EN VÄRLD FRI FRÅN HUNGER.

Relevanta dokument
GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

Avmagring en allvarlig viktminskning och akut undernäring, ofta orsakad av svält och sjukdomar

DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER

Policy för Hållbar utveckling

UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER

Skolmaterial FN-DAGEN 2017

lättläst broschyr En rapport om situationen globalt för kvinnor med funktionsnedsättning

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

Centralafrikanska republiken Återrapport 1/2017

Tipspromenad. Fråga X

Skapande skola

Policy för hållbar utveckling

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016

Extremism och lägesbilder

Utveckling och hållbarhet på Åland

Botswana. Återrapport 2/2017. Foto: SOS Arkiv ÅTERRAPPORT 2/2017 BOTSWANA

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

12255/17 lym/cjs/np 1 DGB 1B

INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET...5 FÖRDJUPA ER OM JÄMSTÄLLDHET..7 MATERIAL..

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15

Ibörjan av 2000-talet enades världens ledare

SOS Barnbyar Sverige Återrapport 1/2017

Globala målen Telefonundersökning

HUNGERPROJEKTET NäRiNG OcH Hälsa RaPPORT 2014

Noll hunger och fattigdom

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?

för jämställdhet elevmaterial

SIFO-undersökning: Ungas röst & makt i samhället. Världsnaturfonden WWF & WWF Sweden Youth Juni 2018

DET BÖRJAR MED FAIRTRADE! Läs om en certifiering som gör skillnad

(%) (1 000 respondenter.) (1 000 respondenter.)

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

Stadgar Antagna Reviderade , och

Senegal Tambacounda. Återrapport november Foto: SOS Arkiv ÅTERRAPPORT NOVEMBER 2018 SENEGAL TAMBACOUNDA

Jämställdhet är en mänsklig rättighet och att stärka kvinnor och flickor är oerhört viktigt när det kommer till utveckling och fattigdomsbekämpning.

Så bidrar Skellefteå Kraft till globala målen

Bangladesh Resultatrapport

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

Program för social hållbarhet

Strategi för arbetet med hållbar utveckling i Oxelösunds kommun

Centralafrikanska republiken Återrapport 1/2017

Agenda 2030 En presentation av Svenska FN-förbundet

Kina Nanchang. Återrapport 2/2018. Foto: SOS Arkiv ÅTERRAPPORT 2/2018 KINA NANCHANG

Indien Khajuri Kalan. Återrapport 1/2017 ÅTERRAPPORT 1/2017 INDIEN KHAJURI KALAN. Foto: SOS Arkiv

lättläst broschyr En lättläst broschyr om samband mellan fattigdom och funktionshinder

INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN 3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET.. 5 FÖRDJUPNING: JÄMSTÄLLDHET.. 6 MATERIAL..

VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FOR GLOBALA MÅLEN 4 10 FAKTA OM GLOBALA MÅLEN 5 FÖRDJUPA ER INOM GLOBALA MÅLEN 7 VAR MED I FN-FÖRBUNDETS TÄVLING...

HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013

HUNGERPROJEKTET JUla REsUlTaT 2014

Centralafrikanska republiken, Bossangoa

Regeringens strategi för hållbar konsumtion

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år.

Denna strategi ska ligga till grund för svenskt samarbete med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, för perioden

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

Centralafrikanska republiken, Bouar

DELTA I ETT INTERNATIONELLT PROJEKT

Kambodja Siem Reap. Återrapport 2/2017 ÅTERRAPPORT 2/2017 KAMBODJA SIEM REAP

Klimatrollspel. Pressmeddelanden

Elfenbenskusten Abobo Gare Återrapport 1/2017

SV Förenade i mångfalden SV B8-1042/3. Ändringsförslag

Mongoliet Ulan Bator. Återrapport 1/2018. Foto: SOS Arkiv ÅTERRAPPORT 1/2018 MONGOLIET ULAN BATOR

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION

Vilken betydelse har fysisk aktivitet på hälsan? Cecilia Edström Folkhälsoenheten Region Västerbotten

Introduktionstext till tipspromenaden

FNs Agenda 2030 för Hållbar utveckling: Ett folkhälsoperspektiv - barn och unga

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

HUNGERPROJEKTET GHaNa 2013

Ghana Tamale. Återrapport 1/2017 ÅTERRAPPORT 1/2017 GHANA TAMALE. Foto: SOS Arkiv

Afrika- i svältens spår

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och Granskningsperiod: oktober juni 2008

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

Mongoliet Ulan Bator. Återrapport 2/2017 ÅTERRAPPORT 2/2017 MONGOLIET ULAN BATOR

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B

Verksamhetsplan 2019 FIAN Sverige

Togo Atakpamé. Återrapport 1/2018. Foto: SOS Arkiv ÅTERRAPPORT 1/2018 TOGO ATAKPAMÉ

Funktionshinder och Agenda Hans von Axelson Myndigheten för delaktighet

Blir världen bättre? Fakta om utvecklingen i världen

Centralafrikanska republiken, Bossangoa

Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid

Vattnet, toaletterna och tvålens roll för de Globala Hållbarhetsmålen

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med. Guatemala Stockholm Tel: Webb: Omslag: UD-KOM Artikelnr: UD 16.

Ukraina Brovary. Återrapport 1/2018. Foto: SOS Arkiv ÅTERRAPPORT 1/2018 UKRAINA BROVARY

Globalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen?

Ukraina Kiev. Återrapport 1/2018. Foto: SOS Arkiv ÅTERRAPPORT 1/2018 UKRAINA KIEV

Forum Syds policy för miljö och klimat

Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef.

Vägen till Addis Financing for Development juli 2015

Swisha valfritt belopp till och ange SKOLMAT

Bistånd för hållbar utveckling

Stoppa hunger. Köp en tröja.

Fira FN-dagen med dina elever

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

Skolmaterial FN-DAGEN 2018

Manus Världskoll-presentation. Svenska FN-förbundet. Uppdaterad Bild 1

Togo Atakpamé. Återrapport 2/2018. Foto: SOS Arkiv ÅTERRAPPORT 2/2018 TOGO ATAKPAMÉ

SOS Barnbyar Mongoliet. Landinfo 2017

Sverige Hammarkullen Återrapport 1/2018

Transkript:

EN VÄRLD FRI FRÅN HUNGER.

VISSTE DU ATT... Hunger dödar fler människor än malaria, tuberkulos och hiv/aids tillsammans. Varje år dör 3 miljoner barn under 5 år på grund av undernäring. 821 miljoner människor går hungriga. Det är en av nio personer i världen. Och 60 procent av dem är kvinnor. HUNGERN I VÄRLDEN FORTSÄTTER ATT ÖKA. AGENDA 2030. I SEPTEMBER 2015 enades FN:s 193 medlemsländer om att tillsammans utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna, uppnå jämställdhet och lösa klimatkrisen. EN RAPPORT FRÅN FAO, FN s livsmedels- och jordbruksorganisation, som släpptes 2018 visar att hungern i världen har stigit de senaste tre åren och nu återgått till nivåer som uppmättes för ett decennium sedan. Klimatförändringar, konflikter och ekonomiska nedgångar är de övergripande orsakerna till att hungern i världen nu ökar. Agenda 2030 antogs med 17 globala mål, med 169 delmål, som ska vara uppnådda till år 2030. Agendan innebär att alla medlemsländer i FN förbundit sig att tillsammans uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling. Foto: Anna Zhu INGEN HUNGER. ANTALET UNDERNÄRDA MÄNNISKOR I VÄRLDEN HAR ÖKAT SEDAN 2014, TILL DAGENS 821 MILJONER MÅL NUMMER 2 i agendan handlar om att utrota hungern i världen. Tillgång till tillräcklig och näringsriktig mat är en mänsklig rättighet. Hunger handlar inte bara om mat. I dag produceras tillräckligt mycket mat för att mätta hela världens befolkning. Världshungern handlar framför allt om rättigheter som inte blir tillgodosedda, så som rätten till utbildning, till demokrati och till ett jämställt liv där kvinnor och män har samma tillgång till makt, inflytande och resurser i samhället. Hunger och undernäring hindrar idag många länders utveckling och tillväxt eftersom otillräckligt intag av näringsriktig mat gör det omöjligt för många att ens klara av att arbeta eller utbilda sig. Så länge hunger existerar kommer vi inte kunna nå de övriga globala målen eftersom de alla hänger ihop. 19% 17% 15% 13% 11% 9% 7% 5% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Utbredning (procent) Antal (miljoner) 1227 1127 1027 927 827 727 627 527 427 327 Källa: The State of Food Security and Nutrition in the World 2018.

ALLT HÄNGER IHOP. INGEN FATTIGDOM Fattigdom och hunger hänger tätt ihop eftersom tillgången till pengar till stor del styr tillgången på mat. Fattigdomen minskar däremot snabbare än hungern, beroende på bland annat höjda matpriser, naturkatastrofer och felprioriterad jordbrukspolitik. HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE Ingenting är viktigare för ett barns utveckling än god hälsa och nutrition. Det gäller framförallt de första 1000 dagarna, räknat från från att en kvinna blir gravid fram tills barnet fyller två år. Rätt näring för barnet och modern, tillgång till vård och kunskaper om amning och kost under den här perioden har en enorm effekt på barnets möjligheter att kunna lämna fattigdom och hunger bakom sig. GOD UTBILDNING FÖR ALLA Att inte göra klart sin skolgång brukar ofta betyda att bli bortgift i ung ålder, vilket också innebär att väldigt många flickor världen över blir gravida innan deras kroppar hunnit utvecklas färdigt. Många av dessa unga gravida flickor har också dålig tillgång till mat, just för att de är flickor. Som ett resultat av detta får fostret inte de näringsämnen det behöver och varken hjärnan eller kroppen utvecklas normalt. Många flickor är fast i den här undernäringscykeln, generation efter generation. Den bryts genom att låta alla barn gå i skolan och oavsett kön få samma tillgång till mat. Hunger är ett komplext ämne och det krävs ett holistiskt arbetssätt för att lösa problemet långsiktigt och hållbart. Det räcker inte att fokusera enbart på ett område, många fler aspekter måste tas med. Detta är ett förhållningssätt som avspeglas väl i Agenda 2030. För att utrota hungern behöver vi röra oss inom sektorer som vid första anblick inte verkar ha med mat och jordbruk att göra, som sanitet, jämställdhet, entreprenörskap och hållbarhet. När vi tar ett helhetsgrepp kring alla dessa områden skapas en miljö där människor ges möjligheten att själva ta sig ur sin hunger De Globala målen är integrerade och odelbara. De har visserligen nummer, men det betyder inte att ett mål prioriteras över det andra. Genom att ett mål uppfylls så förenklar det vägen att uppnå ett annat. JÄMSTÄLLDHET De flesta kvinnor som lever i fattigdom och hunger försörjer sig på jordbruk. De ges sämre möjligheter att äga mark än män och de har mindre ekonomiska resurser att tillgå. Om kvinnor ges möjligheten att bruka jorden på samma villkor som män skulle många människor slippa gå hungriga. RENT VATTEN OCH SANITET När människor ges tillgång till rent vatten frigörs tid och resurser att hitta ett jobb, lära sig nya saker och starta egna företag. Rent vatten gör att människor kan lyfta sig själva och sina familjer ut ur fattigdom och hunger. HÅLLBAR ENERGI FÖR ALLA Modern och förnybar energi och rena bränslen är en förutsättning för att kunna möta flera av de utmaningar världen står inför idag inom bland annat livsmedelsförsörjningen. Avsaknaden av el och hälso- och miljömässigt hållbara bränslen är en stor utmaning för fattigdomsbekämpning. ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT FREDLIGA OCH INKLUDERANDE SAMHÄLLEN 60 procent av världens 821 miljoner kroniskt hungriga människor bor i konfliktdrabbade områden. Ökningen av konflikter de senaste åren har lett till att flera årtiondens framgångsrika insatser i kampen emot hunger gått förlorade. EKOSYSTEM OCH BIOLOGISK MÅNGFALD Klimatvariationer som påverkar regnmönster och jordbrukssäsonger, samt klimatextremer såsom torka och översvämningar är några av de drivande krafterna bakom ökningen av världshungern de senaste åren. Om inte klimatmotståndskraften förstärks förväntas detta förvärras ytterligare när temperaturerna ökar och blir mer extrema. HÅLLBARA STÄDER OCH SAMHÄLLEN Fattigdom, svaga förvaltningar och otillräcklig planeringskapacitet leder till att slumområden uppkommer och växer, ofta i storstädernas utkanter. Här råder ofta dålig tillgång till hälsosamma bostäder, rent vatten och sanitet, trygg energiförsörjning och avfallshantering vilket leder till att människorna som bor där riskerar att drabbas av hunger. Många människor som lever i fattigdom och hunger arbetar långa, hårda arbetspass och har ändå inte råd att ge sina barn bra mat. Rätten till en värdig försörjning är avgörande för att individen, familjen och samhället ska fungera. MINSKAD OJÄMLIKHET En rättvis ekonomisk tillväxt ökar köpkraften för de 2 miljarder människor som lever i fattigdom. Detta kommer i sin tur skapa ökad efterfrågan, nya arbetstillfällen och förbättra lokala ekonomier vilket i slutändan leder till att färre människor drabbas av kronisk hunger. Källor: weeffect.se, globalamalen.se, wfp.org, hungerprojektet.se, afrikagrupperna.se och sls.se.

TRE HOPPFULLA BERÄTTELSER. MERCY AMEYAW & SJÄLVSTÄNDIGHETEN. Foto: Johannes Odé FRÅN MAKTLÖSHET TILL SJÄLVFÖRSÖRJNING. Mercy Ameyaw från Kyempo i Ghana har gjort en inspirerande förändringsresa. Idag är hon en självförsörjande entreprenör med en knivskarp framtidsvision och kontroll över sitt eget liv. Men så var det inte för några år sedan. Innan Mercys make gick bort var hon beroende av honom i nästan allt. Hon kände att hon inte kunde delta i uppfostrandet av deras barn. Jag var väldigt blyg och reserverad. Jag var rädd för att gå ut bland folk och det gjorde att jag inte delta i beslutsfattandet i samhället. Men någonting hände med Mercy. Hon började inse att hon kunde förändra sitt liv och bestämde sig därför för att delta i de olika aktiviteter med fokus på kvinnors ledarskap som hölls i hennes by. Utbildningarna var verkligen ögonöppnare för mig. De gav mig modet att göra någonting för mig själv. Idag är Mercy inte rädd för att gå ut bland folk och hon känner sig mer delaktig i besluten som fattas runt omkring henne. Hon har insett att när en engagerar sig och målar upp en vision för sig själv så är det mycket lättare att ta kontroll över sitt eget liv. Allt som en man kan göra kan en kvinna också göra. Kvinnor kan sköta sin egen ekonomi och behöver inte män som tar hand om det åt dem. Kunskap är makt. Foto: Johannes Odé EMILIENNE MONTCHOHODI & MIKROLÅNEN. FRÅN FATTIGDOM TILL STRATEGISKT ENTREPRENÖRSKAP. Emilienne Montchohodi kommer från byn Assalin i Benin. För några år sedan levde hon i extrem fattigdom. Hennes inkomst var väldigt knapp och allt hon tjänade gick till att försörja sin familj och till att betala av sina lån. - Det var omöjligt för mig att spara några pengar, tanken slog mig aldrig ens. Räntan på mina lån var väldigt hög, den låg på 100 procent. Jag tog lån för att betala räntan. Jag var fast. Emilienne tog anställning hos en lokal bonde och jobbade på hans åker, utöver att hon att jobbade på sin egen bit land för att kunna försörja familjen. Det hela vände när hon kunde gå en utbildning i ledarskap och dessutom fick möjlighet att ta förmånliga mikrolån. - Jag kunde ta ett lån med bara 1 procents ränta. Jag och 16 andra kvinnor från min by gick ihop och tog ett stort lån. Jag lärde mig också att ta fram en affärsplan, att jag kan anställa folk som kan arbeta för mig, och även hur viktigt det är att spara ihop pengar, säger Emilienne. Idag har Emilienne tre anställda som hon kan betala ut lön till, varav en är hennes dotter. - När jag var ung och fortfarande bodde hemma med min mamma så arbetade jag för henne också. Jag jobbade på vår åker, men det var aldrig tal om att jag kunde få betalt för det. Så saker har verkligen förändrats sedan dess! TSEGE NESK & MIRAKELTRÄDET. FRÅN HUNGER TILL NÄRINGSRIKT JORDBRUK. Tsege Nesk är en dedikerad förändringsaktör i sin by Dobi Kebele i Etiopien. Där bor hon med sina barn och barnbarn. Sedan hennes man gick bort för 25 år sedan har hon gått från att leva i kronisk hunger till att vara helt självförsörjande. Tsege tjänar pengar genom att väva och sälja mattor och ett av hennes barn odlar grönsaker på hennes mark. De säljer produkterna på marknaden och delar på vinsten. Hon är också en varm förespråkare för moringaträdet. Jag har genom flera utbildningar lärt mig jättemycket om det höga näringsvärdet i moringaträdet, hur jag kan mala pulver av bladen och använda det i matlagning. Moringa är trädet en kan äta nästan allt på. Det är ett litet fint träd med tunn krona, len bark och blommor som kommer hela året. Moringa har fantastiska näringsvärden, innehåller protein, viktiga vitaminer och mineraler och är väldigt billig att odla och blir därför en viktig energikälla för familjer som inte har tillräckligt med pengar för att köpa grönsaker och frukt. Tsege Nesk arbetar dagligen med att dela med sig av sin kunskap till de andra byborna. Hon delar ut moringafrön som planteras och några månader senare kan alla ta del av skörden.

De Globala målen gäller inte bara utvecklingsländer - de gäller dig också. Hjälp till att sprida budskapet! #enavnio #zerohunger Engagera dig. Det går att avskaffa hungern i världen. På World Hunger Day (28 maj) och World Food Day (16 oktober) vill vi sprida medvetenhet om den globala hungern, och inspirera människor världen över att vara en del av lösningen. Var med du också. TILLSAMMANS KAN VI UTROTA HUNGERN. Det här är en informationskampanj som görs med stöd från Forum Syd. PRODUKTION: HUNGERPROJEKTET TRYCK: M-KOPIA STOCKHOLM 2019