En mesolitisk boplats vid Västanvik i Torsby

En mesolitisk boplats vid Västanvik i Torsby -RAÄ 368, Fryksände socken, Torsby kommun, Värmlands län Värmlands Museums dnr 07-270-198 Värmlands Museum Enheten för kulturmiljö Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax: 054-701 19 98 E-post: museet@varmlandsmuseum.se www.varmlandsmuseum.se 2008 Värmlands Museum En mesolitisk boplats vid Västanvik i Torsby 1

Innehållsförteckning Inledning 3 Områdesbeskrivning och fornlämningsmiljö 4 Syfte n 4 Metod 4 Fyndmaterial 7 De olika stenmaterialen 8 Föremålstyper 8 Analyser 8 Resultat och tolkningar 9 Arkeologisk utvärdering 19 Sammanfattning 19 Figurförteckning 20 Referenser 21 Tekniska och administrativa uppgifter 21 Dokumentationsmaterial 21 Bilaga 22-55 En mesolitisk boplats vid Västanvik i Torsby 2

Inledning Hösten 2006 påträffades en mindre stenåldersboplats på gården På Sanden i Västanvik strax utanför Torsby i Värmland. Boplatsen hittades vid en arkeologisk utredning som föranleddes av byggnation i området. På platsen för stenåldersboplatsen planerades en ny väg till sågen på Notnäs. Planerna innebar också att boplatsen förundersöktes samma höst. Förundersökningen visade att boplatsen var liten och att fyndmaterialet inte kunde förväntas bli särskilt stort. I juni 2007 blev det så dags att slutundersöka boplatsen som är den andra totalundersökta stenåldersboplatsen i Värmland. Detta innebär att boplatsen, trots sin lilla omfattning, starkt bidrar till kunskapen om vår äldsta historia. Undersökningen utfördes av personal från Värmlands Museum och beställare var Torsby kommun. Figur 1. Topografiska kartan. Inom det rödmarkerade området låg den undersökta stenåldersboplatsen. Lantmäteriet. Ärende nr MS2005/01156. En mesolitisk boplats vid Västanvik i Torsby 3

Områdesbeskrivning och fornlämningsmiljö Undersökningen ägde rum i den sydvästra utkanten av Torsby samhälle. Torsby är beläget i norra änden av den nordligaste av Frykensjöarna, Övre Fryken. Genom sitt läge har också kyrksocknen fått namn efter detta. Socknen heter därför Fryksände. Längs med Fryken, men också i dalgångarna mot nordväst och norr, finns relativt stora arealer med brukad mark men längre från sjöarna vidtar djupa skogar. Beträffande fornlämningar finns en rad sådana kända från området. Främst består dessa av rösen och stensättningar med en datering till brons- och äldre järnåldern. Rösena är främst belägna på sjöns östra strand men gravar av denna typ finns också på andra håll, exempelvis vid Fryksände hembygdsgård (FMIS). Området är också känt för sina många lösfynd från stenåldern. En hel del av dessa kan dateras till äldre stenåldern och det rör sig då främst om fynd av trindyxor. Lösfynd från neolitikum finns också i ganska riklig mängd (FMIS). Beträffande arkeologiska undersökningar har få sådana utförts i närområdet och inga har berört boplatser från stenåldern. Syften Det antikvariska syftet med undersökningen var att dokumentera och tillvarata fynd från boplatsen. Under mesolitikum har det funnits boplatser både av mer permanent karaktär och av tillfällig art. Vid tiden omkring 7000 f Kr verkar inlandet nyttjas allt mer vilket kan sättas i samband med en ökad regionalisering med fastare bosättningsmönster än tidigare och där man rört sig inom mer begränsade områden (Hernek 2005:265; Nordqvist 2000:138ff). Utvecklingen mot ett intensivare utnyttjande av inlandet kan ses i flera delar av Skandinavien, bland annat i Norge. Man kan där se mindre lokaler som tyder på kortare uppehållstid och specialisering, medan större boplatser tolkas som basboplatser i inlandet. Karaktäristiskt för de senare är man har använt ett stort antal olika råmaterial (Boaz 1998:324). Det vetenskapliga syftet med undersökningen var därför att utifrån denna bild studera den aktuella boplatsens karaktär utifrån fyndmaterial och anläggningar. En målsättning med undersökningen var att genom fyndmaterial studera vilka kontaktvägar människorna på boplatsen har haft. För att uppnå målsättningen ansågs fyndmaterialet avgörande för resultatet. Metod Boplatsen låg i en östslänt i åkermark. Då förundersökningen visat att boplatsen var liten, och då fyndmängden förväntades bli liten, gick mycket av metoden ut på att ta tillvara på så mycket fynd som möjligt. Detta för att med hjälp av fyndmaterialet ändå kunna ge en bild av hur gammal boplatsen var och hur den skall tolkas. Eftersom boplatsen låg i åkermark, användes maskin för att bana av matjorden. Då förundersökningen visat att fyndmaterialet påträffades från nedre delen av matjorden och under densamma, sparades några centimeter matjord vid avbaningen. På detta sätt ville vi kontrollera om en stor del av fyndmaterialet möjligtvis plöjts bort och låg i matjorden. En mesolitisk boplats vid Västanvik i Torsby 4

Figur 2. Den avbanade undersökningsytan. Kvadratmeterrutorna markerar det område var huvuddelen av fynden påträffades. Efter avbaning upprättades ett koordinatsystem med rutor om 1x1 meter. Detta utgick från några digitalt utmätta punkter i norra schaktväggen. Sedan grävdes 22 kvadratmeterrutor med matjord. Denna matjord vattensållades. Det visade sig snart att de flesta fynden från matjordsgrävningen påträffades i vissa rutor, främst i östra delen av boplatsen. Det blev samtidigt klart att dessa fynd gjordes precis i övergången till den underliggande sanden. Därför beslutades att bana av resterande matjord och ner till sanden eftersom matjordsgrävningen gav så lite resultat. Efter avbaningen av matjorden vidtog rensning av hela ytan. Fynd som påträffades mättes in med exakt fyndplats. Resterande fynd har endast knutits till respektive kvadratmeterruta, eller till den enda anläggningen (A1). Efter rensning fortsatte rutgrävningen i kvadratmeter stora rutor. Rutorna grävdes i stick om 5 centimeter. All jord vattensållades. Alla rutor grävdes ner till steril jord. Sammanlagt grävdes 81 kvadratmeterrutor på detta sätt. Den enda anläggningen (A1) bestod av en grävd grop, 1,32x0,82 m (N-S) och omkring 0,2 m dj. Denna påträffades vid rensningen och syntes som en svag mörkfärgning med enstaka skärvstenar. Anläggningen ritades i plan i skala 1:20 och snittades. All jord från anläggningen vattensållades. Detta inkluderar även den jord som samlades in för makrofossilanalys. En mesolitisk boplats vid Västanvik i Torsby 5

Figur 3. Översikt med grävda rutor med matjord samt fynd påträffade i matjorden. Efter avslutad undersökning mättes den undersökta ytan in med GPS med hjälp av tekniker från Torsby kommun. I efterbearbetningen har ovan nämnda koordinatsystem rektifierats mot mätpunkterna och den ekonomiska kartan. En mesolitisk boplats vid Västanvik i Torsby 6

Figur 4. Planritning över undersökta rutor samt fynd påträffade vid rensning. Fyndmaterial Sammanlagt tillvaratogs 1576 fynd av stenmaterial, sex fragment av rödockra, omkring 160 fragment av hasselnötsskal samt 56 benfragment. När det gäller benmaterialet är det osäkert om alla dessa tillhör stenåldersboplatsen. Osäkerheten består främst i att det på boplatsen fanns gott om sentida avfallsmaterial i matjorden. Detta material bestod bland annat av rödgods och obrända- och brända ben. Därför tillvaratogs endast ben som påträffades under matjorden. Bedömningen är därför att de flesta benfragment som tillvaratagits härrör från stenåldersboplatsen men kanske inte samtliga. Fynden har vid registreringen fördelats på 718 fyndposter. Fynden har till största delen knutits till de rutor där de hittades. Undantagen utgörs av fynd som En mesolitisk boplats vid Västanvik i Torsby 7

påträffades vid rensningen av undersökningsytan och fynd som hittades i anläggningen A1. I sammanräkningen har även de fåtal fynd som hittades vid utredningen och förundersökningen medtagits. Detta har gjorts för att få fram en komplett bild av fynden från platsen. De olika stenmaterialen Stenmaterialet på boplatsen domineras av kvartsit, gråvit till brungul till färgen. Detta material står för hela 47% av stenmaterialet. Kvarts i olika kvalitéer utgör 27 % och en grågul till grågrön skiffrig bergart utgör 13 % av materialet. Samtliga av dessa råmaterial är bearbetade på boplatsen. Flintan utgör endast 9 % av materialet. Större delen av flintan består av sydskandinavisk flinta, med ett visst inslag av kambrisk flinta. Endast ett avslag av hälleflinta påträffades. Utöver dessa finns ett litet inslag av bergskristall och ett ännu mindre inslag av sandsten. Huvuddelen av stenmaterialet är mycket smått. Hela 70 % har största mått 10 mm eller mindre, varav en del är tydliga mikroavslag. Föremålstyper Föremålstyperna på boplatsen är få. Av redskap i olika bergarter framkom en trindyxa, ett möjligt nackfragment av en trindyxa, återanvänd som knacksten, en knacksten med tydliga avspaltningar på en sida och retuscherad egg längs delar av kanten, samt fyra övriga knackstenar. Vidare hittades även två små bearbetade stenar, en rund och en rektangulär, varav den sista sannolikt har haft ett hål i ena ändan som sedan har gått av vid hålet. Det rör sig möjligen om ett hänge. I övrigt framkom en avslagsskrapa och en borrspets av bergkristall, ett retuscherat avslag av hälleflinta, en avslagsskrapa av flinta samt totalt sex spån och 58 mikrospån, de flesta av flinta och kambrisk flinta. Av dessa har två spån och 15 mikrospån olika retuscher. Den höga andelen retuscherade mikrospån indikerar att dessa har tagits med till boplatsen som flinteggar i pilspetsar. Analyser Benmaterialet har analyserats av Leif Jonsson, Naturhistoriska museet i Göteborg. Makroprover, tre stycken, har analyserats av Håkan Ranheden vid Riksantikvarieämbetet, UV-Mitt. Ett prov kom från A1, ett från nivå 2 i fyndkoncentrationen och det sista provet kom från ett torvlager intill fyndkoncentrationen. De två första proverna innehöll brända hasselnötsskal. Det tredje provet innehöll inga frön eller frukter. Tre prover med hasselnötsskal har analyserats vid 14 C-laboratoriet. Proverna valdes i ett försök att greppa boplatsens användningstid. Anläggning 1 representerade den enda anläggningen på platsen och denna låg något avsides från den fyndkoncentration från vilka de andra två proverna samlades in. Därför fanns en idé En mesolitisk boplats vid Västanvik i Torsby 8

om att placeringen av anläggningen möjligen skulle kunna representera en annan aktivitet än de övriga fynden. Denna aktivitet skulle kunna tillhöra en annan tidsperiod. Prov Provsvar Kalibrerade värden, 2 sigma Ua-34800. Hasselnötsskal 7885+-50 7030-6630 BC från A1, F104 Ua-34801. 2805+-35 880-840 BC Hasselnötsskal, F253 Ua-34802. Hasselnötsskal, lager 2 7860+-50 7030-6590 BC Resultat och tolkningar Efter de strandlinjeberäkningar som erhållits från SGU skall boplatsen vid Västanvik legat omkring 340 meter från Storvänerns strand (SGUs databaser för strandlinjer). Förutsatt att strandlinjeberäkningarna överensstämmer med verkligheten, har boplatsen legat långt från sjön. På så sätt bryter den av mot det mönster som nästan alla andra kända stenåldersboplatser uppvisar. Vad som dock är sannolikt är att boplatsen legat intill en mindre sjö/sankmark. Denna tolkning görs utifrån iakttagelser på platsen som visade att terrängen omedelbart öster om boplatsen var vattensjuk. Bland annat kunde detta ses i de kraftiga diken som fanns på platsen. Ett annat tecken på att marken varit sank var den torv som påträffades intill boplatsen och under matjorden. Detta sammantaget skulle kunna indikera en mindre vattensamling på platsen tidigare i historien. Den undersökta boplatsen vid Västanvik uppvisar alla tecken på att ha varit en liten boplats som brukats vid ett eller ett par tillfällen. Ett skäl till denna tolkning är boplatsens ringa yta. Totalt var boplatsen omkring 700 m 2 stor vilket måste betraktas som litet. Ett annat skäl är att fyndmaterialet är mycket enhetligt. Det finns ingenting i fyndmaterialet som tyder på någon tidsskillnad. En tredje anledning till tolkningen har också med fyndmaterial att göra. Det sätt på vilket fynden hittades ger en tydlig bild av var olika aktiviteter på boplatsen ägt rum. Splitter och avslag låg så placerade att man tydligt kunde avläsa detta. Om boplatsen skulle ha varit använd under längre tid skulle dessa tydliga spår sannolikt ha raderats ut eller åtminstone blivit betydligt otydligare. Detta har självklart med att göra hur människorna rört sig på platsen och hur de använt den. Slutligen ger 14 C- dateringarna belägg för att platsen använts under kort tid. Det enda som talar mot en kort användning är en datering av brända hasselnötsskal till yngre bronsåldern. Denna datering tolkas inte som att den säger något om boplatsens användningstid utan tolkas som ett bevis för ett kort besök under bronsåldern. Från andra stenåldersboplatser är det vanligt att det även finns belägg för senare aktiviteter på platsen. Exempel på detta är en järnåldersdatering från Lidsbron i Sunnemo socken (Olsson 2000). En mesolitisk boplats vid Västanvik i Torsby 9

Figur 5. Planritning med fynd av skärvsten, bränd flinta, anläggning och hasselnötsskal. Den korta användningstiden gör som sagt att man kan avläsa olika aktiviteter på boplatsen relativt klart. På detta sätt kan man urskilja tre olika aktivitetsytor. Huvudaktiviteten, sett till förekomst av fyndmaterial, verkar ha ägt rum i den nordöstra delen av boplatsen. Här återfinns det största fyndmaterialet i form av avslag, splitter, skörbränd sten och brända hasselnötsskal. Även om ingen säker anläggning gick att återfinna tolkas den stora ansamlingen av skörbränd sten som En mesolitisk boplats vid Västanvik i Torsby 10

resterna efter en härd på platsen. På samma plats återfanns dessutom mycket kol, hasselnötsskal och bränd flinta vilket stärker detta antagande. På denna plats har Figur 6. Planritning med förekomst av splitter- och avslag av kvartsit per undersökt kvadratmeterruta. man bearbetat mycket av den påträffade flintan, kvartsiten och den övriga bergarten. Detta syns tydligt i figurerna 7 och 8. Däremot verkar man i princip inte bearbetat bergskristall på denna yta. En mesolitisk boplats vid Västanvik i Torsby 11

Figur 7. Planritning med förekomst av splitter- och avslag av bergart per undersökt kvadratmeterruta. I nordväst tolkas fynden representera en tillslagningsplats, framför allt för kvartsit men även för flinta och kvarts. Däremot verkar man inte bearbetat övrig bergart i så stor omfattning här. Av kvartsiten påvisades en tydlig koncentration av splitter vid denna plats i nordväst. De flesta större avslag, tre bipolära kärnor samt en del splitter av kvartsit låg inom huvudkoncentrationen vid härden. Detta kan indikera att tillslagningen av kvartsit inledningsvis har ägt rum vid tillslagningsplatsen i nordväst och att större avslag och kärnor sen är flyttats till huvudkoncentrationen En mesolitisk boplats vid Västanvik i Torsby 12

vid härden där ytterligare tillslagning har skett. En alternativ tolkning är att man inledningsvis slagit materialet i den nordöstra delen och att splittren i den nordvästra delen representerar den finare bearbetningen av redskapen. Den tredje aktivitetsytan tolkas ha funnits i sydväst. På denna yta påträffades den enda säkra anläggningen, en grop (A1). Två kärnor, tre skrapor och en borrspets framkom också i detta område. Många av de mikroavslag som framkom i det sydvästra aktivitetsområdet, där även flera av redskapen påträffades, är sannolikt avslag från retuschering och bruk av bland annat skrapor. Av råmaterialen finns mikroavslag från skrapor i flinta och bergkristall. Förekomst av mikroavslag i kambrisk flinta och kvarts indikerar också bruk av skrapor och andra redskap även i dessa råmaterial. Samtliga föremål av dessa råmaterial har medbragts till boplatsen i form av avslag och färdiga redskap. Utgrävningen ger därmed indikationer om att några av dessa också har följt med till nästa boplats. En mesolitisk boplats vid Västanvik i Torsby 13

Figur 8. Planritning med förekomst av olika slags föremål samt förekomst av mikrosppån per undersökt kvadratmeterruta. Stora avslag i plattformsteknik och avslag både med och utan naturliga ytor (cortex), tillsammans med kärnor, avfall och redskap, visar att alla delar av tillslagningsprocessen har ägt rum på boplatsen, såväl som bruk av de redskap som producerades. Dateringarna av boplatsen vid Västanvik visar att den är till stora delar är samtida med boplatserna på Kvarnåsen och vid Lidsbron, båda i Hagfors kommun. På detta sätt är det möjligt att göra jämförelser mellan dessa tre boplatser för att på så sätt få en större förståelse för människornas bosättningar under äldre stenåldern. En mesolitisk boplats vid Västanvik i Torsby 14

Figur 9. På kartan syns boplatserna vid Västanvik, Kvarnåsen och Lidsbron. Lantmäteriet. Ärende nr MS2005/01156. Som beskrivits under Syfte på sidan 3 och framåt, har man i andra delar av Skandinavien kunnat se att det vid denna tidsperiod funnits en rad olika typer av boplatser. Detta hänger sannolikt samman med en ökad regionalisering och en ökad specialisering. Genom undersökningen av boplatsen i Västanvik kan vi nu se att detta mönster även kan skönjas i Värmland. Det är slående hur olika de tre samtida boplatserna är när det gäller storlek, fyndmaterial, placering i terrängen och användningstid. Detta är mycket intressant därför att det visar att bilden av hur människorna bott och rört sig i landskapet under stenåldern sannolikt varit mer varierad än vad man tidigare kunnat tro. Samtidigt påminner detta mönster om iakttagelser man gjort vid inventeringar av stenåldersboplatser längs sjöarna i Hagforstrakten (mer om detta nedan). Boplatsernas storlek avslöjar sannolikt en hel del om vad boplatserna använts till, men kanske också om hur länge de brukats. Som vi sett ligger boplatsen vid Västanvik inom en yta av omkring 700 m 2. Detta kan jämföras med boplatsen vid Lidsbron som var över 2000 m 2 stor och boplatsen på Kvarnåsen som är omkring 10 000 m 2 stor. Det går alltså att konstatera att det samtidigt funnits såväl små som stora boplatser och att storleken kan variera mycket. En mesolitisk boplats vid Västanvik i Torsby 15

Slående är också att boplatsen vid Lidsbron, trots att den var mycket större än Västanvik och dessutom haft en längre användningstid, innehöll så mycket färre fynd. Fyndmaterialet vid Lidsbron uppgår till endast omkring 600 fynd av stenmaterial. Motsvarande siffra för Västanvik är som vi sett mer än 1500 fynd. Däremot innehöll boplatsen vid Lidsbron ett relativt stort benmaterial (Olsson 2000), vilket man inte kan säga om Västanvik. Någon totalbild över fynden från Kvarnåsen finns inte då endast små delar av boplatsen undersökts och resterande fynd ytplockats vid inventeringar. Nuvarande fyndsiffra för Kvaråsen, inventerat och utgrävt material, uppgår till omkring 4000 stenfynd (Olsson 2007). Om alla delar av Kvarnåsenboplatsen är lika fyndrika som de som undersökts så skulle fyndmaterialet på Kvarnåsen kunna uppgå till omkring 150 000 fynd. När det gäller påträffade och undersökta anläggningar så finns också stora olikheter mellan de tre boplatserna. Vid Västanvik hittades endast en anläggning, en grop (A1). I gropen hittades brända hasselnötsskal och diverse avslag och föremål. På Lidsbroboplatsen hittades flera härdar, en kokgrop samt flera avfallsgropar (Olsson 2000). På Kvarnåsen hittades flera hyddlämningar som bland annat innehöll härdar och ett stort fyndmaterial. Detta fyndmaterial bestod bland annat av brända ben och avslag efter en rad olika råmaterial (Olsson 2007). Beträffande fyndmaterial så förekommer yxor på både Kvarnåsenboplatsen och vid Västanvik men inte på Lidsbroboplatsen. Där dominerar fynden av flinta, något som också gäller för Kvarnåsen. På Kvarnåsen finns dock ett mycket stort utbud med andra typer av bergarter. På den nu undersökta boplatsen vid Västanvik är andelen flinta liten och här dominerar kvartsiten och kvartsen. Vid studier av fyndmaterial får vi också en insikt i vilka kontaktvägar de människor som bodde vid Västanvik haft. Förekomsten av sydskandinavisk flinta och kambrisk flinta visar exempelvis på kontakter söderut. Den låga andelen flinta skulle också kunna indikera att människorna vid Västanvik varit väl bekanta med sin omgivning, då andelen lokala råmaterial är så stor. Arkeologen Mats Larsson menar att man på andelen lokala material på boplatserna kan få en indikation på om människorna varit väl bekanta med sin omgivning eller inte. En hög andel lokala bergarter skulle därför innebära att man varit väl etablerad i området (Larsson 2003). En mesolitisk boplats vid Västanvik i Torsby 16

Figur 10. Karta över kända boplatser vid sjön Busken. Lantmäteriet. Ärende nr MS2005/01156. Genom jämförelserna med Lidsbron och Kvarnåsen kan vi se att det under samma tidsperiod verkar ha funnits olika slags boplatser som nyttjats till olika ändamål. Som kort beskrivits ovan har ett liknande mönster kunnat skönjas vid inventeringar av flera sjöar i Hagforstrakten. Kring en och samma sjö kan man finna många spår efter stenålderns bosättningar. Ofta varierar fynden kraftigt. Vanligen finns en, eller två större boplatser vid sjöarna men sedan finns flera mindre boplatser. Ibland består fynden nästan uteslutande av skärvsten, ibland nästan bara av avslag. Som exempel kan nämnas boplatserna vid sjön Busken i Hagfors och Sunnemo socknar. Boplatserna påträffades vid fornminnesinventeringen 1993. Min tolkning är att denna olikhet mellan boplatserna är del av samma mönster som de undersökta boplatserna vid Västanvik, Lidsbron och Kvarnåsen uppvisar. En mesolitisk boplats vid Västanvik i Torsby 17

Boplatsen vid Västanvik är en liten boplats som tolkas ha använts vid högst ett par tillfällen. Här verkar man ha tillverkat en del föremål medan man bearbetat andra, redan färdiga föremål, och tagit med sig dessa till annan plats. Därför bör det ha funnits andra boplatser i närheten där åtminstone en bör ha varit mer omfattande. Var dessa boplatser funnits kan man få en inblick i om man studerar lösfynd av trindyxor i närområdet. Figur 11. Lösfynd av trindyxor i Torsbytrakten. Uppgifterna är hämtade ur FMIS. Den röda markeringen är boplatsen vid Västanvik. Lantmäteriet. Ärende nr MS2005/01156. Som framgår av kartan ovan finns en rad fynd av trindyxor från områdena kring Torsby. Den största förekomsten finns kring Rådom nordväst om Torsby. Här finns med stor sannolikhet en eller flera boplatser som kan vara samtida med boplatsen vid Västanvik. En mesolitisk boplats vid Västanvik i Torsby 18

Arkeologisk utvärdering Förundersökningsresultatet pekade mot en stenåldersboplats som var liten till ytan och som förväntades innehålla förhållandevis få fynd. Med slutundersökningsresultaten som facit vet vi nu att boplatsen var så liten som beräknats. Däremot blev fyndmaterialet betydligt större än väntat. Detta berodde på att förundersökningens provrutor missat, med omkring två meter, den cirka 4x4 meter stora fyndkoncentrationen som var belägen i den nordöstra delen av undersökningsområdet. Trots det kunde undersökningen utföras enligt den undersökningsplan som utarbetats. Boplatsen visade sig också vara betydligt äldre än väntat. Dateringarna sträcker sig mellan 7030 till 6590 f Kr. Att 14 C-dateringarna inte överensstämmer med förväntad ålder på fyndmaterial är ett nog så vanligt fenomen. Det närmsta exemplet på detta i Värmland är undersökningarna på Kvarnåsen i Norra Råda. Där talade fyndmaterialet för en datering till Lihulttid, cirka 5800-5400 f Kr. I själva verket var boplatsen betydligt äldre, mellan 7090 och 6260 f Kr. På grund av att boplatsen använts under så kort tid har vi fått en god möjlighet att studera hur man använt olika ytor på boplatsen. Detta var möjligt just därför att den korta användningstiden gjort att dessa tydliga spår inte raderats ut av senare aktiviteter. Undersökningen har också givit bilden av att människorna under äldre stenåldern haft väldigt olika typer av boplatser. Detta är en viktig puzzelbit i vår kunskap om äldre stenåldern och kan komma att visa sig vara bra kunskap inför framtida undersökningar. Sammanfattning I juni 2007 utfördes en särskild arkeologisk undersökning av en mindre stenåldersboplats i utkanten av Torsby samhälle vid Övre Fryken i Värmland. Boplatsen är en av få stenåldersboplatser som undersökts i länet och kan dateras till Sandarnatid. Av allt att döma har boplatsen endast använts vid en eller ett par tillfällen. Detta gjorde också att man på boplatsen tydligt kunde urskilja hur olika aktiviteter ägt rum i olika delar av boplatsen. Boplatsens huvudaktivitet har skett kring en härd i nordöstra delen av den undersökta ytan. Till detta har även kommit en mindre slagplats samt en anläggning kring vilken man använt sig av olika slags redskap i form av skrapor och en borrspets. En mesolitisk boplats vid Västanvik i Torsby 19

Figurförteckning 1 Topografisk karta över Torsby med omnejd. 3 2 Planritning över avbanad yta 5 3 Planritning över grävda rutor med matjord 6 4 Planritning över undersökta kvadratmeterrutor 7 5 Planritning över fynd av skärvsten, hasselnötter mm 10 6 Planritning över förekomst av splitter och avslag av kvartsit 11 7 Planritning över förekomst av bergart 12 8 Planritning över förekomst av föremål och mikrospån 14 9 Karta över boplatser samtida med Västanvik 15 10 Karta över boplatser vid sjön Busken i Hagfors 17 11 Karta över förekomst av trindyxor i Torbytrakten 18 En mesolitisk boplats vid Västanvik i Torsby 20

Referenser Boaz, Joel. 1998. Hunter-Gatherer Site Variability: Changing patterns of site utilization in the interior of eastern Norway, between 8000 and 2500 B.P. Universitetets Oldsaksamlings Skrifter. Ny rekke, Nr. 20. Oslo. Hernek, Robert. 2005. Nytt ljus på Sandarnakulturen. Göteborgs universitet. Larsson, Mats. 2003. Storlyckan. Investigations of an early mesolithic settlement site in Östergötland, eastern middle Sweden. Ur Mesolithic on the move. Stockholm. Nordqvist, Bengt. 2000. Coastal Adaptations in the Mesolithic. A study of coastal sites with organic remains from the Boreal and Atlantic periods in Western Sweden. GOTARC Series B. Gothenburg Archaeological Theses. No 13. Olsson, Hans. 2000. Arkeologisk undersökning av stenåldersboplats och hålvägar. Internrapport 2000:2. Olsson, Hans. 2007. Stenåldersboplatsen på Kvarnåsen. Värmlands Museum rapport 2007:41. SGU. Databaser för strandlinjer. Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsen diarienummer: 431-6479-2007. Värmlands Museums diarienummer: 07.270.198. Beställare: Torsby kommun. Län: Värmland. Landskap: Värmland. Kommun: Torsby. Socken: Fryksände. Undersökningsperiod: 2007-06-04-2007-06-21. Arkeologisk personal: Katherine Bless Karlsen, Ellinor Forsell och Hans Olsson (ansvarig). Ekonomiskt kartblad: 12C4j. Inmätning: Torsby kommun. Osteologisk analys: Leif Jonsson, Naturhistoriska museet i Göteborg. Makrofossilanalys: Håkan Ranheden, Riksantikvarieämbetet UV-Mitt. 14 C-analys: Tandemlaboratoriet, Uppsala universitet. Dokumentationsmaterial Fältdagbok, till delar handskrivna fyndlistor, plan- och profilritningar i skala 1:20 samt handritade översikter över de utgrävda rutorna. En mesolitisk boplats vid Västanvik i Torsby 21

1. Osteologisk analys 2008-06-04 Leif Jonsson Brända ben från förundersökning i Västanvik, Fryksända socken i Värmland år 2006 Materialet bestod av brända benfragment fördelade på 35 poster om 1-6 fragment. Fragmentens medelvikt var under 0,1 g. varje fragment har undersökts under stereolupp. Samtliga ben kommer från däggdjur. Endast ett fragment har kunnat identifieras till benslag och art. Det rör sig om en första tåled (abaxial = sidotå) av svin. Fragmentet var av tåledens distala (yttre) ända och kan därför inte åldersbedömas med större noggrannhet. Benets struktur antyder att benet är färdigvuxet och djuret har sannolikt varit över 2-3 års ålder. Övriga fragment har kunnat klassificeras som diafyser av rörben, leddelar, kota, spongiösa partier, kranium eller övrigt. De flesta benen kommer från medelstora djur (får/svin-storlek) och några få fragment kan vara från mindre djur (hund/bäver-storlek). Ben av fisk eller fågel har inte påträffats, inte heller ben av människa. F nr Kontext schakt/lager antal identifiering 14 P34 sch 38 2 1 däggdjur?; 1 porslin 15 P35 sch 38 1 däggdjur - spongiosa 16 P37 sch 38 1 däggdjur 17 P38 sch 38 2 däggdjur; sten 20 P44 2 däggdjur 21 P48 2 mindre däggdjur - diafys, 2 hophörande fragment 111-112x 27 112y P41, sch 38 2 däggdjur; sten 31 110x 114y rens. Matjord 1 däggdjur 35 106x 113y rens. L1 1 däggdjur - spongiosa 36 106x 113y rens. L1 1 medelstort däggdjur - diafys? 38 105x 111y rens. L1 1 medelstort däggdjur - diafys? 39 104x 112y rens. L1 2 däggdjur, 2 hophörande fragment 85 112x 114y L1 2 däggdjur 112x 115-105 116y A1, S del 1 däggdjur 117 113x 111y L1 1 däggdjur 175 114x 116y L1 1 däggdjur - spongiosa 178 114x 116y L2 1 däggdjur 236 115x 116y L1 2 däggdjur, 2 hophörande fragment 254 115x 116y L2 1 däggdjur 263 115x 117y L1 1 däggdjur 284 116x 115y L1 2 däggdjur 296 116x 116y L1 1 däggdjur En mesolitisk boplats vid Västanvik i Torsby 22

454 119x 117y L1 2 däggdjur 455 119x 117y L2 2 däggdjur,- spongiosa 462 120x 114y L1 5 däggdjur - 1 spongiosa, 3 övriga; 1 sten 468 120x 115y L1 2 däggdjur - diafys + övrig svin: tåled 1 (abaxial); däggdjur - 1 lös epifysskiva av kota, 482 120x 116y L1 6 1 kraniefragment?, 3 övriga 499 120x 117y L1 1 däggdjur 510 120x 117y L1 2 medelstort däggdjur - ledfragment, 2 hophörande fragment 587 121x 116y L1 1 sten 607 121x 116y L3 1 däggdjur 631 122x 113y L1 1 mindre däggdjur - diafys 637 122x 114y L1 1 däggdjur 677 122x 116y L2 1 däggdjur 690 122x 117y L2 1 däggdjur En mesolitisk boplats vid Västanvik i Torsby 23

1 Utgår 2 112x 115y Rensfynd, Mikrospån 1 Flinta Proximaldel m liten sym plattf, leppe, dorsal prep. 19 7 2 20 schakt 38 3 114x 115y Rensfynd, Övrig kärna 1 Kvartsit En tydlig plattform m neg avspaltningar på flera sidor. I botten avsp 43 31 30 50 schakt 38 efter bipolär teknik. Grå stripig kvartsit. 4 112x 115y Rensfynd, Avslag 1 Kvarts Stor plattform, ingen prep. Blank kornig kvarts. 50 70 26 70 schakt 38 5 Utgår 6 113x 113y Rensfynd, Avslag 1 Bergart Avslagsfragment. St.m. 12 mm. 15 schakt 38 7 114x 115y Rensfynd, Avslag 1 Kvartsit xx Två naturliga ytor. St.m. 46 mm. 50 schakt 38 8 Utgår 9 x Rensfynd, Avslag 1 Kvartsit Stor sned plattform, ingen prep. Tydliga avspaltningar från tidigare 35 28 8 40 schakt 38 avslag på utsidan. 10 - Schakt 38 Avslagsskrapa 1 Flinta Skrapretusch runt hela. Kärnfragment, sidodel av kärna m del av plattf 21 18 6 30 längs avslagets h sida. Patinerad. Påträffad i schaktmassorna från schakt 38. 11 P11 Schakt 5 Mikrospån 1 Flinta Proximaldel m lten sym pl, leppe, dorsla prep. 9 7 2 10 12 P12 Schakt 5 Splitter 1 Kvarts Vit blank kvarts. 10 13 - Rensfynd, schakt 5 14 P34 Schakt 38 Brända ben 2 15 P35 Schakt 38 Brända ben 1 16 P37 Schakt 38 Brända ben 1 17 P38 Schakt 38 Brända ben 2 Avslag 1 Kvartsit Stor plattform, ingen prep. Avspaltning från samma plattform på utsidan. Möjligen svallad. St.m. 61 mm. Grov gråblå kvartsit och vit kvarts. 47 40 22 70 En mesolitisk boplats vid Västanvik i Torsby 24

18 114x 111- P40, schakt Avslag 1 Kvartsit Proximaldel m stor plattf, neg slagbula, ingen synlig prep. 15 30 8 30 112y 38 19 P44 - Avslag 1 Bergart Distaldel, st.m. 11 mm. Svallad och vitpatinerad. 10 7 4 15 20 P44 - Brända ben 2 21 P48 - Brända ben 2 22 P43 - Avslag 1 Avslagsfragment, st.m. 20 mm. Vit blank kvarts. 20 23 P43 - Splitter 1 Flinta 10 24 P43 - Splitter 2 Bergart 10 25 P50 - Avslag 1 Flinta xx Bränd och krackelerad. St.m. 11 mm. 15 26 111-112x P41, schakt Splitter 1 Kvarts 10 112y 38 27 111-112x P41, schakt Brända ben 2 112y 38 28 107x 113y Rensfynd, Knacksten 1 Bergart xx Knackspår i kanten. Bränd, påbörjad sprickbildning. Röd granit. 115 95 65 120 matjord 29 104x 112y Rensfynd, Avslag 1 Bergart xx Avslagsfragment, bränd och krackelerad. St.m. 11 mm. Sannolikt den 15 matjord beige bergarten. 30 Utgår 31 110x 114y Rensfynd, Horn 1 Sannolikt sentida. matjord 32 117x 118y Rensfynd, Avslag 1 Kvarts xx Slagen kvarts m två naturliga ytor. St.m. 28 mm. Vit blank kvarts. 30 matjord 33 113x 124y Rensfynd, Knacksten 1 Bergart Knackspår längs kanten. 70 59 50 70 matjord 34 102x 112y Rensfynd, Råmaterial? 1 Bergart Flera naturliga(?) äldre avspaltningar på en sida, men ingen färska. 115 100 75 120 lager 1 Naturlig plattform, möjligen kärnämne. Finkornig grön vulkanisk bergart. 35 106x 113y Rensfynd, lager 1 Brända ben 1 En mesolitisk boplats vid Västanvik i Torsby 25

36 106x 113y Rensfynd, Brända ben 1 lager 1 37 105x 112y Rensfynd, Splitter 1 Kvarts Vit blank kvarts. 10 lager 1 38 105x 111y Rensfynd, Brända ben 1 lager 1 39 104x 112y Rensfynd, Brända ben 2 lager 1 40 116x 117y Rensfynd, Avslag 1 Bergart Spetsig plattf.rest m nafs-nafs. 16 8 2 20 lager 1 41 114x 114y Rensfynd, Bipolar kärna 1 Bergart Liten bipolär kärna, st.m. 24 mm. 18 22 8 30 lager 1 42 112x 111y Rensfynd, Splitter 1 Kvarts 10 lager 1 43 104x 117y Matjord Splitter 1 Kvarts 10 44 105x 112y Lager1 Splitter 1 Kvartsit Grön transp kvartsit? 10 45 105x 112y Lager 1 Splitter 1 Kvartsit 10 46 109x 113y Lager 1 Avslag 1 Kvartsit Spetsig plattf, sannolikt bipol avslag. Fin beige kvartsit m röd "cortex" 17 5 4 20 i dist. 47 110x 113y Matjord Avslag 1 Kambrisk Distaldel m gångjärnstopp, möjligen av spån. 12 10 2 15 flinta 48 110x 113y Matjord Splitter 1 Kvarts Vit blank kvarts. 10 49 110x 113y Lager 1 Avslag 1 Flinta Avslagsfragment, mittdel, sannolikt avslag från mikrospånkärna. St.m. 7 14 2 20 17 mm. Brunröd flinta. 50 110x 113y Lager 1 Avslag 1 Flinta Mikrospånliknande avslag m liten sym plattf, leppe och dorsal prep. 8 5 2 10 Plattf sned i förh till avslagets längdriktning. Beige transp flinta. 51 110x 113y Lager 1 Avslag 1 Kvarts Distaldel. Sannolikt bipol el plattf på städ teknik. Vit blank kvarts. 20 24 4 30 52 110x 113y Lager 1 Splitter 2 Kvarts Vit blank kvarts. 10 53 110x 114y Matjord Mikrospån m 1 Kvartsit Proximaldel m fin bruksretusch på insidan av v sidokant. Liten sym 10 7 1 10 En mesolitisk boplats vid Västanvik i Torsby 26

sidoretusch plattf, ingen slagbula, litet slagbuleärr. Fin blå kvartsit. 54 110x 114y Matjord Avslag 1 Kvarts Proximaldel. Spetsig plattf.rest m nafs-nafs. Vit blank kvarts. 23 11 11 30 55 110x 114y Matjord Splitter 1 Kvarts Vit blank kvarts. 10 56 111x 113y Lager 1 Mikrospån 1 Kvartsit Mittdel, kan sammanfogas m F61. Fin blå kvartsit. 7 4 1 10 57 111x 113y Lager 1 Splitter 1 Flinta Mikroavslag. Gråblå flinta. 10 58 111x 113y Lager 1 Splitter 4 Bergart 10 59 111x 113y Lager 1 Splitter 1 Bergart Mikroavslag. Brunröd bergart. 10 60 111x 113y Lager 1 Splitter 4 Kvarts 10 61 111x 114y Lager 1 Mikrospån 1 Kvartsit Distaldel, kan sammanfogas m F56. Fin blå kvartsit. 8 4 1 10 62 111x 114y Lager 1 Avslag 1 Kambrisk xx Avspaltningar på flera sidor. St.m. 18 mm. 20 flinta 63 111x 114y Lager 1 Splitter 2 Kvarts 10 64 111x 115y Lager 1 Splitter 5 Kvarts 10 65 111x 116y Lager 1 Avslag 1 Kvartsit Stor plattf, ingen prep. 11 10 6 15 66 111x 116y Lager 1 Avslag 1 Kvartsit Spetsig plattf, nafs-nafs. 12 6 3 15 67 111x 116y Lager 1 Splitter 1 Kvartsit xx 10 68 111x 116y Lager 1 Splitter 1 Kvarts 10 69 111x 116y Lager 1 Splitter 1 Bergart 10 70 111x 116y Lager 1 Hasselnötskal 2 71 112x 113y Lager 1 Splitter 1 Kambrisk Litet avslag m gångjärnstopp. Stor plattf och slagbula. Neg avsp på 8 9 2 10 flinta utsidan efter avslag från samma plattf. 72 112x 113y Lager 1 Avslag 1 Flinta Distaldel, möjligen av spån. Grå flinta. 5 12 2 15 73 112x 113y Lager 1 Avslag 1 Kvarts xx Spetsig plattf, sannolikt bipol avslag. Del av krystalyta på utsidan. 26 10 4 30 Möjlig bruksretusch längs en sidokant. Vit blank kvarts. 74 112x 113y Lager 1 Avslag 1 Kvartsit Distaldel. 11 19 5 20 75 112x 113y Lager 1 Splitter 2 Bergart 10 76 112x 114y Lager 1 Mikrospån 1 Flinta Litet mikrospån m slagbula, dorsal prep. Brunröd flitna. 11 4 1 15 En mesolitisk boplats vid Västanvik i Torsby 27

77 112x 114y Lager 1 Splitter 1 Flinta Avslagsfragment, möjligen mittdel av smalt spån. Brunröd flinta. 6 9 2 10 78 112x 114y Lager 1 Splitter 3 Flinta Mikroavslag. Gråblå flinta. 10 79 112x 114y Lager 1 Splitter 1 Kambrisk Mikroavslag. 10 flinta 80 112x 114y Lager 1 Splitter 1 Bergkristall Mikroavslag. 10 81 112x 114y Lager 1 Avslag 1 Kvartsit Distaldel. Beige kvartsit. 12 6 3 15 82 112x 114y Lager 1 Splitter 1 Kvartsit 10 83 112x 114y Lager 1 Splitter 7 Bergart Både mikroavslag och övrigt splitter. 10 84 112x 114y Lager 1 Hasselnötskal 1 85 112x 114y Lager 1 Brända ben 2 86 112x 114y Lager 2 Splitter 1 Bergkristall 10 87 112x 114y Lager 2 Splitter 1 Kvarts 10 88 112x 115y Lager 1, norr Avslag 1 Kvarts Spetsig plattf m knackspår. Vit blank kvarts. 11 4 2 15 om A1 89 112x 115y Lager 1, norr Splitter 4 Kvarts Vit blank kvarts. 10 om A1 90 112x 115y Lager 1, norr Avslag 1 Bergart Ub avsl.fragm. St.m. 11 mm. 15 om A1 91 112x 115- A1, norra del Knacksten? 1 Bergart Rund sten, ingen synliga knackspår. Låg under större sten i norra del 64 60 39 70 116y av anläggningen A1. 92 112x 115- A1, norra del Mikrospån 1 Kvartsit Nästan hel. Stor sym plattf, leppe, dorsal prep. Fin blå kvartsit. 13 5 2 15 116y 93 112x 115- A1, norra del Splitter 1 Flinta Mikroavslag. Samma flinta som F78. 10 116y 94 112x 115- A1, norra del Splitter 1 Kvarts 10 116y 95 112x 115-116y A1, norra del Splitter 3 Bergart Mikroavslag och splitter. 10 En mesolitisk boplats vid Västanvik i Torsby 28

96 112x 115- A1, norra del Hasselnötskal 5 116y 97 112x 115- A1, södra del Borrspets 1 Bergkristall Enbart spetsen, tresidig m propellerretusch. A1, södra del vid snitt. 11 6 3 15 116y 98 112x 115- A1, södra del Splitter 1 Kambrisk 10 116y flinta 99 112x 115- A1, södra del Avslag 2 Kvarts St.m. 17 och 20 mm. 20 116y 100 112x 115- A1, södra del Avslag 2 Kvarts Avslagsfragm. St.m. 11 och 12 mm. 15 116y 101 112x 115- A1, södra del Avslag 1 Kvartsit Spetsig plattf.rest. St.m. 13 mm. 15 116y 102 112x 115- A1, södra del Splitter 12 Kvartsit Avslag och splitter, några m gul stripa. 10 116y 103 112x 115- A1, södra del Splitter 1 Bergart 10 116y 104 112x 115- A1, södra del Hasselnötskal 4 116y 105 112x 115- A1, södra del Brända ben 1 116y 106 112x 115- A1, rensfynd Avslag 1 Flinta xx Fragm avslag. Bränd m potlids. St.m. 30 mm. 30 116y 107 112x 115- A1, rensfynd Avslag 1 Kvartsit Spetsig plattf, ingen prep. Beige kvartsit. 13 4 9 15 116y 108 112x 115- A1, rensfynd Splitter 1 Kvartsit Mikroavslag. Samma råmat som F13. 10 116y 109 112x 115- A1, rensfynd Rund sten 1 Bergart Liten rund sten, sannolikt bearbetad runt kanterna. 17 13 16 20 116y 110 112x 115- A1, rensfynd Hasselnötskal 20 En mesolitisk boplats vid Västanvik i Torsby 29

116y södra del 111 112x 116y Lager 1, Hasselnötskal 1 söder om A1 112 113x 110y Lager 1 Splitter 1 Kvarts 10 113 113x 110y Lager 1 Splitter 1 Kvartsit Mikroavslag. 10 114 113x 111y Lager 1 Splitter 1 Kvarts 10 115 113x 111y Lager 1 Avslag 1 Bergart Avslagsfragm. St.m. 11 mm. 15 116 113x 111y Lager 1 Splitter 3 Bergart Avslagsfragment och splitter. Ett är distaldel av avslag, möjligen 10 mikrospån. 117 113x 111y Lager 1 Brända ben 1 118 113x 113y Lager 1 Splitter 1 Flinta Mikroavslag. Gråblå flinta. 10 119 113x 113y Lager 1 Avslag 1 Kvarts Avslagsfragm. St.m. 12 mm. 15 120 113x 113y Lager 1 Splitter 1 Kvarts 10 121 113x 113y Lager 1 Splitter 3 Kvartsit 10 122 113x 114y Lager 1 Splitter 1 Flinta 10 123 113x 114y Lager 1 Splitter 1 Kvarts 10 124 113x 114y Lager 1 Splitter 2 Kvartsit Beige/rödlig kvartsit. 10 125 113x 114y Lager 1 Splitter 2 Kvartsit Samma råmaterial som F13. 10 126 113x 114y Lager 1 Avslag 1 Bergart Mittdel. 12 6 3 15 127 113x 114y Lager 1 Splitter 2 Bergart 10 128 113x 115y Lager 1 Splitter 3 Flinta Mikrospån. Gråblå flinta. 10 129 113x 115y Lager 1 Avslag 1 Bergkristall Spetsig plattf, tydliga slagvågor. Avspaltn från botten på utsidan. 14 8 4 15 130 113x 115y Lager 1 Splitter 1 Bergkristall 10 131 113x 115y Lager 1 Avslag 1 Kvartsit Avslagsfragm, st.m. 11 mm. 15 132 113x 115y Lager 1 Splitter 8 Kvartsit 10 133 113x 115y Lager 1 Splitter 1 Kvartsit Kvartsit m glimmer, möjligen samma råmat som F13. 10 134 113x 115y Lager 1 Avslag 1 Bergart Avslagsfragm, st.m. 11 mm. 15 En mesolitisk boplats vid Västanvik i Torsby 30

135 113x 115y Lager 1 Splitter 5 Bergart Några kan vara bränd. 10 136 113x 115y Lager 1 Hasselnötskal 1 137 113x 115y Lager 1 Ockra 1 138 113x 115y Lager 2 Splitter 1 Flinta Gråblå flinta. 10 139 113x 115y Lager 2 Avslag 1 Bergkristall Spetsig plattf, slagvågor. 12 7 3 15 140 113x 115y Lager 2 Avslag 1 Kvarts Avslagsfragm, st.m. 21 mm. 30 141 113x 115y Lager 2 Avslag 1 Bergart Avslagsfragm, st.m. 11 mm. 15 142 113x 115y Lager 2 Splitter 1 Bergart 10 143 113x 116y Lager 1 Splitter 1 Flinta Gråblå flinta. 10 144 113x 116y Lager 1 Splitter 2 Bergart 10 145 114x 112y Lager 1 Splitter 1 Bergkristall 10 146 114x 112y Lager 1 Avslag 1 Kvarts Mikrospånliknande, distaldel. 11 5 2 15 147 114x 112y Lager 1 Avslag 1 Kvarts Distaldel. Fin vit kvarts. 17 9 2 20 148 114x 112y Lager 1 Splitter 1 Kvarts 10 149 114x 112y Lager 1 Splitter 1 Bergart 10 150 114x 113y Lager 1 Mikrospån m 1 Kambrisk Fin sammanhängande retusch längs hela h sidokant som forts en bit 17 6 2 20 sidoretusch flinta in på prox.ändan. Brottskada i prox. 151 114x 113y Lager 1 Avslagsskrapa 1 Kvartsit Tydlig avrundad konvex retusch. St.m. 32 mm. Fin beige-röd kvartsit. 28 8 28 40 152 114x 113y Lager 1 Splitter 1 Kvartsit 10 153 114x 113y Lager 1 Splitter 3 Kvarts 10 154 114x 113y Lager 1 Avslag 1 Bergart Distaldel, möjligen av spån. St.m. 12 mm. 8 10 2 15 155 114x 113y Lager 1 Splitter 2 Bergart 10 156 114x 114y Lager 1 Mikrospån 1 Kambrisk Proximaldel m leppe och slagbula, dorsal prep. 9 7 2 10 flinta 157 114x 114y Lager 1 Avslag 1 Kvartsit Spetsig plattf.ända. 18 12 5 20 158 114x 114y Lager 1 Splitter 2 Kvarts 10 159 114x 114y Lager 1 Avslag 1 Bergart Spetsig plattf.ända. 15 9 3 15 En mesolitisk boplats vid Västanvik i Torsby 31

160 114x 114y Lager 1 Splitter 5 Bergart Mikroavslag och splitter. 10 161 114x 114y Lager 1 Splitter 1 Bergart Mikroavslag 10 162 114x 114y Lager 1 Ockra 2 Ljus rosa, möjligen bränd lera? 163 114x 115y Lager 1 Avslag 1 Flinta Avslagsfragm, st.m. 11 mm. 15 164 114x 115y Lager 1 Splitter 5 Kvarts 10 165 114x 115y Lager 1 Avslag 1 Kvartsit Stor plattf m knackspår. Mycket kornig kvartsit. 17 14 8 20 166 114x 115y Lager 1 Avslag 1 Kvartsit Avslagsfragm, st.m. 18 mm. 20 167 114x 115y Lager 1 Splitter 1 Kvartsit 10 168 114x 115y Lager 1 Avslag 1 Bergart Spetsig plattf. 12 13 2 15 169 114x 115y Lager 1 Splitter 1 Bergart 10 170 114x 115y Lager 1 Hasselnötskal 1 171 114x 115y Lager 2 Avslag 1 Kvartsit Avslagsfragm, st.m. 11 m. 15 172 114x 116y Lager 1 Splitter 1 Kvarts 10 173 114x 116y Lager 1 Splitter 2 Bergart Ett mikroavslag m leppe och "bruksretusch" på utsidan, sannolikt 10 avspaltat från skrapa. 174 114x 116y Lager 1 Hasselnötskal 3 175 114x 116y Lager 1 Brända ben 1 176 114x 116y Lager 2 Avslag 1 Kvartsit Avslagsfragm, st.m. 13 mm. 15 177 114x 116y Lager 2 Hasselnötskal 1 178 114x 116y Lager 2 Brända ben 1 179 114x 117y Lager 1 Splitter 1 Bergkristall 10 180 114x 117y Lager 1 Splitter 2 Kvarts 10 181 114x 117y Lager 1 Avslag 1 Bergart Avslagsfragm, st.m. 14 mm. 15 182 114x 117y Lager 1 Splitter 3 Bergart Mikroavslag och splitter. 10 183 115x 113y Lager 1 Mikrospån 1 Kvartsit Mittdel. 11 5 2 15 184 115x 113y Lager 1 Avslag 1 Kvartsit Spetsit plattf.ända, avspaltn från botten och sidan på utsidan. 29 15 8 30 En mesolitisk boplats vid Västanvik i Torsby 32

185 115x 113y Lager 1 Splitter 1 Bergart 10 186 115x 113y Lager 1 Ockra 1 187 115x 114y Lager 1 Mikrospån m 1 Flinta Nästan hel m mycket fin bruksretusch längs insidan av nästan hela v 23 6 2 30 sidoretusch sidokant. Sym plattf, leppe, dorsal prep. Lätt böjd. 188 115x 114y Lager 1 Avslag 1 Kvarts Spetsig plattf, ingen prep. 8 17 3 20 189 115x 114y Lager 1 Avslag 1 Kvarts Spetsig plattf, avsp från mots ände på utsidan. 14 8 5 15 190 115x 114y Lager 1 Splitter 4 Kvarts 10 191 115x 114y Lager 1 Splitter 2 Kvartsit 10 192 115x 114y Lager 1 Mikrospån 2 Kvartsit Mittdel av mikrospånliknande avslag. 12 5 3 15 193 115x 114y Lager 1 Mikrospån 1 Kvartsit Mittdel av mikrospånliknande avslag. 9 8 3 10 194 115x 114y Lager 1 Avslag 1 Kvartsit 13 11 3 15 195 115x 114y Lager 1 Splitter 4 Kvartsit Ett m röd stripa. 10 196 115x 114y Lager 1 Avslag 1 Bergart xx Liten plattf, ingen slagbula men slagärr, ingen prep. Naturlig yta på 33 15 3 40 utsidan som har något mörkare färg. 197 115x 114y Lager 1 Avslag 1 Bergart Avslagsfragm, st.m. 19 mm. 20 198 115x 114y Lager 1 Avslag 2 Bergart Avslagsfragm, st.m. 12-13 mm. 15 199 115x 114y Lager 1 Splitter 6 Bergart 10 200 115x 114y Lager 2+3 Mikrospån m sidoretusch 1 Flinta Helt mikrospån m fin bruksretusch längs hela v sidokant. Stor sym plattf, liten slagbula, dorsal prep m avspaltn långt nedöver utsidan. Proxdel i lager 2, distaldel i lager 3. 21 6 2 30 201 115x 114y Lager 2 Mikrospån 1 Flinta Nästan hel. Sym platt, leppe, dorsal prep. 18 6 2 20 202 115x 114y Lager 2 Mikrospån 1 Flinta Distaldel. 8 6 2 10 203 115x 114y Lager 2 Avslag 1 Kvarts Avslagsfragm, st.m. 11 mm. 15 204 115x 114y Lager 2 Splitter 4 Kvarts 10 205 115x 114y Lager 2 Avslag 1 Kvartsit Avslagsfragm, st.m. 17 mm. 20 206 115x 114y Lager 2 Splitter 7 Kvartsit 10 207 115x 114y Lager 2 Avslag 1 Bergart Distaldel m languettefraktur i prox.ändan, sannolikt städ el bipolar 24 14 6 30 En mesolitisk boplats vid Västanvik i Torsby 33

teknik. 208 115x 114y Lager 2 Avslag 1 Bergart Avslagsfragment m två stickelliknande avspaltningar som möts i ett 16 13 5 20 hörn (mittstickel), men ser ej ut till att vara använd. 209 115x 114y Lager 2 Avslag 1 Bergart Avslagsfragm, st.m. 14 mm. 15 210 115x 114y Lager 2 Splitter 3 Bergart Mikroavslag och splitter. 10 211 115x 114y Lager 3 Mikrospån 1 Flinta Mittdel. 7 4 2 10 212 115x 114y Lager 3 Splitter 1 Flinta Mikroavslag. 10 213 115x 114y Lager 3 Splitter 1 Kvarts 10 214 115x 114y Lager 3 Splitter 1 Kvartsit 10 215 115x 115y Lager 1 Avslagsskrapa 1 Kvartsit Konvex retusch längs h sidokant. Spetsig plattf.ända m avspaltn från 16 18 8 20 samma plattf på utsidan. 216 115x 115y Lager 1 Avslag 1 Kvartsit Bipolar kärna el annat stycke som är delat mitt itu. 23 10 12 30 217 115x 115y Lager 1 Avslag 1 Kvartsit Liten plattf, avspalt fra samma plattf på utsidan. 19 23 8 30 218 115x 115y Lager 1 Avslag 1 Kvartsit Avslagsfragm, st.m. 21 mm. 30 219 115x 115y Lager 1 Avslag 1 Kvartsit Avslagsfragm, st.m. 19 mm. 20 220 115x 115y Lager 1 Avslag 1 Kvartsit Avslagsfragm, st.m. 14 mm. 15 221 115x 115y Lager 1 Splitter 3 Kvartsit 10 222 115x 115y Lager 1 Avslag 1 Bergart Spetsig plattf, avsp på utsidan i prox. 12 7 3 15 223 115x 115y Lager 1 Splitter 1 Bergart Mikroavslag. 10 224 115x 115y Lager 2 Avslag 1 Kvarts xx Stor plattf, ingen prep. "Negativ" krystallyta på utsidan. 19 14 8 20 225 115x 115y Lager 2 Splitter 4 Kvarts 10 226 115x 115y Lager 2 Avslag 1 Kvartsit Avslagsfragm, st.m. 11 mm. 15 227 115x 115y Lager 2 Splitter 1 Kvartsit 10 228 115x 115y Lager 2 Splitter 2 Bergart 10 229 115x 116y Lager 1 Spån 1 Flinta Proximaldel m liten sym plattf, leppe, dorsal prep. Ljus grå flinta. 18 12 4 20 230 115x 116y Lager 1 Mikrospån 1 Flinta Proximaldel m liten sym plattf, leppe, dorsal prep. Grå flinta. 19 6 2 20 231 115x 116y Lager 1 Splitter 4 Kvarts 10 En mesolitisk boplats vid Västanvik i Torsby 34

232 115x 116y Lager 1 Avslag 1 Kvartsit Stor plattf, tydlig leppe, dorsal prep på v hälften av utsidan. 18 10 4 20 233 115x 116y Lager 1 Avslag 1 Kvartsit Avslagsfragm, st.m. 17 mm. 20 234 115x 116y Lager 1 Splitter 4 Bergart 10 235 115x 116y Lager 1 Hasselnötskal 2 236 115x 116y Lager 1 Brända ben 2 237 115x 116y Lager 2 Spån m 1 Flinta Mittdel m ganska grov retusch på h och finare retusch på v sidokant. 18 15 4 20 sidoretusch Gråblå flinta. 238 115x 116y Lager 2 Mikrospån m 1 Flinta Mittdel m fin retusch på h sidokant. 5 6 2 10 sidoretusch 239 115x 116y Lager 2 Splitter 2 Flinta Mikroavslag. 10 240 115x 116y Lager 2 Avslag 1 Kambrisk xx Cortex på en sida, st.m. 35 mm. 40 flinta 241 115x 116y Lager 2 Avslagsskrapa 1 Bergkristall Grov konvex retusch i distaländan och längs v sidokant. Bipol avslag 22 20 9 30 m spetsig plattf och neg slagbula. 242 115x 116y Lager 2 Mikrospån 1 Bergkristall Mikrospånliknande avslag. 11 7 2 15 243 115x 116y Lager 2 Avslag 1 Bergkristall Avslagsfragm, st.m. 14 mm. 15 244 115x 116y Lager 2 Splitter 1 Bergkristall 10 245 115x 116y Lager 2 Avslag 1 Kvartsit Spetsig plattf, knackspår. 20 30 5 30 246 115x 116y Lager 2 Avslag 1 Kvartsit Avslagsfragm, st.m. 23 mm. 30 247 115x 116y Lager 2 Avslag 4 Kvartsit Avslagsfragm, st.m. 11-14 mm. 15 248 115x 116y Lager 2 Splitter 12 Kvartsit 10 249 115x 116y Lager 2 Avslag 1 Bergart St.m. 16 mm. 12 13 2 20 250 115x 116y Lager 2 Avslag 1 Bergart Spetsig plattf, knackspår. 14 10 3 15 251 115x 116y Lager 2 Splitter 5 Bergart 10 252 115x 116y Lager 2 Splitter 1 Bergart 10 253 115x 116y Lager 2 Hasselnötskal 3 254 115x 116y Lager 2 Brända ben 1 En mesolitisk boplats vid Västanvik i Torsby 35

255 115x 117y Lager 1 Avslag 1 Kvartsit Distaldel. 10 12 4 15 256 115x 117y Lager 1 Splitter 1 Kvartsit 10 257 115x 117y Lager 1 Splitter 2 Kvarts 10 258 115x 117y Lager 1 Avslag 1 Bergart Distaldel, möjligen av mikrospånkärna. St.m. 23 mm. 30 259 115x 117y Lager 1 Avslag 1 Bergart Avslagsfragm, st.m. 17 mm. 20 260 115x 117y Lager 1 Avslag 1 Bergart Avslagsfragm, st.m. 12 mm. 15 261 115x 117y Lager 1 Splitter 2 Bergart 10 262 115x 117y Lager 1 Splitter 1 Kvartsit xx Sannolikt bränd, pot-lid. 10 263 115x 117y Lager 1 Brända ben 1 264 115x 117y Lager 2 Splitter 1 Kvarts 10 265 115x 118y Lager 1 Avslag 1 Kvartsit St.m. 11 mm. 15 266 115x 118y Lager 1 Hasselnötskal 1 267 116x 113y Lager 1 Mikrospån m 1 Flinta Fin retusch längs hela h sidokant. 13 7 2 15 sidoretusch 268 116x 113y Lager 1 Mikrospån m 1 Flinta Fin bruksretusch längs h sidokant. Sym plattf, liten leppe, dorsal 8 7 2 10 sidoretusch retusch. 269 116x 114y Lager 1 Avslag m 1 Hälleflinta Fin bruksretusch längs h sidokant, liten skada i distaländan. Spetsig 26 22 7 30 sidoretusch plattf m knackspår. 270 116x 114y Lager 1 Mikrospån 1 Kvartsit Mikrospånliknande avslag. Spetsig plattf m knackspån, ingen slagbula. 15 4 2 15 271 116x 114y Lager 1 Avslag 1 Kvartsit Avslagsfragm, st.m. 18 mm. 20 272 116x 114y Lager 1 Splitter 2 Kvartsit 10 273 116x 114y Lager 1 Splitter 1 Kvarts 10 274 116x 114y Lager 1 Splitter 5 Bergart Beige bergart m brune prickar, en m rosa "cortex". 10 275 116x 114y Lager 2 Mikrospån m 1 Flinta Mycket fin bruksretusch på insiden av h sidokant. Liten plattf, leppe, 11 7 2 15 sidoretusch dorsal retusch. 276 116x 114y Lager 2 Mikrospån 1 Flinta Liten avsp på v sidokant. 7 3 2 10 277 116x 114y Lager 2 Mikrospån 1 Flinta 13 5 2 15 En mesolitisk boplats vid Västanvik i Torsby 36