Vårdprogram Diarienr: Ej tillämpligt 1(26)

Vårdprogram Diarienr: Ej tillämpligt 1(26) Dokument ID: 09-119110 Fastställandedatum: 2014-11-17 Giltigt t.o.m.: 2015-11-17 Upprättare: Birgitta J Hadin Lusth Fastställare: Bo Claesson Amning rådgivning och behandling vid bröstkomplikationer Innehåll 1. Syfte och omfattning... 2 2. Allmänt... 2 3. Ansvar och roller... 3 4. Beskrivning... 3 Tio steg till lyckad amning... 3 Omgivningens stöd... 4 givarrollen... 5 Barnet får mjölk genom en hel kedja av reflexer... 5 Bröstmjölksbildning... 6 Bröstets anatomi... 7 Mjölkstas... 8 Vanliga amningsproblem... 9 Stora mjölkmängder... 10 Små mjölkmängder... 11 Favoritbröst... 11 Otillräcklig viktuppgång... 12 Amningsobservation... 12 Att mjölka ur för hand... 12 Att ge barnet mat med kopp och sked... 13 Pumpning... 13 Hantering och förvaring av bröstmjölk... 13 Bröstkomplikationer... 14 Mjölkstockning... 14 Bröstinflammation... 15 Bröstinfektion... 16 Bröstböld... 17 Svamp... 18 Bröstvårtseksem... 19 White nipple syndrom... 20 White spot... 21 Raynaud s fenomen... 21 Bröstopererade kvinnor... 22 Kvinnor som inte ska amma... 23 Avvänjning... 23 Tillvänjning av mat... 24 Alkohol, tobak och läkemedel... 24 5. Referenser... 26

Vårdprogram 2(26) 1. Syfte och omfattning Syftet med vårdprogrammet är att patienten ska få en enhetlig och evidensbaserad rådgivning genom hela vårdkedjan avseende amningsrådgivning och behandling vid bröstkomplikationer. En utarbetad rådgivningsinformation är viktig för att alla vårdgivare ska kunna ge likartade råd till blivande och nyblivna föräldrar och därmed ge ett tryggt stöd. 2. Allmänt Amning är det naturliga och ofta det enklaste sättet att ge barnet mat. Genom den nära kroppskontakten som amningen ger får barnet förutom näring sina behov av värme, närhet, kärlek och trygghet tillfredsställda. De positiva hälsoeffekterna för mor och barn är väl dokumenterade och det ökade intresset för amning har stimulerat till forskning om modersmjölken och amningens betydelse ur olika aspekter. Att stödja och främja amning är av många olika skäl en viktig del i folkhälsoarbetet. Målet med amningsrådgivning är att förbättra amningsfrekvensen genom att på ett professionellt sätt förmedla kunskap och sprida en positiv attityd till amning. Det är därför viktigt att all personal som arbetar med blivande och nyblivna föräldrar och deras barn uppmuntrar och underlättar amning samt erbjuder en amningsvänlig miljö. Detta genom att lyssna, ge stöd och vid behov hjälpa föräldrarna så att de känner sig trygga med amningen. Detta kräver kunskap som är evidensbaserad och uppdaterad. Det kräver också respekt och förståelse för att varje mor-barnrelation och familj är unik, lyhördhet inför familjens individuella behov samt tid och tålamod. Amning utvecklar en anknytning mellan barnet och dess mamma som för dem innebär mer än enbart ett näringsintag. Initiering av amning kan vara en känslig process som kan påverkas av många omständigheter. Amningen har uppenbara fördelar för mamma och barn. Studier har visat att ammande mammor löper mindre risk för att utveckla benskörhet, högt blodtryck, bröst och äggstockscancer. Studier har påvisat att bröstmjölksuppfödda barn har ett högre IQ, men också en minskad risk för infektioner och att senare i livet utveckla diabetes och fetma. Källa: Rikshandboken

Vårdprogram 3(26) 3. Ansvar och roller Vårdprogrammet vänder sig till all personal vars arbete inkluderar amningsrådgivning och rådgivning vid behandling av bröstkomplikationer. Vårdprogrammet berör således barnmorskor, barnsköterskor, sjuksköterskor på BVC och barnsjuksköterskor. För den medicinska behandlingen ansvarar gynekolog respektive läkare på hälsocentralen. Amningsgrupperna i länet ska ansvara för att informationen hålls aktuell. 4. Beskrivning Tio steg till lyckad amning All personal som arbetar med mödrahälsovård, förlossning, eftervård, neonatalvård och barnhälsovård ska känna till WHO/UNICEF:s utarbetade handlingsplan Tio steg till lyckad amning. Med stöd av en gemensam amningsstrategi kan vi främja, stödja och skydda amningen. 1. Följa ett handlingsprogram för amning som all personal är medveten om. 2. Ha de kunskaper och färdigheter som behövs för att följa handlingsprogrammet. 3. Informera alla blivande mammor/föräldrar om fördelarna med att amma och hur man kommer igång med och upprätthåller amningen. 4. Låta barnet så snart som möjligt efter förlossningen ligga hud mot hud hos mamman under en till två timmar. Se till att barnet har fria luftvägar och mår bra. Uppmuntra mamman/föräldrarna att lägga märke till när barnet är redo att bli ammat och erbjuda hjälp om det behövs. 5. Visa mammorna hur de kan amma och hålla igång mjölkproduktionen, även om de måste vara åtskilda från sina barn. 6. Inte ge nyfödda barn annan föda än bröstmjölk, såvida det inte är medicinskt motiverat. 7. Ha samvård, det vill säga låt mammor/föräldrar och nyfödda barn vara tillsammans dygnet runt. 8. Uppmuntra mamman att amma så ofta barnet vill.

Vårdprogram 4(26) 9. Informera mammor/föräldrar om att de vid amningsproblem kan undvika att ge barn sug- och dinapp under första en till två levnadsveckorna för att underlätta att amningen ska komma igång. 10. Uppmuntra att det bildas stödgrupper för amning. Informera mammor/föräldrar när de skrivs ut från sjukhuset om möjligheten att få stöd och hjälp vid amningsmottagningar och BVC. Källa: Socialstyrelsen Som en följd av sjunkande amning i världen utformade WHO och UNICEF en gemensam deklaration för att stödja amningen. I många landsting i Sverige, däribland landstinget Gävleborg, påbörjades ett arbete att göra hela vårdkedjan amningsvänlig och förankra amningsstrategin Tio steg till lyckad amning. Idag har alla enheter som ger mödravård och tar hand om nyfödda en utarbetad amningsstrategi. Omgivningens stöd En ammande kvinna behöver en amningsvänlig miljö runt sig. Det är uppmuntran, praktisk hjälp, möjligheter till vila, bra mat, dryck och lugn och ro i rum och själ. När partnern stöder mamman fungerar amningen bättre. Partnerns tilltro till kvinnans förmåga att amma, partnerns stöd och praktiska insatser gör att hennes möjligheter att amma underlättas. Som personal bör vi uppmuntra partnern att vara en delaktig förälder och hitta de uppgifter som passar. Det kan exempelvis vara att gå, sitta eller ligga hud mot hud och bara njuta av barnet. Många tillfällen finns då modern kan lämna över barnet. Ett bra råd är att inte bära omkring ett hungrigt barn. Det bästa för alla är att barnet är mätt. Byte av blöjor och badning är annat som avlastar modern och även stärker den andre förälderns relation till barnet. Källa: Rikshandboken Tips till partnern Njut av barnet och känn dig delaktig. Ha det nyfödda barnet hud mot hud så mycket som möjligt. Om barnet är hungrigt behöver den komma till mamma! Byt blöjor och sköt badning. Hitta tillfällen och rutiner där mamman får lämna över barnet till dig. Ta hand om så mycket hushållsarbete som möjligt. Gå en kurs i babymassage.

Vårdprogram 5(26) givarrollen Redan på Mödrahälsovården förbereder man föräldrarna om amning. Som rådgivare ska vi ge föräldrarna trygghet och hjälpa dem att ta egna beslut. Varje rådgivningssituation kräver individuella lösningar. Under amningsperioden kan föräldrarna träffa flera olika rådgivare. Det är därför viktigt att förhöra sig om vilka råd de har fått tidigare och vilka av dem som känts bra. Att värdera andra rådgivares råd inför en förälder kan skapa en känsla av osäkerhet om vad som är rätt eller fel. Ta reda på bakgrunden till de råd föräldrarna fått. Lyssna, diskutera beslut och bidra med evidensbaserad kunskap. Ställ öppna frågor till mamman och reflektera tillsammans. Exempel på öppna frågor: "Hur?", "Vad?", "När?", "På vilket sätt?", "Vad känner du?", "Vilka hinder?", "Vilka möjligheter?" Menar Du att?", "Har jag förstått rätt om jag säger så här?" Källa: Rikshandboken Barnet får mjölk genom en hel kedja av reflexer Sökreflexen stimuleras av att barnet söker och vänder sig mot den sida där det känner beröring. Det gör att barnet öppnar munnen och gapar stort. Sugreflexen ger förmåga att stänga munnen kring bröstvårtan och utlösa en sugrörelse. Barnet pressar tungan med kraftiga käkrörelser mot ampullerna innanför vårtgården. Pressandet ger en signal till hypofysen att via blodbanorna skicka oxytocin till bröstet. Utdrivningsreflexen gör att mjölken rinner ut. Utdrivningsreflexen är känslig och påverkas av oro, stress, trötthet, rädsla, sorg eller ilska.

Vårdprogram 6(26) Barnets sugning startar nervimpulser till hypofysen. Hormonet prolaktin frisätts och stimulerar mjölkproduktionen. Hormonet oxytocin frisätts och startar utdrivningsreflexen. Reflexen gör att mjölken rinner via mjölkgångarna ut genom bröstvårtan. Varför Hud mot hud? Hudkontakten mellan mor och barn stimulerar oxytocinfrisättningen hos både mor och barn. Oxytocinet främjar matsmältning, tillväxt och tillit. Moderns andning och hjärtslag hjälper barnet till att hitta sin egen rytm, samt ger barnet en trygg start. Hud mot hudkontakt hjälper barnet att hålla värme och blodsocker på en jämn nivå. Barnen blir lugnare och mer avslappnade. Hudkontakten med barnet främjar föräldrarnas omställning till att bli förälder. När barnet ligger hud mot hud med mamman är det lättare för henne att upptäcka de tidiga signalerna på att barnet vill amma. Bröstmjölksbildning Råmjölk Råmjölk eller kolostrum är den första mjölken som bildas och finns i små mängder redan innan förlossningen. Den innehåller mer proteiner, mineraler och vitaminer än mogen bröstmjölk. Fett och laktoshalten är lägre. Den högre proteinmängden i råmjölken utgörs delvis av infektionshämmande proteiner. Detta innebär att råmjölkens främsta uppgift är att stärka barnets immunförsvar. Det finns också större mängd hormoner och tillväxtfaktorer i kolostrum. Den är lättsmält och anpassad till barnets behov och den är även milt laxerande. Efter några dagar och fram till 2-3 veckor efter förlossningen bildas så kallad övergångsmjölk, där de olika näringsämnena successivt närmar sig de nivåer som man finner i mogen mjölk. Källa: Amningsguiden

Vårdprogram 7(26) Mogen bröstmjölk Bröstmjölkens sammansättning och mängd är anpassad efter barnets behov och varierar både under amningstillfället och under amningsperioden. Fetthalten är t.ex. betydligt lägre i början än i slutet av amningsstunden. Den mogna bröstmjölken innehåller proteiner, fett, laktos, mineraler och vitaminer. Den innehåller låga mängder D-vitamin. Barnet behöver därför ett extra tillskott av D- vitamin. Järnhalten är relativt låg. Järnet i bröstmjölken tas dock upp i barnets kropp mycket effektivt. Bröstmjölkens sammansättning hos mammor med prematura barn skiljer sig från mjölken hos kvinnor som fött fullgångna barn. Den innehåller mer protein och immunglobuliner. Bröstets anatomi Bröstets anatomi är en viktig grundkunskap för förståelsen av den rådgivning vi ger. Om vi har en bra kunskap om bröstets anatomi kan vi lätt förstå betydelsen av rätt tag och tekniken vid handmjölkning. 65 % av körtelvävnaden finns inom en radie på 30 mm från bröstvårtans bas. Antalet mjölkgångar som mynnar ut i bröstvårtan kan variera mellan 4-18 stycken. Mjölkgångssystemet är komplext och mjölkgångarna har inte alltid ett symmetriskt eller radiellt mönster.

Vårdprogram 8(26) Bröstmjölk produceras hela tiden och mest i samband med amning eller urmjölkning. Det finns alltid bröstmjölk i brösten. I genomsnitt ammar barnet cirka 67 % av den tillgängliga mjölken som finns i bröstet. Bröstmjölken är genom arteget protein mycket lättsmält och tillåter amning kontinuerligt. Amning på natten utlöser en kraftigare prolaktinfrisättning än under dagen. Det betyder att mjölkproduktionen får sin bästa stimulans när barnet ammas på natten. Prolaktinhalten, som styr mjölktillverkningen, stiger snabbt i blodet i början av varje amningstillfälle och stannar kvar i högt läge en stund efter amning för att sedan dala. Långt avbrott i amningen ger större hack i prolaktinkurvan. Täta amningar ger en jämnare prolaktinstimulans. Mjölkstas Mjölkstas är ett fysiologiskt normaltillstånd som uppstår hos en del kvinnor då mjölken etableras på grund av ökad vävnadsvätska, ökad lymfvätska och ökad blodvolym i brösten. Mjölkstas är vanligast under tredje och fjärde dygnet efter förlossningen, men kan uppstå senare hos bröstreducerade kvinnor. Kan uppstå när produktionen är större än konsumtionen, t.ex. vid amningsnedläggning. Feber kan förekomma och ibland uppträder lymfangit. Avklingar oftast inom 1 2 dygn. Symtomen uppstår ofta gradvis i ett eller båda brösten med generell spändhet, svullnad och rodnad. Det kan vara smärtsamt och mamman kan känna frossa och få en lätt tempstegring på 38 grader. Under dessa dygn kan en lätt nedstämdhet förekomma. Lyssna, bekräfta, avdramatisera och ge information om tillståndet. Ge lugnande besked att det inte är mjölkstockning, framhåll det positiva med att mjölken etableras. Hör efter hur amningen fungerar. Uppmuntra mamman att amma efter barnets behov. Rekommendera värme alt kyla beroende på vad mamman upplever lindrar smärtan. Rekommendera smärtlindring t.ex Alvedon och Ipren. Handmjölka före amning om barnet har svårt att få tag om den spända vårtgården.

Vårdprogram 9(26) Vanliga amningsproblem Såriga bröstvårtor Har oftast med amningstekniken att göra, fel tag eller fel position vid bröstet. Ett visst slitage de första dagarna man ammar är normalt, det kan förekomma små vatten- eller blodfyllda blåsor på vårtan. Dessa försvinner på några dagar. Man kan på bröstvårtans form se om barnet har haft fel tag. Om bröstvårtan är hopklämd åt något håll eller är vit är det ett tecken på fel tag. Sår på vårtorna kan ha olika läge, placering och utseende. Viktigt att barnet får rota klart så att tungan kommer ner i munbotten och att barnet gapar riktigt stort. Sår på vårtorna kan orsakas av bakterier eller svamp, allergi eller torr hud hos mamman, fuktiga amningsinlägg eller salvor och fett som täpper till mjölkgångarna. Kort tungband hos barnet kan leda till såriga vårtor. Rätt tag Fel tag Noggrann handhygien. Gör en amningsobservation. Gör mamman uppmärksam på skillnaden i smärtupplevelse beroende på barnets läge och tag om bröstet. Observera bröstvårtans utseende efter amningstillfället och uppmärksamma mamman på betydelsen av detta. Täta och korta amningar är bättre än långa och utdragna. Vid behov av att öka frisättningen av oxytocin uppmuntra vila, värme och hudberöring.

Vårdprogram 10(26) Gå gärna utan BH under delar av dygnet. Om amningen är för smärtsam kom överens med kvinnan om lämplig urmjölkningsmetod. I handeln finns många hjälpmedel för såriga bröstvårtor, till exempel bröstvårtsskydd att använda som luftare och mjölkuppsamlare för våtmetod. Det finns också olika pads för läkning. Sår mitt över vårtan Dålig sugteknik, förbättra tekniken genom att framför allt invänta barnets rootingreflex. Sår på ovansidan Barnet hålls för lågt vid bröstet, det ger en dragning nedåt, höj barnets position. Sår på undersidan Barnet hålls för högt vid bröstet och ger en dragning uppåt, sänk barnets position. Sår på höger sida Håll barnet mer till höger. Sår på vänster sida Håll barnet mer till vänster. Läkemedelsbehandling Vid behov av smärtstillande medel är förstahandspreparat Ibuprofen 200-400 mg x 3, viktigt med jämn fördelning över hela dygnet (inte vid överkänslighet mot acetylsalicylsyra). Ges med fördel i kombination med Paracetamol 1 g x 4, jämnt fördelat över dygnet. Stora mjölkmängder Några dagar efter förlossningen får vissa mammor större mjölkproduktion än barnet behöver eller kan ta emot. Detta blir bättre eftersom efterfrågan styr tillgången. Låt barnet ta en paus flera gånger under amningstillfället. När barnet sugit igång utdrivningsreflexen, se till att barnet släpper bröstet en stund och låt mjölken rinna fritt i en mugg eller dylikt. Låt därefter barnet ta bröstet igen. Undvik att mjölka ur eftersom det leder till att mjölkproduktionen ökar ytterligare.

Vårdprogram 11(26) Barnet erbjuds att tömma ett bröst i taget eller att blockamma. Vid blockamning suger barnet från samma bröst vid flera amningstillfällen i rad och först efter flera timmar låter man barnet suga på det andra bröstet. Amningsställningen har betydelse. För att förhindra att barnet sätter i halsen kan barnet sitta ganska upprätt vid bröstet eller att mamman ligger på rygg och låter barnet ligga på sin mage och ta tag om vårtan uppifrån. Små mjölkmängder Vid för lite bröstmjölk kan barnet vara oroligt under och efter amning. Troliga orsaker till för lite bröstmjölk kan vara att man inte har ammat efter barnets behov, att utdrivningsreflexen är störd av adrenalin (trötthet, stress, smärta, oro), sömnigt barn som suger dåligt, tvillingfödsel eller jobbig förlossning, om mamman är bröstopererad eller matat barnet med ersättning. Att barnet får suga klart. Att barnet ammas från båda brösten vid varje amningstillfälle. Stimulera brösten några gånger extra för att öka mjölkmängden, helst genom att amma någon gång extra eller mjölka ur för hand alternativt med bröstmjölkspump. En metod för att öka tillgången på bröstmjölk är bröstkompressioner. När mjölkflödet avtar kan bröstet komprimeras, flödet blir då kraftigare och barnet suger mera aktivt. Så här gör man: Forma handen till ett C, håll handen runt det bröst som ammas och lillfingret mot revbenen och tummen ovanpå bröstet långt ifrån bröstvårtan och barnets mun. Krama mjukt och försiktigt ihop bröstet i takt med att barnet ammar. När mjölken kommer, håll kvar greppet tills barnet slutar att suga. När barnet tar sugpaus slutar man att trycka, när barnet börjar suga så kramar man igen. Kompressionerna kan göras genom hela amningen vilket gör att mjölkflödet ökar och därmed blir nyproduktionen av mjölk större. Favoritbröst Det händer att barn föredrar att amma på det ena bröstet. Anledningen kan vara att det ligger skönare på en sida eller att mjölken kommer fortare där.

Vårdprogram 12(26) Om barnet vägrar en sida, börja på favoritsidan och amma i några minuter tills utdrivningen kommit igång och den värsta hungern är stillad. Byt sedan bröst, det kanske passar bättre då. Ibland hjälper det om man helt enkelt flyttar över barnet i samma ställning. Man vänder alltså inte barnet när man byter bröst utan det får ligga med benen utefter mammas midja. Ändra mammans amningsställning, t.ex. till liggande amning. Accepterar barnet absolut inte det andra bröstet kan man amma på samma sida hela tiden. Handmjölka eller pumpa det andra bröstet. Otillräcklig viktuppgång Otillräcklig viktuppgång är ett relativt begrepp. Det är därför viktigt att veta hur barnet mår, barnets födelsevikt, barnets viktökning och längdtillväxt, hur amningen fungerar samt identifiera tecken som kan tyda på sjukdom hos barnet. Att barn ibland inte ökar i vikt kan vanligtvis lösas tillsammans med mamman med bibehållen amning. Vanliga orsaker kan vara fel position och läge vid bröstet, för få eller för långa ineffektiva amningstillfällen, tillväxtperiod hos barnet utan ökad amningsfrekvens, stress, rökning, sjukdom hos mamma eller barn. Försök finna tänkbar orsak tillsammans med mamman. Amma från båda brösten vid varje amningstillfälle Korta, täta amningar även nattetid. Amningsobservation Syftet med en amningsobservation är att tillsammans med föräldrarna gå igenom hur man uppmärksammar att barnet har rätt position och tag om bröstet och samtidigt ge grundläggande amningsråd för att främja en god amningsstart och förebygga komplikationer. En amningsobservation bör alltid göras i samband med bröstkomplikationer. (bilaga 1) Att mjölka ur för hand Under amningstiden kan mamman ibland ha stor nytta av att kunna mjölka ur för hand. (bilaga 2)

Vårdprogram 13(26) Att ge barnet mat med kopp och sked Urmjölkad bröstmjölk eller tillägg bör ges med kopp. En liten, mjuk plastmugg är bra. Det finns också en speciell drickskål att köpa på Apoteket. Fördelar är att muggen är lätt att göra ren och barnet blir inte förvirrat av att behöva suga på flaska som kräver en helt annan sugteknik än att suga på bröst. Håll barnet så att det sitter upprätt, det är svårt att dricka ur en kopp när man ligger. Fyll koppen eller skeden så mycket att du inte behöver luta barnet bakåt för att det ska nå mjölken. Det är bra om barnet får lapa i sig mjölken. Håll koppen eller skeden lätt mot barnets underläpp och luta koppen/skeden så att mjölken når kanten. Barnet kan då sträcka ut tungan och lapa i sig mjölken. Med det här sättet att mata får barnet träna att använda käkmuskler och tunga på samma sätt som när det ammas. Det är viktigt att man inte häller ned mjölken i barnets mun. Undvik att trycka ned barnets underkäke, det gör det svårare för barnet att lapa och svälja. Pumpning Det finns två typer av pumpar, handpump och elektrisk pump som finns att köpa på Apotek och i affärer för barnartiklar. Hantering och förvaring av bröstmjölk Bröstmjölk som skall frysas kan förvaras i kylskåp i max 1 dygn. Bröstmjölk som inte ska frysas kan förvaras i kylskåp i max 3 dygn. Blanda aldrig varm och kall mjölk eftersom temperaturen ökar hos den redan kylda mjölken, vilket kan leda till ökad bakterietillväxt. Bröstmjölk som ska ges till barnet klarar av att vara i rumstemperatur i max 6 timmar. Värm bröstmjölken till ättemperatur i vattenbad. Den bör inte värmas i mikrovågsugn eftersom en del ämnen i bröstmjölken förstörs. Bröstmjölkens kvalitet försämras också om den blir för varm. Upptinad bröstmjölk håller 1 dygn i kylskåp.

Vårdprogram 14(26) Bröstkomplikationer Mastit är ett samlingsnamn för en inflammation och infektion. Mastit uppträder sällan före 10 dagar efter förlossning. Är vanligast under andra och tredje veckan, förekommer framför allt under de första 12 veckorna. Kvinnor med sår på bröstvårtorna har tre gånger högre risk att få mastit. Det är viktigt att alltid informera om god handhygien vid sår på vårtorna. Detta för att förebygga infektioner. Bröstabscess är vanligast 6 veckor efter förlossningen. Bröstabscess orsakas alltid av en föregående infekterad mastit. Mjölkstockning Mjölkstockning är ett avflödeshinder i en eller flera mjölkgångar. Mjölken kan inte passera utan stockar sig, det kan kännas som en förhårdnad i bröstet. Ibland kan det vara det enda symtomet. Förebyggs enklast genom att barnet ligger rätt vid bröstet. Är mycket ovanligt den första veckan efter förlossningen. Orsak Felaktig amningsteknik. Ändrat amningsmönster. Mekaniska hinder, såsom BH som klämmer eller fingrar som trycker mot bröstet. Bärsele som tryckt mot bröstet. Störd utdrivningsreflex relaterat till stress, oro och/eller ömma bröstvårtor. Förkylning. Symtom Allmänt ruggig och sjukdomskänsla, ibland i kombination med feber. Generell spändhet/svullnad, rodnad. Uppstår oftast gradvis i ett eller båda brösten. Ibland förekommer sår och/eller sprickor på bröstvårtorna. Lyssna, bekräfta och avdramatisera. Initialt kan egenvård ske i hemmet under ett par dygn med ev. telefonuppföljning från amningsmottagningen alt hänvisning att mamma själv återkommer om besvären inte klingar av. Dryck, mat och vila är viktigt. Uppmuntra till fortsatt fri amning att utnyttja barnets sugande är den bästa metoden för läkning. Om BH används bör den vara rymlig för att underlätta avflödet, rekommendera mamman om möjligt låta bli att använda BH en tid.

Vårdprogram 15(26) Om behov av att öka frisättningen av oxytocin; uppmuntra närhet, massage över axlar och rygg samt hudberöring. Växla amningsställningar så att barnet suger från olika håll. Att mamman ändrar sin ställning. Ligga och amma om hon brukar sitta eller tvärtom. Prova alla lägen som utnyttjar tyngdlagen t.ex. knästående på alla fyra. Vid svårighet för barnet att få tag om bröstet, uppmuntra mamman att handmjölka så att vårtgården mjuknar. Att lägga värme på bröstet strax före amning kan kännas skönt och underlätta tömningen, lägg gärna en våt, varm handduk runt bröstet några minuter innan amning, vetekudde, värmedyna eller en varm dusch går också bra om värme upplevs behagligt. En lätt beröring med handflatan eller fingrarna över knölen under amning kan underlätta flödet för en del. Vid sår och sprickor på bröstvårtan, åtgärda såren och uppmuntra god handhygien. Vid svårighet att amma, prova handmjölkning. Använd elektrisk pump endast i undantagsfall där mamman inte kan amma eller handmjölka. Läkemedelsbehandling Vid behov av smärtstillande medel är förstahandspreparat Ibumetin 200-400 mg x 3, viktigt med jämn fördelning över hela dygnet (inte vid överkänslighet mot acetylsalicylsyra). Ges med fördel i kombination med Alvedon 1 g x 4, jämnt fördelat över dygnet. Bröstinflammation Orsak På grund av avflödeshinder pressas bröstmjölk ut i kapillärer och bindväv runt området och immunförsvaret reagerar. En inflammation uppstår, ingen infektion finns. Vid okomplicerad inflammation behövs inte antibiotikabehandling.

Vårdprogram 16(26) En mjölkstockning/inflammation blir inte bra på en gång utan den klingar av och mamman skall känna att det successivt blir bättre. En tid efteråt kan hon känna att det finns en öm punkt i bröstet. Det kan också bli en nedgång i mjölkproduktionen. Det beror på att i en mjölkkörtel som är överfull produceras ett ämne som hämmar vidare mjölkproduktion. Tänk därför på att det kan behövas tid för att arbeta upp produktionen igen. Om besvären kvarstår efter > 2 dygn skall bedömning göras av barnmorska/sjuksköterska eller läkare. Symtom Det inflammerade området blir ömt och svullet, rodnat och värmeökat. Allmänpåverkan ungefär som vid influensa. Hög feber som vanligen går tillbaka inom ett par dygn. Se mjölkstockning Läkemedelsbehandling Vid behov av smärtstillande medel. Förstahandspreparat Ibumetin 200-400 mg x 3, viktigt med jämn fördelning över hela dygnet (inte vid överkänslighet mot acetylsalicylsyra). Ges med fördel i kombination med Alvedon 1 g x 4, jämnt fördelat över dygnet. Bröstinfektion Orsak Vid bröstinfektion har bakterier kommit in i bröstet. Infektion har ett längre förlopp än inflammation. En infektion uppträder sällan före 10 dagar efter förlossningen. Symtom En eller flera resistenser kan kännas i bröstet. Ömhet, värmeökning och lokal rodnad. Influensaliknande symtom. Kraftigt förhöjd temperatur är vanligt. Sår finns oftast på bröstvårtan. och omvårdnadsåtgärder Som vid mjölkstockning Boka tid till amningsmottagning för amningsobservation och ev. odling från bröstmjölk och/eller bröstvårta.

Vårdprogram 17(26) Odling från bröstmjölk och vårta Ytlig (bröstvårtskrap). Tvätt med NaCl, använda handskar. Skrapa med odlingspinne på vårta och vårtgård. Stoppa pinnen i stuartrör. Djup (bröstmjölk). Lägg en handduk i kvinnans knä, tvätta händerna och sätt på dig handskar, tvätta bröstvårta och vårtgård med NaCl, mjölka ur den första droppen i handduken. Handmjölka därefter direkt ned i ett urinodlingsrör, lite mjölk på botten räcker, cirka 1 cm mjölk. Odlingarna skickas till Klin. Mikrobiologiska Lab., Gävle sjukhus/hudiksvalls sjukhus. Läkemedelsbehandling Vid staphylococcus aureus: T Heracillin 1 g, 1 x 3 x 10 upp till 8 veckor efter förlossning, därefter 750 mg, 1 x 3 x 10. Vid överkänslighet mot penicillin och om barnet är fullgånget ges: K Dalacin 150 mg, 1 x 3 x 10. Vid kraftig övervikt hos mor 300 mg, 1 x 3 x 10. Vid streptococcer A och B: T Kåvepenin 1000 mg, 1 x 3 x 10. Vid blandinfektion i första hand T Heracillin. Vid behov av smärtstillande läkemedel Förstahandspreparat Ibumetin 200-400 mg x 3, viktigt med jämn fördelning över hela dygnet (inte vid överkänslighet mot acetylsalicylsyra). Ges med fördel i kombination med Alvedon 1 g x 4, jämnt fördelat över dygnet. Uppföljning Daglig telefonkontakt/återbesök för utvärdering av åtgärder och ny bedömning skall göras. Bröstböld Orsak Bröstböld eller abscess är en ovanlig komplikation till mastit och innebär att mastiten utvecklats till varbildning. Mjölken i det infekterade bröstet kan vara varblandad (ofarligt för barnet att förtära). Vid misstanke om bröstböld skall patienten hänvisas till amningsmottagningen för en läkarbedömning. Symtom Febern går oftast ner eller försvinner och man mår bättre i kroppen. Bröstet gör intensivt ont och ofta kan en fluktuerande knöl kännas. En gulgrå skugga kan synas på bröstet. Huden kan vara spänd och glansig, ibland är bröstvårtan förskjuten.

Vårdprogram 18(26) Odling från bröstmjölk och bröstvårta. Kontakta läkare som undersöker bröstet med ultraljud. Punktering av bröstbölden och sedan dagliga spolningar på amningsmottagningen. Läkemedelsbehandling Vid staphylococcus aureus: T Heracillin 1 g, 1 x 3 x 10 upp till 8 veckor efter förlossning därefter 750 mg, 1 x 3 x 10. Vid överkänslighet mot penicillin och om barnet är fullgånget ges: K Dalacin 150 mg, 1 x 3 x 10. Vid kraftig övervikt hos mor 300 mg, 1 x 3 x 10. Vid streptokocker A och B: T Kåvepenin 1000 mg, 1 x 3 x 10. Vid blandinfektion i första hand T Heracillin. Vid behov av smärtstillande. Förstahandspreparat Ibumetin 200-400 mg x 3, viktigt med jämn fördelning över hela dygnet (inte vid överkänslighet mot acetylsalicylsyra). Kan med fördel tas i kombination med Alvedon 1 g x 4, jämnt fördelat över dygnet. Svamp Orsak Candida albicans finns normalt i slemhinnor och på huden utan att orsaka besvär. Vid infektion visar sig den som en vit beläggning eller vita prickar i munnen hos barnet och kallas då torsk. Ibland vill barnet inte ta bröstet beroende på att det är ömt i munnen. Symtom Ömma och inflammerade vårtgårdar och bröstvårtor (vita små fläckar eller flagig, röd, irriterad hud på vårta och vårtgård) kan också vara en svampinfektion. Misstänkt svamp eller bakterier vid långvarigt såriga bröstvårtor som inte vill läka Stark smärta, känsla av att det bränner eller kliar, ibland stickande, brinnande djup smärta som strålar ut i bröstet kan vara symtom på svamp eller bakterier. En svampodling kan tas enligt instruktioner som vid odling av bröstmjölk. Odlingen ger inte alltid utslag för svamp. Den kan bekräfta att det är svamp men inte utesluta detta. Bakterier är lättare att upptäcka.

Vårdprogram 19(26) När skall odling tas? Vid svårighet att sätta diagnos Vid terapisvikt Vid långvariga problem Hygien är viktig! Tvätta händerna noga i samband med amning, blöjbyte och toalettbesök. Tvätta allt som kommer i kontakt med barnets mun och mammans bröst såsom tröstnappar, amningsnappar, bitringar, leksaker etc. Pumptrattar och flaskor om sådan används. Använd gärna en BH i bomull som går att koka så att sporerna försvinner. Vid annat material i BH: n skölj till sist BH: n i ättika eller vinäger. Tvätta mors och barns kläder i 60 grader. Byt amningsinlägg ofta, använd helst amningsinlägg i bomull och koka dem ofta, eller använd inlägg av papper. Undvik att använda värmeinlägg. Svampen trivs och förökar sig i varma, fuktiga områden. Släng fryst, urmjölkad mjölk om du har mjölkat ur den under tiden med besvär, svamp kan överleva frysning. Lufta brösten ofta, använd luftare i BH:n. Den mamma som fått svamp i mjölkgångarna behöver stort stöd, uppmuntran och förståelse. Läkningen tar ofta väldigt lång tid. Amningsbarn och mamma ska alltid behandlas parallellt. Medicinsk behandling Behandling av mor; kräm t.ex. Miconazol eller Daktar 1 x 2 i minst 7 dagar. Överväg om eksem också föreligger och behandla enligt nedan. Blir det inte successivt bättre på några dagar övergår man till Flukonazol engångsdos 150 mg 1 x 1, ibland kan dosen behöva upprespas efter en vecka. Behandling av barn; Mixtur Mycostatin 100 000 IU/ml, 1 ml 4 ggr/dag i 4-6 veckor. Penslas i barnets mun. Bröstvårtseksem Orsak Bröstvårtseksem kan orsakas av salvor eller tvättmedel i BH: n. Om det troliga är att eksemet orsakats av tvättmedel bör mamman tvätta sina kläder i tvålflingor. Eksemet kan även uppstå efter svampbehandling. Fråga mamman om hon haft böjveckseksem som barn.

Vårdprogram 20(26) Symtom Symtom kan vara flagig, torr och fjällande, ibland även vätskande, bröstvårta och vårtgård. Eksem på vårtgården fungerar ofta som inkörsport för bakterier och svampinfektion. Viktigt att behandla eksemet för att huden ska läkas helt. Behandla med kompresser indränkta med NaCl två gånger per dag i 30 minuter. Smörj vårtan och vårtgården med 1 % hydrokortisonsalva 1 x 2 x 7. Kan ersättas av kräm Cortimyc eller Daktakort. 1x2 x7. Finns att köpa receptfritt på apotek. Krämen appliceras efter amning för att minska risken för barnets exponering för kortison. Torka av bröstet med bröstmjölk före amning. Salvan behöver inte tvättas bort före amning eftersom den försvinner inom en timme. Svårt, vätskande eksem behandlas med Kaliumpermanganat kompresser (1 ml Kaliumpermanganat 3 % per 1 liter ljummet vatten) appliceras 15 minuter. Låt lufttorka. Obs! Smakar illa. Kräm Betnovat 1 x 1 i 3-5 dagar. Kan kombineras med Kräm Mikonazol eller Daktar i 2 x 7 dagar om tecken på svamp. White nipple syndrom Orsak Är ofta kopplad till felaktig sugteknik. Mekanisk nötning orsakar uppehåll i blodcirkulationen i bröstvårtan som vitnar vid avslutad amning. Detta kan vara ett tecken på att det vid infektion finns en överretbarhet i kärlen och sämre cirkulation. Symtom Vitnade bröstvårtor vid avslutad amning. Detta är oftast mycket smärtsamt men lugn och värme i samband med amningen för att öka cirkulationen kan underlätta något. Amningsobservation Värme i samband med amning för att öka cirkulationen upplever många underlättar.