Ansvarsfulla investeringar Om fonder, etik och hållbarhet

Ansvarsfulla investeringar Om fonder, etik och hållbarhet

Ansvarsfulla investeringar Om fonder, etik och hållbarhet Fondbolagens förening (www.fondbolagen.se) Brasel Publishing (www.braselpublishing.se) Copyright 2012 Fondbolagens förening och förlaget Förlag: Brasel Publishing Grafisk form och illustration: Jonas Rahm Redaktör: Åsa Drakenberg Foto: bambooinasia.com (s 26), Magnus Borelius (s 56), Victor Brott (s 40), Howard Brundrett (s 52), Dan Coleman (s 42, 60 mitten), elvisphoto.com (s 34), Håkan Flank (s 12, 20, 61 underst), Magnus Fond (s 50), Handelsbanken (s 48), Handelsbanken/Bengt Evertsson (s 60 överst), Jann Lipka (s 14, 32, 61 överst), Henrik Malmsten (s 16), Tina Nilsson (s 28), SEB (s 61 mitten), Skagen Fonder (s 60 underst), Svenska kyrkan (s 54), Jakob Sörensen (s 24), Hanna Teleman (s 8, 22, 36), Anna Thorbjörnsson (s 38), Vontobel AG (s 46), Magnus Östh (s 10, 44) Brasel Publishing Tryck: Elanders Fälth & Hässler, Värnamo 2012 ISBN 978-91-86697-05-1

Innehåll Förord Pia Nilsson, Fondbolagens förening.......................................................... 8 Trender och fakta Att förvalta hållbart och ansvarsfullt en naturlig utveckling av aktiv förvaltning Anette P Andersson, SEB Fonder........................................................... 10 Fältbesök runt om i världen ett sätt att påverka i praktiken Ylva Hannestad, Nordea Fonder........................................................... 12 Dialog och påverkan på hemmaplan en grundpelare Marianne Nilsson, Swedbank Robur......................................................... 14 Hållbara och ansvarsfulla investeringar en bakgrund Henrik Malmsten, Swesif.................................................................. 16 Olika hållbarhetsbegrepp................................................................. 18 Undantaget på väg att bli huvudregel Sasja Beslik, Nordea Fonder............................................................... 20 Spararna Spararna rankar etik högt vid val av fondbolag Åsa Drakenberg, Fondbolagens förening.................................................... 22 Göra gott eller förvänta sig bättre avkastning? Jonas Nilsson, Handelshögskolan Umeå..................................................... 24 Påverkas avkastningen av ett utökat ansvarstagande? Emma Sjöström, Nuwa................................................................... 26 Öppenhet hjälper spararna att fatta beslut Axel Edling, Etiska nämnden för fondmarknadsföring (ENF)...................................... 28 ENF:s uttalande........................................................................ 30 Vi tar hjälp av ENF:s uttalande Anna Nilsson, Swedbank Robur............................................................ 32 Olika fondtyper samma ansvar? Hållbart synsätt gäller alla typer av fonder Josefine Ekros och Pär Löfving, DNB........................................................ 38 Hållbarhet en möjlighet i tillväxtmarknadsfonder Louise Hedberg, East Capital.............................................................. 40 Ett hållbart synsätt ska gälla även indexfonder Liza Jonson, SPP Fonder.................................................................. 42 Kan räntefonder ta hänsyn till hållbarhetskriterier? Anette P Andersson, SEB Fonder........................................................... 44 Ökat informationsintag positivt även för hedgefonder Erik Eidolf, Vontobel Stockholm............................................................ 46 Olika synsätt en utmaning för råvarufonder Magnus Strömer, Handelsbanken.......................................................... 48 Bolagen och kapitalägarna Tar svenska bolag ansvar för hållbarhetsfrågor? Nadine Viel Lamare, Första AP-fonden...................................................... 50 Ansvarsfullt företagande en nyckel till hållbar framgång på globala marknader Anders Nordström, ABB.................................................................. 52 Kapitalägare med samvete som driver utvecklingen Gunnela Hahn, Svenska kyrkan............................................................ 54 Ansvarsfulla investeringar för ett evigt perspektiv Magnus Borelius, Göteborgs stad.......................................................... 56 PRI som drivkraft FN:s sex principer driver utvecklingen..................................................... 58 Att tillämpa PRI-principerna i praktiken.................................................... 60 Screening hjälper till att sålla Ulrika Hasselgren, Ethix SRI Advisors........................................................ 34 God etik ett fundament för hela fondbranschen Lena Falk, Fondbolagens förening.......................................................... 36

Förord Den här skriften handlar om fondbolagens en ga ge mang i hållbarhetsfrågor. Omfattande krav på god etik och sundhet ställs på alla fondbolag. Även särskilda kriterier gällande miljö och sociala frågor har blivit mer av en huvud regel. Pia Nilsson vd Fondbolagens förening Det började med särskilda etikfonder som utesluter företag med anknytning till exempelvis vapen, alkohol och tobak. Utvecklingen har gått mot att hänsyn nu tas genom mer positiva urvalskriterier vid pla cer ingsbeslutet. Fondbolagen påverkar också i större utsträckning genom kontakter med bolagen de investerar i. Fondbolagen vill vara med och ta sitt ansvar. Branschen vill kännetecknas av öppenhet och långsiktigt ansvarstagande. Fondsparande passar mycket bra för långsiktigt sparande såsom regelbundet månadssparande. Inte minst är fonder ett efterfrågat alternativ för pensionssparande. Fondbolagen ska enligt lag utgå från andelsägarnas intressen, vilket betyder bästa möjliga avkastning utifrån fondens placeringsinriktning och särskilda kriterier. Det är mycket viktigt att spararna får lättillgänglig information för att kunna se vad som kännetecknar olika fonder och för att underlätta val av fond. Från och med 2012 finns EU:s nya faktablad för fonder. Det är intressant att ta del av konsumentforskning som visar att spararna har olika motiv för att välja fonder med uttalad hänsyn till ansvar och hållbarhet. En del sparare gör bedömningen att det ökar möjligheten till högre avkastning, medan andra sparare är beredda att avstå avkastning för den goda sakens skull. Forskningen visar dock att det inte finns något generellt samband med vare sig högre eller lägre avkastning för fonder som har särskilda kriterier om ansvar och hållbarhet. Ansvarsfulla investeringar innebär engagemang från fondbolagens sida i de företag som de investerar i. Förvaltarna efterfrågar till exempel företagens hållbarhetsredovisning och miljöpolicy. Miljö-, energi- och klimatfrågor står i fokus liksom mänskliga rättigheter, arbetsmiljöfrågor, antikorruption och god affärsetik. Det här är inte helt enkla frågor världen är inte svart och vit. Det kan handla om svåra gränsdragningar för vad som kan accepteras. Genom dialog och öppenhet kan alla sträva efter förbättringar och medverka till innovationer. Fondbolagens förening har därför beslutat att bidra till ökad kunskap om ansvarsfulla investeringar. För att underlätta detta arbete är föreningen medlem i Swesif (Sveriges forum för hållbara investeringar) och Network Supporter till FN-initiativet Principles for Responsible Investments (PRI), ett internationellt nätverk som arbetar tillsammans för att omsätta de sex principerna för ansvarsfulla investeringar i praktiken. Både Swesif och PRI kan du läsa mer om i denna skrift, som har tagits fram genom samverkan i branschen. Vi hoppas att den konstruktivt ska bidra till ökad kunskap och till en givande diskussion. Genom dialog och öppenhet kan alla sträva efter förbättringar och medverka till innovationer. 8 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R 9 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R

TRENDER OCH FAKTA Att förvalta hållbart och ansvarsfullt en naturlig utveckling av aktiv förvaltning Anette P Andersson förvaltare på SEB Fonder Vad innebär det i praktiken att förvalta ansvarsfullt och hållbart? Och vad är det för information man då söker hos företagen? Det är vanliga frågor som jag får både från företag och från kollegor. Hållbarhet tycks vara något som upplevs som svårt och otydligt för många. Det handlar om sunt förnuft. Att driva företag på ett ansvarsfullt och hållbart sätt betyder god kostnadskontroll och god riskhantering. Att hushålla med resurser och vara medveten om vilka risker som finns är något som varje företagsledning bör ha fokus på. Företag som har ett bra hållbarhetsarbete är ofta också finansiellt välskötta. Att hushålla med resurser såsom energi, vatten och material kan direkt räknas om till kronor och ören. Med god riskkontroll undviker dessa företag kostsamma anpassningar till lagkrav och har en bättre beredskap inför ökade kostnader såsom skatter, tullar och transportkostnader. Med en relevant och aktiv omvärldsanalys kan man snabbare och bättre möta förändringar i kundpreferenser och efterfrågan. Ett exempel på företag som inte haft en tillräckligt god riskmedvetenhet, och som också fått betala för det, är BP. Oljekatastrofen i Mexikanska golfen 2010 innebar en ofattbar ekologisk katastrof, och dessutom har företaget tvingats till kostsamma legala processer. De cirka tjugo miljarder dollar som företaget planerar att betala ut i skadestånd är förlorad vinst. Ett annat exempel är Siemens, som blev fällt för korruption och fick böta två miljarder euro. Dessa två exempel är kanske extrema, men om dessa företag hade haft bättre riskkontroll hade kanske detta kunnat undvikas. Så vad söker vi hos företagen för att kunna bilda oss en uppfattning om hur de bedriver sin verksamhet? Absolut viktigast är att företagsledningen är drivande och engagerad. De måste kunna redovisa sina strategier beträffande resursutnyttjande, personalpolitik, produktutveckling och styrning. Vi vill att de följer UN Global Compact (se sidan 18), som innehåller de mest grundläggande principerna för ansvarsfullt företagande. Vi önskar också att de redovisar sina utsläpp till Carbon Disclosure Project, en oberoende, icke vinstdrivande organisation som arbetar för att minska utsläpp av växthusgaser och verka för hållbar vattenanvändning av företag och städer. Det man inte mäter kan man heller inte förbättra. Att hushålla med resurser såsom energi, vatten och material kan direkt räknas om till kronor och ören. 1 0 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R 1 1 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R

TRENDER OCH FAKTA Fältbesök runt om i världen ett sätt att påverka i praktiken Förståelse för affärsvillkoren i de bolag vi investera r i är en av de viktigaste faktorerna för att kunna påverka ett bolag i positiv riktning. Fält besök är ett sätt för oss att få bättre förståelse för bolagens verksamhet. Därför besöker vi år ligen ett flertal bolag på olika platser i världen för att försöka påverka dem att förbättra sitt arbete med miljö och sociala frågor. Ylva Hannestad ESG-analytiker på Nordea Fonder Under 2011 besökte Nordeas team som jobbar med ansvarsfulla investeringar till exempel Kambodja för att träffa leverantörer till Hennes & Mauritz. Det som föranledde besöket var att det hade kommit ett flertal rapporter om bristande arbetsvillkor hos H&M:s leverantörer i Kambodja. Till exempel hade det rapporterats att det hos en av leverantörerna hade förekommit ett flertal fall av anställda som svimmat under arbetet. Under vårt besök upptäckte vi att de lokala undersökningarna av incidenterna inte var fullständiga. Några rapporter pekade på utmattning som orsak till svimningarna, medan andra ansåg att orsaken till incidenterna var masshysteri. Vår undersökning visade tydligt att det fortfarande fanns ett antal aspekter som behövde åtgärdas för att de anställda skulle få bättre arbetsförhållanden. Vi rekommenderade företaget att vidta en rad specifika åtgärder. Kylsystemet behövde förbättras för att hålla temperaturen i fabriken på en anständig nivå, och tillgången till dricksvatten under arbetstid behövde förbättras. Dessutom behövde bolaget hitta en bättre hantering av arbetstid och övertid vid högsäsonger. Förståelse för affärsvillkoren i de bolag vi i Nordea Fonder investerar i är en av de viktigaste faktorerna för att kunna påverka ett bolag i positiv riktning. Både Nordea och H&M var nöjda med den öppna och positiva inställningen hos fabrikens kinesiska ledningsgrupp. Fabriken vidtog omedelbara åtgärder gällande tillgången till dricksvatten och påbörjade ett mer långsiktigt arbete för att ytterligare förbättra arbetsvillkoren. 1 2 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R 1 3 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R

TRENDER OCH FAKTA Dialog och påverkan på hemmaplan en grundpelare Marianne Nilsson c h e f för ägarstyrning Swedbank Robur En trend som det senaste decenniet har vuxit sig allt starkare är att finansiella institutioner, till exempel fondbolag, förväntas ta ett aktivt ägaransvar i bolagen. De institutionella ägarna är i dag stora ägare i börs företagen, och kunderna förväntar sig att den som har valts till förvaltare av sparmedlen tar ett helhetsansvar för förvaltningsuppdraget. I detta ingår ett ansvarsfullt agerande i ägarfrågor. Det finns också en ökad insikt hos kapitalförvaltare om att detta bidrar till ett bättre värdeskapande i bolagen. Vårt ägarutövande i Swedbank Robur sker i stor utsträckning inför och på bolagsstämmor. Men vi har också en löpande dialog med styrelser och företagsledningar, och vi samverkar med andra ägare. Viktiga ägarfrågor är till exempel valberedningsarbetet. Valberedningen är ett beredningsorgan inför bolagsstämman med syfte att ta fram förslag på bland annat val av styrelse och revisorer. I exempelvis USA och Storbritannien är valberedningen ett utskott till styrelsen. I Sverige sker valberedningsarbetet utanför styrelsen. Valberedningsprocessen har blivit alltmer strukturerad med styrelseutvärderingar och kravprofiler för nya styrelseledamöter. Balansen mellan beroende och oberoende ledamöter utvärderas. Det är viktigt att det inom styrelsen finns en bred kompetens utifrån behovet i det specifika bolaget. Styrelsen måste också ha en sammansättning så att mångfaldsfördelar uppnås. Kapitalstruktur och utdelningspolitik, offentliga uppköpserbjudanden, aktierelaterade incitamentsprogram och hållbarhet är andra frågor där vi agerar aktivt i vår ägarroll. Som stor ägare har vi en naturlig plattform utifrån vilken vi kan ställa krav på bolagens arbete med miljö, mänskliga rättigheter, antikorruption och affärsetik, och dessa krav gäller för alla våra fonder. I vår dialog med bolagen betonar vi styrelsens ansvar för dessa frågor och behovet av tydliga dokument och styrsystem för bolagens konkreta förbättringsarbete inom området. Vi bejakar en utveckling som innebär att stora ägare tar ett ägaransvar. Det gagnar våra fondsparare. Vi vill också verka för största möjliga öppenhet och ett gott förtroende för aktiemarknaden. Bara i Sverige röstar vi på cirka hundrafemtio bolagsstämmor varje år. Vi medverkar också i över sextio valberedningar. Under åren har vi byggt upp en organisation som koordinerar och beslutar om våra ägaraktiviteter. Vi använder oss av såväl interna som externa resurser, exempelvis oberoende styrelseledamöter i fondbolaget. I vår ägarpolicy beskriver vi hur vi utövar vår ägarstyrning och vilka krav vi ställer på de bolag vi investerar i. Ägarpolicyn återfinns på vår webbplats. Där informerar vi också om vårt löpande ägar- och hållbarhetsarbete. I alla våra fonder kommer hållbarhetsfrågor in som en del i vår investeringsprocess. Våra hållbarhetsanalytiker utbildar löpande våra förvaltarteam om bolagens hållbarhetsarbete och utvärderar också våra finansiella motparter utifrån deras hållbarhetstjänster. Som stor ägare har vi en naturlig plattform utifrån vilken vi kan ställa krav på bolagens arbete med miljö, mänskliga rättig heter, antikorruption och affärsetik, och dessa krav gäller för alla våra fonder. 1 4 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R 1 5 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R

TRENDER OCH FAKTA Hållbara och ansvarsfulla investeringar en bakgrund Under 2000-talet har det blivit allt vanligare att förvaltare införlivar hållbara och ansvarsfulla kriterier i sin investeringsmodell. Vissa forskare anser emeller tid att hållbara och ansvarsfulla placeringar fick sin början redan med kväkarna på 1600-talet (de är kända för att de tidigt var motståndare mot slaveriet, kämpade för fred och hade en icke-hierarkisk organisation). Andra anser att det började med antiapartheidrörelsen på 1980-talet. Henrik Malmsten ordförande i Swesif Före 2000-talet spelade ofta en stark religiös värdegrund en roll i investeringsbesluten, och man ville att placerarnas egen etiska ståndpunkt skulle vara en del av investeringsprocessen. Under 2000-talet har man i allt högre grad övergått från övervägande etiska till främst hållbara och ansvarsfulla placeringar. I första hand handlar inte hållbara och ansvarsfulla placeringar om någon rädda-världen-mentalitet, utan syftet är att uppnå en så god avkastning som möjligt för investeringen. Det avgörande är sättet på vilket man uppnår denna avkastning. Hållbara och ansvarsfulla placeringar ger inte per automatik vare sig en högre eller en lägre avkastning. I första hand är det frågan om en mer komplett riskanalys, eftersom de företag som verkar enligt principerna för hållbar utveckling även tycks sköta sina ekonomiska åtaganden väl. Detta minskar i sin tur riskerna. Det finns flera sätt att gå till väga inom hållbara och ansvarsfulla placeringar, varav de vanligaste är att välja bort eller välja in vissa placeringsobjekt. Att välja bort innebär att man undviker att investera i företag som sysslar med exempelvis vapen, tobak och alkohol. Det var den vanligaste metoden för etikfonder före år 2000. Den positiva urvalsprocessen, det vill säga att aktivt välja in vilka företag man investerar i utifrån olika kriterier, fick sitt genomslag i början av 2000-talet. Metoden kan genomföras huvudsakligen på två sätt. Genom att tillämpa metoden Best-in-Class (bäst i klassen) väljer man att investera i de företag som i sina egna branscher har lyckats bäst med att införa ett hållbart arbetssätt. Det kan också handla om att basera sin placeringsstrategi på något särskilt tema, exempelvis inom förnybar energi. Att påverka bolag genom sitt ägarskap är ytterligare ett sätt att arbeta. Flera större institutionella ägare har också ökat sitt samarbete, vilket gett dem större genomslagskraft. De mest moderna förvaltarna i dag har integrerat ett hållbart och ansvarsfullt arbetssätt i hela organisationens placerings- och beslutsprocesser. De mest moderna förvaltarna i dag har integrerat ett hållbart och ansvarsfullt arbetssätt i hela organisationens placerings- och beslutsprocesser. 1 6 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R 1 7 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R

TRENDER OCH FAKTA Olika hållbarhetsbegrepp Olika förvaltnings metoder välja bort, välja in och påverka Begreppsfloran inom hållbara och ansvarsfulla placeringar kan tyckas vildvuxen. Förutsättningarna för de investerare som vill fokusera på ett hållbart och ansvarsfullt arbetssätt har dock förbättrats eftersom ett antal internationella normer och standarder har etablerats. Här redogör vi för de vanligaste begreppen. SRI, Sustainable and Responsible Investments, det vill säga hållbara och ansvarsfulla investeringar. Sådana investeringar syftar till en långsiktigt hållbar utveckling som tar hänsyn till kommande generationer samt beaktar frågor såsom mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och miljö. CSR, Corporate Social Responsibility, kan översättas till företagsansvar. Tanken är att företag har skyldigheter gentemot även andra intressenter än sina ägare. Företaget leds med andra ord med hänsyn till miljöansvar och socialt ansvar vid sidan av de ekonomiska målsättningarna. CSR kan underlätta ansvarsfulla placeringar, det vill säga placeringar där valet av placeringsobjekt styrs av placerarens egna kriterier eller värder ingar utöver förväntningar på ekonomisk avkastning. ESG, Environmental, Social and Governance issues, omfattar kriterier som gäller miljö ansvar, socialt ansvar och ägarstyrning. ESG har kommit alltmer i fokus under de senaste åren. Förvaltningsfokus i ämnet hållbara och ansvarsfulla placeringar låg tidigare på att enbart välja bort, det vill säga att ha en negativ urvalsprocess där man väljer bort företag eller branscher ur sin portfölj utifrån särskilda kriterier. I dag är det vanligt att även välja in, det vill säga man har en positiv urvalsprocess där placeraren söker företag som främjar ansvarsfulla affärs- Swesif och PRI Swesif (Swedish Sustainable Investment Forum, eller Sveriges forum för hållbara investeringar) grundades 2003 av ett antal större institutioner med syfte att höja kunskapen hos investerare om hållbara och ansvarsfulla investeringar. Swesif har sedan några år ett samarbete med FNinitiativet PRI (Principles for Responsible Investments). PRI är ett nätverk av interna- metoder och/eller producerar produkter eller tjänster på ett hållbart sätt. Placeraren kan även välja att påverka bolaget genom ett aktivt ägande för att främja en ansvarsfull affärsverksamhet och för att säkerställa avkastningen på placeringen i ett längre perspektiv. Läs om sållningsmetoden screening på sidorna 34 35. tionella investerare som arbetar för att implementera sex principer för hållbara och ansvarsfulla investeringar (se sidan 59). Många svenska och internationella kapitalägare och institutionella investerare har undertecknat PRI:s principer och arbetar för att införa arbetssättet i sin förvaltning och organisation. Global Compact. Drygt 6 000 bolag världen över följer United Nations Global Compact (UNGC), som är ett av FN:s initiativ för att uppmuntra företag att anamma och implementera hållbara och ansvarsfulla arbetssätt i sin verksamhet. Därtill finns ett antal OECD-riktlinjer. GRI, The Global Reporting Initiative, är en organisation utan vinstsyfte som har tagit fram en relevant och användbar standard för hållbarhetsredovisning. Mer än 3 000 bolag följer denna rapporteringsstandard. Hållbarhetsprofilen År 2011 lanserade Swesif verktyget Hållbarhetsprofilen. Det riktar sig till fondsparare och allmänhet och ska göra det möjligt att på ett överskådligt och enkelt sätt få information om hur fonder tillämpar hållbarhetskriterier i sin förvaltning. Läs mer på sidorna 32 33. 1 8 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R 1 9 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R

TRENDER OCH FAKTA Undantaget på väg att bli huvudregel Nästa steg inom ansvarsfulla investeringar kommer att bli att få fram fler integrerade produkter där relevanta miljöaspekter, sociala aspekter och affärsetiska aspekter är integrerade redan från början i alla fonder. Sasja Beslik vd Nordea Fonder Vid de granskningar som görs av etikfonder är det tydligt att dagens fonder inte motsvarar förväntningarna från omvärlden. Till exempel verkar det finnas en allmän tro att etikfonder per automatik har förbud mot fossila bränslen, men så är inte fallet. Utifrån vårt sätt att se finns det fem grupper av vad som brukar kallas för etikfonder: Grupp 1, som kom först, använder uteslutning av företag eller branscher, alltså negativ screening. Grupp 2, som kom lite senare, utesluter inga branscher utan väljer de företag som är bäst i klassen finansiellt, miljömässigt och socialt. Grupp 3 är temafonder. En klimatfond väljer exempelvis företag som tar speciella klimathänsyn eller som har produkter som gynnar klimatet, till exempel miljöteknikföretag. Grupp 4 är fonder som integrerar miljöaspekter och sociala aspekter i de vanliga fonderna. Det är framför allt den här typen av produkter som kommer att vinna mer mark i framtiden eftersom de aktivt bidrar till att skapa både bra avkastning och en mer hållbar värld. Grupp 5 investerar bara i företag som är hållbara. Till exempel görs inga investeringar i företag som använder fossila bränslen. Om fondbolagen skulle fortsätta att endast använda sig av metoden i den första gruppen, alltså uteslutning av företag, har de ingen makt att påverka. Det finns faktiskt stora möjligheter att påverka de bolag som ingår i portföljen, även om man är en förhållandevis liten ägare. Det är inte storleken som spelar roll, utan det är kunskapen om företagens verksamhet och utmaningar som gör skillnad. Påverkan ska alltid vara resultatorienterad. När vi träffar och besöker företag lämnar vi bakom oss kunskap och idéer till affärsutveckling men också tydliga åtgärdsplaner som vi följer upp. Slutligen tror jag att etikfonderna kommer att bli färre framöver och integreras i den vanliga förvaltningsprocessen och bli en del av det vanliga fondutbudet. Det är inte ägarens storlek som spelar roll, utan det är kunskapen om företagens verksamhet och utmaningar som gör skillnad. 2 0 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R 2 1 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R

SPARARNA Spararna rankar etik högt vid val av fondbolag Etikaspekten är en viktig ingrediens när spararna väljer fondbolag. Att fondbolagen erbjuder bra fonder med inriktning mot etik, miljö och ansvarsfulla investeringar rankas högt av alla. På en skala från ett till fem, där ett är inte viktigt och fem är mycket viktigt, får den aspekten en fyra i snitt. Utbud av etikfonder viktigt vid val av fondbolag Mycket viktigt 5 4 3 Det visar en omfattande undersökning bland svenskar i åldern 18 79 år 2 som TNS Sifo Prospera har genomfört på uppdrag av Fondbolagens för- Åsa Drakenberg Informationschef Fondbolagens förening ening under våren 2012. Att fondbolaget erbjuder bra etikfonder ses som mer betydelsefullt av kvinnor än av män. Kvinnorna ger den faktorn 4,3 på skalan, medan männen ger den 3,7. Skillnaden mellan olika åldersgrupper är inte särskilt stor, dock är etikfaktorn lite viktigare i den äldsta åldersgruppen (63 79 år) än Inte viktigt 1 Alla kvinnor män i den yngsta (18 42 år). Källa: TNS Sifo Prospera 2012. Vid val av själva fonden är etiska och miljömässiga hänsynstaganden i fonden den tredje viktigaste aspekten som spararen tar hänsyn till efter avgifter och risknivå. I undersökningen ställdes också frågan om vilken betydelse det har att ett fondbolag är aktiv ägare i de bolag som fonderna investerar i. Det kan ske till exempel genom att delta i bolagsstämmor eller genom att ha en löpande dialog med bolagen i olika frågor. Nära sex av tio anser att det har ganska eller mycket stor betydelse. I den här frågan är det männen som anser att det är en aning mer betydelsefullt än kvinnorna. 2 2 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R 2 3 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R

SPARARNA Göra gott eller förvänta sig bättre avkastning? Jonas Nilsson forskare vid Handelshögskolan i Umeå och Sirp (Sustainable Investment Research Platform) Att konsumenter i allt högre grad blivit intresserade av ansvarsfulla investeringar är inte speciellt konstigt. Även om investeringar i viss mån skiljer sig från vanliga köp beslut är fonder ändå en konsumentprodukt som förändras i takt med dess kunders preferenser. Miljö och etik har blivit allt viktigare för många människor, och att denna samhälleliga trend har slagit igenom också på fondmarknaden är därför naturligt. I takt med att ESG-faktorer (se faktarutan) fått större betydelse inom finanssektorn har även forskningsvärlden blivit mer intresserad av etiska investeringar. Kanske speciellt av den anledningen att etiska hänsyn till viss del kan sägas motsäga vissa traditionella föreställningar om de preferenser en investerare bör ha. Ett exempel på en fråga som diskuteras är vad det är som gör att fondsparare väljer att investera i etikfonder. Är det bara för att göra världen bättre, eller spelar även finansiell avkastning roll för sparares val? Forskning som fokuserar på fondkonsumenters motivation till invester ing i etikfonder visar att båda dessa faktorer är relevanta. Dock visar forskningen också att frågan till viss del är felställd. I stället för att fokusera på om etikfondskunder investerar för att göra gott eller för att de vill ha en bättre finansiell avkastning borde man fråga vem som investerar av dessa olika anledningar. Vad betyder ESG? ESG står för Environment, Social, Governance, det vill säga frågor som rör miljöhänsyn, sociala hänsyn (t ex frågor kring mänskliga rättigheter och arbetsvillkor) samt ägarstyrning. Flera studier visar att fondsparare har vitt skilda anledningar till att investera etiskt (t ex Nilsson 2009, Derwall m fl 2011). Vissa väljer etikfonder eftersom de har ett äkta etiskt och miljömässigt engagemang. Denna grupp vill gärna påverka företags beteende eller bojkotta företag som de tycker är etiskt tvivelaktiga. Dessa sparare skiljer sig dock markant från dem som investerar i etikfonder främst för att de tror att det kan vara en bra affär ekonomiskt. Här är etikfonder ett alternativ för sparare som tror att investeringar i hållbara företag är ett bra sätt att få en god finansiell avkastning. För dessa sparare behöver en investering i en etikfond således inte nödvändigtvis ha något med etiskt engagemang att göra. På webben Hela Jonas Nilssons avhandling finns på www.ub.umu.se. Sök på Consumer decision making in a complex environment. Författarens läsrekommendationer Derwall, J m fl (2011), A tale of values-driven and profit-seeking social investors. Journal of Banking & Finance, 35 (8), s 2137 2147. Nilsson, J (2009), Segmenting socially responsible mutual fund investors: The influence of financial return and social responsibility. International Journal of Bank Marketing, 27 (1), s 5 31. I stället för att fokusera på om etikfondskunder investerar för att göra gott eller för att de vill ha en bättre finansiell avkastning borde man fråga vem som investerar av dessa olika anledningar. 2 4 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R 2 5 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R

SPARARNA Påverkas avkastningen av ett utökat ansvarstagande? Emma Sjöström Ekonomie doktor, Grundare av kunskapsbyrån Nuwa Lönar det sig att investera ansvarsfullt? Många forskare har ägnat stor möda åt att ta reda på just detta, och det korta svaret är att resultaten pekar i olika riktningar. Man kan därför inte säga att avkastningen är vare sig bättre eller sämre i etikfonder än i andra fonder. Det går att finna stöd för att fonder och index där hänsyn tas till miljö och socialt ansvar står sig både bättre och sämre än sina konventionella motsvarigheter. Många forskare tycks dock finna att det inte är någon nämnvärd skillnad i den riskjusterade avkastningen. Detta bekräftas bland annat i den översiktsstudie jag gjort, där jag gått igenom all akademisk forskning på området som publicerats under åren 2008 2010. Den visar att av tjugoen studier finner en tredjedel att ansvarsfulla investeringar inte medför vare sig högre eller lägre avkastning. Nästan lika många studier visar ett blandat resultat inom samma undersökning, exempelvis att det varierar över tiden, mellan produkter eller mellan marknader. Utöver detta kommer fem studier fram till att ansvarsfulla investeringar ger en högre avkastning, och tre studier visar att de ger lägre avkastning än konventionella motsvarigheter. Det är egentligen inte förvånande att forskningen visar så olika resultat. Studierna använder data från olika marknader, olika tidsperioder och undersöker olika slags produkter. Forskare kan använda olika mätmetoder och göra mer eller mindre rigorösa studier. Huruvida en fond (ansvarsfull eller inte) har gått bättre än en jämförelsefond kan förstås också påverkas av andra faktorer än sådana som direkt kan kopplas till miljö och socialt ansvar, något som inte alltid undersöks i studierna. Att ansvarsfulla investeringar kan definieras på många olika sätt gör också att det är lite som att jämföra äpplen och päron: medan vissa fonder undviker vapen och alkohol, är andra fokuserade på miljöarbete eller arbetsvillkor hos bolagens leverantörer i låglöneländer. Avkastningen från denna flora av fonder kan förstås skilja sig åt. En övergripande slutsats blir därför att det är vanskligt att generalisera om ansvarsfulla investeringar med utgångspunkt från enskilda studier. Uttalanden av typen Nu är det bevisat hållbara fonder går bättre/ sämre är därför inte trovärdiga. Vi borde i stället rikta om vårt sökljus. Snarare än att fastna vid hur avkastningen sett ut i ett historiskt perspektiv bör vi ställa frågan: Varför blir avkastningen högre eller lägre i olika fall? Först då blir det riktigt intressant. På webben Emma Sjöström (2011), The performance of socially responsible investment: A review of scholarly studies published 2008 2010. Stockholm School of Economics; Nuwa AB. http://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=1948169. Att ansvarsfulla investeringar kan definieras på många olika sätt gör också att det är lite som att jämföra äpplen och päron: medan vissa fonder undviker vapen och alkohol, är andra fokuserade på miljöarbete eller arbetsvillkor hos bolagens leverantörer i låglöneländer. 2 6 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R 2 7 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R

SPARARNA Öppenhet hjälper spararna att fatta beslut Axel Edling ordförande i Etiska nämnden för fondmarknadsföring, ENF Spararna måste få en öppen redovisning av vad en särskilt ansvarsfull placeringspolicy innebär så att de själva kan värdera om den motsvarar deras förväntningar. Det förutsätter fullgoda produktbeskrivningar men också kontroller som säker ställer att fondens placeringspolicy genomförs. Många sparare söker investeringar som kan bidra till en god utveckling inte bara av det egna sparandet utan också ur ett vidare perspektiv som inkluderar exempelvis globala miljö- och rättvisefrågor. Som svar på det finns det ett utbud av fonder som marknadsförs som särskilt ansvarsfulla. ENF:s vägledning från 2009 tar sikte på marknadsföringen av de här fonderna. En given utgångspunkt följer redan av god sed: all marknadsföring ska vara sann och vederhäftig och den ska ge tillräckligt med relevant information för att spararna ska ha ett rimligt underlag för informerade beslut. Detta väger särskilt tungt när produkterna i sig är svårbedömda, vilket är fallet vid fondsparande. Också för branschens egen trovärdighet bland konsumenterna är det nödvändigt att informationen klarar högt ställda krav. Förutom en fullgod produktbeskrivning ska det också finnas en kontroll som säkerställer att fondens placeringspolicy genomförs. Tydlighet om dessa saker är avgörande både inför köpbeslut och under relationen därefter mellan fond och sparare. En fråga som kom upp i ENF under arbetet med vägledningen var om begreppet etisk borde definieras. Vi stannade för att det var olämpligt att försöka göra det. Begreppet är visserligen oprecist, och risken är att det används på ett svepande sätt som kan bädda för falska förväntningar hos spararna, men att en gång för alla fastställa var den etiska ribban ska ligga är ogörligt. Här bör i stället spararnas preferenser få styra. En central punkt i vägledningen från ENF är att när ett fondbolag i sin marknadsföring lyfter fram att en viss fond är inriktad på exempelvis miljömässiga eller sociala hänsyn så måste det vara helt klart vad det finns för substans i detta. Till exempel måste göras tydligt vilka branscher eller produkter fonden väljer bort. Som ett grundkrav har ENF slagit fast att högst fem procent av omsättningen i ett bolag man investerar i får komma från en bransch som fondbolaget påstår sig undvika. Det har ibland höjts röster för att i stället gå in för nolltolerans. ENF kom till slutsatsen att detta inte skulle vara realistiskt, kanske snarare ett slag i luften. Det är i dag praktiskt omöjligt att helt säkerställa att inte någon del av omsättningen i de bolag där man investerar kommer från vissa bortvalda branscher. Vi har också utgått från att konsumenternas val utifrån en bättre transparens kring bolagens arbete med frågor kring etik och miljö kommer att leda i riktning mot nolltolerans. De senaste åren tycks också användningen av etiketten etisk ha minskat något. I stället talas det mer konkret och begripligare om inriktning på ansvarsfulla placeringar, miljö, hållbar utveckling och så vidare. Det tror jag är bra, inte minst med tanke på de frågetecken som kan uppstå kring fonder som inte lanseras som etiska. Självklart måste en seriös verksamhet respektera exempelvis gällande konventioner om mänskliga rättigheter liksom internationella normer till skydd för klimat och miljö. Utbudet av fonder och spararnas agerande präglas av dynamik. Frågorna kring ansvarsfulla placeringar är mycket uppmärksammade, i vårt land och internationellt. ENF har aviserat att det inom några år sannolikt finns anledning att se över vägledningen. Inför den översynen vill vi gärna ta del av erfarenheter och synpunkter från konsumenterna och branschen. Etiska nämnden för fondmarknadsföring (ENF) ENF är en oberoende nämnd med syfte att följa upp att fondbolagen i sin information och marknadsföring beaktar de regler som gäller. Det gäller bland annat Fondbolagens förenings riktlinje för fondbolagens informationsgivning och marknadsföring av fonder. Nämnden kan på eget initiativ uttala sig i principfrågor. Dessutom kan såväl enskilda personer som företag och myndigheter anmäla ärenden till nämnden. Självklart måste en seriös verksamhet respektera exempelvis gällande konventioner om mänskliga rättigheter liksom internationella normer till skydd för klimat och miljö. 2 8 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R 2 9 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R

SPARARNA ENF:s vägledande uttalande om marknadsföring av etikfonder ENF uttalade sig redan 2004, på begäran av Konsumentombudsmannen, om marknadsföring av etiska fonder. År 2009 fanns önskemål om uppdatering av uttalandet eftersom utvecklingen gått framåt och begreppsbilden förändrats. Av ENF:s vägledande uttalande framgår sammanfattningsvis följande: ENF anser att följande ska vara uppfyllt för att en fond ska kunna marknadsföras som etisk eller med andra formuleringar som anger eller antyder att fonden riktar in sig på placeringar utifrån särskilda miljömässiga, sociala eller andra liknande hänsyn. Fondbolaget ska ha en väl definierad process för att välja ut sina placeringar. Detta gäller oavsett om fondbolaget tillämpar positiva eller negativa kriterier i sin urvalsprocess eller om bolaget arbetar genom att söka påverka de bolag, där placeringar sker, i önskad riktning. Fondbolaget ska ha en funktion för att löpande kontrollera och säkerställa att urvalsprocessen följs. När det gäller placering utifrån negativa urvalskriterier får högst fem procent av omsättningen i det bolag där placeringen sker, eller i den koncern där bolaget ingår, avse verksamhet som inte lever upp till de särskilda krav som fondbolaget har ställt upp. Utöver de uppgifter om fondens placeringsinriktning som ska framgå av fondbestämmelser, faktablad och informationsbroschyr, ska fondbolaget på ett tydligt och lättillgängligt sätt redovisa bolagets placeringspolicy för fonden, inklusive information om urvals kriterier och omsättningsgränser, och bolagets urvalsprocess för fonden samt det sätt på vilket processen kontrolleras och säkerställs. Informationen ska lämnas på bolagets hemsida, men det ska alltid vara möjligt att också få den i skriftlig form. Fondbolaget ska i sin årsberättelse och halvårsredogörelse redovisa hur placeringspolicyn uppfyllts beträffande inriktningen på placeringar utifrån särskilda hänsyn. I den mån avvikelser skett från policyn, ska fondbolaget informera om vilka åtgärder som vidtagits med anledning av detta. 3 0 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R 3 1 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R

SPARARNA Vi tar hjälp av ENF:s uttalande Anna Nilsson chef för Swedbank Roburs hållbarhetsanalys Swedbank Robur har haft hållbarhetsfonder i sitt sortiment sedan trettio år tillbaka. Under 90-talet växte det fram en vildvuxen flora av etikfonder på den svenska marknaden. Tillämpningen av etikkriterierna var mycket varierande, vilket var förvirrande för kunderna och skapade trovärdighetsproblem även för seriösa hållbarhetsfonder. Först så sent som för åtta år sedan kom ett vägledande uttalande från Etiska nämnden för fondmarknadsföring (ENF) kring hur branschen får marknadsföra fonder som etiska eller hållbara. Vår uppfattning är att det vägledande uttalandet från ENF har lett fram till att det i dag finns färre fonder på marknaden som har otydliga hållbarhetskriterier. Det centrala i det vägledande uttalandet från ENF är kravet på att fondbolaget ska ha en väldefinierad urvalsprocess och en tydlig extern kommunikation kring kriterierna, urvalsprocessen och resultatet. Eftersom hållbarhetsfonderna kan ha så olika karaktär, exempelvis bara investera i de bolag som har det bästa miljöarbetet i varje bransch, eller bara investera i bolag som inte tillverkar vapen eller tobak, så är det viktigt att kunderna kan se vad varje fond står för och därmed kunna välja de fonder som passar just dem. Vi har information om våra hållbarhetskriterier, våra analysresurser och våra analys- och urvalsprocesser på vår hemsida och Hållbarhetsprofilen riktar sig till fondsparare och den intresserade allmänheten men kan även vara användbar för rådgivare och kundansvariga. även i fondfaktablad och informationsbroschyrer. Vi kompletterar detta med konkreta exempel på hållbarhetsanalyser av bolag och bolagsdialoger i bland annat nyhetsbrev och årsrapporter. Vi har även varit med och tagit fram ett standardiserat informationsblad, en så kallad hållbarhetsprofil, i samarbete med Swesif, Sveriges forum för hållbara investeringar. Informationsbladet kan användas av fonder för att ange hur förvaltningen tar hänsyn till miljömässiga, sociala och affärsetiska frågor. Hållbarhetsprofilen riktar sig till fondsparare och den intresserade allmänheten men kan även vara användbar för rådgivare och kundansvariga. Hållbarhetsprofilen ska ses som ett komplement till det vanliga fondfaktabladet och syftar till att underlätta jämförelsen av hållbarhetskriterier mellan olika fonder från olika aktörer. Ett år efter införandet använder alla de stora aktörerna på marknaden i Sverige Hållbarhetsprofilen, och Swesif håller som bäst på att se över hur den kan förfinas och hur användandet av och kännedomen om profilen ska kunna öka ytterligare. Vi deltar aktivt i det arbetet, dels för att det är viktigt att det finns en öppenhet i arbetet kring hållbarhetsfonder, dels för att vi vill underlätta för spararen att välja hållbarhetsfonder. 3 2 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R 3 3 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R

SPARARNA Screening hjälper till att sålla Ulrika Hasselgren vd Ethix SRI Advisors Screening är ett vanligt begrepp i många sammanhang, till exempel inom organisationsstyrning, rekrytering och vård. En screening kan vara en bred översyn eller fokusera på vissa specifika frågor. Screening är också ett vanligt begrepp när man talar om ansvarsfulla investeringar, strategier för hållbarhet eller etik- och miljöfonder. Screening är i det här sammanhanget en metod med vilken man systematiskt i en given population (till exempel en fonds innehav) letar efter en viss faktor som kan ha en inverkan på innehavet (företaget) eller fonden. Med screening försöker man hitta incidenten eller riskfaktorn i ett så tidigt stadium som möjligt för att kunna förebygga ett eventuellt problem eller lösa det. Screening innebär alltså att man utifrån innehaven i en fond och utifrån fastställda kriterier för exempelvis miljö och mänskliga rättigheter aktivt letar efter bolag som på ett eller annat sätt inte lever upp till kriterierna. Beroende på vilka kriterier man fastställer för screeningen görs det systematiska sökandet på olika sätt. Om man till exempel fastställer kriterier för miljö och mänskliga rättigheter utifrån FN-konventioner och internationella överenskommelser görs det systematiska sökandet hos ett stort antal öppna källor, till exempel FN-organ, myndigheter, expertorganisationer, frivilligorganisationer och media. Tillsammans med information från bolag och branschorganisationer ger det en grund för att bedöma ett problem eller ett bolags involvering i en viss situation. Om kriterierna i stället handlar om branscher eller produkter till exempel alkohol, tobak och vapen görs det systematiska sökandet direkt hos bolaget i årsredovisningar samt genom bransch- och expertorganisationer. En ytterligare variant av screening är att göra ett positivt urval av bolag som bedöms ha ett bra arbete gällande till exempel miljö och socialt ansvar En ytterligare variant av screening är att göra ett positivt urval av bolag som bedöms ha ett bra arbete gällande till exempel miljö och socialt ansvar. och som väl hanterar sina risker och möjligheter kopplat till miljö och socialt ansvar. Här görs det systematiska sökandet direkt hos bolaget samt tillgänglig information från olika relevanta källor. Oavsett val av kriterier resulterar screeningen i att ett antal bolag identifieras. Fondförvaltaren kan sedan antingen föra en dialog med bolagen, i syfte att påverka det som identifierats som problematiskt eller riskfyllt, välja att inte investera i de bolag som identifierats som problematiska eller riskfyllda, eller aktivt välja de bolag som bedöms som bäst i sina respektive branscher. Den som först utvecklade en screeningmetod utifrån internationella normer för miljö och mänskliga rättigheter var Sjunde AP-fonden, som redan år 2000 fick riksdagens uppdrag att ta etik- och miljöhänsyn i förvaltningen utan att göra avkall på målet om hög avkastning. Ethix SRI Advisors tillhandahåller bland annat en systematisk bevakning av mer än 6 000 bolag över hela världen utifrån fastställda kriterier för till exempel miljö, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och korruption. 3 4 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R 3 5 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R

SPARARNA God etik ett fundament för hela fondbranschen Lena Falk Biträdande chefsjurist, Fondbolagens förening Den här skriften handlar om fondförvaltning där man tar särskild hänsyn till faktorer som etik, miljö och sociala aspekter. Men god etik gäller i allra högsta grad alla fondbolag, oavsett förvaltningens karaktär, eftersom all fondförvaltning ska ske i andelsägarnas gemensamma intresse. Att skapa och upprätthålla förtroende för fondmarknaden är en viktig uppgift för hela branschen. Därför finns, vid sidan av lag och föreskrifter, sedan många år självreglering som syftar till att sammanfatta de principer som bör råda vid utövande av fondverksamhet i Sverige. Fondbolagens förenings egen Svensk kod för fondbolag är god sed på svensk fondmarknad och binder alla bolag som är medlemmar i föreningen. En grundläggande princip i koden är att fondverksamhet ska vara sund och betecknas av hög integritet. Dessutom kräver koden att alla som företräder ett fondbolag ska handla på ett etiskt godtagbart sätt. Etiska ställningstaganden ska vara en del av alla fondbolags verksamhet, och det följer av lag att fondbolaget alltid ska handla hederligt, rättvist och professionellt. Vid sidan av koden har Fondbolagens förening instiftat ett antal riktlinjer. I föreningens riktlinje om fondbolagens ägarutövande poängteras fondbolagets skyldighet att sträva efter bästa möjliga avkastning till andelsägarna och att agera i andelsägarnas gemensamma intresse. I vilken utsträckning finns i denna formulering utrymme att ta hänsyn till andra aspekter än just avkastning? Självklart underlättar det om fondens särskilda placeringsinriktning tagit höjd för att miljömässiga eller sociala aspekter ska beaktas vid förvaltningen. Samtidigt står det klart att etiska hänsyn som inte påverkar avkastningen negativt aldrig kan anses strida mot andelsägarnas gemensamma intresse.* Det kommer sannolikt rent av att bli allt tydligare att det inte är en fråga om hur dyrt det är att analysera företagen utifrån hållbara principer, utan om hur dyrt det kan bli om man inte gör den analysen. Ett av de viktigaste verktygen för att säkerställa sund fondverksamhet är öppenhet och god information. Därför tar Fondbolagens förenings riktlinjer upp hur information ska lämnas av fondbolag som marknadsför fonder som etikfonder eller som har en placeringsinriktning med särskilda miljömässiga, sociala eller andra liknande hänsyn. Tydliga ställningstaganden för grundläggande etiska hänsyn såsom mänskliga rättigheter eller miljöhänsyn har betydelse för att upprätthålla förtroendet för allt fondsparande. Lag och föreskrifter tillsammans med föreningens kod och riktlinjer garanterar en hög standard och en bransch som tar sitt ansvar för god etik i fondsparandet. Därigenom föreligger förutsättningar för en fondmarknad där grundläggande principer om ansvar och hållbarhet genomsyrar alla investeringar. På webben Fondbolagens förenings kod och riktlinjer finns i sin helhet på www.fondbolagen.se. * ) Se Sebastian Siegl (2011), Förvaltaransvar mot ett tydligare regelverk. I: L G Hassel, L-O Larsson & E Nore (red), Hållbar utveckling: Från risk till värde. Lund: Studentlitteratur, s 124. Det kommer sannolikt rent av att bli allt tydligare att det inte är en fråga om hur dyrt det är att analysera företagen utifrån hållbara principer, utan om hur dyrt det kan bli om man inte gör den analysen. 3 6 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R 3 7 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R

OLIKA FONDTYPER SAMMA ANSVAR? Hållbart synsätt gäller alla typer av fonder Aktiefonder är troligen de fonder som de flesta sparare sammankopplar med hållbara investeringar. Det finns en god anledning till att det är så, då man som aktieägare har ansvar för hur företagets verksamhet sköts. För tjugofem år sedan verkade svenska och andra nordiska bolag i stor utsträckning endast på våra hemmamarknader, där lagar satts enligt tydliga demokratiska spelregler. Det var då relativt enkelt att hantera en nordisk aktiefond genom att helt enkelt undvika bolag med oönskade produkter. Globaliseringen har bidragit till att nordiska företag utsatts för nya risker. Nordiska bolag har i dag i allt högre grad tillverkning och underleverantörer förlagda i utvecklingsländer, och bolagen möts då ofta av problem och utmaningar som karakteriserar dessa marknader, exempelvis låg ekonomisk standard och odemokratiskt styre. Till detta kommer en galopperande ekologisk kris, med klimathotet i spetsen, vilket medfört att företag som vill vara en del av en hållbar framtid måste ändra sin produktion och sin energikonsumtion. Företag har i allt större utsträckning insett att de måste se över hela livscykeln av en produkt och att även indirekta utsläppskällor såsom transporter är av betydelse. Med dessa förändringar har också fondverksamheten fått ändra på sig. En förvaltare för en hållbar aktiefond måste i dag väga in en mängd nya faktorer i sina investeringsbeslut. Har företaget system som förhindrar medverkan till brott mot mänskliga rättigheter och arbetsrätt? Vad har man för inställning till korruption? Vad är riskerna i ett bolag som är alltför beroende av fossila bränslen? Vi arbetar i dag aktivt med att analysera och bedöma hållbarhetsrisker Josefine Ekros och Pär Löfving hållbarhetsanalytiker på DNB och har dedikerat specifika resurser till ändamålet. Fondernas förvaltare försöker också aktivt minska riskerna genom att i dialog med bolagen diskutera åtgärder som företagen kan vidta. De nordiska företagens internationella verksamheter gör att denna dialog kan gälla allt från arbetsvillkor i Bangladesh till skogsbruk och biologisk mångfald i Uruguay. Att se företags tillväxtmöjligheter har alltid varit en central del inom vår aktieförvaltning, och i dag innebär detta till exempel att förvaltarna i högre grad har blivit experter inom områden som energieffektivisering, hälsotrender och vattenrening. Hållbarhetsriskerna är ofta reella finansiella risker för företagen, och det är lika viktigt för förvaltaren att ha kontroll över dessa risker i vanliga aktiefonder som i specifika etikfonder. Därför arbetar vi med en etisk plattform som sätter en miniminivå för vilka hållbarhetsrisker som vi tolererar i våra fonder, oavsett om fonderna benämns etiska eller inte. Företag har i allt större utsträckning insett att de måste se över hela livscykeln av en produkt och att även indirekta utsläppskällor såsom transporter är av betydelse. 3 8 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R 3 9 A N S V A R S F U L L A I N V E S T E R I N G A R