Sundsvall, 30 maj 2007 Regionreformer pågår - eller? Hallgeir Aalbu, EuroFutures
Innehåll Det nordiska timglaset Processer pågår samtidigt men varför just nu? Varför något borde göras argumenten Mer om Finland och Norge Varför ingenting kommer att hända motargumenten Regionreformer pågår eller?
Förvaltningsmodeller i Europa Centraliserade enhetsstater Decentraliserade enhetsstater Regionaliserade enhetsstater Federala stater
Kommunsektorns andel av off. utgifter och BNP 60.0 50.0 40.0 Local government exenditure as % of total public expenditure, excluding Social Security Local government expenditure as % GDP % 30.0 20.0 10.0 0.0 mt cy gr be lu pt at es de sk si uk cz ro ee hu lt fr lv pl it nl fi se dk ie
Processer pågår Danmark reform från 1 januari 2007 Från 12 till 5 regioner Från 271 till 98 kommuner Finland lov om reformprocess i februari 2007 Alla kommuner skall innan 1 september 2007 presentera planer för långsiktig serviceförsyning Norge regeringens förslag i december 2006 På remiss till i september 2007 Sverige Ansvarskommittén 27 februari 2007 På remiss till i september 2007 Island folkomröstning om kommunfusioner 2006
Kommunernas genomsnittliga storlek 160,000 140,000 120,000 Population 100,000 80,000 60,000 40,000 20,000 0 CZ FR CY SK HU A T LU LV ES EE MT DE RO IT SI EL FI PL BE DK BU SE NL PT IE LT UK
Varför just nu? Ökad förändringstryck allt eftersom människors och företags geografi utvidgas regionindelningen är från hästens och båtens tidsålder Befolkningsomflyttningarna förändrar förutsättningarna Åldrande befolkning och medicinsk teknologi ger ökade kostnader Tillväxtpolitiken har blivit mer regional Stuprörsorganiseringens brister blir mer påtagliga över tid
Idealmodellen En gemensam regional förvaltning för infrastruktur, planering av bostäder, transport och regional utvecklingspolitik Regioner med ett direkte folkvald politisk ledarskap En politisk region som sammanfaller med den funktionella regionen
Att göra Återupprätta sammanhangen mellan den politiska geografin och företagens och familjernas geografi Skapa regioner med tillräckligt befolkningsunderlag för specialiserade tjänster Ny ansvarsfördelning Nära uppgifter till kommunerna Regionala utvecklingsuppgifter till regionerna Regional kontroll och tillsyn länsstyrelserna
Regionerna har olika förutsättningar Olikheterna bör tas tillvara: - Utveckling förutsätter förändring - Förändring kräver prioritering och koordinering - Prioritering kräver förankring Förankrad regional anpassning med ansvar och möjlighet att prioritera
Från stuprör till utvecklingsuppdrag Riksdag/regering Riksdag/regering Regionalt utvecklingsuppdrag Utbildning Arbetsmarknad Infrastruktur Näringspolitik 21 län Utbildning Näringspolitik Arbetsmarknad Regioner Infrastruktur
Sverige 6, 9 eller 14 regioner
Norge Staten, fylkeskommuner, kommuner Fylkesgränserna i princip utan ändringar sedan 1866 19 fylkeskommuner, inklusive Oslo (som också är en kommun) De nuvarande direktvalde fylkeskommunerna etablerades 1976. Har ansvar för Gymnasieskolan Kollektivtrafiken Kultur Regional utveckling Förlorade sjukhusen till staten i 2002
Norge Oppgavefordelingsutvalget 2000 Effektutvalget 2004 Distriktskommisjonen 2004 KS (motsvarar Kommun- och landstingsförbundet) förordar nya regioner i utredningen Sterke regioner tid for reform (2005) Utökat ansvar på en rad områden Ny geografi 7-9 regioner
Norge Landsdel Nord-Norge Trøndelag Vestlandet Sørlandet Vestviken Østviken Innlandet Norge Folketall 463.000 450.000 1.185.000 262.000 625.000 1.284.000 334.000 4.552.000
Norge Stortingsmelding nr. 12 (2006-2007) Regionale fortrinn regional framtid ger regeringens syn Ett utökat ansvar, oavsett antal regioner Regional utveckling och regional planering Miljö Landbruk, fiskodling, lokale fiskereguleringer Utbildning och forskning Kultur (Fler uppgifter om det blir få regioner) Vägar omklassificeras (Vägverket överförs om det blir få regioner) Geografien: ca 5 eller ca 19 regioner På remiss till september 2007 Kommuner och fylkeskommuner är besvikna!
Går regjeringens forslag langt nok? De faglige rådene er relativt entydige, og stortingsmeldingen argumenterer på samme måte Det er tungt å utfordre sektorene. Dette kan ikke ha vært lett å få til. Mange forbehold Noen sektorer mangler: Arbeidsmarkedspolitikk og universitet/høgskoler For dårlig kopling mellom størrelse og ansvar for liten forskjell i det ansvaret som små og store regioner kan løfte.
Finland Stat och kommuner Kommunförbund för varje uppgift Omfattande reformer på regional nivå i 1994 1995 20 landskapsförbund obligatoriska: alla måste vara med 15 statliga T&E-centraler för näring, jordbruk och arbetsmarknad Från 12 till 5 länsstyrelser Försök med direktvald regionfullmäktige i Kajanaland 2005-2012 Men man har inte tid att invänta resultaten: Ekonomiska problem i många små och perifera kommuner Kritik av tvånivåmodellen både mht service och demokrati
Finland Våren 2005: projekt PARAS med fokus på serviceuppgifterna Tre alternativa modeller: Kommunmodellen: större kommuner från 431 till ca 100 Distriktsmodellen: organisera sjukhusen separat Regionkommunmodellen: 25-30 direktvalda regioner Kommunmodellen blev vald och utredningar om sammanslagningar inleds utifrån ett lagförslag från juni 2006
Finland Ramlag om kommun- och servicestrukturreform och lag om ändringar i kommunindelningslagen (feb 2007) Målet är större kommuner och bättre samarbete En kommun skall bestå av en funktionell helhet (pendlingsregion) Tre typer utredningar deadline 31 augusti: Huvudstadsregionen och 16 andra stadsregioner skall gemensamt utarbeta plan för markanvändning, boende, trafik och service En kommun/samarbetsområde skall ha 20 000 invånare för att sköta primärvården och 50.000 för att sköta yrkesutbildning Samkommuner bildas för specialiserad sjukvård Ekonomiska morötter för kommunsammanslagning Landshövdingarna ifrågasätts
Finland
Varför ingenting bör göras - motargumenten Den offentliga utvecklingspolitiken har liten betydelse för den regionala utvecklingen Starkare regioner leder till större skillnader mellan regionerna det är rättfärdigast att staten (om)fördelar Det har fungerat bra i så lång tid varför ändra nu? Vi klarar oss i våran region behövs inga förändringar Sektorstyrning är mest effektiv ökad regionalt inflytande är inte möjligt inom mitt ansvarsområde
Tid för förändring? Top-down förändring i Danmark knappast möjlig i Sverige, Finland eller Norge, der initiativet nu ligger på kommunerna Alla sektorsintressen försvarar sig Utmaningen är att skapa en struktur för de nästa 50-100 år Sortera ansvaret mellan regelförvaltning och utveclingspolitik Bryta trenden mot statens en-uppgifts-organisering Ge möjlighet att arbeta på tvärs av sektorer Bygga på de funktionella sammenhangen mellan bostad-utbildningarbetsmarknad-näringsliv Det är enklare att vara oense! Vem törs gå före?