Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-0319/2018 2.7.2018 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om migrationskrisen och den humanitära situationen i Venezuela och vid dess gränser (2018/2770(RSP)) Beatriz Becerra Basterrechea, Petras Auštrevičius, Izaskun Bilbao Barandica, Dita Charanzová, Gérard Deprez, Martina Dlabajová, María Teresa Giménez Barbat, Charles Goerens, Marian Harkin, Nadja Hirsch, Ivan Jakovčić, Patricia Lalonde, Louis Michel, Ulrike Müller, Javier Nart, Urmas Paet, Maite Pagazaurtundúa Ruiz, Jozo Radoš, Frédérique Ries, Robert Rochefort, Marietje Schaake, Jasenko Selimovic, Pavel Telička, Ramon Tremosa i Balcells, Ivo Vajgl, Johannes Cornelis van Baalen, Hilde Vautmans, Cecilia Wikström för ALDE-gruppen RE\1158027.docx PE621.747v01-00 Förenade i mångfalden
B8-0319 Europaparlamentets resolution om migrationskrisen och den humanitära situationen i Venezuela och vid dess gränser (2018/2770(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sina tidigare resolutioner om Venezuela, i synnerhet de av den 27 februari 2014 om situationen i Venezuela 1, av den 18 december 2014 om förföljelsen av den demokratiska oppositionen i Venezuela 2, av den 12 mars 2015 om situationen i Venezuela 3, av den 8 juni 2016 om situationen i Venezuela 4, av den 27 april 2017 om situationen i Venezuela 5, av den 8 februari 2018 om situationen i Venezuela 6 och av den 3 maj 2018 om presidentvalet i Venezuela 7, med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948, med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, med beaktande av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen, med beaktande av uttalandet av Internationella brottmålsdomstolens åklagare av den 8 februari 2018, med beaktande av uttalandena av Christos Stylianides, kommissionsledamot med ansvar för humanitärt bistånd och krishantering, under dennes officiella besök i Colombia i mars 2018, med beaktande av rapporten Democratic Institutions, the Rule of Law and Human Rights in Venezuela från den interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna, offentliggjord den 12 februari 2018, liksom dess resolution av den 14 mars 2018, med beaktande av uttalandet om Venezuela av den 31 mars 2017 av FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, med beaktande av FN:s flyktingkommissariats (UNHCR) vägledande meddelande från mars 2018 om strömmen av venezuelaner ut ur Venezuela, med beaktande av Amerikanska samarbetsorganisationens (OAS) förklaring av den 20 april 2018 om den förvärrade humanitära situationen i Venezuela, 1 EUT C 285, 29.8.2017, s. 145. 2 EUT C 294, 12.8.2016, s. 21. 3 EUT C 316, 30.8.2016, s. 190. 4 Antagna texter, P8_TA(2016)0269. 5 Antagna texter, P8_TA(2017)0200. 6 Antagna texter, P8_TA(2018)0041. 7 Antagna texter, P8_TA(2018)0199. PE621.747v01-00 2/7 RE\1158027.docx
med beaktande av uttalandet av den 23 april 2018 från parlamentets grupp för demokratistöd och valsamordning, med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 28 april 2017 av FN:s särskilda rapportör om utomrättsliga, summariska och godtyckliga avrättningar, FN:s särskilda rapportör om mötes- och föreningsfrihet, FN:s särskilda rapportör om situationen för människorättsförsvarare samt FN:s arbetsgrupp mot godtyckligt frihetsberövande, med beaktande av uttalandena av den 26 januari 2018, den 19 april 2018 och den 22 maj 2018 av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om den senaste utvecklingen i Venezuela, med beaktande av G7-ledarnas uttalande av den 23 maj 2018, med beaktande av rapporten av den 29 maj 2018 från den panel bestående av oberoende internationella experter som tillsatts av Amerikanska samarbetsorganisationens (OAS) generalsekreterare, enligt vilken det finns rimliga skäl att anta att brott mot mänskligheten har begåtts i Venezuela, åtminstone sedan den 12 februari 2014, med beaktande av Limagruppens förklaringar av den 23 januari, den 14 februari, den 21 maj och den 15 juni 2018, med beaktande av rapporten av den 22 juni 2018 från kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) Human rights violations in the Bolivarian Republic of Venezuela, med beaktande av rådets slutsatser av den 13 november 2017, den 22 januari 2018, den 28 maj 2018 och den 25 juni 2018, med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl: A. Situationen för de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatsprincipen i Venezuela fortsätter att försämras. Venezuela står inför en aldrig tidigare skådad politisk, social, ekonomisk och humanitär kris som iscensatts av staten, vilken kräver alltfler dödsfall och leder till ett ökat antal flyktingar och migranter. B. Dagens flerdimensionella kris i Venezuela håller på att leda till den största folkförflyttningen någonsin i regionen. Enligt UNHCR och Internationella organisationen för migration (IOM) har det totala antalet venezuelaner som lämnat landet ökat dramatiskt, från 437 000 år 2005 till fler än 1,6 miljoner år 2017. Omkring 945 000 venezuelaner lämnade landet mellan 2015 och 2017. År 2018 har över 2 miljoner människor lämnat landet sedan 2014. Antalet venezuelanska medborgare som har sökt asyl runt om i världen har ökat med 2 000 procent sedan 2014, och siffran uppgick till över 280 000 i mitten av juni 2018. C. Enligt FN:s kontor för samordning av humanitära frågor (Ocha) är det Colombia som har tagit emot merparten av de människor som fördrivits, och 820 000 venezuelaner bor i landet. Cucuta och Boa Vista, som ligger på gränsen mot Venezuela, ser en stor tillströmning av människor som ofta är vid fruktansvärt dålig hälsa och lider av näringsbrist. Brasilien, Chile, Peru, Ecuador, Argentina, Guyana, Mexiko, Costa Rica RE\1158027.docx 3/7 PE621.747v01-00
och Panama tar också emot ett stort antal flyktingar. Sjöfartsrutterna blir allt viktigare, särskilt till de västindiska öarna Aruba, Curaçao, Bonaire samt och Trinidad och Tobago. Påfrestningarna för värdländerna blir allt större när det gäller att tillhandahålla stöd för nyanlända. D. Enligt den senaste rapporten från Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo) har antalet venezuelaner som ansöker om internationellt skydd i EU ökat med över 3 500 procent mellan 2014 och 2017 (325 mot 11 980). Antalet venezuelanska ansökningar om asyl i EU ökade från 150 i februari 2016 till 985 ett år senare, och uppgick till närmare 1 400 i februari 2018. Ökningen av antalet asylsökande från Venezuela sammanfaller med de politiska och ekonomiska problemen i landet. E. Allt fler människor i Venezuela, däribland barn, lider av undernäring på grund av begränsad tillgång till bra hälso- och sjukvårdstjänster, läkemedel och mat. Trots att det internationella samfundet står berett fortsätter den venezuelanska regeringen tyvärr hårdnackat att förneka problemet och vägrar att öppet ta emot och underlätta utdelningen av internationellt humanitärt bistånd. F. Den ekonomiska situationen har försämrats avsevärt. Internationella valutafonden har beräknat att hyperinflationen i Venezuela kommer att öka våldsamt från uppskattningsvis 2 400 procent 2017 till 13 000 procent 2018, vilket innebär en genomsnittlig prisökning med nästan 1,5 procent i timmen. G. Den alarmerande osäkerheten och brottsligheten i landet är också en av de bakomliggande orsakerna till migrationen. H. Den 17 mars 2018 anslog EU 31 miljoner euro i humanitärt bistånd till Latinamerika och Västindien, därav 6 miljoner euro till Colombia och ytterligare 2 miljoner euro till de människor som drabbats av den politiska, människorättsliga och socioekonomiska krisen i Venezuela. Den 7 juni 2018 tillkännagav kommissionen ett paket på 30,1 miljoner euro i katastrofhjälp och utvecklingsbistånd för att stödja de venezuelaner och de grannländer som drabbats av krisen. År 2018 anslogs det genom instrumentet som bidrar till stabilitet och fred 5 miljoner euro till konfliktförebyggande verksamhet i gränsområdena i Brasilien och Colombia. I. Enligt den rapport som den 29 maj 2018 lades fram av den panel bestående av oberoende internationella experter som tillsatts av Amerikanska samarbetsorganisationens (OAS) generalsekreterare har det begåtts sju brott mot mänskligheten i Venezuela sedan åtminstone februari 2014, och det är regeringen själv som bär ansvaret för den värsta humanitära krisen någonsin i regionen. Dessa brott mot mänskligheten omfattar mord, godtyckligt gripande av politiska motståndare, fängslande, frihetsberövande, tortyr, omänsklig behandling, bestraffning, våldtäkt och andra former av sexuellt våld, politisk förföljelse, påtvingade försvinnanden, en av staten iscensatt humanitär kris, främjande av en situation där hälsa och mat av politiska skäl används som vapen liksom vägran att ta emot humanitärt bistånd. Samma rapport visar vilket enormt övergrepp på rättsstatsprincipen som regeringen har gjort sig skyldig till. J. En OHCHR-rapport av den 22 juni 2018 belyser hur de venezuelanska myndigheterna har misslyckats med att utkräva ansvar av personer som begått allvarliga kränkningar av PE621.747v01-00 4/7 RE\1158027.docx
de mänskliga rättigheterna, inklusive dödande, användning av övervåld mot demonstranter, godtyckliga gripanden, misshandel och tortyr. Det tycks även råda straffrihet för säkerhetstjänstemän som misstänks för utomrättsligt dödande av demonstranter. Sådana uppgifter talar för att läget i landet blir alltmer spänt. Internationella brottmålsdomstolens åklagare har meddelat att det har inletts en förundersökning av brott som ska ha begåtts i Venezuela sedan april 2017. K. Sedan 2014, då den politiska krisen i Venezuela förvärrades, har 12 341 personer fängslats på politiska grunder, och omkring hälften av dessa (7 285) är fortfarande föremål för restriktioner och försiktighetsåtgärder som innebär att de är skyldiga att inställa sig i domstol. 237 civila och 79 militärer sitter fortfarande i fängelse i landet på politiska grunder. Den 6 juni 2018 släpptes 79 fångar, men bara 40 av dem motsvarar de 316 angivna politiska fångarna. L. Det val som hölls den 20 maj 2018 följde inte de internationella miniminormerna för ett trovärdigt förfarande och respekterade inte politisk mångfald, demokrati, öppenhet och rättsstatsprincipen, vilket ytterligare försvårar arbetet med att lösa den politiska krisen. EU och andra demokratiska organ har varken erkänt valet eller de myndigheter som inrättats genom denna olagliga process. M. Europaparlamentets resolution av den 8 februari 2018 om situationen i Venezuela tog upp möjligheten att utvidga de befintliga sanktionerna till att omfatta dem som bär huvudansvaret för den tilltagande politiska, sociala, ekonomiska och humanitära krisen, inbegripet president Nicolás Maduro. 1. Europaparlamentet är djupt chockat och oroat över den förödande humanitära situationen i Venezuela, som har lett till många dödsfall och en aldrig tidigare skådad tillströmning av flyktingar och migranter till såväl grannländerna som andra länder. Parlamentet står solidariskt med alla de venezuelaner som tvingats fly sitt land på grund av bristen på sådana grundläggande livsförnödenheter som mat, hälso- och sjukvårdstjänster, läkemedel och dricksvatten. 2. Europaparlamentet uppmanar med kraft de venezuelanska myndigheterna att erkänna den pågående humanitära krisen, förhindra att den förvärras ytterligare och främja politiska och ekonomiska lösningar som garanterar säkerheten för civilbefolkningen liksom stabilitet för landet och regionen. 3. Europaparlamentet begär att de venezuelanska myndigheterna omedelbart tillåter att humanitärt bistånd obehindrat kommer in i landet för att förhindra att den humanitära krisen och folkhälsokrisen förvärras, och särskilt för att se till att sådana sjukdomar som mässlingen, malaria och difteri inte bryter ut på nytt, och att de beviljar obehindrat tillträde för internationella organisationer som vill bistå de samhällssektorer som drabbats. Parlamentet efterlyser ett snabbt genomförande av kortsiktiga insatser för att bekämpa undernäring hos de mest utsatta grupperna, såsom barn. 4. Europaparlamentet är mycket bekymrat över de tilltagande rapporterna om venezuelaner som flyr sitt land, särskilt sårbara grupper som är utsatta för diskriminering, social utestängning, rasism, främlingsfientlighet, tvångsarbete och olagligt arbete (även bland ungdomar), människosmuggling, sexuellt utnyttjande, smuggling av migranter och könsrelaterat våld, särskilt bland ursprungsbefolkningen RE\1158027.docx 5/7 PE621.747v01-00
och människor av afrikansk härkomst, och över det ökande antalet ensamkommande barn. 5. Europaparlamentet lovordar de insatser som har gjorts av de länder i regionen som har tagit emot ett stort antal flyktingar och migranter från Venezuela. Parlamentet lovordar den colombianska regeringen för dess snabba insatser och dess stöd till alla venezuelaner som kommer till landet. Parlamentet berömmer även Brasilien och andra länder i regioner, inte minst Peru, regionala och internationella organisationer, privata och offentliga organ liksom vanliga medborgare i hela regionen för deras aktiva hjälp till och solidaritet med venezuelanska flyktingar och migranter. 6. Europaparlamentet uppmanar det internationella samfundet, dvs. EU, OAS och Limagruppen, liksom angränsande länder och territorier att utforma ett samordnat, övergripande och regionalt svar på situationen i Venezuela i syfte att få till stånd en regional lösning på flykting- och migrantfrågan, som är en del av denna kris. 7. Europaparlamentet välkomnar EU:s avsikt att öka sitt humanitära bistånd till de människor som flyr den humanitära krisen i Venezuela, och efterlyser ytterligare ekonomiskt stöd för att hantera denna kris. 8. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen de venezuelanska myndigheterna att omedelbart sätta stopp för alla människorättskränkningar, inklusive kränkningar som riktar sig mot civila, samt att fullt ut respektera alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, inbegripet yttrandefriheten, pressfriheten och mötesfriheten. Parlamentet uppmanar eftertryckligen de venezuelanska myndigheterna att återinföra den demokratiska ordningen, eftersom detta är en nödvändig förutsättning för att få ett slut på den upptrappade krisen. 9. Europaparlamentet uppmanar de venezuelanska myndigheterna att underlätta och skynda på utfärdandet och förnyandet av id-handlingar för sina egna medborgare, oavsett om de befinner sig i landet eller utomlands, i syfte att i slutändan förhindra att migranter mot sin vilja blir irreguljära på grund av att de saknar riktig dokumentation. 10. Europaparlamentet upprepar med kraft sina tidigare uppmaningar till de venezuelanska myndigheterna att omedelbart och villkorslöst frige alla kvarvarande politiska fångar liksom att respektera demokratiskt valda organ, inbegripet nationalförsamlingen. 11. Europaparlamentet efterlyser ett nytt presidentval som följer internationellt erkända demokratinormer och som är helt förenligt med OAS kriterier och Venezuelas konstitutionella ordning. Parlamentet betonar att den rättmätiga regering som bildas efter ett sådant val utan dröjsmål måste ta tag i den pågående ekonomiska och sociala krisen i Venezuela och arbeta för nationell försoning. 12. Europaparlamentet välkomnar det vapenembargo som infördes i november 2017 liksom det snabba antagandet av ytterligare riktade sanktioner som kan återkallas, vilka infördes på villkor att de inte skadar Venezuelas befolkning och vilka kan hävas endast om de politiska fångarna friges och om Venezuelas regering visar att den gjort konkreta framsteg vad gäller demokrati, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter. Parlamentet upprepar att dessa sanktioner har införts mot höga tjänstemän som gjort sig skyldiga till grova människorättskränkningar och som undergrävde demokratin och PE621.747v01-00 6/7 RE\1158027.docx
rättsstatsprincipen i Venezuela inför, under och efter det olagliga val som hölls den 20 maj 2018 utan att ha fått internationellt erkännande, vilket ägde rum utan att någon överenskommelse nåtts om datum eller villkor och under omständigheter som gjorde det omöjligt för alla politiska partier att delta på lika villkor. Parlamentet påminner om att dessa sanktioner kan utvidgas till att omfatta dem som bär ansvaret för den tilltagande politiska, sociala, ekonomiska och humanitära krisen, särskilt president Nicolás Maduro, i enlighet med sin resolution från februari 2018. 13. Europaparlamentet upprepar att de som gjort sig skyldiga till grova människorättskränkningar måste ställas till svars. Parlamentet stöder till fullo Internationella brottmålsdomstolens undersökningar av de omfattande brott och repressiva handlingar som begåtts av Venezuelas regim. Parlamentet stöder till fullo uppmaningen från den panel av oberoende internationella experter som tillsatts av OAS generalsekreterare och FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter att det ska inrättas en undersökningskommission för att utreda situationen i Venezuela och fördjupa Internationella brottmålsdomstolen involvering. Parlamentet uppmanar de medlemsstater som är part i Romstadgan att begära att Internationella brottmålsdomstolen inleder en undersökning om de brott mot mänskligheten som begåtts av Venezuelas regering. EU uppmanas att spela en aktiv roll i detta avseende. 14. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Bolivarianska republiken Venezuelas regering och nationalförsamling, Republiken Colombias, Republiken Brasiliens och Republiken Perus regeringar och parlament, den parlamentariska församlingen EU Latinamerika, Amerikanska samarbetsorganisationens generalsekreterare och Limagruppen. RE\1158027.docx 7/7 PE621.747v01-00