Elledning vid Bäckaskogs slott

Elledning vid Bäckaskogs slott Sebastian Liahaugen Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2017 RAÄ Kiaby 34:2 Bäckaskog 1:17 Kiaby socken Kristianstad kommun Skåne län SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORT 2018:35

Elledning vid Bäckaskogs slott ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING I FORM AV EN SCHAKTNINGSÖVERVAKNING 2017 Sebastian Liahaugen SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORT 2018:35

Utgiven av: Sydsvensk Arkeologi Box 134 291 22 Kristianstad 044-13 58 00 www.sydsvenskarkeologi.se Elledning vid Bäckaskogs slott Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2017 Sebastian Liahaugen Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2017 RAÄ Kiaby 34:2 Bäckaskog 1:17 Kiaby socken Kristianstad kommun, Skåne län Sydsvensk Arkeologi Rapport 2018:35 Sydsvensk Arkeologi 2018 Grafisk form: Anders Gutehall Kartmaterial: Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, I2014/00893

Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 5 Syfte och metod 5 SYFTE 5 METOD 5 Topografi och Historik 6 Undersökningsresultat 7 Utvärdering 11 Referenser 12 Administrativa uppgifter 13

Figur 1. Kristianstad kommun i Skåne län. Figur 2. Utdrag ur Vägkartan med undersökningsområdet markerat. 4

Sammanfattning Sydsvensk Arkeologi har på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län (dnr: 431-31266-2017) utfört en arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning inom fastigheten Bäckaskog 1:17, Kiaby socken, Kristianstad kommun (figur 1 och 2). Statens Fastighetsverk har ansökt om tillstånd till ingrepp inom fornlämning RAÄ Kiaby 34:2 inför nedläggning av elledningar. Undersökningen genomfördes av personal från Sydsvensk arkeologi under december 2017. Vid schaktningsövervakning vid grävarbeten för elljusledning påträffades dels vallanläggningar till kvarnrännor, dels rester efter två, möjligen tre okända tegelkonstruktioner/byggnader samt ett rivningslager. Resterna efter en byggnad/konstruktion påträffades ca 50 m sydväst om slottet och bestod av ett eldpåverkat tegellager med underliggande lager av sotig sand, samt ett kalkbrukslager. Ca 100 m väster om slottet påträffades två tegelkonstruktioner som möjligen hört samman. Rester av vallanläggning till kvarnrännan påträffades väster om slottet i flera av schakten. Inledning Sydsvensk Arkeologi har på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län (dnr: 431-31266-2017) utfört en arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning inom fastigheten Bäckaskog 1:17, Kiaby socken, Kristianstad kommun (figur 1 och 2). Statens Fastighetsverk har ansökt om tillstånd till ingrepp inom fornlämning RAÄ Kiaby 34:2 inför nedläggning av elledningar. Undersökningen genomfördes av personal från Sydsvensk arkeologi under december 2017. Syfte och metod SYFTE Undersökningens syfte var att med ett vetenskapligt arbetssätt dokumentera eventuella anläggningar, konstruktioner eller föremål inom de schakt som öppnades upp av Statens fastighetsverk vid nedläggning av elledningar i och kring fornlämning RAÄ Kiaby 34:2. METOD Undersökningsmetoden gick initialt ut på att övervaka vid de schakt Statens fastighetsverk öppnande upp inför nedläggningen av elkablar inom Kiaby 34:2. Efter att schakten öppnats upp, dokumenterades de framkomna arkeologiska lämningarna med anteckningar, fotografering och inmätning med GNSS-RTK (GPS). Inmätningarna och de andra uppgifterna registrerades sedan i Intrasis, från vilket kartor och annat material extraherats i samband med rapportarbetet. 5

Topografi och Historik Området för de aktuella schakten inom RAÄ Kiaby 34:2 ligger nordöst om kristianstadslätten, centralt mellan de två sjöarna Oppmannasjön och Ivösjön. Kiaby 34:2 består av ett Slotts- och klosterområde och har anor till början av 1200-talet då ett premonstratenserkloster etablerades på platsen. År 1537, efter reformationen, förlänades Gert Ulfstand klostret och 1539 Jens Axelsen Brahe. Det var dock först när Henrik Ramel erhöll klostret år 1584 som de stora förändringarna började göras och dagens slott tar form. Bland annat skall stallbyggnaden bygts till under 1600-talet. År 1680 konfiskerade kronan Bäckaskog och i och med ombyggnationer efter 1782 får slottet sitt definitiva utseende (Mannerstråle 1989). Väster om slottet har det tidigare legat en större trädgård, samt en kvarn med tillhörande kanaler med vallanläggningar och kvarnrännor. Dessa går tydligt att se på 1823 års karta över Bäckaskog (figur 3) Området för Bäckaskogs slott har vid flera tillfällen varit föremål för både små och stora arkeologiska undersökningar, vilka nästan alltid visat på resultat av antikvariskt intresse. För utförligare beskrivning av Bäckaskogs slotts historia och de arkeologiska insatserna i och kring bäckaskogs slott hänvisas till Saltus Sanctæ Mariæ (Kockum 2006). Figur 3. 1823 års karta över Bäckaskogs slott med inlagda schakt. Lägg märke till kvarnen, ca. 100 m väster om slottsbyggnaden, samt komplexet av tillhörande kanaler. 6

Undersökningsresultat Totalt övervakades nio schakt, motsvarande ca. 74 m 2 (figur 4). I sju av schakten påträffades lämningar av antikvariskt intresse. Figur 4. Schakten som övervakades. OS207 Strax söder om nutida parkväg, som löper längs en vall till f.d. kvarnränna upptogs ett 98 x 0,4-0,6 m schakt (figur 5). I schaktets västra del påträffades ett tegellager, AL201. Lagret framkom på 0,2-0,3 m djup och kunde följas till en längd av 3 m i öst-västlig riktning. I öster var det avgrävt av en lyktstolpe. Teglet utgjordes av blandade storlekar samt några kullerstenar, ca 0,12 m stora. De flesta tegelstenarna var ca 0,13-0,14 m breda och 0,07-0,08 m tjocka, längd gick ej att fullt bedöma då ingen hel tegelsten återfanns. Det framtagna delen av lagret bestod av återanvända tegelstenar, vissa med rester av kalkbruk och många sotiga. I lagret fanns enstaka klumpar av kalkbruk, skörbränd sten, skärvor av taktegel, glas och fajans. Teglet var lagt i ett 0,1-0,15 cm tjockt lager sand. Under detta fanns ett 0,06 m tjockt lager lerigt sandlager innehållande sot och kol, därunder fanns ytterligare ett sandlager och underst mot den leriga alven ett några cm 7

tjockt lager sotig sand. Lagret tolkas som del av en byggnad/anläggning, vars funktion haft med eldning att göra. Schaktet var endast ca 0,4-0,6 m brett så storlek på lagret gick ej att bedöma. OS245 Väster om OS207, strax söder om f.d. kvarnränna upptogs ett mindre schakt, 7,5 x 0,8 m (figur 5). I schaktet framkom mycket sten och sentida järnskrot. Inga fynd av antikvariskt intresse kunde iakttas. Figur 5. Schakt OS207 och OS245 med inmätta lager i rött. OS249 Strax söder om dagens vägbana upptogs ett mindre schakt, 11 x 0,6-1,5 m (figur 6). Runt 0,9 m under dagens vägbana påträffades 0,25 0,4 m stora naturstenar, liggandes i ljusgrå sand (A200006). Stenarna tolkas tillhöra en del av en vallanläggning till kvarnrännan. Däröver 0,5 m med rivningsmassor och kalkhaltig sand, blandad med matjord. Rivningsmassorna innehöll tegel och kalkbruk. OS258 Väster om OS249, strax söder om dagens vägbana upptogs ett mindre schakt, 6,5 x 0,8 m (figur 6). Kring 1,5 m under dagens vägbana påträffades ett lager med 0,18-0,45 m stora naturstenar liggandes i mörkbrun, något humös sand (A2000009). Stenarna tolkas tillhöra en del av en vallanläggning till kvarnrännan. Däröver följde matjord till en tjocklek av 0,45-1 m. OS263 Väster om OS258, strax söder om dagens vägbana upptogs ett mindre schakt, 7,2 x 0,7 m (figur 6). Runt 0,9 m under dagens vägbana påträffades ett lager med 0,3-0,4 m stora naturstenar liggandes i ett tjockt lager brun lerig sand (A2000011). Däröver ett 0,38-0,5 m tjock lager brun lerig sand med strimmor av kalkbruk., däröver matjord till en tjocklek av 0,45-1 m. OS267 Väster om OS263, strax söder om dagens vägbana upptogs ett schakt, 25,7 x 0,6-1 m (figur 6). På 0,45-0,7 m djup påträffades ett lager med 0,3-0,4 m stora naturstenar liggandes i mörkbrun lerig sand (A2000014). Däröver ett skifte matjord. 8

Figur 6. Schakt OS249, OS258, OS263, OS267 och OS314 med inmätta lager i rött. OS285 Drygt 50 m väst om slottsbyggnaden upptogs ett större schakt, 128 x 0,4 m (figur 7). Centralt i schaktet schaktades en utstickare åt norr. I denna påträffades en tegelkonstruktion/byggnad vid 0,45 m djup (A277). Konstruktionen bestod av lagd tegel, inget kalkbruk kunde iakttas. De flesta tegelstenarna var 0,12 x 0,08 x 0,8 m stora. Konstruktionen/byggnaden grävdes sönder vid schaktningen. Utbredningen av konstruktionen gick att avgränsa i nord-sydlig riktning till 2,25 m, men kunde inte avgränsas i väst-östlig riktning, eller på djupet på grund av det smala schaktet. Strax väster om A277 påträffades ytterliggare en tegelkonstruktion/byggnad, vid 0,4 m djup (A281). Konstruktionen var 0,2 m tjockt och bestod av mycket tegel i flera lager, samt fläckvis med kalkbruk på några ställen. Tegelstenarnas storlek var 0,12 x 0,09 x 0,26 m. Konstruktionen gick att avgränsas i nordvästsydöstlig riktning till 4 m, men gick inte avgränsas i nordöst-sydvästlig riktning, eller på djupet på grund av det smala schaktet. OS314 Strax väster om OS267, söder om dagens vägbana upptogs ett mindre schakt, 6,4 x 0,95 m (figur 6). Schaktet var till stor del omrört på grund av en befintlig elledning. Ett läppstift upphittades i schaktväggen på 0,6 m djup. Schaktet grävdes till ett djup på 0,8 m. OS318 OS318 anslöt OS314 i västlig riktning, 45,4 x 0,4 m stort (figur 7). I schaktet påträffades vid 0,2 m djup ett lager av rivningsmassor (AL331), 0,25 m tjockt. Lagret innehöll rikligt med tegelkross, kalkbruk och några naturstenar, 0,25 m stora (figur 8). I böjen norr om AL331 påträffades ett fossilt matjordslager av gråbrun lerig sand. Schaktets djup uppgick till 0,6 m. Strax söder om AL331 påträffades vid 0,15 m under markytan ett lager med 0,2 0,3 stora naturstenar, liggandes i sandblandad lera (AL335). Stenarna tolkas tillhöra en invallning till kvarnrännan. 9

Figur 7. Schakt OS285 och OS318 med inmätta lager i rött. Figur 8. Schakt OS318 i profil. Centralt i profilen syns tydligt lager AL331 med rikligt innehåll av tegelkross. 10

Utvärdering Med anledning av att Statens fastighetsverk utförde markarbete inom och kring RAÄ Kiaby 34:2, beslutade Länsstyrelsen i Skåne om en arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Arbetet skedde delvis med övervakning, vilket bland annat innebar att dels vallanläggningar till kvarnrännor påträffades, samt rester efter två, möjligen tre okända tegelkonstruktioner/byggnader och rivningslager. Resterna efter en byggnad/konstruktion påträffades ca 50 m sydväst om slottet och bestod av ett eldpåverkat tegellager med underliggande lager av sotig sand, samt ett kalkbrukslager (A201). Ca 100 m väster om slottet påträffades två tegelkonstruktioner som möjligen hört samman (A277 och A281). Rester av vallanläggning till kvarnrännan påträffades väster om slottet i flera av schakten (A331, A200006, A200009, A200011 och A200014) Med anledning av de påträffade lämningarna av antikvariskt intresse, samt tidigare vetskap om ett tätt lämningsområde inom Bäckaskogs slott bör därför framtida markingrepp följas av arkeologiska åtgärder. 11

Referenser LITTERATUR Kockum, J. 2006. Saltus Sanctæ Mariæ. Bäckaskogs kloster arkeologiska undersökningar under ett halvt sekel. Rapport Regionmuseet Kristianstad 2006:42. Kristianstad. Mannerstråle, C-F. 1989. Bäckaskog. Klosterrester för gäster. Skånska kloster. Skånes hembygdsförbund. Årsbok 1987/88. Lund/Kristianstad. 12

Administrativa uppgifter Sydsvensk Arkeologi projektnr: 170078 Länsstyrelsen i Skåne dnr: 431-31266-2017 Datum för beslut: 2017-12-05 Län: Skåne län Kommun: Kristianstad kommun Socken: Kiaby socken Fastighet: Bäckaskog 1:17 Koordinatsystem: SWEREF 99TM X koordinat: 6215728 Y koordinat: 459316 M ö.h. 5-6 m ö.h. Fältarbetstid: 2017-12-18-2018-01-15 Antal arbetsdagar: 3 dagar Antal arkeologtimmar: 22 timmar Antal maskintimmar: - Exploateringsyta: 74 m 2 Undersökt yta: 74 m 2 Platschef: Ylva Wickberg Personal: - Underkonsulter: - Företagare: Statens Fastighetsverk Tidigare undersökningar: Se Kockum 2006 för översikt Fynd: - Dokumentationsmaterial: Regionmuseet Kristianstads arkiv 13

14 SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORTSERIE 2018 1. Kraftledning Tollarp - Salskog, Träne socken m.fl., Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning steg 1 år 2016-2017. Bertil Helgesson & Ylva Wickberg. 2. Rallaren 1 Fornlämning Malmö 120, 173 och 174, Malmö stad, Skåne län. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2017. Joakim Frejd. 3. Vellinge 90:3. Vellinge socken och kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning 2016. Thomas Linderoth. 4. Vä 36:9. Vä socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning 2017. Ylva Wickberg. 5. Kv. Lars Johan 7, Simrishamns stad och kommun. Skåne län. Arkeologisk förundersökning 2017. Claes Pettersson & Erik Johansson. 6. Jörgen Kristoffersen 6. Kristianstad stad och kommun. Arkeologisk undersökning 2015. Therese Ohlsson & Claes Pettersson. 7. Yngsjö 4:248. Åhus socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning 2017. Karina Hammarstrand Dehman & Anders Edring. 8. Sallerup 180:21 m.fl. Södra Sallerup socken, Malmö kommun. Förundersökning 2017. Åsa Berggren. 9. Kviinge 1:46. Kviinge socken, Östra Göinge kommun. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2017. Therese Ohlsson. 10. Bromölla 11:1, Ivetofta socken, Bromölla kommun. Arkeologisk förundersökning 2017. Tony Björk & Klas Holger Jönsson. 11. Bunkeflostrand 3:1, 12:1 & 21:3, Bunkeflo socken, Malmö. Arkeologisk utredning 2018. Ilona Carlsson. 12. Fjälkinge 189:1. Schaktningsövervakning vid installation av spillvattenledning i Fjälkinge kyrka. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2018. Pia Svensson. 13. Ilstorp 30:1. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2017. Therese Ohlsson. 14. Bunkeflo 7:7 m.fl. Bunkeflo socken, Malmö stad & kommun. Arkeologisk utredning, steg 1, 2018. Fredrik Grehn & Thomas Linderoth. 15. Vellinge 90:3 m fl. Vellinge socken och kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning 2016. Therese Ohlsson. 16. Gamla Staden 8:1, Helsingborg socken, Helsingborg kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning/schaktningsövervakning 2016-2017. Ilona Carlsson. 17. Brönnestad 12:1 och 160:1. Ledningsarbeten vid Hovdala slott. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2018. Joakim Frejd. 18. Gamla Lundavägen/Stora Uppåkravägen till Sydöstravägen i Lund. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2018. Joakim Frejd. 19. En senneolitisk kopparyxa. Fältbesiktning 2017 och efterundersökning 2018. Fastighet Hököpinge 68:5. Hököpinge socken, Vellinge kommun, Skåne län. Kristian Brink. 20. Bunkeflostrand 21:3, Bunkeflo socken, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning 2017. Ilona Carlsson. 21. Läreda 436:6 och 436:20, Hässleholm, Hässleholms kommun. Arkeologisk utredning 2018. Tony Björk.

22. Ripa 15:2, Åhus socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Översiktlig arkeologisk förundersökning 2018. Anders Edring. 23. Bunkeflostrand 12:1 och 21:3, Bunkeflo socken, Malmö kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning 2017. Ilona Carlsson. 24. Rosengård 130:401 och Husie 172:256. Arkeologisk utredning 2018. Fastighet Rosengård 130:401 och Husie 172:256, Husie socken, Malmö kommun, Skåne län. Kristian Brink. 25. Vä 2:72. Vä socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning 2018. Fredrik Larsson. 26. Fjälkinge 9:6. Fjälkinge socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning 2018. Fredrik Larsson. 27. Tilläggsyta för väg E22 Sätaröd-Vä. Tullsåkra 1:2 och 2:5, Västra Vram socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning 2017. Tony Björk. 28. Balsby 114:7. Nosaby socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning 2018. Kristian Brink. 29. Pilbladet 1. Södra Sallerups socken, Malmö kommun. Arkeologisk undersökning 2014. Åsa Berggren. 30. Kv Revisorn 8, Kristianstad, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning 2018. Tony Björk. 31. Vinslöv 129:18, Vinslövs socken, Hässleholms kommun, Skåne län. Arkeologisk fördjupad förundersökning 2018. Fredrik Larsson. 32. Hammar 10:35 & 9:16, Nosaby socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2016. Sebastian Liahaugen. 33. Yngsjö 4:252, Åhus socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Avgränsande arkeologisk förundersökning 2018. Erik Johansson. 34. Bäckaskog 1:17, Kiaby socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2017. Sebastian Liahaugen. 35. Elledning vid Bäckaskogs slott, Kiaby socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2017. Sebastian Liahaugen. 15

DET UPPDRAGSARKEOLOGISKA SYSTEMET Inom det uppdragsarkeologiska systemet utförs arkeologiska undersökningar som vilar på Kulturmiljölagen (1988: 950 KML). Undersökningarna baseras på beslut av länsstyrelsen och utgör ett villkor för att en Företagare skall ges tillstånd för ingrepp i fast fornlämning. Arkeologiska undersökningar kan göras i tre etapper: utredning, förundersökning och undersökning. De olika delarna är led i en process som i första hand syftar till att bevara fornlämningen, vilket är grundtanken i Kulturmiljölagen. Den arkeologiska utredningen kan göras i två steg: Steg 1 innebär att befintligt underlagsmaterial sammanställs i form av en byråinventering och att en fältinventering genomförs. Steg 2 innebär sökschaktsgrävning med grävmaskin. Syftet med den arkeologiska utredningen är att identifiera och lokalisera fornlämningar som berörs av ett arbetsföretag. Utredningen utgör ett beslutsunderlag till Länsstyrelsen inför prövning av tillstånd för ingrepp i fornlämning, och utgör även ett planeringsinstrument för Företagaren (den som avser utföra ett arbetsföretag). Om det vid den arkeologiska utredningen påträffas under mark dolda fornlämningar, eller om det redan finns kända fornlämningar inom ett område, kan Länsstyrelsen besluta om en arkeologisk förundersökning. En arkeologisk förundersökning innebär som regel schaktgrävning med grävmaskin. Arbetet innebär att ett representativt urval av fornlämningen undersöks. Syftet med den arkeologiska förundersökningen är att avgränsa fornlämningen och fastställa dess vetenskapliga potential. Förundersökningen utgör ett beslutsunderlag till Länsstyrelsen inför prövning av tillstånd till ingrepp i fornlämning, och utgör även ett planeringsinstrument för Företagaren. Baserat på resultat från förundersökningen gör Länsstyrelsen en bedömning om fornlämningen bedöms vara välbevarad och ha vetenskaplig potential för att gå vidare till en arkeologisk undersökning. Syftet med en arkeologisk undersökning är att undersöka, dokumentera, analysera och tolka lämningar och fynd för den aktuella fornlämningen, samt att besvara de vetenskapliga frågeställningar som fornlämningen anses ha potential att ge svar på. Efter en arkeologisk undersökning hävs lagskyddet enligt 2 kap. Kulturmiljölagen. Inom det uppdragsarkeologiska systemet finns tre olika aktörer: Länsstyrelsen prövar tillstånd, beslutar och utövar tillsyn (uppdragsgivare). Företagaren söker om tillstånd och bekostar undersökningen. Undersökaren utför arkeologiska undersökningar (uppdragstagare). Detta är en mycket kortfattad beskrivning av det uppdragsarkeologiska systemet. En mer fullständig information kan hämtas under följande länk: http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/handle/raa/8473/varia%202015_9.pdf?seq uence=1 Här finns vägledning för tillämpningen av Kulturmiljölagen (1988:950), Uppdragsarkeologi (2 kap.) enligt Riksantikvarieämbetets föreskrifter och allmänna råd.

Elledning vid Bäckaskogs slott ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING 2017 SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORT 2018:35