Godkännande och kontroll av automatisk mätning av fordonstraves mått

Nationella instruktioner för virkesmätning Sida 1 av 10 Godkännande och kontroll av automatisk mätning av fordonstraves mått 1 ALLMÄNT OM GODKÄNNANDE OCH KONTROLL AV UTRUSTNING FÖR AUTOMATISK MÄTNING AV FORDONSTRAVES MÅTT... 2 2 KOMPETENSKONTROLL... 2 3 MÄTNINGSTEKNISKT TEST RESPEKTIVE INSTALLATIONSTEST... 3 3.1 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GODKÄNNANDETESTER... 3 3.2 PROVTRAVAR OCH FÖRDELNING PÅ SORTIMENTSGRUPPER... 3 3.3 MÄTNINGSTEKNISKT TEST... 3 3.4 INSTALLATIONSTEST... 4 3.5 KONTROLLMÄTNING AV TRAVES MÅTT... 4 3.6 NOGGRANNHETSKRAV VID TEST... 4 3.7 SAMLASTADE TRAVAR.... 6 3.8 ÖVRIGA KONTROLLPUNKTER... 6 3.9 REFERENSOBJEKT OCH FÖRFARANDE FÖR DAGLIG TILLSYN AV UTRUSTNINGEN... 6 4 DAGLIG TILLSYN... 7 4.1 SERVICE, UNDERHÅLL OCH BESIKTNING... 7 4.2 KALIBRERING OCH JUSTERING... 7 5 PERIODISK KONTROLL... 8 6 KONTROLL AV UTFÖRD MÄTNING... 8 7 BEGÄRD KONTROLL... 8 8 REVISIONSHISTORIK... 9

Nationella instruktioner för virkesmätning Sida 2 av 10 1 Allmänt om godkännande och kontroll av utrustning för automatisk mätning av fordonstraves mått Detta dokument fastställer riktlinjer för godkännande och kontroll av utrustning för automatisk mätning av fordonstraves mått, dvs. vedlängd, travhöjd och bankbredd, när utrustningen används för ersättningsgrundande mätning utförd av ett av VMK auktoriserat virkesmätande företag. VMK-auktoriserat virkesmätande företags användning av utrustningen förutsätter att anvisningarna i detta dokument följs. Utrustning för automatisk mätning, som ett auktoriserat mätande företag använder för ersättningsgrundande mätning, ska vara typgodkänd. Detta innebär att den ska vara mätningstekniskt godkänd samt funktionalitetsgodkänd. Detta dokument behandlar inte de funktionalitetstekniska aspekterna. Enskild mätutrustning ska också installationsgodkännas av det mätande företaget (se avsnitt 3.4). Dessa anvisningar avser system som baseras på kamerateknik (som t.ex. CIND 1 ). Det beskrivna tillvägagångssättet vid daglig tillsyn och periodisk kontroll, förutsätter att systemet kan leverera rektifierade och skalenliga bilder som det också är möjligt att mäta/bedöma den travade volymen i. Detta kräver i sin tur att systemet är mätningstekniskt godkänt enligt VMK-dokumentet Anvisning för godkännande och kontroll av fotoriggar för bildmätning automatisk rektifiering. Vid samtliga kontrollmätningar av referensobjekt, mätobjekt och andra avstånd i denna anvisning ska spårbart kalibrerade mätverktyg användas. Alla mätresultat ska dokumenteras och sparas i minst två år. 2 Kompetenskontroll Det mätande företaget ska via organiserad kompetenskontroll visa att personer som handhar utrustningen: Till fullo förstår och kan tillämpa den manual och de övriga instruktioner som rör mätning med den aktuella utrustningen. Kan utföra daglig tillsyn enligt avsnitt 4. Personer som utför installationsgodkännande och periodisk kontroll ska dessutom ha tillräcklig kännedom om genomförande av dessa. Personer som utför service och underhåll ska ha tillräckliga kunskaper för genomförande av dessa arbetsuppgifter. 1 CIND har ett system med stereoskopiska kameror som genererar mätbara 3-D bilder av travar.

Nationella instruktioner för virkesmätning Sida 3 av 10 3 Mätningstekniskt test respektive installationstest 3.1 Förutsättningar för godkännandetester Innan ett nytt fabrikat, eller tekniskt väsentligt förändrad modell av utrustningen, tas i bruk för ersättningsgrundande mätning ska ett mätningstekniskt test utföras. Tillkommande enskild mätutrustning, samt mobila utrustningar efter flytt, ska dessutom installationstestas. Efter mer omfattande reparationer eller ombyggnationer, där mätningsresultatet kan komma att påverkas, ska nytt installationstest genomföras före ny driftsättning. Exempel på sådana åtgärder är: - Byte av modell för mätande kamera, optik eller kameralins. - Ompositionering av mätande kamera. - Ombyggnad av fästen för kalibreringsramar/plattor. - Omfattande markarbeten. Systemet ska redovisa de enskilda måtten (vedlängd, höjd och bankbredd/travlängd), som baseras på Nationella instruktioner för travmätning. Gränsen för godkännande baseras på den framräknade lådvolymen som erhålls genom att multiplicera de tre enskilda måtten. 3.2 Provtravar och fördelning på sortimentsgrupper Inför test är det viktigt att tillse att de travar som ingår i testet är representativa för aktuella sortimentsgrupper vad gäller exempelvis längd- och diameterfördelning, travning samt förekomst av kran. Med sortimentsgrupper avses i detta sammanhang särskiljning med avseende på exempelvis: Sågbara sortiment, fallande längder Sågbara sortiment, standardlängder Massa- och bränsleved, fallande längder Massa- och bränsleved, standardlängder Provtravar väljs från ordinarie virkesflöde som ankommer till den aktuella mätplatsen, d.v.s. det bör vara lastat i skogen utan vetskap om att traven kommer att ingå i testet. Mätningen ska ske med travarna lastade på konventionellt fordon för rundvirkestransport. Ett grundkrav vid travmätning är att avståndet mellan travar eller mot framstam ska vara minst 30 cm. Om detta inte är möjligt, ska det ändå finnas ett tydligt mellanrum. Om enstaka stockar måste ligga omlott, bör dessa inte placeras vid travens ytterkanter (d.v.s. mot stakar eller i översta lagren). Om mätning ändå inte kan utföras med tillräcklig säkerhet kan omlastning krävas. 3.3 Mätningstekniskt test Mätningstekniskt godkännande utfärdas per sortimentsgrupp. För den första inledande sortimentsgruppen ska en testserie med minst 20 provtravar, fördelat på minst fyra olika

Nationella instruktioner för virkesmätning Sida 4 av 10 fordon, analyseras. För tillkommande sortimentsgrupp gäller minst tio provtravar, fördelat på minst två olika fordon. Minst en tredjedel av travarna ska utgöras av travar med kran ovanpå lasten. För fullständigt mätningstekniskt godkännande krävs således ett inledande test på t.ex. minst 20 travar fallande längder massaved, sedan tio travar standardlängd massaved, tio travar fallande sågbart och slutligen tio travar standardlängd sågbart. Vid mätningstekniskt godkännande av sortimentsgrupper kan VMK, i de fall tillfredställande resultat uppvisas, besluta att två sortimentsgrupper aggregeras. Det innebär t.ex. att vid ett mätningstekniskt test av fallande längder där resultatet även uppfyller de högre ställda kraven för standardlängder, så kan båda sortimentsgrupperna godkännas. 3.4 Installationstest Test för installationsgodkännande genomförs som ett mätningstekniskt test enligt avsnitt 3.1 3.6 och 3.8, med undantag av att: Det räcker med två fordon. Testet ska omfatta minst tio travar av den på mätplatsen mest frekventa sortimentsgruppen. 3.5 Kontrollmätning av traves mått Facitmätning utförs genom att travens höjd (om möjligt som tvåsidesmätning vid varje stötta) och bankbredd (övre och nedre lastbredd vid varje stötta) mäts med lämpliga redskap för konventionell travmätning (mätribbor) vid båda stöttorna varefter medeltalet beräknas. Denna mätning ska utföras av två för uppgiften lämpade virkesmätare varav minst en bör vara kontrollmätare. För travar där en kran legat ovanpå, bör denna lyftas för att underlätta mätning av höjdmåttet. Vid behov ska även travens ovansida jämnas till. Travens grundytevägda vedlängd fastställs genom stockmätning och får utföras manuellt eller av VMK-typgodkänd automatisk utrustning för stockmätning. 3.6 Noggrannhetskrav vid test Provtravar mäts tre gånger efter varandra med utrustningen för automatisk mätning av travmått. Mellan mätningarna får travarna på fordonet inte omlastas. Systemet ska ge en lådvolym, d.v.s. grundytevägd vedlängd * höjd * längd (bankbredd), med tillräcklig precision och noggrannhet. Nedanstående gränsvärden för volymavvikelser gäller. Tillfälligt fel: Tillfälligt fel i form av variationskoefficient. Denna beräknas genom att ta standardavvikelse 2 för absoluta volymavvikelser 3 2 Enligt beräkningar för en population 3 Avvikelser där alla tre repetitioner ingår

Nationella instruktioner för virkesmätning Sida 5 av 10 mellan automatisk mätning och facitmätning och sedan dividera med det facitmätta medelvärdet av volymen av de i testet ingående travarna. Variationskoefficienten uttrycks i procent. Krav för godkänt test är: Fallande längder: max 4,5 %, Standardlängd: max 3 %. Repeterbarhet: Systematisk avvikelse: Medelvärdet av variationskoefficienterna per trave mellan tre körningar får vara högst 2 %. Den genomsnittliga avvikelsen mellan lådvolym enligt automatisk mätning 4 och facitmätning får inte överstiga ± 2 %. Dessutom ska någon del av det relativa konfidensintervallet för den systematiska avvikelsen finnas inom ± 1 % av facitvolymen (grönt område i figur 1). Konfidensintervallet beräknas på 95 %- nivån utifrån variationskoefficienten. Slutligen ska konfidensintervallet omfatta maximalt 4 %-enheter. Se exempel i figur 1 nedan. Figur 1. Exempel på systematiska avvikelser och deras 95 % - iga konfidensintervall. Punkt 1. Medelvärdet håller sig inom 2 % avvikelse, och del av konfidensintervallet ligger inom 1 % gränsen Godkänt. Punkt 2. Medelvärdet ligger utanför 2 % gränsen och konfidensintervallet utanför 1 % gränsen Underkänt. Punkt 3. Medelvärdet inom 2 % gränsen, men konfidens-intervallet klarar ej 1 % gränsen Underkänt. 4 Medelvärdet av travarnas volymavvikelser inklusive de tre repetitionerna.

Nationella instruktioner för virkesmätning Sida 6 av 10 3.7 Samlastade travar Mätutrustningen ska ge förutsättningar för att det i efterföljande system för mätdataregistrering ska vara möjligt att kunna mäta och hantera deltravar med skilda identiteter eller sortiment. 3.8 Övriga kontrollpunkter Följande punkter ska också kontrolleras vid mätningstekniskt test och installationstest: 1. Riggen för kamerorna ska vara stabil och ordentligt fastsatt/förankrad. 2. Kameror för fotografering av ändytor ska vara inställda för att ge en optimal bildkvalitet och bildutsnitt. 3. Att belysning och bildkvalitet är fullgod kontrolleras genom testfotografering i olika ljusförhållanden, och exempelvis på virke av olika sortiment, trädslag, längd och lastning. 4. Virkets identitet ska kunna fastställas. Exempel på teknik för detta är identifiering via bild eller RFID-tagg. 5. Markeringar för delade travar ska vara väl synliga i bilderna. 6. I de fall det mätande företaget inte har personal på mottagningsplatsen som kan övervaka lossning (och om det mätande företaget så beslutar även märkning) av utfallna stickprov och kontrolltravar, ska utrustning som möjliggör övervakning i stället finnas på plats 5. Denna utrustning ska vara så utformad att det är möjligt att övervaka hanteringen av utfallna stickprov och kontrolltravar. 7. Fysiska hinder, som t.ex. gråsuggor, ska finnas för att omöjliggöra kurvkörning genom riggen. Samtliga kontrollpunkter enligt ovan ska dokumenteras. 3.9 Referensobjekt och förfarande för daglig tillsyn av utrustningen För mätningstekniskt godkännande krävs förutom godkända test av mätnoggrannheten att leverantör av utrustning anvisar lämpligt referensobjekt och förfarande för daglig tillsyn av utrustningens mätnoggrannhet. Individuella referensobjekts facitmått för daglig tillsyn ska fastställas i samband med installationstest och kopplas till identiteten (dessa mått kan avvika från referensobjektets fysiska mått), och omfatta samtliga kameror och mätriktningar varifrån mätningsgrundande information inhämtas 6. Tester vid daglig tillsyn av kalibreringsinställningar som utförs manuellt 7 enligt avsnitt 4.2, tillåts kompletteras med av systemet utförda självtester i lodrät mätriktning, under förutsättning att dessa kan spåras/kopplas till kalibrerade mätverktyg. Resultatet från tester som systemet utför genom självdiagnostik ska meddelas till mätningsansvarigt företag. 5 Övervakning kan vid behov göras av bemyndigad personal som sköter lossning. 6 För CIND:s system innebär detta både stereo- och monokameror. 7 Exempelvis från mätande utrustningar/kameror i horisontalled.

Nationella instruktioner för virkesmätning Sida 7 av 10 4 Daglig tillsyn 4.1 Service, underhåll och besiktning Tillverkarens råd och anvisningar för skötsel, rengöring, underhåll och brukande ska följas. När utrustningen är i bruk ska en daglig tillsyn utföras genom okulär besiktning av eventuellt uppkomna skador eller förändringar på viktiga komponenter som exempelvis referensobjekt, belysning och kameror. Om så är möjligt kan denna tillsyn göras via övervakningskameror eller granskning i bilder som inte är äldre än ett dygn. Om vitala delar av anläggningen är skadade, eller behäftade med andra fel som påverkar mätresultatet, ska ägaren eller ansvarigt ombud underrättas varpå utrustningen inte får användas för ersättningsgrundande mätning. Efter att felen åtgärdats ska en tillsyn av kalibrering göras innan mätningen får återupptas. 4.2 Kalibrering och justering När utrustningen är i bruk ska minst dagligen: 1. Mätsystemets kalibreringsinställningar jämföras med vad som fastställts vid installationsgodkännandet (t ex cm/pixel eller motsvarande) Ev. justeringar ska dokumenteras. 2. Referensobjekten mätas i de bilder och riktningar som fastställts vid installationstestet. Mätning görs från centrummarkeringarna (se figur 2). Figur 2. Tillsyn av kalibrering utförs mot fast monterade referensobjekt, som i detta exempel består av plattor där centrum på plattorna har ett avstånd på 200 cm både vågrätt och lodrätt. Observera att det kan vara flera bilder/ mätriktningar där kalibreringsinställningarna ska jämföras, samt att någon mätriktning även kan testas automatiskt av systemet. Jämförelser enligt p. 2 ska utföras i bilder som inte är äldre än ett dygn. Om det vid tillsynstillfället efter 3 försök ändå erhålls en avvikelse större än 3 cm, eller om avvikelsen i samma riktning 8 vid 4 av de 5 senaste tillsynstillfällena överstiger 2 cm, 9 ska ägare eller 8 Överskattning eller underskattning vilket syftar till att fånga ev. systematiska avvikelser (4 av 5 osv.) 9 3 cm motsvarar 1,5 % och 2 cm motsvarar 1,0 % på ett mätobjekt med 200 cm längd.

Nationella instruktioner för virkesmätning Sida 8 av 10 ansvarigt ombud samt arbetsledning informeras, varpå utrustningen inte får användas för ersättningsgrundande mätning förrän utrustningen justerats av behörig person. Detta gäller också om systemet larmar p.g.a. att utrustningsleverantörens förinställda gränsvärden från självtester överskridits. Reservmetod om något referensobjekt är skadat, är att en spårbart kalibrerad mätribba sätts fast på en virkesbil och mäts i bilderna för att säkerställa att systemets kalibrering är korrekt. Måttstället ska ligga i linje med stakarnas insida. 5 Periodisk kontroll En periodisk kontroll ska utföras minst två gånger om året. Kontrollen omfattar en inspektion vid mottagningsplatsen av att: 1. Riggarna för kamerorna är oskadade, stabila och ordentligt fastsatta. 2. Referensobjektet/plattorna är oskadade samt har rätt identitet och mått. 3. Belysningsarmaturer och eventuella övervakningskameror fungerar. Om utrustningen har synliga skador som befaras ha påverkat systemets inställningar, får ersättningsgrundande mätning inte utföras förrän skadorna reparerats och förnyat installationstest utförts med godkänt resultat. Samtliga kontrollpunkter och eventuella utförda reparationer eller förändringar enligt ovan ska dokumenteras och sparas i minst två år. 6 Kontroll av utförd mätning De kontroll- och stickprovstravar som utfaller under den löpande verksamheten ska mätas i bild (vedlängdsmåttet tas dock från stockmätningen). Två gånger per år när anläggningen/utrustningen är i drift ska en jämförande analys av mätresultaten (ackumulerat 12-månader) utföras. Om kontroll- och stickprovstravarnas tillfälliga fel överstiger tillåtna värden enligt krav för godkänt test, och/eller att för stora systematiska avvikelser uppvisas ska avvikelsen rapporteras till arbetsledning eller ansvarig på mätande företag. 7 Begärd kontroll Begärd kontroll utförs enligt Nationella instruktioner för virkesmätning: Normer för kontroll av virkesmätning och virkesredovisning.

Nationella instruktioner för virkesmätning Sida 9 av 10 8 Revisionshistorik Version/Datum Ändring Signatur 2018-04-26 Antagna av VMK-nämnden. VMK 2018-12-07 Avsnitt 3.2. Tillägg om åtskillnad mellan travar vid lastning för all form av travmätning. Avsnitt 3.3. Tillagt exempel på godkännande av ytterligare sort.grupp vid mätningstekniskt test. Avsnitt 3.9, 4.2. Förtydliganden beträffande referensobjektens mått och mätriktningar vid daglig tillsyn. 2019-02-28 Avsnitt 3.7. Mättekniskt test av samlastning utgår, och ersätts av krav på att funktionalitet för att kunna hantera samlastning ska finnas. VMK Biometria, Utv/IT, avd mätning & redovisning

Nationella instruktioner för virkesmätning Sida 10 av 10 BILAGA 1 Exempel på transportörsinstruktion TRANSPORTÖRSINSTRUKTION FÖR BEGÄRD KONTROLL VID EFTERHANDSMÄTNING I SAMBAND MED BILDMÄTNING Denna instruktion beskriver hur transportör ska gå tillväga i de fall denne för egen del begär, eller för köpares eller säljares räkning har uppdraget att begära kontroll av mätning, som därefter ska utföras av mätande företag med obemannad bildstödd mottagningsmätning (efterhandsmätning). Eftersom mätningen i detta fall utförs vid en senare tidpunkt än då bilen ankommer till mottagningsplatsen, ska begäran om kontrollmätning ske enligt nedanstående: 1. Fyll i alla uppgifter i blanketten BEGÄRAN OM KONTROLLMÄTNING som förvaras i pärmen Begärd kontroll på mottagningsplatsen. Lägg den ifyllda blanketten i ett av de redan adresserade kuvert som också återfinns i nämnda pärm. Klistra igen kuvertet, och lägg det därefter i plastfickan under fliken Begärda kontroller i samma pärm. OBS! Det är mycket viktigt att alla kontaktuppgifter fylls i noggrant! 2. Lägg av virket tydligt åtskilt från annat virke på den plats som anvisas av traktorförare eller i separat mätplatsinstruktion som också återfinns i pärmen Begärd kontroll. OBS! Det är viktigt att varje trave/deltrave i lasten särhålls (med exv. mellanlägg1). 3. Fäst en skylt PROVTRAVE/KONTROLLTRAVE på varje trave/deltrave som ingår i leveransen. Skriv det redovisningsnummer mätningen erhållit på baksidan av provtraveskylten. Provtraveskyltar finns i plastficka under fliken Provtraveskyltar i pärmen Begärd kontroll. 4. Ring till det mätande företagets kontrollansvarige och meddela att kontroll har begärts. Kontaktuppgifter finns i mätplatsinstruktionen. Begäran om kontrollmätning kommer att vidarebefordras till VMK som ansvarar för vidare hantering. Samtliga parter som berörs av kontrollmätningen har rätt att närvara vid kontrollmätningen, och VMK informerar om tid för kontrollmätningen. Begär transportör kontrollmätning för egen räkning, avser kontrollen alltid bruttokvantitet och kontrollenheten är hel fordonslast, d.v.s. bil + eventuellt släp. Begärs kontrollen för leverantörs eller köpares räkning avser kontrollen både bruttokvantitet och virkesvärde. Minsta kontrollenhet är fordonslast eller vid samlastning del av fordonslast med samma sortiment. 1) Mellanlägg ska alltid tillhöra den förgående undre traven.