Korsnäs Din skogliga partner Mätning av sågtimmer Så här fungerar det när du säljer virke mätning och redovisning av sågtimmer. 2 Att sälja virke steg för steg Det är mycket som ska hända från att din överenskommelse med din virkesköpare på Korsnäs är klar till dagen du har betalningen på ditt konto. 4 Avverkningsteknik för röjningsberget Eftersatt röjning kan medföra mycket stora kost nader. Men dessa bestånd kan också ge stora volymer skogsbränsle som sänker kostnaderna. 6 4.09 Informationsblad till skogsägare från Korsnäs Skog
Mätning av sågtimmer Så här fungerar det när du säljer virke mätning och redovisning av sågtimmer. Timmer är det övergripande uttryck som används för de stockar av trädet som används till sågning och svarvning. De sågade och svarvade varorna används till möbler, byggsegment, fanér, finsnickeri och mycket mer. Det finns många olika sortiment av sågtimmer, men sågverken idag är oftast specialiserade på endast ett sortiment och sågar ofta bara ett trädslag. Exempel på sortiment är klentimmer, kubb, stolp, stamblock, tändsticksvirke. Sågverken har också krav på hur långa stockarna ska vara och detta styrs från prislistorna. Dessa läggs in i skördardatorerna som kapar på rätt ställe för att få ut optimala stockar. Det är höga krav på stockarna som ska bli sågtimmer och de som inte uppfyller kraven blir nedklassade med sämre betalt eller blir massaved alternativt brännved. Mätning Mätning av volym och kvalitet görs av en opartisk virkesmätarförening som ägs av parterna på marknaden. I Korsnäs verksamhetsområde är det den geografiskt sett mellersta föreningen, VMF Qbera, som ansvarar för all mätning vid industri. Grunden för sågtimmermätning är stockvis mätning. För större leveranser kan dock stickprovsmetoder tilllämpas varvid första mätningen Handelsmått 2 m 3 fub fastkubikmeter under bark Stockens verkliga volym exklusive bark (stockens vedvolym). Handelsmått 1 m 3 toub toppmätt kubikmeter under bark Volymen beräknas som produkten av stockens längd och arean 10 cm in från toppändan under bark. Denna volym är alltså den största möjliga vedcylinder man kan ta ut ur en konisk (avsmalnande) stock och är således begränsande för sågutbytet. Kvalitetsklasser för tall Kvalitetsklass 1 2 3 4 Stocktyp Rotstock Ej rotstock Alla stocktyper Alla stocktyper Kvist, hela stycken Kvist inom 15,0 dm från rotändan Kvistanfällning, hela årsstocken Årsringar inom bedömingsområdet Max 20 mm, oavsett kvisttyp. Max 5 kvistar Max 5 Råkvist max 120 mm. Annan kvist max 60 mm. Minst två tydliga kvistvarv eller minst en råkvist. Minst 20 Minst 12 Råkvist max 120 mm. Annan kvist max 60 mm. Sprötkvist max 120 mm. Annan kvist obegränsat. Rakhet Max 20 cm utbytesförlust Max 120 cm utbytesförlust Tvärkrök/ Tillåts ej Tillåts toppbrott Stockblånad Tillåts ej Tillåts Skogsröta Tillåts ej Max 5 % av ändytan Tolerans Kvist, kvistansvällning, rotveck och lyra inom 20,0 cm från stockända (även vrakningsfel). Tolerans får tillämpas endast på ena stockändan. Lyra och kvisturdrag kortare än 7,0 cm. 2 KORSNÄS SKOG 4.09
Kvalitetsklasser för gran Kvalitetsklass 1 2 Kvist hela stocken Max 60 mm oavsett kvisttyp Sprötkvist max 120 mm. Annan kvist obegränsat. Årsringar inom bedömningsområdet Minst 12 Rakhet Max 20 cm utbytesförlust Max 120 cm utbytesförlust Tvärkrök/toppbrott Tillåts ej Tillåts Stockblånad Tillåts ej Tillåts Öppen lyra Barkdragande lyra Lyra som berör sågcylindern tillåts ej Längd max 2 x toppdiametern Djup max 20 % in i sågcylindern Tillåts Skogsröta Tillåts ej Max 5 % av ändytan Tolerans Kvist, rotveck och lyra inom 20,0 cm från stockända (även vrakningsfel). Tolerans får tillämpas endast på ena stockändan. Öppen lyra och kvisturdrag kortare än 7,0 cm. är en travmätning eller vägning/ räkning. För att bli inmätt som sågtimmer måste stocken bland annat vara avverkad av levande stamdel, kapad med såg, fri från lagringsröta och insektsskador, samt vara fri från kol, sot, sten, metall och plast i ved och bark. Handelsmåttet för sågtimmer är idag toppmättvolym, m 3 to (Handelsmått 1) eller i vissa fall fast volym under bark, m 3 fub (Handelsmått 2). Det mesta av timret från privata skogsägare stockmäts vid sågverken. Stockmätning Denna metod används när sågtimret indelas i fler än en kvalitetsklass. Stockarnas längd och diameter mäts först vanligtvis automatiskt i en mätram. Virkesmätaren anger trädslag, bedömer kvalitet och barktyp för att få diametermåttet under bark, samt gör volymavdrag för vissa virkesfel på stockarna. Grunden för bedömning av en stock till en viss kvalitet är att den förväntas ge ett sågutbyte med egenskaper som svarar mot en viss slutlig användning. Bedömningen grundas på synliga egenskaper (årsringsbredd, kvist och fel) på stockens mantelyta och i dess ändytor. Optimering De mätbestämmelser som redovisas i denna artikel är allmänna. Varje sågverk har naturligtvis egna krav på sina sortiment. De sågverk som sågar stamblock har t ex. personer som åker ut till varje avverkning och markerar de träd som passar för deras ändamål. Övriga krav håller vi virkesköpare ordning på med hjälp av skördarnas datorer. Rätt stock för rätt ändamål. Johanna Ydringer Virkesköpare i Gästrikland medlem i redaktionsgruppen Eftersatt röjning Teknikutvecklingen för att kunna ta hand om de stora arealerna med eftersatt röjning, som Maria Ivarsson Wide skriver om, har tagit ett kliv framåt senaste tiden. Bränslesortimenten har naturligtvis varit en draghjälp i den processen. Det är bra att det kommer teknik som kan hjälpa till att rädda bestånd som inte kom med i röjningsplaneringen. Ett av de viktigaste budskapen, i artikeln på sid 4, kommer i sista stycket. Sälj inte röjsågen. En röjning som är utförd i rätt tid är mest lönsam. Är du osäker på om du har bestånd som det är dags att röja tar du kontakt med din virkesköpare. Där får du hjälp med alla dina frågor om skogsvård. Förstärkt organisation I och med att Korsnäs AB förvärvade fabrikerna i Frövi och Rockhammar, går vi nu in i delvis nya områden där vi inte tidigare har varit verksamma. Vi har varit igång ett par år nu i Frövi och det är fler och fler skogsägare som har valt att ha oss som partner i sitt skogsbruk. Nu är det dags att ta nästa steg. Vi förstärker vår organisation med fyra mycket kompetenta virkesköpare med lång erfarenhet av skogskötsel. Att Dan Öhman, Johan Karlhager och Lars Jansson kommer in i region Frövi gör att vi kan serva er skogsägare inte bara i Närke utan även i Södermanland och Västmanland. Björn Håkansson kommer att stärka upp region Uppland i området runt Uppsala. Din skogliga partner Att sälja virke är för många skogsägare inget man gör varje år. En artikel beskriver steg för steg hur det går till då man gör en virkesaffär med Korsnäs. Vi har samarbetat med skogsägare i 150 år och gör affärer med ett par tusen skogsägare varje år. Du kan som skogsägare med förtroende vända dig till våra virkesköpare för att hitta den affärsform som passar just dig bäst. Våra virkesköpares honnörsord är långsiktighet, ärlighet och öppenhet. Lars-Erik Busk Ansvarig utgivare KORSNÄS SKOG 4.09 3
Att sälja virke steg för steg Det är mycket som ska hända från att din överenskommelse med din virkesköpare på Korsnäs är klar till dagen du har betalningen på ditt konto. Korsnäs tar ansvaret för att affären fungerar i alla led, men vi vet sen tidigare att många skogsägare är intresserade av att veta hur det fungerar. Kontakt En virkessaffär startar oftast med ett besök i skogen tillsammans, skogsägaren och köparen. Vi diskuterar den planerade åtgärden och kommer överens om hur arbetet ska utföras. Vi beslutar också om det är lämpligt med GROT-uttag (biobränsle). En taxering görs ofta för att få fram ett underlag för beräkning av hur mycket volym som den planerade avverkningen kommer att ge och för att kunna bedöma avverkningskostnaden. Överenskommelse Ett kontrakt skrivs för avverkningen och där skriver vi in alla delar av vår överenskommelse. Planering Korsnäs gör sen en detaljplanering i fält som resulterar i en karta och ett traktdirektiv som beskriver hur avverkningen ska göras. I samband med detta skickas en avverkningsanmälan till Skogsstyrelsen om inte du som markägare redan gjort det. Materialet förmedlas till avverkningsledaren som ansvarar för att planera in avverkningen med lämplig avverkningsgrupp och lämplig tidpunkt. Alla handlingar tillsammans med virkesorder och vältlappar distribueras via webben till den avverkningsgrupp som ska utföra arbete. Utförande Avverkningen utförs enligt traktdirektivet och virket läggs upp vid väg och märks med vältlappar så det kan identifieras vid transport och inmätning. Timmer transporteras till sågverk och massaveden till terminal eller till industri direkt där det mäts in av oberoende virkesmätare. Timmer mäts stock för stock och massaveden mäts i trave. Mätbesked Redovisning av allt inmätt virke sker en gång per månad från SDC (skogsnäringens it-företag som bearbetar mätdata från virkesmätaren.) Inmätning av virket kan ske under en längre period, vilket kan ge ett antal mätbesked. Allt summeras dock i slutredovisningen. 4 KORSNÄS SKOG 4.09
AKTUELLA frågan Hur stor blir virkesproduktionen i natur-kulturmetoden jämfört med konventionellt trakthyggesbruk och varför? Slutredovisning När allt virke från den överenskommna avverkningen är inmätt får du en slutredovisning från Korsnäs. Där finns en sammanställning av alla sortiment och det ekonomiska utfallet enligt vår överenskommelse. Likviden utbetalas till ditt konto. Skogsvård Har vi en överenskommelse om att utföra markberedning och plantering efter avverkningen, då fortgår vårt åtagande i ytterligare tre år, vilket är den gängse tidsrymd inom vilken en föryngringsåtgärd ska utföras. Frågor Har du några funderingar kring Korsnäs åtagande, då kontaktar du din virkesköpare som vet var i denna process din avverkning ligger och som kan svara på dina frågor. Lenitha Liljeberg Virkesköpare i Orsa medlem i redaktionsgruppen Vi lät frågan gå vidare till Lars Lundqvist, Docent i skogsskötsel vid Institutionen för skogens ekologi och sköt sel, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Det har pratats och skrivits mycket om naturkultur under senare tid, och genomgående har det varit väldigt diffust vad man egentligen menar. Det påminner mycket om den s.k. blädningsdebatten som fördes under tidigt 1900-tal. Allmänt presenteras ofta naturkultur som ett mer naturnära skogsbruk i största allmänhet. Att regelbundet avverka bara mogna träd skulle automatiskt leda till olikåldriga, trädslagsblandade och flerskiktade skogar, som i sin tur skulle leda till bättre virkeskvalitet, lägre avverkningskostnader, bättre ekonomi för markägaren, bättre villkor för växter och djur osv. Men naturkultur är bara en idé om hur man på ett systematiskt sätt skulle kunna välja träd när man gallrar, genom att försöka beräkna ekonomiskt nuvärde för varje enskilt träd. Problemet är att idén förutsätter att man kan förutsäga varje enskilt träds framtida tillväxt och hur den skulle påverkas om man avverkar ett, flera eller inget träd i dess omgivning, och så detaljerade prognoser kan vi inte göra. Vad vet vi då om naturkultur ur produktionssynpunkt? Dessvärre blir resultatet ofta ett glest bestånd med litet virkesförråd och vi vet sen tidigare att när skogen blir så gles så blir tillväxten låg. Avverkningen är då inte ändamålsenlig för skogens utveckling eller återväxt enligt Skogsvårdslagen 10. Nya försöksresultat finns än så länge endast från den serie som upphovsmannen Mats Hagner började anlägga 1989. Volymen var i genomsnitt ca 50 m 3 sk/ha efter avverkning. Resultaten från de första 10 14 åren visar sammantaget att volymtillväxten varit mycket låg, i genomsnitt bara ca 1 m 3 sk/ha och år. Flera av försöksytorna har drabbats av omfattande vind- och snöskador. Exakt vilka träd man väljer att gallra ut eller lämna kvar spelar inte så stor roll om vi bara tänker på volymproduktion. Det är dock viktigt att man lämnar kvar ett bestånd som har tillräckligt stort virkesförråd, vilket är stor risk att man inte får i naturkulturmetoden. KORSNÄS SKOG 4.09 5
Avverkningsteknik för röjningsberget Fällhuvud med klipp t ex Naarva Eftersatt röjning kan medföra mycket stora kostnader. Men dessa bestånd kan också ge stora volymer skogsbränsle som sänker kostnaderna. För att klara detta krävs en effektiv avverkningsteknik för klena träd. + Relativt enkel och billig Ganska långsam avskiljning Kräver stor kraft slitage Många gripar ej lämpliga för lastning/lossning Fällhuvud med klinga t ex Bracke Mycket tät och klen skog Det finns ca en miljon hektar skog med eftersatt röjning i Sverige. Av dessa är ca hälften arealer som skulle kunna vara lämpliga för uttag av skogsbränsle, d v s skogar med en medelhöjd mellan 5 och 10 meter, diametrar klenare än 10 cm i brösthöjd och ca 4 500 10 000 stammar per hektar. Visste du att... de flesta svenskar fortfarande föredrar den gamla vanliga svenska granen till jul? Däremot har 10 20 % tydligen plastgran och 10 % ingen gran alls. Dessvärre sägs 20 % av de som skaffar riktig gran göra det på olovligt sätt, så se upp. Källa: SkogsSverige Avverkning av klena träd är väldigt kostsamt. Om man tar ut skogsbränsle kan uttagsvolymen öka med ca 70 80%, eftersom stora delar av biomassan i unga klena träd återfinns i grenar och toppar. Kostnaden varierar förstås mycket beroende av diameter, medelhöjd, underväxt samt antal stammar, volym mm. Tekniska lösningar för avverkning av små träd För att avverka och hantera klena träd krävs en effektiv avverkningsteknik. På marknaden finns det i dag tre huvudsakliga tekniska lösningar enligt följande exempel. Avskiljning kan ske med en hydraulisk klipp, en sågklinga eller ett sågsvärd. Varje teknik har sina för- och nackdelar. Sammanställning av för och nackdelar återfinns i faktarutan i nästa spalt. + Snabb avskiljning av stammen + Kan även användas för röjning + Kan avverka klena stammar under körning Problem i kuperad eller stenig terräng Lämnar ofta lite högre stubbar Skördare med sågsvärd t ex Log Max + Snabb avskiljning av stammen + Hög tillgänglighet + Flexibelt kan avverka både massaved och energived Kräver relativt stor effekt Risk för kedjeavkast/krängning 6 KORSNÄS SKOG 4.09
Metoder för klena träd och skogsbränsle Klena träd kan avverkas och hanteras på många olika sätt. Helträdsuttag Flerträdshanterande fällning av hela småträd. De okvistade träden läggs i knippen som skogsbränsle vid stickvägen. Delkvistning/Knäckkvistning Flerträdshanterande fällning av hela småträd som delvis kvistas samt kapas till lämpliga längder för transport. Knäckkvistningen sker med hjälp av pulserande anläggstryck på kvistknivarna. Man kan dessutom slöa knivarna rent mekaniskt. Klenare kvistar och barr faller av medan grövre kvistar och grenar knäcks till, och materialet kompakteras. Traditionell gallring Massavedsgallring, där klena träd som inte håller massavedsdimension lämnas kvar. Kombination av massaved och skogsbränsle Flerträdhanterade fällning där massaved och skogsbränsle läggs i separata högar och skotas ut var för sig. Fortsatt utveckling En slutsats är att skogsbränsleuttag börjar bli intressant i klena bestånd. Tekniken har börjat mogna, så nu återstår att satsa mer på metodutveckling. Matarhjul en fördel De klippande och klingsågande aggregaten utan matarhjul fungerar bra längs vägar och åkerkanter, men de har en nackdel i tät skog: de har ofta svårt att få ner trädknippena på marken träden fastnar lätt i kronorna på kvarstående träd, speciellt i lite längre skog. Traditionella skördaraggregat kan ta hjälp av matarhjulen för att dra ner knippena. Flerträdshanteringen avgörande Det är dyrt och besvärligt att avverka små träd. Tiden för att fälla träden och lägga dem i knippen vid stickvägen står för en mycket stor del av kostnaden. Flerträdshantering är Skogsbränsle eller massaved eller både och? nyckeln till lönsamhet. Med flerträdshantering samlar man på sig flera träd varje gång som kranen går ut. I klenare gallring hanterar man idag oftast 2 3 stammar per krancykel. Med bättre teknik för ackumulering och bättre arbetsmetod går det att fälla ca 4 till 6 stammar per omgång. Det skulle sänka kostnaderna rejält. Även här har de traditionella aggregaten klarat sig bäst. De har större avstånd mellan griparmarna nederst på aggregatet och ackumuleringsarmarna som sitter överst. Dessutom hjälper kvistknivarna och matarhjulen till att hålla trädknippet stabilt. Lämna de allra minsta träden Det kostar i princip lika mycket att avverka ett litet träd som ett stort i dessa skogar! Genom att lämna stammar under fyra centimeter kan man minska avverkningskostnaden väsentligt. Ofta har dessa träd ingen negativ inverkan på de stammar man vill lämna. Så sluta städa och putsa och öka i stället produktiviteten! Metodutveckling behövs Man behöver effektivisera arbetsmetoden vid skogsbränsleuttag. Det gäller att minska kranförflyttningarna och avverka rätt träd i rätt ordning. T ex kan man arbeta lite mer geometriskt, i stråk/korridorer utifrån stickvägen, särskilt för att göra utrymme att smidigt lägga ner träden i. Knäckkvistning flexibelt alternativ Med knäckkvistning kan man snabbt växla mellan massaved och skogsbränsle, och materialet kan flisas och eldas eller gå till en traditionell massaindustri. Detta är en flexibel metod där man kan kombinera hög produktivitet i avverkning och skotning med en god hänsyn vad gäller markskador och skogsskydd. Man minskar även risken för framtida tillväxtförluster eftersom mycket av de näringsrika kvistarna och barren blir kvar i beståndet. Dessutom är det en stor fördel om man kan hitta sätt att integrera detta sortiment med rundvirkeshanteringen och inte bli beroende av specialfordon. Är då en energigallring ett alternativ till traditionell röjning? Nej. I en förenklad och kortsiktig kalkyl kan det kanske se ut så. Säg att en traditionell röjning kostar 3 000 kr per hektar. Då kan det ju verka bättre att vänta tio år och få en hundralapp i en energigallring i stället. Men då tänker man inte hela vägen. Enligt Skogforsks produktionsforskare tappar man flera års tillväxt då den oröjda skogen står och stampar. Dessutom är den röjda skogen mycket mer stabil en energigallrad skog är känslig för snö och storm de första åren. Och den första riktiga gallringen blir dyr, stickvägsträden är ju redan uttagna i energigallringen, kvar är bara den dyrare gallringen mellan stickvägarna. I dagsläget bör skogsägaren se röjningen som en skogsvårdsåtgärd och en investering i det framtida beståndet. Skogsbränslet kan minska kostnaden för att rädda ett eftersatt bestånd. Så fortfarande gäller de gamla råden: röj ungskogen ordentligt och i tid. Sedan kan energigallring vara ett bra sätt att rädda gamla, oröjda synder. Maria Iwarsson Wide Forskare, Skogforsk KORSNÄS SKOG 4.09 7