. SSU anser att en kandidats ålder bör vara utmärkt på valsedeln. SSU kräver att socialdemokraternas listor inför val ska spegla det jämställda mångkulturella Sverige. SSU kräver att alla som har rösträttsåldern inne och har bott i Sverige i minst tre år bör ha rösträtt och vara valbara i samtliga val och till samtliga offentliga uppdrag. SSU ser positivt på nya former för att låta människor komma till tals i den demokratiska processen. Att makten delas lika mellan könen. Kravet att man ska ha varit svensk medborgare i tio år för att få sitta i regeringen ska omedelbart slopas. Avskaffa monarkin Inga offentliga uppdrag kan gå i arv i en demokrati. Monarkin är omodern och odemokratisk. Det är inte rimligt att man ska kunna födas till en maktställning i samhället. Istället bör den av riksdagen utsedda talmannen fungera som statschef. Tills monarkin är avskaffad bör monarkin ställas under ökad demokratisk kontroll. Dessutom bör apanaget stegvis minskas fram till dess monarkin avskaffas. Hovet ska finansiera sin egen 13

verksamhet. SSU anser att monarkin ska avskaffas. SSU anser att talmannen ska vara statschef. SSU kräver att offentlighetsprincipen ska gälla även hovet. SSU anser att monarken inte ska vara ordförande i utrikesnämnden. SSU anser att statschefen ej bör ha rättslig immunitet. SSU kräver att tvånget på att statschefen ska bekänna sig till protestantismen avskaffas. SSU anser att hovet ska finansiera sin egen verksamhet. Arbetarrörelsen måste mer aktivt gå ut i debatten för avskaffandet av monarkin. Demokratisera EU ytterligare För att bryta människors vanmakt krävs också att den allt mer omfattande, internationellt gränsöverskridande, verksamheten demokratiseras. Det bästa alternativ vi har i dag för att reglera och styra utvecklingen i vårt närområde är den Europeiska Unionen. Det finns dock all anledning att ställa sig kritisk till demokratin i dagens EU. SSU vill se en demokratisering av EU där det folkvalda parlamentet ges ökad makt. Ett tvåkammarsystem bör införas där beslut som ska fattas på överstatlig nivå fattas med enkel majoritet i båda kammarna. Det folkvalda parlamentet utgör den ena kammaren med full förslagsrätt och initiativrätt. Den andra kammaren utgörs av ministerrådet där varje nation representeras med en röst. Kommissionens ordförande ska utses och godkännas av båda kamrarna. Kommissionens ledamöter bör hämtas ur parlamentet. Det bör regleras hur en eventuell misstroendeförklaring mot kommissionen ska gå till och kommissionen ska kunna avsättas av parlamentet. 14

SSU ser oroligt på hur intresset för den europeiska dagspolitiska agendan är förhållandevis lågt hos det europeiska folket. Integrationen och demokratiseringen av Europeiska Unionen måste komma ifrån folket. Därför är det viktigt att den politiska debatten och de ideologiska skiljelinjerna i Europa blir en naturlig del av den svenska socialdemokratins vardagspolitik. SSU vill väcka intresse för och debatt om de specifika europeiska vardagsfrågorna hos det svenska folket. Det är också viktigt att det svenska folket och människorna i Sverige och Europa känner engagemang och ansvar för de europeiska institutionerna. Endast då är SSUs vision om ett demokratiskt EU möjligt. SSU kräver att EU demokratiseras ytterligare. SSU anser att makten i EU ska delas mellan ministerrådet och Europaparlamentet i ett tvåkammarsystem. SSU anser att varje stat bör ha en röst i EU:s ministerråd. SSU kräver att Europaparlamentet ges full förslags- och initiativrätt. SSU anser att kommissionens ledamöter bör hämtas ur Europaparlamentet. SSU anser att överstatliga beslut ska fattas med enkel majoritet i både parlamentet och ministerrådet. SSU kräver offentlighet och insyn ska gälla för alla demokratiska nivåer, från kommun till EU. Det europeiska socialdemokratiska partiet och ECOSY måste vidare integreras med medlemsländernas socialdemokratiska partiorganisationer och ungdomsförbund. SSU efterlyser ett av den europeiska socialdemokratin ägt medium som kan leverera information till och skapa en europeisk debatt hos Europas folk. Socialdemokratin ska ständigt och tydligt redovisa sina ambitioner på den europeiska nivån. 15

Social demokrati En förutsättning för deltagande och demokrati är social trygghet. En stark välfärd är en förutsättning för en social demokrati där människor ges verklig möjlighet att delta på lika villkor. Verklig demokrati kan aldrig förminskas till att enbart handla om de formella reglerna för politiska beslut och valsystem. Verklig demokrati kräver trygghet i form av bland annat sociala skyddsnät, arbete, utbildning, vård och omsorg. Att ha makt över det egna livet är en förutsättning för att kunna ta och utöva makt i samhället. Vi kallar det egenmakt. Människors frihet begränsas i dag av maktstrukturer som klassamhället, genusordningen och den etniska diskrimineringen. Demokrati kräver att människor är fria och kan utöva inflytande på lika villkor. Ett steg på vägen är ett ökat brukarinflytande inom välfärdens sektorer. För att göra det möjligt för alla människor att förverkliga sin potential tror SSU på det trygga samhället som ger alla tillgång till utbildning, arbete, sociala skyddsnät, vård och omsorg. Ett sådant samhälle är ett kostsamt projekt och kräver en omfördelning mellan de som har och de som inte har. Det trygga samhällets syfte måste vara att ge människor makt över det egna livet, att frigöra och stärka individen. SSU vill se ett välfärdssystem där ett kollektivt ansvarstagande går hand i hand med starka och fria individer. Det är människan och aldrig systemen som ska stå i fokus. SSU anser att utbildning, vård och omsorg är en förutsättning för demokrati och måste därför finansieras gemensamt och garanteras av det offentliga. SSU anser att demokrati kräver ett omfördelningssystem mellan olika grupper och olika skeden i livet. SSU anser att tillgången till inkomst är grundläggande för att kunna möta samhället 16

och leva i det på egna villkor SSU vill se ett välfärdssystem där ett kollektivt ansvarstagande går hand i hand med starka och fria individer. SSU anser att välfärdssystemet måste ge utrymme för människors preferenser och valmöjligheter. SSU uppmuntrar ökade inslag av brukarinflytande. Ekonomisk demokrati Demokratin ska genomsyra alla delar av samhället, även ekonomin. Det ekonomiska systemet påverkar alla dagligen. Makten över det ekonomiska systemet innebär därför ett stort inflytande i samhället. I dag är den makten orättvist fördelad, såväl nationellt som internationellt. Mycket få människor har stor makt samtidigt som många knappt har något inflytande alls. Orsaken till detta är den sneda fördelningen av resurser världen över. Därför måste människors inflytande över olika delar av ekonomin öka. Det betyder bland annat att politikens makt måste öka på bekostnad av marknadens makt. Vi vill se en ekonomisk ordning där varje människa har rätt och möjlighet att påverka den ekonomiska utvecklingen. Den svenska välfärds- och demokratimodellen bygger på en reglerad marknadsekonomi. Skatter, fördelningspolitik, lagar, regleringar och statligt samt kooperativt ägande kan användas för att demokratisera ekonomin. Det finns centrala områden i samhället som aldrig bör styras av marknadskrafter. Inom välfärden är därför ett gemensamt ägande nödvändigt. Skattesystemet måste vara progressivt och gynna svaga grupper. SSU slår vakt om förmögenhetsskatten. Fackföreningsrörelsens roll för att öka demokratins inflytande 17

över ekonomin är betydelsefull. Genom till exempel aktivt ägande och god representation i näringslivets beslutande organ ges fackföreningsrörelsen möjlighet att företräda stora gruppers intressen. Det är avgörande för att minska den ekonomiska maktkoncentrationen. Aktivt ägande kanske inom den mån som det inte påverkar fackföreningsrörelsens bestämda roll. Näringslivet måste också ta ett eget etiskt och samhälleligt ansvar. Chefer och bolagsstyrelser ska spegla samhällets sammansättning. För att förhindra maktkoncentration bör korsägande samt det antal uppdrag i bolagsstyrelser som en person kan inneha reduceras. Systemet med A- och B-aktier bör därför också avskaffas. Gemensamt ägda bolag ska föregå med gott exempel genom att agera etiskt och socialt ansvarsfullt. Staten och offentliga arbetsgivare bör aktivt använda sig av sitt ägande i pensionsfonder och andra placeringar för att stimulera ett etiskt och socialt ansvarstagande näringsliv. SSUs samhällsvision bygger på ekonomisk demokrati. SSU anser att starka fackföreningsrörelser är en viktig del av ett demokratiskt inflytande över ekonomin. SSU anser att verktygen för att utöva inflytande över ekonomin måste vara såväl nationella som internationella. SSU anser att näringslivet måste ta ett eget etiskt och samhälleligt ansvar. Gemensamt ägda bolag ska föregå med gott exempel genom att agera etiskt och socialt ansvarsfullt. SSU ser kooperativt ägande som ett viktigt verktyg för att utöva makt och inflytande. Systemet med A- och B-aktier bör avskaffas. 18

Kulturell demokrati Begreppet kultur kommer ursprungligen från ordet odling. I ett modernt språkbruk kan man betrakta kultur som en odling av människan. Det är genom kulturen som människan utvecklar sina intellektuella, spirituella och estetiska färdigheter. Att vara människa handlar inte bara om att arbeta och producera. Centralt för en människa är också det sociala livet. I människans sociala liv har kulturen en fundamental betydelse. Kulturen ger oss en djupare mening med våra liv. Med kulturen upplever vi saker, den skapar gemenskap och formar tankar. Den för oss samman och lär oss saker på samma gång. Kulturen är viktig både för var och en av oss och för samhället som helhet. Eftersom kulturen är fundamental för människans sociala utveckling måste den vara jämlikt fördelad och tillgänglig för alla. Vi avvisar med kraft högerns idéer om att göra stora nedskärningar i kulturbudgetarna och alltmer låta kulturen bli något som den enskilda själv ska bekosta. Kulturen är en samhällsangelägenhet. Samhället har ett ansvar för att alla människor ska ha tillgång till kultur. Detta ansvar innebär att flera politiska beslut måste genomföras. Samtliga statliga museer ska vara avgiftsfria. Funktionshindrades tillgång till kulturen ska säkerställas. Samhället ska ge skäliga resurser till kulturell verksamhet. Samhällets roll är att tillhandahålla resurser till kulturen och att garantera alla människors tillgång till kultur. Samhället ska inte bestämma över kulturens innehåll. I ett modernt samhälle är det inte rimligt att staten ska censurera vad vuxna människor ska se på biografer. Vuxencensuren av film bör därför avskaffas. Sverige ska vara ett land där olikheter ses som en resurs snarare än ett hot. Allas erfarenheter ska bejakas och tas till vara, inte bara för att det är moraliskt och ideologiskt riktigt, utan även för att det vore ett enormt resursslöseri att låta bli. Oförmåga att förstå 19

varandra och acceptera varandras olikheter skapar rasism och diskriminering och leder till utanförskap, kriminalitet och arbetslöshet. Det är oförenligt med en socialdemokratisk demokratisyn att människors bakgrund försvårar deras möjligheter att bli en del av det svenska samhället. Därför är en politik för ett fungerande mångkulturellt samhälle inte bara integrationspolitik, utan även ett stort demokratiprojekt. SSU kräver att samtliga statliga museer ska bli avgiftsfria. Funktionshindrades tillgång till kultur är fundamental, och ska säkerställas. Vuxencensuren ska avskaffas. Ägarkoncentration inom media Såväl den nationella som den globala mediemarknaden har koncentrerats i händerna på en handfull mediekoncerner. I Sverige och Norden heter aktörerna Bonniers, Schibsted och MTG. Globalt heter de bland annat Disney, Time Warner, Viacom, GE och Bertelsmann. Dessa koncerner äger tidningar och TV-kanaler, bokförlag, filmbolag, biografer, butiker, leksakstillverkare, nöjesparker och agenturer. Genom sin monopolställning kan företagen helt kontrollera kulturutbudet för medborgarna. Kontrollen över medierna är ett sätt att ta makten över människors tankar, historieskrivning och verklighetsuppfattning. Makten över tanken kallas hegemoni och är en maktfaktor som måste tas på allvar. Trots att medierna saknar formell politisk makt påverkar de den förda politiken i samhället, både genom att granska, men också genom att driva sin egen politik. SSU ser positivt på att det civila samhället deltar i politiken, men då nästan all media ägs av privata storföretag kommer det framförallt att produceras nyheter och kultur som gynnar detta intresse eller rentav framställer sina egna 20

intressen som allmänintressen. En fri mediemarknad är inte bara en där fri konkurrens och yttrandefrihet råder. Den måste också vara ett ställe där åsikter bryts mot varann, där olika perspektiv lyfts fram och där allas historier kan berättas. SSU anser att den långt framskridna ägarkoncentrationen är skadlig och riskerar att osynliggöra människor, intressen och åsikter. Detta är skadligt för en väl fungerande demokrati, då den är beroende av en bred debatt och många deltagare. SSU vill därför se en politik för ett mer spritt ägande inom media, framförallt genom ett väl utvecklat presstöd och genom public service. På samma sätt som oberoende journalistik främjas i TV- och radiomedia anser SSU att en nationell dagstidning ska startas i Public Serviceregi. Den fördjupande analys som alltid varit det skrivna mediets främsta styrka måste få en större bredd just för att ge en mer nyanserad helhetsbild av världsläget. Presstödet bör på ett bättre sätt utformas så att fler mindre tidskrifter kan existera. Reklamens inflytande över media är stort och problematiskt. Reklamen är en viktig inkomstkälla för media. I dag kommer cirka 70 procent av en normal dagstidnings intäkter från reklamen. Flera TV-kanaler, radiokanaler och internetsidor finansieras med reklam. Medieföretagens viktigaste konsumenter är inte läsaren. Läsaren är snarare en del av den produkt som medieföretagen säljer till reklamköparna. Detta innebär i sin tur att medieutbudet planeras för att passa reklamköparna, inte för att passa läsarna eller tittarna. Detta är ett demokratiskt problem. För att minska skadeverkningarna av en monopoliserad mediemarknad är det viktigt att barn och ungdomar tidigt lär sig att kritiskt förhålla sig till medier. Ett mediekritiskt perspektiv bör genomsyra undervisningen redan på grundskolan. SSU menar att TV-reklam för barn bör förbjudas i hela EU, detta för att enskilda TV-kanaler inte ska kunna undgå nationell lagstiftning genom att sända från andra länder. Arbetarrörelsens eget ägande i media har minskat drastiskt. För att själva kunna påverka vilka historier som blir berättade är det viktigt att arbetarrörelsens organisatio- 21

ner blir mer offensiva på mediemarknaden och också börjar inse behovet av att inte bara synas i media, utan även att äga media. Presstödet ska utvecklas och stärkas. Public Service ska utvecklas och stärkas. Ägarkoncentrationen på den privata mediemarknaden ska motverkas. Arbetarrörelsen måste ta egna initiativ på mediemarknaden. SSU anser att en nationell dagstidning ska startas i Public Service-regi. Rätten att uttrycka sig kulturellt Att få uttrycka sig i olika former och sammanhang är en del av en människas utveckling och självförverkligande. Genom olika uttryck tar man ställning, propagerar, protesterar, underhåller, berör och berättar historier. Man skriver böcker och tidningar, fotograferar, spelar musik och teater eller målar. Dessa uttryck har ett egenvärde och kan inte bara vara en förmån för dem som kan tjäna pengar på sin kultur. Detta förutsätter en politik som subventionerar amatörkultur, ideella föreningar och folkbildning. Estetiska ämnen måste också finnas tillgängliga för alla i utbildningsväsendets alla nivåer. Den kommunala musik- och kulturskolan har gett många barn, som annars inte hade haft råd att lära sig spela musik, möjligheter att utvecklas musikaliskt. Arbetarrörelsen har en stolt tradition av ett rikt kulturliv. Detta bör i högre utsträckning än i dag utnyttjas för att utgöra ett alternativ till dagens kommersiella medier. Det finns en stor sprängkraft i en rörelsekultur, både för att hålla ihop rörelsen och för att föra fram dess budskap. 22

Alla barn ska ha tillgång till avgiftsfri kommunal musik- och kulturskola. Amatörkultur, ideella föreningar och folkbildning ska subventioneras. Alla kommuner ska upprätta fria grafittiväggar för att främja gatukonsten. Mångfald eller enfald i kulturen Det finns en enorm sprängkraft i att beskriva sin livssituation genom ord, texter, bilder och sånger genom kulturen. Kulturprogram på TV, radio och kultursidorna i de stora morgontidningarna domineras i dag helt av den vita, så kallade medelklassen. Där recenseras teateruppsättningar, böcker, operor och konst som stora delar av befolkningen känner sig totalt främmande inför. Definitionen av vad som är finkultur präglas av vad media väljer att lyfta fram. Men kulturen omfattar många och vitt skilda verksamheter. Då människor uttrycker sig med olika medel och på olika sätt är det viktigt att inte hamna i en diskussion vilken kultur som är finast utan istället skapa möjligheter för människor att ta del av ett så brett kulturutbud som möjligt. Här kan skolan ta ett ansvar för att bredda elevernas kulturintresse. Inte minst genom välfungerande och välsorterade skolbibliotek. Det är viktigt att skolbiblioteken är välsorterade både när det gäller böcker och film. Det måste också finnas fler arenor för kulturutbyte. Många kulturföreningar och invandrarföreningar bedriver spännande verksamhet men tvingas vända sig inåt istället för utåt med sin verksamhet då det finns för få självklara mötesplatser för dem som vill uppleva och de som vill uttrycka sig. Att skapa dessa mötesplatser är ett viktigt steg för ett mångkulturellt samhälle. Internet har inneburit en revolutionering för kulturen. Nya kulturformer har spridits och tillgängligheten till kultur från hela världen har ökat. Kulturen har i vissa stycken 23