SAKL UNDERVISNINGPLAN Körkortskategorierna A1, A2 och A - grundutbildning

SAKL UNDERVISNINGPLAN Körkortskategorierna A1, A2 och A - grundutbildning Inledning Undervisningsplanen har uppgjorts så att den lämpar sig för användning i grundutbildningarna för kategorierna A1, A2 och A. Utöver denna undervisningsplan har uppgjorts separata undervisningsplaner för höjning av körkort i kategorierna A1 och A2 genom förarundervisning. Den strukturerande principen för innehållet i denna undervisningsplan är en modell med 5 nivåer, där föraren och körandet granskas utifrån hanteringen av motorcykeln, behärskandet av trafiksituationer, målen med körandet, de personliga förutsättningarna och den sociala miljön. Dessa fem aspekter bildar en helhet som styr förarens verksamhet i trafiken och hjälper honom eller henne att klara sig i trafiken. Utöver den egentliga undervisningsplanen presenterar denna plan centrala principer för lärande och undervisning och olika undervisningsmetoder. Det huvudsakliga målet är att eleven efter utbildningen har sådana kunskaper, färdigheter och attityder att han eller hon kan fungera självständigt som förare utan att äventyra sig själv eller andra trafikanter. Den nya motoristen förhåller sig realistiskt till sin egen körskicklighet och är motiverad att utveckla sig själv som förare. Motoristen förstår att hans eller hennes körsätt och trafikbeteende påverkar den allmänna uppfattningen om motorcykling och känner sitt ansvar även till denna del. Det är typiskt för motorcykling i Finland att den är säsongsbetonad. Detta bidrar till att det behövs övning och utbildning varje vår. Detta ska betonas särskilt under undervisningen. Under körsäsongen får motoristen körskicklighet och säkerhet, men efter pausen i körningen är de på en mycket lägre nivå. 1 MÅL OCH GRUNDLÄGGANDE FÄRDIGHETER 1.1 Förarutbildningen siktar på ansvarsfullhet Huvudmålet med förarutbildningen är att främja elevens utveckling till en ansvarsfull förare. Ansvarsfullhet handlar om säkerhet, socialt ansvar, ekologi och förarens vilja att utvärdera sin egen verksamhet och dess konsekvenser. 1.1.1 Säkerhet En ansvarsfull förare behärskar fordonets placering, riktning och hastighet och kan trafikreglerna. Han eller hon kan köra självständigt och

planmässigt under olika omständigheter. Föraren identifierar också risker som orsakas av föraren själv, andra trafikanter, motorcykeln och trafikmiljön och strävar efter att anpassa sitt eget körande efter dem, exempelvis genom att sänka sin körhastighet. Att förutse och förebygga risksituationer är förarens viktigaste ansvar. Säkerhetsmålet betonas inom motorcykelutbildningen särskilt för att motorcyklisten och passageraren är utan skydd, om det händer en olycka. Det är också viktigt att använda tillräcklig säkerhetsutrustning. 1.1.2 Socialt tänkande Socialt tänkande i trafiken innebär att föraren agerar enligt de normer som främjar säkerheten, respekterar de övriga trafikanternas rättigheter, kan förutse andra trafikanters åtgärder och fungerar förutsebart också själv samt kan hålla sina egna känslor under kontroll. Det är viktigt att motorcykeln syns i olika förhållanden. Det är särskilt viktigt att beakta de mest utsatta parterna i trafiken: barn, äldre och personer med funktionshinder. 1.1.3 Ekologiskt tänkande Föraren har också ansvar för miljön. Han eller hon ska sörja för att de utsläpp under underhåll och körning samt buller som motorcykling ger upphov till belastar miljön så lite som möjligt och att naturen inte belastas genom att välja fel ställen att köra på. 1.1.4 Bedömning av de egna handlingarna Varje elev kommer till förarutbildningen med sin unika personlighet och sitt eget sätt att förhålla sig till saker. Det är inte förarutbildningens uppgift att försöka förändra en människas grundläggande karaktär, och detta vore inte heller möjligt. En ansvarsfull förare förhåller sig dock realistiskt till sin egen körskicklighet och vill utveckla sig själv som förare. En ansvarsfull förare kan förutsättas att vara medveten om och beakta de effekter som hans eller hennes personlighet, mål och val har i trafiken, särskilt när de påverkar säkerheten, de övriga trafikanterna eller miljön. I utbildningen av unga förare är det särskilt viktigt att betona behovet att identifiera faktorer som anknyter till förarens beteende och livskontroll som riskfaktorer i trafiken. De mål för förarundervisningen som räknas upp ovan styr lärandet. Eleverna tillägnar sig inte målen på ett ögonblick, utan de byggs upp och kompletteras under inlärningsprocessens gång. Lärarens och examensmottagarens viktiga uppgift är att genom respons inrikta och stödja lärandet så att det utvecklas i riktning mot målen. 1.2 Den ansvarsfulla förarens grundläggande färdigheter Förarutbildningens primära uppgift är inte att förbereda eleven för förarexamen, men eleven kan uppnå framgång i examen genom de gemensamma målen för undervisningen och examen. Vid examen bedöms hur väl målet med förarutbildningens mål ansvarsfullhet har tillägnats. Detta syns i de praktiska situationerna i trafiken på körandets olika delområden, och därför kan det också bedömas. Därför ska förarens grundläggande färdigheter bedömas:

Observation och bedömning Anpassning av hastigheten Signalering Körlinjer Körordning i trafiken Avståndet till andra trafikanter Iakttagande av trafikregleringen Planering och självständigt genomförande av färden Utvärdering av egen verksamhet 2 GRUNDUTBILDNINGENS INNEHÅLL Eleven ska ges minst 12 lektioner teoriundervisning för kategori A1, A2 ellera. Enligt denna undervisningsplan är minst sex av dessa lektioner B -lektioner och sex A-speciallektioner. Om eleven dock har en gällande körrätt i kategori B, är minimimängden av teoriundervisning 6 A-teorilektioner. Körundervisning ska ges minst 9 lektioner, som indelas i hanteringsövningar och i körundervisning i trafiken. Eleven ska ges minst 2 lektioner undervisning på landsväg. Om eleven dock har en gällande körrätt i kategori B, är minimimängden av körundervisning 6 lektioner, varav 1 lektion på landsväg. Utöver de lektioner som nämns ovan omfattar kursen självstudier med hjälp av läroboken och exempelvis e-bilskolan. Självstudierna utgörs av uppgifter och självutvärderingar av olika slag. Efter att examinanden fått den föreskrivna undervisningen deltar han eller hon i förarexamen: först i teoriprovet och sedan i körprovet. 2.1 Teoriundervisning Längden på en teorilektion är 45 minuter, och samma dag kan hållas högst fyra lektioner. De bästa inlärningsresultaten uppnås då antalet lektioner är två eller högst tre per dag. Ämnena för lektionerna nedan har strukturerats på så sätt att två A- ämnen vanligen tar två lektioner. Förarutbildningens huvudmål behandlas inte separat, utan de tas upp vid behandlingen av varje ämne. Likaså betonas den ansvarsfulla förarens grundläggande färdigheter i olika ämnen efter behov. Typiska risker och olika sätt att förebygga dem behandlas i anslutning till nästan alla ämnen. Ämnena för lektionerna är: A 1 Motorcyklingens särdrag 30 min Särdrag Motorcykelkursen Körkortskategorier för motorcykel Trafiksystemet Motorcykling medför risker Förutsättningar för att klara sig på motorcykel Målet med lektionen är att ge en allmän bild om motorcykelkörningens särdrag och om de olika sätten att klara sig. Ämnet är en orienterande inledning i följande ämnen.

A 2 Motorcykeln och dess grundläggande hantering 60 min Motorcykeltyper och cyklar av olika storlekar Motorcykelns reglage Kontroll av bromsarna Test av ljusen Kontroll av däcken Kontroll före start Körställning Hanteringsuppgifterna i körprovet Målet är att lära känna motorcykelns grundkonstruktion och skillnaderna i användarsäkerheten mellan olika motorcyklar. Målet är också att få en uppfattning om grunderna i hanteringen av en motorcykel i låg hastighet. A 3 Motorcyklistens körutrustning 30 min Aktiv och passiv säkerhet Motorcykelhjälmar Visirer och skyddsglasögon Körskor och körhandskar Körkläder Målet är att inse att det är nödvändigt för föraren och passageraren att ha skyddsutrustning och använda dem på rätt sätt. A 4 På motorcykel i trafiksituationer 60 min Observation Motorcykelns synlighet Körhastighet Bromssträcka Motorcykelns placering Körlinjer Filkörning Körning i korsning Trafikledning Målet är att lära sig att tillämpa trafikreglerna och de grundläggande kunskaperna och färdigheterna i trygg körning vid körning på motorcykel i normala trafiksituationer. A 5 På motorcykel i landsvägshastigheter 60 min Styrning av motorcykeln genom att luta cykeln Motstyrning Körning i kurvor Stanna motorcykeln Risker vid landsvägskörning Omkörning Målet är att lära sig hastighetens inverkan och inhämta färdigheter i förutseende och hantering vid körning på motorcykel i landsvägshastigheter. A 6 Förebygga motorcyklistens risker 30 min Föraren och interna risker Fordonet Körsättet Målet är att lära identifiera risker och anvisningar för att förebygga dessa risker vid körning på motorcykel. Ämnet är samtidigt en sammanfattning över kursens ämnen.

B4 B5 Den ansvarsfulla förarens grundläggande färdigheter Observation och bedömning Reglering av hastigheten och situationshastighet Signalering Körlinjer Körordning Avståndet till andra trafikanter Iakttagande av trafikreglering Planering och självständigt genomförande av färden Utvärdering av egen verksamhet Samspelet i trafiken Förutseende och förutsebarhet Interaktionsfärdigheter Specialgrupper inom trafiken och deras beteende Risker i anslutning till andra trafikanter B6 B7 B8 B9 Trafikmiljön och trafikregleringen Trafikmiljöer Trafikregler Vägmarkeringar Vägmärken Trafikljus Trafikdirigerare Risker i trafikmiljön Körning i tätortstrafik Ansluta sig till trafiken Köra i trafiken Avlägsna sig från trafiken Risker i anslutning till körning i tätortstrafik Körning i korsning - Körlinjer Vid körning till korsning Körlinjer enligt grundregeln Märken som regerar körlinjen Körlinjer i specialfall Risker i anslutning till körlinjerna Körning i korsning - Körordning Körordning enligt grundregeln Märken som reglerar körordningen Trafikljus som reglerar körordningen Körordning i specialfall Plankorsning för järnväg Risker i anslutning till körordningen 2.2 Körundervisning Längden på en körlektion är 50 minuter. Nedan uppräknas ämnena för körundervisningen. 1 Hanteringsövningar och hanteringsuppgifter 1.1 Grundläggande hantering av motorcykeln körutrustningen och förberedelser inför körning

motorcykelns anordningar och säkerhetskontroll starta och stanna motorn hantering av stående cykel ställa motorcykeln på sidostöd och lyfta den av sidostöd leda motorcykeln körställning igångkörning och inbromsning smidig start och inbromsning start i backe växelbyte vid acceleration och inbromsning betydelsen av rätt användning av blicken för all hantering av cykeln 1.2 Balanskontroll och grunderna i körning långsam körning cykels styrning och körning i cirkel slalomkörning 1.3 Bromsningsmetoder och effektiv bromsning användning av bakbromsen användning av frambromsen bromsning med båda bromsarna kombinationsbromsar och ABS-bromsar 1.4 Styra motorcykeln styrning i låg hastighet väjning i en överraskande situation motstyrning i landsvägshastighet 1.5 Hanteringsuppgifter Långsam körning Slalomkörning Väjning Portar Inbromsning Nödbromsning 2. Trafikundervisning 2.1. Körning i stadstrafik observation och förutseende körhastighet och bromsning synlighet och signalering körlinjen och cykelns placering körordning och samspel avstånd och säkerhetsavståndet trafikreglering och trafikreglerna 2.2. Körning i landsvägstrafik observation och förutseende körhastighet och bromsning synlighet och signalering körlinjen och cykelns placering körning i kurva och motstyrning

körordning och samspel avstånd och säkerhetsavståndet trafikreglering och trafikreglerna 3 PRINCIPER FÖR UNDERVISNINGEN OCH UNDERVISNINGSMETODER 3.1 Strukturering av undervisningen I denna undervisningsplan ges inga detaljerade anvisningar om i vilken ordning de olika teorilektionerna ska ordnas eller vilket förhållande de har till körlektionerna. Bilskolan och trafikläraren ges möjligheter att strukturera lärandet efter elevernas behov och möjligheter. Det är ändamålsenligt att göra saker i en viss ordning i undervisningsprocessen. Exempelvis i början av körundervisningen ska man ordna tillräckligt många övningar i hantering av cykeln så att eleven i det följande skedet kan rikta sin huvudsakliga uppmärksamhet på trafiksituationerna. I körundervisningen avancerar man stegvis från enkla saker till komplexa. Teoriundervisningen och körundervisningen ska vara sammankopplade. I en resultatrik inlärningsprocess får körundervisningen stöd av teoriundervisningen. Principen om erfarenhetsbaserat lärande innebär i sin tur att erfarenheter från körundervisningen kan utnyttjas i teoriundervisningen, varvid det är möjligt att diskutera undervisningsstoffet mer fördjupat. Inlärning är en skapande och individuell process. Varje elev har sina egna individuella drag. Eleven har förhandskunskaper och -färdigheter, attityder och egenskaper som kan främja eller försvåra lärandet. Läraren ska i det första skedet ta reda på elevens särdrag och planera undervisningen under beaktande av dem. Vid undervisningen ska man använda tillräckligt mångsidiga och individuella undervisningsmetoder. 3.2 Elevens aktiva roll För att inlärningsmålen ska kunna uppnås, ska aktiva undervisningsmetoder användas. Vid aktiverande undervisning är det viktigaste målet att eleven lär sig, och det är eleven som har det huvudsakliga ansvaret för att lära sig. Lärarens roll bygger på hans sakkunskap och på metoden som är inriktad på att lära ut säkerhet. Aktiva inlärningsmetoder är bland annat hemuppgifter, elevuppgifter av olika slag, diskussioner, demonstrationer och självutvärderingar. De undervisningsredskap som används får inte ta plats av lärandet, utan de ska stödja det aktiva lärandet. Självstudier utgör en betydande del av det kunskapsmässiga lärandet. Eleven ska ha tillgång till högklassigt läromaterial under hela inlärningsprocessen. Effektivt läromaterial motiverar eleven till självutvärdering och självutveckling också efter motorcykelkursen. 3.3 Utvärderingar och respons Utvärderingar som eleven, trafikläraren och examensmottagaren utför i olika skeden av körundervisningen kan främja både uppnåendet av förarutbildningens mål och den individuella undervisningen. Målet är att responsen

stärker ett svagt självförtroende men inte ett överdrivet starkt självförtroende. För att den utomstående responsen ska vara effektiv, ska den få eleven att tänka och behandla information. Framför allt bör den inriktas på det ämne som ska läras, inte på personen och hans eller hennes egenskaper. Det är eleven som har ansvaret för att lära sig. Detta konkretiseras genom att eleven studerar självständigt, deltar aktivt på lektionerna och bedömer sin egen verksamhet. Självutvärdering är en central faktor vid inlärning, och kopplas till mottagandet av respons och till de metoder som används i undervisningen. Självutvärdering är ingen medfödd färdighet, men den är möjlig att lära sig. Därför ska man öva sig i självutvärdering precis på samma sätt som vilken annan färdighet som helst. I undervisningen kan man genom självutvärdering få möjlighet att behandla sådana faktorer som normalt ligger utanför ramen för elevens tankar och beslut, såsom målen med elevens egen körning eller det sociala tryckets inverkan. Ett av förarutbildningens mål är att öka förarens självkännedom som en del av utvecklingen till en ansvarsfull förare. Det är nödvändigt att sträva efter realism i självutvärderingen. 3.4 Motorcykelundervisningens särdrag En form av respons som kan användas i undervisningen är att följa med andras beteende. Det rekommenderas därför att elever följer med en annan elevs körundervisning. Vid körundervisning ska eleven klä sig i trygg skyddsutrustning: i hjälm, körhandskar, körskor och körkläder. Lärarens eget exempel i utrustningsfrågor är naturligtvis viktigt både vid demonstrationer och i all körning. Vid motorcykelundervisning ska man särskilt beakta motorcykelkörningens fysiska karaktär. Undervisningen ska differentieras efter cykeltyp, särskilt beträffande tunga motorcyklar. Genom utbildningen ska man kompensera för elevernas storleksskillnader och för skillnaderna i deras möjligheter att kontrollera sin cykel i både låga hastigheter och när hastigheterna ökar. Redan att hantera cykeln när cykeln står och i alla situationer som uppkommer i hastigheter under promenadhastighet utgör en stor utmaning för en liten förare. Här är utbildarens roll särskilt viktig, så att lärandet sker effektivt och eleven lär sig att lita på sig själv och på sin cykel, dock så att onödiga missöden undviks under inlärningsprocessen. I syfte att uppnå säkerhetsmålen för motorcykling ska tyngdpunkten i hanteringsundervisningen och hanteringsprovet vara på uppgifter som utförs i hög hastighet. Motorcyklisten utsätts för de allvarligaste farliga situationerna och de största bristerna i kunskaperna och färdigheterna just i dessa situationer. Även på detta område framhävs utbildarens roll. För att undvika missöden ska man avancera i undervisningen efter elevens individuella utvecklingstakt.