Får publiceras 12.9.2006 kl 900 Bilaga 1 Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2007 1) EKONOMISK ÖVERSIKT ) Regeringen har inte behandlat bilagan. Den är avsedd som bakgrundsmaterial till budgetpropositionen.
Innehåll 1 Allmän översikt... 3 Konjunkturbilden...3 Ekonomiska utsikter på medellång sikt...8 2 Den internationella ekonomin...12 3 Utrikeshandel...13 Export...19 Import...22 Bytesbalansen...24 4 Produktion...27 Primärproduktion...27 Förädling...29 Tjänster...34 Totalproduktionen...37 5 Arbetskraften...41 6 Kostnader och priser...45 7 Inkomster...49 8 Konsumtion...51 Privat konsumtion...51 Offentlig konsumtion...52 9 Investeringar...55 10 Den offentliga ekonomin...59 Statsförvaltningen...59 Lokalförvaltningen...63 Socialskyddsfonderna...67 Den offentliga sektorn totalt...72 11 Den finansiella balansen och finansmarknaden...81 Ekonomiska tilldragelser februari - augusti 2006...85 Bilagetabeller...93 Källor för historisk data: Finland: Statistikcentralen, om inget annat uppges Internationell ekonomi: Eurostat, IMF, OECD I tabellerna använda symboler - Ingenting att meddela 0 Storheten är mindre än hälften av den använda enheten.. Ingen uppgift har erhållits. Logiskt omöjligt att återge * Förhandsuppgift ** Prognos Varje tal i tabellerna har avrundats separat. Härav följer att summorna inte alltid stämmer.
1 Allmän översikt 1 ALLMÄN ÖVERSIKT Konjunkturbilden Den ekonomiska aktiviteten förstärktes och breddades markant under den första hälften av år 2006, då BNP med cirka 5 % översteg nivån ett år tidigare. Högkonjunkturen fortsätter, och BNP-ökningen i år blir i medeltal 4,5 %, för att nästa år jämnas ut till omkring 3 %. Sysselsättningen fortsätter att öka i år och nästa år, om än långsammare än i fjol, så målet att under regeringsperioden skapa 100 000 arbetsplatser uppnås inte riktigt. Den offentliga ekonomins fi nansiella situation förstärks och överskottet i statsfi nanserna består. Totalt ser högkonjunkturen ut att hållas under kontroll, men trycken på resursgränserna på arbetsmarknaden och i byggsektorn växer. Den internationella efterfrågan fortsatte att växa livligt under årets första hälft, trots det höga oljepriset och de snabbt stigande priserna på andra produktionsinsatser. Dock kan tecken på en uppbromsning börja skönjas. Inom euro-området stärktes företagens och konsumenternas förtroende under första hälften av 2006 och den ekonomiska aktiviteten tilltog i takt med att den inhemska efterfrågan blev livligare, samtidigt som industriproduktionen fortsatte att växa i en god takt av 3½ % under hela årets första hälft. Under det andra kvartalet låg BNP i euroområdet 2,6 % högre än ett år tidigare och ökningen under hela året beräknas bli 2,2 %. Inom hela EU ökar produktionen snabbare än i euroområdet, för i både gamla och nya medlemsländer utanför euroområdet har tillväxten varit fortsatt snabb. I och med den starkare produktionen växer sysselsättningen i en takt av knappt en procent och arbetslösheten minskar, om än långsamt. I de stora euroländerna har framtidstron stärkts särskilt i Tyskland, där den inhemska efterfrågan har stärkts från investeringar till konsumtion samtidigt som exporten fortsätter att dra. Uppgången i euroområdets totalproduktion torde nästa år gå ner under 2 % när konsumtionsökningen i Tyskland avtar och bostadsmarknaden svalnar i 3
1 Allmän översikt övriga euroländer. Uppgången i konsumentpriserna ligger strax över 2 %. Antalet arbetsplatser ökar med något under 1 % och arbetslöshetsgraden går ner strax under 8½ %. I EU-länderna utanför euroområdet har den gynnsamma ekonomiska tillväxten fortsatt, men ekonomin i Förenta staterna väntas svalna enligt den trend som redan syns på bostadsmarknaden. Penningpolitiken i Förenta staterna har stramats åt ända till mitten av år 2006, och inte heller finanspolitiken stöder längre tillväxten som under tidigare år. Dessutom börjar det fortsatt växande underskottet i USA:s bytesbalans och hushållens negativa sparande så småningom begränsa tillväxtmöjligheterna för den inhemska efterfrågan. I Kina och Ryssland fortsätter den starka tillväxten. I Finland ökade totalproduktionen under första hälften av 2006 kännbart från fjolårets 2,9 %; motsvarande takt på 5 % uppnåddes senast vid millennieskiftet. Förårets höga siffror berodde visserligen delvis på tillfälliga faktorer, som fjolårets driftsstopp i skogsindustrin, men även bastillväxten var stark och bred. Utrikeshandeln förblev livlig, likaså hushållens konsumtion och bostadsinvesteringarna och även företagens investeringar tilltog. Både hushållens och företagens utsikter har förblivit goda under sommaren, och högkonjunkturen fortsätter längre än tidigare beräknat. BNP-prognosen för hela år 2006 har därför höjts med ½ procentenhet till 4½ %. Trots den i sig fortsatt stora arbetslösheten börjar gränsen för samhällsekonomins produktionsmöjligheter vara nådd, för trots den ökade importen av produktionsinsatser och den växande användningen av utländsk arbetskraft har resursbegränsningarna ökat och pristrycken vuxit. Nästa år avtar BNP-tillväxten men ligger kvar kring 3 %. I förhållande till hushållens konsumtions- och investeringsutgifter ökade deras disponibla realinkomst rätt litet i fjol, endast en procent. Hushållens stärkta förtroende, den snabbt växande sysselsättningen och den skäliga ökningen i löntagarnas köpkraft i kombination med den kraftigt tilltagande upplåningen upprätthöll dock en stark konsumtionsökning på nästan 4 %. I år fortsätter samma trend, men det faktum att skulden i förhållande till den disponibla inkomsten redan närmar sig 100 % och att sparandet är negativt för tredje året i följd börjar begränsa uppgången i konsumtion och bostadsinvesteringar år 2007 och utgör en småningom växande riskfaktor för den ekonomiska tillväxten. Byggandet har varit livligt i snart fyra års tid. En stor del av industrins fasta investeringar går till utlandet men med uppbackning av den starka efterfrågan och den goda lönsamheten byggs och förnyas också inhemsk kapacitet. De fasta investeringarnas andel av BNP stiger men ligger alltjämt just under 20 %. Utgifterna för forskning och utveckling har redan länge hållit internationellt hög nivå och syns inte med tillnärmelsevis hela sin tyngd i statistiken över kapitalstocken, men ökar produktionsmöjligheterna markant, särskilt inom teknologiindustrin. 4
1 Allmän översikt Den höga kostnadsnivån har redan i flera års tid ökat andelen varor tillverkade i länder med låg kostnadsnivå i den inhemska efterfrågan och produktionen. Därför har också export och import fortsatt att växa starkt. Vid sidan av varuexporten har tjänsteexporten överstigit tidigare prognoser, och när det gäller tjänsteexporten kan Finland inte längre anses vara ett underutvecklat euroland. Bytesförhållandet i utrikeshandeln fortsätter att försvagas en aning, men överskottet i bytesbalansen förblir stort både i år och nästa år. Sysselsättningsökningen har under de senaste månaderna avtagit något. En uppgång i antalet arbetsplatser med 36 000 (1,5 %) under år 2006 höjer sysselsättningsgraden till 68,8 %. Detta i kombination med de arbetsplatser som uppkom under fjolåret innebär att det under regeringsperioden vid årets slut har tillkommit cirka 70 000 arbetsplatser. Sysselsättningen förbättras, om än långsammare, även nästa år, men målet 100 000 arbetsplatser uppnås inte riktigt till våren. Bortfallet av arbetsplatser har i år varit större, men ännu fler nya arbetsplatser uppkommer. Möjligheterna att besätta de nya arbetsplatserna begränsas dock ofta av problem med regional tillgång på yrkeskunnig arbetskraft. Antalet arbetslösa sjunker i år med i medeltal 17 000 personer och arbetslöshetsgraden sjunker nästa år till 7½ %. Medeluppgången i konsumentpriserna på årsnivå accelererar i år till 1½ %. Inflationen tilltar mot slutet av året bl.a. på grund av de högre priserna på oljeprodukter, men utjämnas nästa år på nytt till omkring 1½ %. Till riskerna i Finland på kort sikt hör främst den ställvis strama arbetsmarknaden, särskilt flaskhalsarna i utbudet, i kombination med dyra bostäder och hushållens stora skuldsättning. Att få efterfrågan och utbud på arbetskraft att mötas på ett mer flexibelt sätt utgör en allt större utmaning för att sysselsättningen och ekonomin skall kunna utvecklas starkt. I fjol lindrades inte löntagarnas medelbeskattning, eftersom den genomsnittliga kommunalskatteprocenten och löntagarnas arbetslöshetsförsäkringspremie samt arbetspensionspremien för personer över 53 år steg. Men både 2006 och 2007 kommer lindringen av statens inkomstbeskattning på nytt att stödja köpkraften. Möjligheterna till sysselsättning stöds också av nya åtgärder, t.ex. det år 2006 tillfälligt införda låglönestödet till arbetsgivare som på heltid anställer 54 år fyllda arbetstagare till en lön av 900 2 000 euro per månad, samt åtgärderna i budgeten för år 2007 för att få arbetsmarknaden att fungera bättre. Finanspolitiken blir både i år och nästa år närmast neutral, trots de omfattande lindringarna av löneinkomstbeskattningen. De av de offentliga samfunden insamlade skatterna och socialskyddsavgifterna i förhållande till bruttonationalprodukten var i fjol 43,8 % och skuldförhållandet var 40,5 %. I år sjunker skattegraden med en knapp procentenhet och skuldsättningsgraden ännu mer, till 38,4 %. De offentliga utgifterna i relation till BNP har hållit sig kring drygt 50 %, men beräknas i år sjunka till 49 5
1 Allmän översikt %. Den offentliga sektorns finansiella överskott i relation till bruttonationalprodukten blev i fjol omkring 2,5 %, och beräknas i år och nästa år stiga till knappt 3 %. År 2006 uppstår i statsfinanserna ett överskott, som består under hela regeringsperioden. Kommunalekonomin förbättras klart i år och nästa år på grund av att skatteinkomsterna vuxit snabbare än beräknat. Trots det går den kommunala ekonomin alltjämt en aning på minus, även om ökningen i kommunernas utgifter väntas att bli något långsammare. Överskottet i socialskyddsfonderna är nästan oförändrat och tack vare dessa överskott går hela den offentliga ekonomin på plus. Arbetspensionsfondernas växande placeringsstock utgjorde i slutet av fjolåret 66 % i relation till totalproduktionen. Den ekonomiska tillväxten på medellång sikt begränsas främst av förändringarna i befolkningens åldersstruktur och de senaste årens långsamt ökade produktionskapacitet. Omfördelningen av den internationella produktionen innebär också att den inhemska produktionen måste anpassas till de nya förhållandena. Den ekonomiska tillväxten avtar på medellång sikt från en potentiell produktionsökning på tre procent i dag till omkring två procent vid decennieskiftet, då befolkningen i arbetsför ålder redan börjar minska. 6
1 Allmän översikt Centrala prognossiffror 1) 2005* 2003 2004* 2005* 2006** 2007** md euro procentuell volymförändring BNP till marknadspris 157 1,8 3,5 2,9 4,5 3,0 Import 57 3,3 7,4 12,3 6,9 4,7 Totalutbud 214 2,1 4,4 5,2 5,2 3,4 Export 66-1,7 7,5 7,3 10,4 5,2 Konsumtion 116 3,8 2,8 3,2 2,8 2,1 privat 81 4,8 3,2 3,8 3,6 2,7 offentlig 35 1,5 1,7 1,6 1,0 0,7 Investeringar 30 4,0 4,9 3,3 5,3 3,7 privata 25 3,2 4,9 5,9 5,7 4,0 offentliga 4 8,4 4,5-10,4 2,9 1,6 Totalefterfrågan 214 2,1 4,4 5,2 5,2 3,4 inhemsk efterfrågan (inkl. statistisk differens) 148 3,8 3,1 4,2 2,8 2,6 1) Siffrorna bygger på de nya beräkningsmetoderna i nationalräkenskaperna. 2003 2004* 2005* 2006** 2007** Tjänster, volymförändring, % 0,4 3,2 2,6 3,4 3,0 Industri, volymförändring, % 2,6 4,4 3,9 7,4 3,4 Produktivitet, förändring, % 1,2 2,8 2,1 2,7 2,6 Sysselsättningsgrad, % 67,3 67,2 68,0 68,8 69,1 Arbetslöshetsgrad, % 9,0 8,8 8,4 7,7 7,4 Konsumentprisindex, förändring, % 0,9 0,2 0,9 1,5 1,3 Förtjänstnivåindex, förändring, % 4,0 3,8 3,9 2,9 2,5 Bytesbalans, md euro 8,7 11,6 7,2 8,9 8,1 Bytesbalans /BNP, % 5,9 7,6 4,6 5,4 4,7 Korta räntor (3 mån. Euribor), % 2,3 2,1 2,2 3,0 3,6 Långa räntor (statens obligationer, 10 år), % 4,1 4,1 3,4 3,8 4,1 Offentliga utgifter /BNP, % 50,0 50,3 50,1 49,0 48,7 Skattegrad /BNP, % 43,8 43,5 43,8 43,0 42,7 Offentliga sektorns fi nansiella sparande /BNP, % 2,3 2,1 2,5 2,9 2,8 Statens fi nansiella sparande /BNP, % 0,5 0,4 0,4 0,6 0,3 Offentliga sektorns bruttoskuld (EMU) /BNP, % 44,3 44,3 40,5 38,4 37,0 Statens skuld /BNP, % 43,4 42,0 38,2 35,8 34,4 7
1 Allmän översikt Ekonomiska utsikter på medellång sikt Trots de senaste årens snabba ekonomiska tillväxt håller tillväxtförutsättningarna på medellång sikt, fram till år 2011, på att försämras. I början av 2010-talet väntas den årliga ekonomiska tillväxten gå ner under 2 %. Tillväxtmöjligheterna försämras särskilt av att befolkningen åldras, vilket minskar utbudet på arbetskraft, men också av den svagt växande produktionskapaciteten under detta decennium. Omfördelningen av den internationella produktionen innebär också att den inhemska produktionen måste anpassas till de nya förhållandena. Reell och potentiell BNP tillväxt, % 8 6 4 2 0 BNP-volymtillväxt Potentiell tillväxt -2-4 -6-8 81 85 90 95 00 05 09 11** Hushållens skuldsättning och den långsammare förbättringen av sysselsättningen börjar för sin del begränsa hushållssektorns konsumtionsmöjligheter på medellång sikt. När arbets- och kapitalinsatsen utvecklas svagt kommer de närmaste årens ekonomiska tillväxt att bygga enbart på produktivitetsökningen. I den internationella ekonomin har konjunkturtoppen nåtts, men fortsatt stark tillväxt väntas i flera för Finland viktiga områden, som Ryssland. Inom euroområdet har tillväxten tagit fart, men internationellt blir tillväxten rätt blygsam också på medellång sikt. Den ekonomiska tillväxten i EU sker även i fortsättningen främst i de nya medlemsländerna. Tillväxten i Europa begränsas av rigida ekonomiska strukturer samt den åldrande befolkningen. Centrala frågor med tanke på världsekonomins utveckling är hållbarheten i Kinas ekonomiska tillväxt, USA:s skuldsättning samt oljeprisutvecklingen. Att förutse oljeprisets utveckling är svårt på grund av det nära sambandet med världspolitiken och störningarna i utbudet av råolja. Priset kan förbli högt under en lång tid, vilket skulle begränsa den ekonomiska tillväxten i hela världen. Om Förenta 8
1 Allmän översikt staterna snabbt lyckas korrigera sin externa balans blir också inverkan på dollarkursen och världsekonomin mer tydliga. Den årliga exporttillväxten beräknas till drygt 4 %, vilket är mindre än vad som blivit vanligt efter mitten av 1990-talet. Bakom ligger antagandet att de finska exportföretagen, särskilt inom elektronikindustrin, kommer att öka sin produktion i högre grad utanför Finland, närmare slutproduktmarknaderna. Dessutom försvagas exportindustrins lönsamhet också av den fortsatt starka eurokursen och de stigande råvarupriserna. Bytesförhållandet väntas även i fortsättningen bli sämre när exportpriserna sjunker, särskilt för mobiltelefonernas del, medan importpriserna samtidigt stiger. Att bytesförhållandet försvagas begränsar den finska inkomstutvecklingen och bidrar till att upplösa det nuvarande stora överskottet i bytesbalansen. Den privata konsumtionen har varit livlig, vilket har lett till en tydligt ökad skuldsättning. Skuldsättningsgraden är redan högre än i början av 1990-talet, men hushållens ränteutgifter i relation till den disponibla inkomsten är klart lägre än då. Medlemskapet i valutaunionen har bidragit till ökad stabilitet på finansmarknaden, och då kan skuldsättningen växa inom vissa gränser utan att balansen i ekonomin rubbas. Stigande räntor och skuldsättningen begränsar dock redan under de närmaste åren ökningen i den privata konsumtionen. Den privata konsumtionen väntas då växa något långsammare än totalproduktionen, i medeltal knappt 2 %. De privata investeringarna väntas på nytt öka långsammare efter en liten uppgång under de senaste åren. Investeringarna inom landet begränsas av ekonomins svaga tillväxtutsikter på längre sikt och de livliga investeringarna utomlands i länder med lägre produktionskostnader samt nära snabbt växande marknadsområden. Dessutom avtar tillväxten i bostadsbyggandet i takt med hushållens skuldsättning. Också de offentliga investeringarna väntas växa blygsamt, och investeringsgraden i samhällsekonomin förblir på medellång sikt stabil, knappt 20 %. Enligt Statistikcentralens befolkningsprognos börjar befolkningen i arbetsför ålder minska omkring decennieskiftet. Ökningen i utbudet av arbetskraft kan väntas börja minska redan tidigare, om inte den genomsnittliga pensioneringsåldern klart kan höjas från nuvarande nivå. Den pensionsreform som trädde i kraft i början av år 2005 beräknas dock bidra till att begränsa nedgången i utbudet av arbetskraft. Sysselsättningsutvecklingen har totalt sett varit gynnsam under de senaste åren. Nya arbetsplatser har uppkommit särskilt inom service och byggande. Den prognostiserade ekonomiska tillväxttakten på medellång sikt skapar dock inte förutsättningar för en fortsatt kraftigt växande sysselsättning. Med den antagna tillväxten och produktivitetsutvecklingen förbättras sysselsättningen till decennieskiftet med cirka 20 000 personer. Arbetslösheten minskar något mer under förutsättning att utbudet av arbetskraft minskar enligt prognosen. Arbetslöshetsgraden är vid decennieskiftet 7 %, vilket är i linje med beräkningarna för den strukturella arbetslösheten. Utan nya ekonomisk- 9
1 Allmän översikt politiska åtgärder riskerar arbetslöshetsgraden att stabiliseras kring 69 %. Produktivitetsökningen väntas gå ner till cirka 2 % när arbetsplatserna minskar inom industrin, där produktiviteten är högre, och ökar inom servicesektorerna, där den är lägre. Inkomstnivån beräknas på medellång sikt stiga med cirka 3 % per år. Samordningsproblemen på arbetsmarknaden kan skapa tryck på till och med snabbare löneuppgång, vilket kan skada industrins kostnadskonkurrensförmåga och öka den offentliga sektorns löneutgifter. Bristen på yrkeskunnig arbetskraft hotar att begränsa den ekonomiska tillväxten, om inte tillväxten får ny fart genom förbättrad produktivitet. Den offentliga ekonomin Balansen i den offentliga ekonomin i relation till totalproduktionen stärks i år från 2½ % år 2005 till cirka 3 %, mycket tack vare den gynnsamma konjunkturutvecklingen. Den förbättrade sysselsättningen och den livliga privata konsumtionen har ökat skatteintäkterna mer än tidigare beräknats. När produktionens tillväxtmöjligheter försvagas försämras dock möjligheterna att finansiera de växande offentliga utgifterna till följd av att befolkningen åldras. Med tanke på den offentliga ekonomins hållbarhet på längre sikt är det därför synnerligen viktigt att produktivitetsökningen kan påskyndas, sysselsättningen förbättras och överskottet i den offentliga ekonomin ytterligare ökas. Balansen i statsfinanserna håller enligt utgiftsramarna och budgeterna på att etableras på ett litet plus, cirka ½ %, under hela prognosperioden. Den beräknade avmattningen i tillväxten på medellång sikt syns också så att inkomstbaserna växer långsammare. Skattebesluten gällande den återstående regeringsperioden har beaktats i prognosen. Ett antagande är att det från 2008 årligen görs en teknisk justering i inkomstskatteskalan, så att beskattningen inte för statsbeskattningens del skärps när inkomsterna ökar. Utgiftsökningen begränsas under de närmaste åren av produktivitetsprogrammet, som bidrar till att minska personalutgifterna. I år och nästa år förbättras den kommunala ekonomin snabbare än beräknat eftersom skatteinkomsterna och statsandelarna växer snabbare. Till följd av det förbättrade utgångsläget och den väntade uppbromsningen i omkostnadsökningen beräknas den kommunala ekonomin komma i balans på medellång sikt. Utsikterna för den kommunala ekonomin motsvarar beräkningarna enligt basserviceprogrammet. Skatteinkomsterna och statsandelarna väntas under prognosperioden öka med cirka 3½ % per år. Utgiftsökningen har i år fortsatt i nästan samma takt som under de senaste åren, men tillväxten väntas gå ner till cirka 4 % under de närmaste åren. Den moderata utgifts- 10
1 Allmän översikt utvecklingen hotas dock om löneutgifter och köpta tjänster växer snabbare än väntat när servicebehoven och svårigheterna att få arbetskraft ökar. Överskottet i den offentliga ekonomin bygger till största delen på arbetspensionsfonderna, som byggs upp med tanke på att befolkningen åldras. Fondernas överskott börjar dock redan på medellång sikt minska just på grund av att pensionsutgifterna växer snabbare. Till följd av de växande utgifterna uppstår på medellång sikt tryck att höja både arbetstagarnas och arbetsgivarnas socialskyddsavgifter. Överskottet i hela den offentliga ekonomin i förhållande till BNP beräknas ända till decenniets slut ligga kring 3 %. Statsskulden i relation till totalproduktionen minskar under samma period och närmar sig 30 %. Statsskulden minskar också räknat i euro, medan kommunernas skulder förblir ungefär oförändrade. Finland uppfyller kriterierna enligt EU-ländernas stabilitets- och tillväxtpakt när det gäller balansen i den offentliga ekonomin och skuldsättningen också på medellång sikt. 11
2 Den internationella ekonomin 2 DEN INTERNATIONELLA EKONOMIN Den internationella efterfrågan fortsatte att växa snabbt under årets första månader trots det höga oljepriset och de snabbt stigande priserna på andra produktionsinsatser. Under den senaste tiden har det dock börjat synas tecken på en avmattning i tillväxttakten. Penningpolitiken har allmänt stramats åt för att dämpa den tilltagande inflationen. Företagens kostnader har stigit och eftersom alla tryck inte kan överföras till priserna kan lönsamheten börja försvagas. Det finns således anledning att anta att den snabbaste tillväxttakten i världsekonomin och världshandeln är förbi och att tillväxten nu avtar i år och nästa år. Men förändringen är lindrig och världshandeln torde ännu år 2006 växa med 6½ % och produktionen med 4½ %. Oljepriset förblir högt bl.a. på grund av spänningarna i Mellanöstern, det strama marknadsläget och bristen på raffineringskapacitet. När produktionskapaciteten ökar och efterfrågeökningen avtar torde prisutvecklingen på andra produktionsförnödenheter vända nedåt. Hoten mot den ekonomiska utvecklingen utgörs av dels oljan, dels de växande över- respektive underskotten i bytesbalanserna och de höga bostadspriserna, som är en följd av den lätta penningpolitiken. Inflationstrycken har vuxit och osäkerheten beträffande den ekonomiska utvecklingen och prisutvecklingen försvårar centralbankernas beslutsfattande. I Förenta staterna ökade produktionen med 3,2 % i fjol. Den privata konsumtionen ökade i samma takt som året innan, men investeringarna och exporten ökade långsammare. Efter det svaga årsslutet 2005 nådde produktionstillväxten en takt av 5,6 % i början av året, men den avtog till 2,9 % under det andra kvartalet, vilket åtminstone delvis reflekterar inverkan av det höga oljepriset och den stramare penningpolitiken. Också bostadsmarknaden har börjat svalna. Sysselsättningsläget har försämrats en aning. Antalet arbetsplatser ökar inte lika snabbt och arbetslösheten har gått upp till 4,8 %. Sysselsättningsgraden är 66 %, nästan den samma som ett år tidigare. Löneförhöjningarna har varit moderata och produktiviteten har ökat så mycket att lönerna inte skapar inflationstryck. 12
2 Den internationella ekonomin USA:s externa obalans har tillspetsats ytterligare. Underskottet i bytesbalansen gick i fjol upp till 6,4 % av bruttonationalprodukten. I början av detta år förbättrades underskottsförhållandet, men det finns en risk att gränsen 7 % överskrids i år och obalansen kan ytterligare fördjupas nästa år. Hittills har det inte varit svårt att finansiera underskottet, men det växande finansieringsbehovet ökar beroendet av utländska placerare. En förändring i deras beteende kunde leda till att dollarn försvagas och de långa räntorna stiger. Penningpolitiken har stegvis stramats åt och styrräntan har gått upp till 5¼ %. Politikens effekt har dock dämpats av de fortsatt låga långa räntorna. I sina beslut om framtida åtgärder måste centralbanken överväga dels hur snabbt efterfrågan i ekonomin dämpas, dels hur inflationstrycken utvecklas. Underskottet i den offentliga ekonomin minskade i fjol. I år växer det igen bl.a. till följd av den långsammare inkomstökningen, de stora militära utgifterna och återuppbyggnadsarbetena vid Mexikanska golfen. Regeringen går in för att halvera underskottet fram till år 2009. Med hänsyn till att befolkningen åldras och övriga faktorer kunde också ett striktare mål ha varit motiverat. Förenta staternas ekonomi växer i år med knappt 3 %. Nästa år avtar tillväxttakten ytterligare något. Euroområdets ekonomi växte i slutet av fjolåret långsammare än väntat. Exportökningen blev långsammare och den privata konsumtionen minskade. Produktionsökningen år 2005 blev bara 1,3 %. I år har aktiviteten på nytt ökat och under det första kvartalet gick produktionen upp med 2 %. Tillväxten bygger alltjämt till stor del på export, som har drivits på av stark internationell efterfrågan. Återhämtningen syns särskilt i industriproduktionen och företagens förväntningar. Dessa förväntningar är nu bättre än på fem år och även hushållen har fått större tilltro för framtiden. Hushållens förtroende stärks också av det förbättrade sysselsättningsläget. I juni var den säsongrensade arbetslöshetsgraden 7,8 %, vilket är nästan en procentenhet mindre än ett år tidigare. Företagens lönsamhet är god och investeringarna väntas ta ny fart i år. Hushållens beteende är alltjämt försiktigt. Sparandet har här förblivit högt och konsumtionsviljan är relativt lam. Höjningen av mervärdesskatten i Tyskland nästa år har väntats skapa konsumtion år 2006, men tills vidare har inga större tecken på detta synts. Det är möjligt att konsumtionen förblir svag tills inverkan av det högre oljepriset på den disponibla inkomsten inte längre syns. Utvecklingsutsikterna i euroområdet är således även i framtiden mycket beroende av hur den internationella efterfrågan och oljepriset utvecklas. Om Förenta staternas bytesbalansproblem förvärras kan också euron stärkas. Ett bekymmer i många länder är också de nuvarande höga bostadspriserna. Produktionen i euroområdet beräknas i år växa med 2,2 % och nästan år med 1,8 %. 13
2 Den internationella ekonomin Bruttonationalprodukten 2003 2004 2005* 2006** 2007** procentuell volymförändring Förenta staterna 2,5 3,9 3,2 2,9 2,3 Japan 1,8 2,3 2,6 2,5 2,3 EU-25 1,3 2,4 1,6 2,3 2,0 Tyskland -0,2 1,6 1,0 1,7 1,6 Frankrike 1,1 2,3 1,2 2,1 1,8 Italien 0,1 0,9 0,1 1,5 1,1 Storbritannien 2,7 3,3 1,9 2,4 2,0 Spanien 3,0 3,1 3,4 3,4 2,9 Sverige 1,7 3,7 2,7 3,6 2,8 Danmark 0,7 1,9 3,2 2,4 2,1 Finland 1,8 3,5 2,9 4,5 3,0 OECD 2,0 3,3 2,8 2,9 2,6 Kina 9,5 10,1 10,2 9,6 9,1 Ryssland 7,3 7,2 6,4 5,5 5,0 Hela världen 4,0 5,4 4,9 4,7 4,2 Arbetslöshetsgraden i vissa OECD-länder 2003 2004 2005* 2006** 2007** procent Förenta staterna 6,0 5,5 5,1 4,8 4,9 Japan 5,3 4,7 4,4 4,0 4,1 Storbritannien 5,0 4,7 4,8 5,2 5,3 Italien 8,6 8,1 7,8 7,8 8,0 Frankrike 9,8 10,0 9,9 8,9 8,8 Tyskland 8,7 9,2 9,1 8,3 8,1 Sverige 4,9 5,5 5,8 4,8 4,4 Finland 9,0 8,8 8,4 7,7 7,4 Danmark 5,3 5,5 4,8 4,3 4,1 EU-25 9,0 9,1 8,7 8,8 8,7 OECD 6,9 6,7 6,5 6,2 6,3 14
2 Den internationella ekonomin De stigande energipriserna har drivit upp inflationen till 2,5 %, men basinflationen har hållits bättre i styr än på andra håll tack vare de låga löneförhöjningarna och den lamare efterfrågan. Pristrycken har dock vuxit och uppgången i konsumentpriserna beräknas bli över 2 % också nästa år. De förändrade prisutsikterna har synts också i centralbankens åtgärder, styrräntan har höjts till 3 %. Den offentliga ekonomins tillstånd förbättrades betydligt i euroområdet år 2005. Underskottet i relation till bruttonationalprodukten sjönk med 0,4 procentenheter till 2,4 %. Trots det berörs fem euroländer av förfarandet vid alltför stort underskott. I år väntas det offentliga underskottet inte minska, men år 2007 minskar det relativa underskottet något. Med beaktande av att befolkningen åldras förblir den offentliga ekonomins hållbarhet den ekonomiska politikens största utmaning vid sidan av de strukturella reformerna. Japans ekonomi fortsätter att förbättras. Produktionsökningen år 2005 blev 2,8 %. I början av detta år tilltog takten något när de privata investeringarna ökade. Även annars förefaller den ekonomiska tillväxten allt tydligare att vara beroende av den inhemska efterfrågan. Japan ser ut att komma ifrån den långvariga deflationen. Konsumentpriserna har börjat stiga. Företagens förväntningar har förbättrats och de strukturella reformerna ser ut att ge god avkastning. Hushållens förtroende och konsumtion stärks av växande inkomster och sjunkande arbetslöshet. Också den offentliga ekonomins ställning har förbättrats och underskottet i relation till bruttonationalprodukten var i fjol 5,8 %. I år förbättras situationen bara litet och en utmaning för ekonomin är att trygga den offentliga ekonomins hållbarhet när Euroområdets ekonomiska utveckling 2003 2004 2005* 2006** 2007** procentuell volymförändring Privat konsumtion 1,0 1,5 1,3 1,7 1,4 Offentlig konsumtion 1,7 1,1 1,3 1,8 1,1 Bruttobildning av fast kapital 0,9 2,3 2,2 3,5 1,8 Export av varor och tjänster 1,1 6,5 3,9 5,1 4,9 Import av varor och tjänster 3,0 6,7 4,8 5,3 4,7 Bruttonationalprodukt till marknadspris 0,8 2,1 1,3 2,2 1,8 Den privata konsumtionens defl ator 2,0 2,0 1,9 2,2 2,1 Arbetslöshetsgrad, % 8,7 8,9 8,6 8,4 8,3 Offentliga samfundens fi nansiella sparande, %/BNP -3,0-2,8-2,4-2,4-2,2 Bytesbalans, %/BNP 0,4 0,5 0,2-0,3-0,3 15
2 Den internationella ekonomin befolkningen snabbt åldras. Penningpolitiken går över till en tid av positiva räntor, men det behövs försiktighet och måttfullhet för att den pågående återhämtningen inte skall komma av sig. Produktionen beräknas i år öka med 2,5 % och nästa år med 2,3 %. Kinas ekonomi fortsätter att växa mycket snabbt. Farten tilltog under det första kvartalet till 11 %. Tillväxten väntas i år och även nästa år bli marginellt långsammare än fjolårets 9,9 %. Antagandet bygger på uppskattningen att den externa efterfrågan avtar och att regeringen går in för att begränsa investeringarna inom sektorer som hotas av framtida överkapacitet. Pristryck förekommer inte nämnvärt. Uppgången i livsmedelspriserna har avtagit och inom vissa sektorer finns tryck att sänka priserna på grund av överkapacitet. Inom penningpolitiken kunde större flexibilitet vara av nöden. Rysslands ekonomi växte i fjol med 6,4 %. I år avtar tillväxttakten något för energisektorns exportkapacitet är fullt utnyttjad. Investeringstakten är lam och kan öka kapacitetsproblemen i produktionen. Hushållens inkomster och konsumtion växer snabbt, vilket bl.a. syns i en allt större import. Som motvikt till de stora löneförhöjningarna galopperar inflationen i en takt av nästan 10 %. Centralbankens inflationsmål på 8,5 % förefaller svårt att uppnå. Den ekonomiska tillväxten beräknas år 2006 bli 5,5 % och år 2007 en halv procentenhet lägre. 16
3 Utrikeshandel 3 UTRIKESHANDEL Export Exportvolymen ökade i fjol med 7½ %. Varuexporten gick upp med 6 %. Exporten av skogsindustriprodukter minskade med drygt en tiondel, men exporten av metallindustriprodukter blev betydligt livligare. Den statistiska uppgången ökades också av den kraftigt växande transitexporten genom Finland till Ryssland och de baltiska länderna 1). Exporten till Ryssland ökade med nästan en tredjedel, vilket förde upp Ryssland till största exportland. Rysslands andel av varuexporten var 11 %, vilket är något mer än andelarna för Sverige och Tyskland, som ligger tvåa och trea. På grund av de stigande exportpriserna på oljeprodukter och metaller steg exportpriserna med en knapp procent. I början av detta år fortsatte den goda exportframgången. I januari juni steg värdet av exporten med nästan en femtedel från året innan; tillväxtsiffran höjdes av att den långvariga arbetskonflikten inom pappersindustrin drog ner jämförelsebasen i maj juni. Den växande köpkraften i Ryssland och de nya EU-länderna samt den något livligare ekonomiska tillväxten i Tyskland stöder den finska exporten. Företagens konjunktursituation var god på sommaren och förväntningarna inför årsslutet förblev positiva. Exporten växer i år med 10½ %, varuexporten med hela 12 %. Enligt Statistikcentralens exportprisindex steg exportpriserna under årets första hälft relativt jämnt; priserna på bl.a. metaller, den kemiska industrins produkter, trävaror och pälsverk har stigit markant. Exportpriserna beräknas i år stiga med 2 %. 1) Transittrafi ken via Finland växer kraftigt, men inräknas inte i export- och importsiffrorna. Utöver transitvarorna exporterades via Finland ett allt större antal mobiltelefoner, hushållsmaskiner och bilar samt andra produkter som från tredje länder först hade importerats till Finland för mellanlagring och tullbokförts som både import och export, och därmed höjer tillväxtsiffrorna för utrikeshandeln. 17
3 Utrikeshandel Tack vare industrins goda konkurrensförmåga fortsätter den goda exportökningen också nästa år, men för nästa år känner man inte till särskilda tekniska tillväxtacceleratorer på samma sätt som för i år och även transitexportens snabbaste tillväxttakt avtar, så exportökningen stabiliserar sig på sedvanliga fem procent. Exportpriserna börjar nästa år sjunka på nytt. Exporten av metallindustriprodukter ökade i fjol volymmässigt med 17 %, tack vare exporten av elektronik- och elprodukter. När det gäller fordon och elektronik förklarades tillväxten i hög grad av den ökade transitexporten. Exempelvis exporten av mobiltelefoner räknat i antal telefoner ökade med bara två och en halv miljon exemplar till knappt 35 miljoner telefoner, medan importen ökade med 8 miljoner till 19 miljoner telefoner, av vilka merparten återexporterades. Under början av detta år har exporten av metallindustriprodukter utvecklats mycket gynnsamt och av exportökningen utgörs en större del än i fjol av produkter tillverkade i Finland. På världsmarknaden råder livlig efterfrågan på mobiltelefoner och exportutsikterna för högklassiga mobiltelefoner tillverkade i Finland är lovande. Under början av året ökade antalet importerade mobiltelefoner endast en aning från året innan. En del av de telefoner som importerades i fjol torde ha stannat i lager i Finland, men trots det kommer exporten av förmedlade mobiltelefoner knappast att ge en sådan tillväxtimpuls i elektronikindustrins export som i fjol, utan exportökningen bygger på ökande inhemsk produktion. Transitexporten av bilar ser däremot ut att fortsätta att växa kraftigt och i år ökar även fartygsleveranserna. Exportorderstocken för maskiner och Centrala exportländer andel av exporten % 16 14 12 10 8 6 4 1) Ryssland Sverige Tyskland Storbritannien Förenta staterna 2 0 90 92 94 96 98 00 02 04 05 1) Före 1992 Sovjetunionen. 18
3 Utrikeshandel metallprodukter har blivit exceptionellt stor. Efterfrågan på metaller på världsmarknaden är fortsatt stark, prisnivån är hög och exportvolymen stiger. Även nästa år kan metallindustrin vänta sig en livlig export, men i och med att den internationella ekonomiska tillväxten så småningom avmattas dämpas tillväxtmöjligheterna för exporten, vartill produktionens kapacitetsgränser och problemen med tillgång på yrkeskunnig arbetskraft börjar bromsa tillväxtmöjligheterna. Fartygsleveranserna ökar inte nämnvärt från i år, men den ökande transitexporten av bilar väntas hålla uppe den starka fordonsexporten även nästa år. Exporten av skogsindustriprodukter blev i fjol volymmässigt 11½ % mindre än året innan till följd av strejkerna och lockouten; exporten av pappersindustriprodukter minskade med 12 % och på trävarusidan blev minskningen 6 %. Inom pappersindustrin tog exporten inte fart heller efter den långa blockaden, när den lovande prisuppgången i början av året gick över i en svag nedgång på hösten. Virkesexportpriserna steg i fjol med 2½ %, mot slutet av året blev exporten livligare. I år blir tillväxtprocenten inom skogsindustrin tekniskt sett hög, på grund av fjolårets svacka. Virkesindustrins exportpriser har fortsatt att stiga tack vare den goda efterfrågan i Centraleuropa, när det konkurrerande utbudet från Ryssland och Sverige Export av varor och tjänster 2005 2003 2004 2005* 2006** 2007** 2003 2004 2005* 2006** 2007** andel, % procentuell volymförändring procentuell prisförändring Skogsindustri 20,3 1½ 3-11½ 13 1-5½ -1½ 1½ 1 1 Trävaror 4,8 1 0-6 3 3-1 ½ 2½ 3 2 Massa och papper 15,5 2 4-12 16 ½ -7-2 ½ ½ 1 Metallindustri 59,1 3 8 17 15 8-5 -½ -½ ½ -3 Metallframställning 10,7 17 23-1 4 3-1 11 7 16-2 Maskiner, metallvaror, transportmedel 20,4-3 2 12 19 8 0 ½ 2 1 1 Elektronik- och elprodukter 28,0 4 6 27 16 10-9 -8-5 -5-6 Övriga 20,7 2 3 1 3 2 0 4½ 5 7 2 Jord- och skogsbruk 0,8 13-6 3 3 2-26 15-1 25 4 Livsmedel 1,8 2 3 4 3 2-3 -1 0 -½ -½ Textil-, beklädnads- och lädervaror 1,2 0-1 -3-3 -2 0 -½ 2 3 2 Kemisk industri 13,3-2 2 3 4 2 4 11 10 9 3 Varuexport 1) 100,0 0,2 5,0 6,1 12,1 5,4-2,0 0,4 1,1 1,8-1,1 Export av varor och tjänster 1) -1,7 7,5 7,3 10,4 5,2-1,4 0,5 0,9 1,9-0,7 1) Pris- och volymförändringarna i summaraderna åren 2003-2005 motsvarar nationalräkenskaperna. De produktspecifi ka pris- och volymförändringarna inom varje sektor har beräknats på basis av Statistikcentralens exportprisindex och Tullstyrelsens uppgifter om exportens värde. 19