Olkiluoto 3 och slutförvaret: Strålskydd och kvalitetsfrågor i ett framtidsperspektiv

Relevanta dokument
Lars-Erik Häll, personlig erfarenhet

Reserapport Studieresa till Finland och besök vid kärnkraftverket och slutförvarsbygget i Olkiluoto 7 9 september 2011

BEGRÄNSANDET AV STRÅLNINGSEXPONERING OCH UTSLÄPP AV RADIOAKTIVA ÄMNEN I ETT KÄRNKRAFTVERKS OMGIVNING

Lagar, föreskrifter och rekommendationer. Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö oktober 2006

Tekniska data Ringhals

EU:s strålskyddsdirektiv Basic Safety Standards (EU-BSS)

Strålskyddsreglering

Ringhals en del av Vattenfall

3/00 TERTIALRAPPORT. September december 2000

Utbyggnad av slutförvaringsanläggning för använt kärnbränsle. Sammanfattning av programmet för bedömning av miljökonsekvenser

Vad menas med gamla reaktorer?

Lokala säkerhetsnämnden vid Ringhals kärnkraftverk

Översyn av regler för kärntekniska anläggningar och vissa andra verksamheter med strålning

anläggningar Svenska kärntekniska Vem sköter driften? ett års praktisk utbildning. Normalt rör det sig om 3 4 års praktik.

2. Till följd av intensivt arbete i arbetsgruppen för atomfrågor har enighet nåtts om texten i bilagan 1.

Fjärrvärme från kärnkraft Möjligt redan idag

Händelser från verkligheten Fukushima. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

Fjärrvärme från kärnkraft Möjligt redan idag Oskarshamn

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning;

Nya driftförutsättningar för Svensk kärnkraft. Kjell Ringdahl EON Kärnkraft Sverige AB

Kärnkraft. p?keyword=bindningsenergi

TEKNISKA BESTÄMMELSER FÖR ELEKTRISK UTRUSTNING

Kvalitet, säkerhet och kompetens

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Framställning av elektricitet

Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling

Kärnkraft i nutid. IVA 2 april nils-olov.jonsson@vattenfall.com

Forsmarks historia Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas.

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Kärnkra' är vansinnigt dyrt. 30 september 2012, Kärnkra'sfri: Bo:envikens hös:räff Isadora Wronski, ansvarig klimat och energifrågor Greenpeace

Förvaltning av MES system med säkerhetskrav

Reserapport. Studieresa till Finland och besök vid kärnkraftverket och slutförvarsbygget i Olkiluoto april 2010

Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav

Svensk författningssamling

Gábor Szendrö Ämnesråd Miljödepartementet. Gábor Szendrö Miljödepartementet

Fjärde generationens kärnkraft

Etik och strålskydd i krisberedskap. Per Wikman-Svahn

Regulatory framework and inspections in Sweden. MedInspector Workshop November, Stockholm

strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden.

Foto: Annika Örnborg, Ringhals. Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken

Fjärde generationens blykylda reaktorer i Sverige och Europa. Janne Wallenius Professor Reactor Physics, KTH

Varför ny kärnkraft i Finland den politiska synen på saken

Hur har nybyggnationen påverkats? Tekniskt perspektiv Elforsk Perspektiv på Fukushima,

Air Operations 965/2012 Annex IV Part CAT Subpart D - IDE

Forsmarks Kraftgrupp AB

Dispens från krav på övervakning av ackrediterat organ vid kvalificering av vissa komponenter

2014:36. Beredskapszoner kring kärntekniska anläggningar i Sverige. Jan Johansson. Författare:

Reglering med Kärnkraft. Hans Henriksson, Vattenfall, R&D Projects

Ledningssystem med kvalitet, informationssäkerhet, miljö och arbetsmiljö

STRÅLSKYDD AV KÄRNLÄGGNINGENS ARBETSTAGARE

Föredrag för Aktiespararna i Nyköping tisdagen den 22 september 2009

Strålskyddsåtgärder i radiologiska nödsituationer Jonas Andersson Avdelningen för strålskydd Enheten för beredskap

ANSÖKAN OM BYGGNADSTILLSTÅND

Joniserande strålning

Kärnkraftsolyckan i Japan. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

Så fungerar kärnkraft version 2019

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Biogas från många bioråvaror

Stadsutvecklingsprocessen Christian Lindfors, Tyréns

Kärnkraft i vår omvärld

Riskhantering. med exempel från Siemens

Kärnkraften i vår omvärld

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Delredovisning av uppdrag

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om verksamhet med acceleratorer och slutna strålkällor;

Dispens med anledning av nya och ändrade föreskrifter

Studiebesök i Tyskland

Underlag för samråd enligt 6:e kapitlet miljöbalken för prövningen enligt miljöbalken och kärntekniklagen

Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling

2003:04 INGELA THIMGREN. Enkätundersökning av entreprenörers inställning till strålning och strålskyddsutbildning vid de svenska kärnkraftverken

SSi Statens. SSI-rapport Persondosmätningar. Årsrapport Lars Bergman. strålskyddsinstitut ISSN

Beslut om utökad provning av reaktortryckkärl

Vilka strålskyddsregler måste vi följa?

Så fungerar kärnkraft

Beslut om dispens från kravet på återkommande kontroll av vissa komponenter för Oskarshamn 1

Föreläggande om att prova och utvärdera provstavar

Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling

Information om utländska kärntekniska anläggningar

Hur påverkar kylmedlets absorptionsförmåga behovet av strålskydd för en rymdanpassad kärnkraftsreaktor?

Begäran om komplettering av ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall effekter på andra organismer än människa

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

RINGHALS - ETT STORT KÄRNKRAFTVERK! TEKNISK INFORMATION OM RINGHALS

ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning

Säkerhetsledning. Ringhals AB

Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor

20 år efter Tjernobyl har kärnkraften blivit säker?

Program för miljökonsekvensbedömning. Utbyggnad av kärnkraftverket i Olkiluoto med en fjärde kärnkraftverksenhet

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYS. Följedokument till RÅDETS DIREKTIV

Något lite om. kärnkraft, avfall och risk i en avlägsen framtid. Mikael Jensen. Riskkollegiet November 2010

14 Uppdrag och ändamål med den sökta verksamheten Radioaktivitet och strålning

Riktlinjer från Region Skånes Centrala strålskyddsråd angående kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av

STRÅLSÄKERHET VID FLYGVERKSAMHET

Rivning. av kärnkraftverk Nov Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild

Hur ser kärnkraftens konkurrenskraft ut nu och i framtiden i Sverige? Energikunskap 10 p. Fall 4

Kostnaden för nya reaktorer

Ringhals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag

Fud-program

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

ANSÖKAN OM DRIFTTILLSTÅND. för kärnkraftverksenheterna Olkiluoto 1 och Olkiluoto 2

Innehållsförteckning:

Transkript:

Olkiluoto 3 och slutförvaret: Strålskydd och kvalitetsfrågor i ett framtidsperspektiv FIN-27160 Olkiluoto Finland 1

Aktiviteter i Olkiluoto 2004 OL1 och OL2 varit c:a 25 år i drift OL3 projektet i gång Byggandet av ONKALO (det första steget av slutförvaret) påbörjas Utvidgandet av KPA-förrådet blir nödvändigt innan slutförvaret kan påbörjas. 2024 OL1 och OL2 varit c:a 45 år i drift OL3 varit i drift c:a 15 år och har åtminstone 45 år drifttid kvar Slutförvaret har nyligen påbörjats VLJ-bergrummet kommer att utvidgas VLJ-bergrummet i bruk från 1992 (låg- och mellanaktivt avfall) 2

OLKILUOTO 3 overall schedule subject to change PREPAREDNESS EXCECUTION PHASE: DIP BIDDING OPERATION 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 LICENSING Environmental impact assessment Decision in principle (DIP) Construction licence Operating licence PROCUREMENT Feasibility studies Bid request Bids Bid evaluation Main contracts IMPLEMENTATION Site preparations Construction Commercial operation 3

OL3 - Urvalsprocessen Under anbudsförfarandet värderades ett antal reaktor- och turbinalternativ. De flesta strålskyddsfrågorna behandlades i samband med drift- och underhållsgruppen. Strålskyddsaspekter kunde inte ses som avgörande vid urvalet. Ett s.k. allt i ett avtal undertecknades den 18 december 2003. Reaktorkonsepten i EPR baseras på de nyaste franska och tyska PWR-reaktorer. Framatome ANP använder N4- generationen (Civaux 1 och 2, Chooz B1 och B2) i Frankrike respektive KONVOI-reaktorer (Neckarwestheim 2, Isar 2, Emsland) i Tyskland som referenser. 4

Krav på strålskyddet TVO s anbudsbegäran, baseras för det mesta på EURdokumentet (European Utility Requirement) STUK s direktiv, bl.a. YVL 1.0 - Safety criteria for design of nuclear power plants YVL 7.1 - Limitation of public exposure in the environment of and limitation of radioactive releases from nuclear power plants YVL 7.9 - Radiation protection of nuclear power plant workers YVL 7.10 - Monitoring of occupational exposure at nuclear power plants YVL 7.11 - Radiation monitoring systems and equipment in nuclear power plants YVL 7.18 - Radiation protection aspects in the design of NPPs 5

Doshantering Persondoser: BSS 96/29/Euratom, YVL7.9, ICRP 60 < 100 msv/5 år < 50 msv/år målsättning i OL3: < 5 msv/år Kollektiv årdos: YVL 7.9 < 2,5 mansv/gw e, (glidande två års medeltal för anläggningar i drift) YVL 7.18 < 0,5 mansv/gw e, (medeltal för nya anläggningar) målsättning i OL3: < 0,5 mansv/år (medeltal) 6

Doshantering Olycksdoser: YVL 7.9 YVL 7.4 < 0,5 Sv < 50 msv om man inte gör livsräddande eller andra nödvändiga lindringsåtgärder målsättning i OL3: < 50 msv Dos för publik (normal drift): YVL7.1 < 0,1 msv/år 7

Layout Det kontrollerade området innefattar reaktorbyggnaden bränslebyggnaden hjälpbyggnaden delen av ingångsbyggnaden fyra safeguardsbyggnader avfallsbyggnaden Reaktorbyggnaden är en two-room-containment, vilket möjliggör ingången till inneslutningen också under effektdriften. Strålskyddskontoret i kontrollerade området är placerat i ingångsbyggnaden, det finns ett ingångspunkt för både egen och entreprenörspersonal. 8

Några förutsättningar Materialval särskilt minimering av strålkällor: t.ex. kobolt, antimon och silver Minimering av korrosionen Minimering av radioaktiva depositioner (bl. a. idströmmar, fickor, fällor) Vattenkemi Bränslehantering 9

Förutsättningar Dosraten utanför det kontrollerade området skall vara < 2,5 Sv/h och utanför byggnader < 1 Sv/h Inservice inspections: antal svetsar i hög dosrat skall minimeras, snabbt lossbara isoleringsmaterial. Minskning av underhållintervall och arbetsinsats, underhållsfria komponenter. 10

Olkiluoto 3 Placeringsort Olkiluoto, Euraåminne Reaktorleverantör Framatome ANP Reaktorns ursprungsland Frankrike/Tyskland Reaktortyp Tryckvattenreaktor, PWR Turbinleverantör Siemens AG, Tyskland Anläggningens nettoeleffekt ca 1 600 MW Nettoverkningsgrad 38 % Byggnadernas totala volym 950 000 m 3 11

Reaktorns egenskaper EPR Reaktorns termiska effekt Anläggningens nettoeleffekt Reaktorns tryck Ångans temperatur Tryckkärlets höjd Reaktorhärdens höjd Antal bränsleelement 4300 MW ca 1600 MW 154 bar 290 o C 13 m 4,2 m 241 st. Mängden uran i reaktorn 128 ton UO 2 Antal styrstavar 89 st. Reaktorinneslutningens höjd 63 m Reaktorinneslutningens bredd 49 m Reaktorinneslutningens väggtjocklek 2 m 12

TVO:s huvudprocesser Elproduktion Försörjning och utveckling av produktionskapacitet Tillbyggandet av produktionskapacitet (förverkligandet av OL3- projektet) 13

Kvalitetsledning i OL3 projekt Kvalitetsledningen baseras på ett processliknande handlingsmönster som beskrivs i kvalitets- och projekthandböcker. Kvalitetspolitik i projekten baseras på hög säkerhets- och kvalitetskultur som betonar förebyggandet av risker, kontinuerlig förbättring, dokumentation av avvikelser och near misses samt förklaringen av grundorsaker. Projektledningen har definierat 17 huvudprocesser som påverkar betydligt projektets förverkligande. 14

Ett exempel: säkerhets- och kvalitetskulturens ledningsprocess TVOs tillämpning av IAEAs principer för - själv värdering - definition av förbättrande åtgärder - utvecklingsplanernas handling, uppehåll, verkställande Processens målsättning: hög säkerhets- och kvalitetskultur i ledandet av projektets säkerhet- och kvalitetsärenden så att både byggandet och anläggningen fyller lagstiftningens och myndigheternas krav samt TVOs målsättning och internationella rekommendationer. 15

OL3-projektets kvalitetsorganisation Projektens kvalitetschef är ansvarig för kvalitetsledningen med hjälp av kvalitetsingenjörer samt QA-ingenjörer. Varje chef är ansvarig för framtagandet och följandet av QAprogram och -instruktioner i sitt eget ansvarsområde. Projektens QA är ansvarig för värdering och godkännandet av huvudleverantörens QA-program samt t.ex. för godkännandet av underleverantörer. QA övervakar planering, produktion och montering av från säkerhetssynpunkt viktiga system, strukturer och komponenter. 16

Huvudleverantörens QA (konsortium Framatome Siemens) Huvudleverantörens kvalitetschef tillsammans med partners kvalitetschefer leder projektets QA från leverantörs sidan. Huvudleverantörens kvalitetsprogram har tre nivå: 1 planering, anskaffning, tillverkning 2 byggplats 3 införande 17

Utvidgandet av VLJ-bergrummet 18