Befolkningsstatistiken Folkmängden och dess förändringar Inrikes och utrikes flyttningar

INLEDNING TILL Befolkningsstatistiken Folkmängden och dess förändringar Inrikes och utrikes flyttningar Folkmängd De äldsta publicerade uppgifterna om folkmängden i kommuner och församlingar mellan åren 1805 och 1910, med cirka 5 års mellanrum, finns i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik, A). Befolkningsstatistik och dess föregångare Tabellkommissionens berättelser. För perioden 1910-1961 finns årliga uppgifter i Folkmängden inom administrativa områden den 31 december. Uppgifter för 1962-1966 har publicerats i serien Statistiska meddelanden (SM), (B 1963:8, B 1964:4, B 1965:3, Be 1966:3, Be 1967:5). Mellan åren 1967 och 1979 ingår uppgifterna i Folkmängd 31 dec, del 1, mellan 1980 och 1990 i Folkmängd 31 dec, del 1-2 och mellan 1991 och 1996 finns uppgifterna i Befolkningsstatistik del 1. Folkmängden länsvis från 1749, samt i städerna från 1800, finns även publicerad i Historisk statistik för Sverige 1720-1967, Del 1 Befolkning, 2. uppl. Folkmängden i kommuner och församlingar från 31 december 1950 till 31 december 1975 enligt indelningen i kommuner 1 januari 1976 finns utgiven i Folkmängd 31 december 1950-1975 i län, kommuner och församlingar. Befolkningsförändringar De äldsta publicerade uppgifterna om födda och döda i kommuner och församlingar finns i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik, A) Befolkningsstatistik, där uppgifter lämnas för femårsperioderna 1851-1855 och 1856-1860 samt därefter för tioårsperioder till och med 1891-1900. För den därefter följande tioårsperioden 1901-1910 finns motsvarande uppgifter i publikationen Befolkningsrörelsen, översikt för åren 1901-1910. För de tre årtiondena mellan 1881 och 1910 är uppgifterna om födda och döda utökade med uppgifter om utrikes flyttning. För åren 1911-1957 finns inga församlingsuppgifter och inga andra kommunuppgifter än för städerna. De publicerades i Befolkningsrörelsen och avsåg födda, döda och flyttningar. Från och med 1958 publiceras uppgifter för alla kommuner och även dessa uppgifter avser födda, döda och flyttningar och återfinns för åren 1958-1961 i Folkmängden inom administrativa områden. För åren 1962-1966 finns motsvarande uppgifter i serien Statistiska meddelanden (SM), nämligen i B 1963:6, B 1964:9, B 1965:5, och i Be 1967:7. För församlingar, kommunblock och A-regioner finns uppgifter endast för 1966 och dessa redovisas för församlingar i Be 1967:7 samt för kommunblock och A-regioner i Be 1967:12. Från och med 1967 till och med 1972 har uppgifterna sammanförts i Befolkningsförändringar del 1. Dessa uppgifter baseras på de summariska folkmängdsredogörelserna. Från och med 1973 grundas uppgifterna i Befolkningsförändringar del 1 på aviseringar till RTB. Mellan 1991 och 1996 publiceras uppgifterna i Befolkningsstatistik del 1 och från 1997 i Befolkningsstatistik del 1-2. Inrikes och utrikes flyttningar Flyttningsstatistiken har under åren 1991-1996 publicerats i Befolkningsstatistik del 2 och från 1997 Befolkningsstatistik del 1-2. Mellan 1967 och 1990 redovisades statistiken i Befolkningsförändringar del 2 : flyttning mellan kommuner, under åren 1967-1972 med undertiteln Flyttning mellan kommunblock. Tidigare har uppgifter om flyttningar mellan kommunblock publicerats i serien SM och återfinns för åren 1963-1966 i B 1965:17, Be 1966:13 och 18 samt Be 1967:20. Uppgifter om inrikes flyttningar till och från de olika kommunblocken efter de flyttandes kön och ålder har publicerats 1961-1966 i SM. Rapporterna har beteckningen B 1965:9, 13 och 14, Be 1966:12 och 18 samt Be 1967:20. Utrikes flyttningar har tidigare redovisats i Inrikes- och utrikes flyttningar 19xx i SM under åren 1971-1990. Befolkningsstatistik 1993. Del 1, Folkmängden och dess förändringar i kommuner och församlingar m m = Population Statistics 1993. Part 1, Population and vital statistics by municipality and parish. Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2010. urn:nbn:se:scb-befsta-1993_1

Befolkningsstatistik 1993 Del 1 Folkmängden och dess förändringar i kommuner och församlingar m m Sveriges officiella statistik Statistiska centralbyrån

Population Statistics 1993 Part 1 Population and vital statistics by municipality and parish Official Statistics of Sweden Statistics Sweden Tidigare publicering Från och med 1991 har uppgifterna om folkmängd och befolkningsförändringar i kommuner och församlingar sammanförts, från tidigare två publikationer, till en gemensam. Folkmängd i kommuner och församlingar har tidigare utgivits i serien Sveriges officiella statistik undertiteln Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1910-1961. Uppgifter för åren 1962-1966 har publicerats inom serien Statistiska meddelanden. Åren 1967-1979 ingick uppgifterna i publikationen Folkmängd 31 dec, del 1. Mellan 1980 och 1990 publicerades uppgifterna i del 1-2. Folkmängdsstatistik för helariket,länen och städerna till och med 31 december 1967 finns även i Historisk statistik för Sverige (SOS). Del 1. Befolkning. Andra upplagan. 1720-1967. Folkmängd i kommuner och församlingar 1950-1975 enligt kommunindelningen 1 januari 1976finnsäven publicerat i Folkmängd 31 dec 1950-1975 i län, kommuner och församlingar enligt kommunindelningen 1 januari 1976 (SOS). Uppgifter om befolkningsförändringar i kommunerna har publicerats från och med 1958 och återfinns för åren 1958-1961 i publikationen Folkmängden inom administrativa områden (SOS). För åren 1962-1966 publicerades motsvarande uppgifter i serien Statistiska meddelanden (SM), nämligen i B 1963:16, B 1964:9, B 1965:5, Be 1966:5 och i Be 1967:7. För församlingar, kommunblock och kommunblocksanpassadea-regionerfinns uppgifter endast för 1966 och dessa redovisas för församlingar i Be 1967:7 samt för kommunblock och A-regioner i Be 1967:12. Från och med 1967 till och med 1990 har uppgifterna sammanförts i Befolkningsförändringar (SOS) del 1. Previous publication From 1991 the information about Population and Population Changes has been gathered into one book after formerly beeing published in two different ones. The population of municipalities and parishes has previously been published yearly within the series Official Statistics of Sweden under the title of Population in administrative districts December 31,1910-1961. Data for 1962-1966 have been published in the series Statistical Report. Data from 1967 to 1979 were published in Population Dec 31, 19XX. Part 1. From 1980 to 1990 the data were published in Part 1-2. Historical data on the population in the counties, municipalities and parishes are also to be found in Historical Statistics of Sweden. Part 1. Population. Second edition. 1720-1967. The population of municipalities and parishes 1950-1975 according to the subdivisions in municipalities of January 1,1976 are also found in Population Dec 31, 1950-1975 by county, municipality and parish according to the subdivisions of Jan 1, 1976 (SOS). Reports on population changes related to municipalities have previously been published for the years 1958-1961 within the publication Population in administrative districts belonging to the series Official Statistics of Sweden (SOS). Data for 1962-1966 are published in the series Statistical Reports (SM), B 1963:16, B1964:9, B1965:5, B 1966:5, B1967:7 respectively. A report on population changes by parishes was given in Be 1967:7, and by co-operating municipalities in Be 1967:12. From 1967 to 1990 data were published in Population Changes (SOS) Part 1. 1994, Statistiska centralbyrån Published by Statistics Sweden, S-115 81 Stockholm ISBN 91-618-0681-1 ISSN 1102-4239 Printed in Sweden SC8 Tryck Oretwo 1994 03 Mtl Ovftn»gt papper

3 Förord Statistiska centralbyrån (SCB) redovisar här statistik över folkmängden 31 december 1993 fördelad på kön för hela riket, län, kommuner och församlingar samt hela befolkningen för storstadsområden, landstingsområden och landskap. Dessutom redovisas födelser, dödsfall och flyttningar med fördelning efter hela riket, län, kommuner, församlingar och storstadsområden. Den regionala indelningen för folkmängdsstatistiken avser 1 januari 1994 medan den för befolkningsförändringarna avser 1 januari 1993. Publikationen aren sammanslagning av de fram till och med 1990 publicerade Folkmängd del 1-2 (SOS) och Befolkningsförändringar del 1 (SOS) I Befolkningstatistik 1993 del 2 (SOS) publiceras utförligare flyttningsstatistik. I Befolkningsstatistik 1993 del 3 (SOS) publiceras uppgifter om fördelning efter kön, ålder, civilstånd och medborgarskap för helariket,riksområden,län, storstadsområden, A-regioner, H-regioner och kommuner. För helariketoch länen finns även uppgifter om utrikes födda m m. Statistiska centralbyrån i mars 1994 JAN CARLESfG Gunnar Olsson

4 Innehåll Contents Sida Page 6 Svensk-engelsk ordlista 7 Inledning på engelska 8 Årets resultat i sammandrag 10 Definitioner, framställningssätt och kvalitet List of terms Introduction in English A summary of the year's results Definitions, methods and quality Tabeller Tabellerna visar, om inget annat anges, folkmängden den 31 december 1993 enligt indelningen 1 januari 1994 och befolkningsförändringarna 1993 enligt indelningen 1 januari 1993. Tables The tables show, if nothing else is indicated, population on Dec. 31, 1993 according to the administrative subdivisions of Jan. 1, 1994 and vital statistics 1993 according to the subdivisions of Jan. 1, 1993 1 Hela riket 14 1.1 Folkmängd efter kön och ålder (i ettårs- och femårsklasser) i hela riket 15 1.2 Befolkningsförändringar i sammandrag 1984-1993 15 1.3 Åldersdifferentierade fruktsamhetstal och dödföddkvot 1984-1993 16 1.4 Döda i olika åldrar på ettusen av medelfolkmängden i samma åldrar 1984-1993 17 1.5 Spädbarnsdödlighet på ettusen levande födda 1984-1993 1 The whole country 1.1 Population by sex and age (in one-year and fiveyear groups) in the whole country 1.2 Summary of vital events 1984-1993 1.3 Age-specific fertility rates and still birth rates 1984-1993 1.4 Death rates by sex and age 1984 1993 1.5 Infant mortality rates 1984-1993 2 Län, kommuner och församlingar 18 2.1 Folkmängd i län, kommuner och församlingar 31 december 1991, 1992 och 1993 samt befolkningsförändringar 1993 120 2.2 Folkmängd i länen 31 december 1992 och 1993 samt medelfolkmängd 1993 121 2.3 Befolkningsförändringar, länsvis 122 2.4 Befolkningsförändringar per ettusen av medelfolkmängden, länsvis 123 2.5 Översikt över befolkningsförändringar, länsvis 1991-1993 2 Counties, municipalities and parishes 2.1 Population by county, municipality and parish on Dec. 31 1991, 1992 and 1993, and vital statistics in 1993 2.2 Population by county on Dec. 31, 1992 and 1993 and mean population in 1993 2.3 Vital statistics by county 2.4 Vital statistics per mille of mean population by county 2.5 Summary of vital statistics by county 1991-1993

5 124 2.6 Folkmängd i kommuner där personer kan vara folkbokförda i icke territoriella församlingar, kommunvis och församlingsvis 126 2.7 Kommunerna i storleksordning efter antal invånare 129 2.8 Levande födda och dödfödda efter kön och moderns ålder, kommunvis 136 2.9 Döda efter kön, ålder och civilstånd, kommunvis 160 2.10 Flyttningar efter kön och ålder, kommunvis 2.6 Population of municipalities where persons can be registered in non-territorial parishes, by municipality and parish 2.7 Municipalities by size of population 2.8 Live and still births by sex and age of mother by municipality 2.9 Deaths by sex, age and marital status by municipality 2.10 Migration by sex and age by municipality 3 Storstadsområden 172 3.1 Folkmängd i storstadsområdena 173 3.2 Befolkningsförändringar i storstadsområdena 174 3.3 Befolkningsförändringar per ettusen av medelfolkmängden i storstadsområdena 175 3.4 Översikt över befolkningsförändringarna i storstadsområdena 1981-1993 4 Metropolitan areas 3.1 Population in the metropolitan areas 3.2 Vital statistics in the metopolitan areas 3.3 Vital statistics per mille of mean population in the metropolitan areas 3.4 Summary of vital statistics in the metropolitan areas 1981-1993 4 Landsting och landskap 176 4.1 Folkmängd i landstingen 31 december 1992 och 1993 177 4.2 Folkmängd i landskapen 31 december 1992 och 1993 4 County council districts and provinces 4.1 Population by county council district Dec. 31, 1992 and 1993 4.2 Population by province Dec. 31, 1992 and 1993 Bilagor 178 1 Landskapens omfattning 182 2 Indelningsändringar 2 januari 1993-1 januari 1994 Appendices 1 Definition of provinces by administrative subdivisions 2 Changes in administrative subdivisions between Jan. 2, 1993 and Jan. 1, 1994 Teckenförklaring Uppgift kan inte förekomma Explanation of symbol. Category not applicable

6 List of terms antal civilstånd dag därav döda dödfödda efter flickor folkmängd folkökning från frånskild födelseöverskott församling första levnadsdygnet första levnadshalvåret första levnadsmånaden första levnadsveckan första levnadsåret gifta hela riket number marital status day of which deaths still births by girls population population growth from divorced excess of births over deaths parish first day of life first half year of life first month of life first week of life first year of life married the whole country levande födda landskap landstingsområde län länsdel medelfolkmängd moderns ålder månad (mån) män (M) naturlig folkökning netto nettoinflyttning OB och ogifta perinatal dödlighet pojkar procent samtliga storleksordning storstadsområde summa (SA) live births province county council district county part of county mean population age of mother month men natural increase of population net net migration register of people with "residence unknown" and single peri-natal mortality boys per cent total, all size metropolitan area total i icke-territoriell inflyttade inflyttningsöverskott inom inrikes flyttningar inrikes omflyttning in non-territorial in-migrated excess of migration within internal migration internal migration territoriell till ut utflyttade utrikes flyttningar utrikes omflyttning territorial to out out-migrated external migration external migration kommun kvinnor (KV) folkbokförd kyrkobokföringsdistrikt (kbfd) kön municipality women entered into population register district of parish registration sex ålder år änklingar (ÄNKL) änkor (ÄNK) överskott övriga age year widowers widows excess others

7 Introduction In Statistical Report Be 12 SM 9301 first estimates were given of the total population in the counties and municipalities of Sweden at the end of 1993. The population reports are based on the Total Population Register (TPR) kept by Statistics Sweden. The vital statistics are based on the notifications of births, deaths, migrations etc., which thetpr obtains each week from the Tax Authorities. Between 1686 and July 1, 1991 the local work was a task for the Church of Sweden and was carried out by the parish offices. The base of the statistics are magnetic tapes which are taken from the TPR Week 04. During the first four weeks the TPR is brought up to date with the births, deaths and changes of marital status which took place before the end of the year. Information concerning events, which have taken place in the new year, have not been introduced into the register. Notifications of migrations - both internal and external - are added currently up to the end of the year. In this way correspondence is obtained between the population figures at the beginning of the year, the population changes during the year and the population figures at the end of the year. In the vital statistics tables the account is given according to the administrative subdivisions of Jan. 1, 1993 whilst the population tables show the conditions on Dec. 31, 1993 according to the subdivisions of Jan. 1, 1994. The population growth, which is shown in the tables, is defined as the difference between the populationfiguresat the end of the year and the beginning of the year. The migrationfiguresshown in the tables are migration across the borders of the areas concerned. The quality of the population register is good. Births and deaths cause very small under- and over-coverage problems. Immigration causes some under-coverage because the time-lag between entry in Sweden and population registration is generally about four months. This under-coverage refers to immigrants with a non- Nordic citizenship; in respect to immigrants with a Nordic citizenship there is no estimate of the time-lag. Emigration causes over-coverage because the population register is not always informed about departures. At the time of the 1985 Census the over-coverage was 0.1 per cent of the population. The over-coverage of the immigrant stock (estimated by citizenship) was 1.0 per cent of those with a Nordic citizenship and 2.8 per cent of the remaining part of the immigrant stock at the time of the 1985 Census. The population registers kept by the Tax Authorities are often used as address registers for many types of government letters, e.g. income-tax return forms, final tax-bills, poll cards (voting cards) and various information matters. If an addressee cannot be found, the population registry has to search for a new address. This is the method used to reduce the over-coverage in the Swedish population estimates. The same method is also used to reduce over- and under-coverage in the various territorial sub-divisions. Population data for the years 1805-1910 are found in the series Bidrag till Sveriges Officiella Statistik, A. Befölkningsstatistik (Contributions to the Official Statistics of Sweden, A. Population Statistics). Data on population in municipalities and parishes are available for the years 1805,1810,1820,1830,1840,1850,1855, 1860,1865,1868,1870,1874,1875,1877,1880,1883 and 1885. Since 1886 yearly figures are available. The figures for 1805-1840 are published in the 1880 issue and the figures for 1865,1875 and 1885 in the 1890 issue. Yearly population data for towns and boroughs are available since 1861 and 1869 respectively. The reports for the years 1910-1961 were issued in the series SOS (Official Statistics of Sweden) in the publication Population in administrative districts, December 31, 1910-1961 and for the years 1962-1966 in the series Statistical Reports. Data from 1967 to 1979 were published in Population (SOS) Part 1 and from 1980 to 1990 in Part 1-2. The oldest available data on birhs and deaths in parishes and municipalities are found in the series Bidrag till Sveriges Officiella Statistik, A. Befolkningsstatistik (Contributions to the Official Statistics of Sweden, A. Population Statistics). The data refer to the five-year periods 1851-1855 and 1856-1860 and the ten-year periods 1861-1870, 1871-1880, 1881-1890 and 1891-1900. Data for the ten year period 1901-1910 are published in Vital Statistics (SOS), Summary for the decade 1901-1910. Data on external migration have been published since 1881. Yearly data on births and deaths in towns were published 1851-1910 in thefirstmentioned series. External and internal migration data for towns are available from 1891 and 1901 respectively. During the period 1911-1957 data about births, deaths and migration were only published for towns. These figures are to be found in Vital Statistics (SOS). Since 1958 data are avaliable for the municipalities. From 1958 to 1961 they were published in Population in Administrative DistrictsDecember31,1958-1961 and from 1962 to 1966 in the Statistical Reports Series. A report on population changes by parish was given in SM Be 1967:7 and by co-operating municipalities in SM Be 1967:12. Between 1967 and 1990data are published in Population Changes (SOS), Parti.

8 Årets resultat i sammandrag 1 Fortsatt stor folkökning Sveriges folkmängd uppgår till 8 745 109 personer vid årsskiftet 1993/94. Under år 1993 ökar folkmängden med 53 096 personer vilket är 5 391 fler än 1992. Folkökningen har sedan 1970 bara varit större vid tre tillfällen, 1989, 1990 och 1991. Födda och döda 1940-1993 2 Var tionde född utomlands I Sverige är nu i det närmaste var tionde person född utomlands, vilket motsvarar 869 000 personer. Andelen har ökat under hela efterkrigstiden. År 1960 fanns det 300 000 utrikesfödda och 1980 var de 627 000. 3 Födelsetalet minskar Födelsetalet ökade kraftigt i slutet av 1980-talet. Men sedan 1992 minskar födelsetalet. År 1993 föds 117 846 barn vilket är en minskning med 5 002 sedan 1992. Minskningen i barnafödandet är störst bland förstagångsföderskorna och bland dem som redan har två eller flera barn. Födelsetalet för 1993 innebär att det föds 2,0 barn per kvinna, vilket är i det närmaste lika med full reproduktion. Jämfört med andra länder i Väst- och Sydeuropa är fruktsamhetstalet fortfarande mycket högt i Sverige. I t.ex. Italien och Spanien är fruktsamhetstalet så lågt som 1,3, dvs det föds endast 1,3 barn per kvinna. Det är bara Island och Irland som har högre fruktsamhetstal än Sverige i hela Väst- och Sydeuropa. Det allmänna födelsetalet (antal födda per 1000 av folkmängden) är 13,5 år 1993. 4 Fler döda Antalet dödsfall varierar mycket litet från det ena året till det andra. Under år 1993 avlider 96 955 personer, vilket är 2 245 fler än 1992. Ökningen under 1993 beror på högre dödlighet i december. Då avled mer än 11 000 personer vilket är ungefär 3 000 fler än det varit i december under de senaste åren. Det allmänna dödstalet (antalet döda per 1 000 av folkmängden) är 11,1 år 1993. En ungefärlig kalkyl visar att återstående medellivslängden är 80,8 år för kvinnor och 75,5 för män. Det är bara Japan och Island som har högre värden både föt män och kvinnor. Födelseöverskottet (födda minus döda) uppgår till 20 891 vilket är ungefär 7 000 mindre än 1992. 5 Hälften så många asylsökande Under årets första elva månader mer än halveras antalet asylsökande, jämfört med samma period föregående år, enligt statistik från Statens invandrarverk (SIV). Under 1993 har 37 581 personer sökt asyl i Sverige, jämfört med 84 018 under 1992. Antalet personer som under samma period fått uppehållstillstånd av flyktingskäl är 36 482. Jämfört med föregående år är det en ökning med 23 691. På de anläggningar som SIV ansvarar för fanns det ca 48 525 inskrivna utan uppehållstillstånd den 31 december 1993. Dessa ingår varken i statistiken över invandrare eller antalet bosatta i Sverige. Om de asylsökande medräknades skulle Sveriges folkmängd vara 8 793 634 personer. 6 Invandringen ökar igen Efter att ha minskat under tre år ökar invandringen igen. Det är först under det senaste kvartalet som det stora antalet asylsökande från det forna Jugoslavien börjar få uppehållstillstånd och därmed finnas med i befolkningsstatistiken. Invandringen ökar med 16 584 till 61 872 personer. Lågkonjukturen medför att arbetskraftinvandringen från de nordiska länderna, vilken var omfattande 1989 och 1990, numera är obetydlig. Invandringen från Europa utom norden mer än tredubblas under 1993. Invandringen från områden utanför Europa minskar. Den största enskilda invandrargruppen är bosnier med 20 651 och övriga medborgare i f d Jugoslavien 3 294. Under 1993 återvänder 7 038 svenska medborgare vilket är 1 227 fler än 1992. Andra stora invandrargrupper är irakiska medborgare 4 642, finländare 2 450, iranier 1 875 och somalier 1 830. 7 Utvandringen ökar också Under 1993 utvandrar 29 874 personer, vilket är en ökni ng med 4 148 från 1992. Hälften av dem som utvandrar är svenska medborgare. Så har det varit under de senaste två åren. Utvandringen av svenska medborgare uppgår till 15 039 vilket är den högsta noteringen sedan 1923. Även 1993 upprepas mönstret från 1991 och 1992 att Sverige har invandringsunderskott mot alla nordiska länder. Invandringsöverskottet (invandrare minus utvandrare) uppgår till 31 998, vilket är en ökning med 12 376 sedan 1992.

9 In- och utvandrare 1940-1993 8 Fler nya svenskar än någonsin Under 1993 är det omkring 42 000 utlänningar som får svenskt medborgarskap, vilket är det högsta antalet någonsin. Det är en ökning med över 12 000 personer från 1992 och mer än en fördubbling jämfört med 1980-talet då omkring 20 000 utlänningar årligen blev svenska medborgare. Den största ökningen sker bland jugoslaver som, efter att ha bott länge i Sverige, nu valt att också bli svenska medborgare. Innan kriget på Balkan bröt ut och under hela 80-talet var det mindre än 1 000 jugoslaver årligen som blev svenskar. Under 1993 får omkring 11 000 jugoslaver svenskt medborgarskap. Andra stora grupper som får svenskt medborgarskap är 5 000 iranier, 4 000 turkar och 3 000 finländare. För att bli svensk medborgare genom naturalisering (ansökan eller anmälan) krävs i princip att man har fyllt 18 år och bott i Sverige i fem år (flyktingar fyra år, nordiska medborgare två år). Barn under 18 år blir i regel svensk medborgare samtidigt som föräldrarna. 9 Länen Alla län utom ett ökar Under 1993 har folkmängden ökat i alla län utom i ett, Västernorrlands. Av de län där folkmängden ökar är det sju som har mindre ökning under 1993 än under året innan. Stockholms län ökar med 16 390 personer. Det är 1 061 personer fler än under föregående år. Även i år har man ett överskott i de inrikes flyttningarna d.v.s. det flyttar in fler människor till Stockholms län från övriga Sverige än det flyttar ut. Länet tar även i år emot en stor del av inflyttningarna från utlandet. Överskottet i de utrikes flyttningarna är 4 072 personer. Antalet födda blir något färre och antalet döda blir något fler än under 1992 vilket ger ett födelseöverskott på 8 781 personer. Malmöhus län ökar med 6 426 personer under 1993. Det är en mindre ökning än 1992. Malmöhus län har varje år sedan början av 1980-talet haft fler inrikes inflyttare än inrikes utfly ttare och detta förhållande håller sig även i år. Överskottet blir 3 517 personer. Det är något fler än under 1992. Födelseöverskottet för länet är 1 399 personer. Folkmängden i Göteborgs och Bohus län har ökat med 6 589 personer under 1993. Liksom Stockholms län hade Göteborgs och Bohus län under några år större inrikes utflyttning än inflyttning. Men den strömmen vände under 1992 och har under 1993 ytterligare förstärkts vilket ger ett överskott på 2 448 personer. Göteborgs och Bohus län har liksom alla övriga län ett överskott i de utrikes flyttningarna. Årets utrikes överskott är högre än 1992 års. Födelseöverskottet är 2 384 personer. Uppsala län och Hallands län har under en rad år haft kraftig folkökning och så även i år. Uppsala län ökar mest i landet med 1,6 procent. Utanför storstadsområdena har Östergötlands och Västerbottens län ökat mest med 2 944 respektive 2 184 personer följda av Älvsborgs län med 1516 personer. Skogslänen (Norrland, Kopparbergs län och Värmlands län) har en folkökning på 4 309 personer. Det är 1 240 personer fler än under 1992. De inrikes flyttningarna bidrar fortfarande med ett underskott medan det blir ett stort överskott för utrikes flyttningar och även ett födelseöverskott. 10 Kommunerna Stockholm ökar mest Av landets 286 kommuner får 64 procent folkökning under 1993. År 1992 ökade 59 procent av kommunerna sin folkmängd. De kommuner som ökar mest är Stockholm och Göteborg tillsammans med universitetsorterna. Den stora folkökningen för universitetsorterna är delvis en effekt av den nya folkbokföringslagen som säger att studenterna numera skall vara folkbokförda där de bor och inte som tidigare i föräldrahemmet. Största folkökningen har, för tredje året i rad, Stockholm med 8 378 personer. Folkökningen i Stockholm är 3 166 personer större än under 1992. Göteborg ökar med 3 502 personer vilket är 1 803 mer än året innan. Uppsala ökar med 3 457 personer. Andra kommuner som ökar mycket under året är Umeå med 2 278, Linköping med 2 233 personer, Lund med 2 207 och Kungsbacka med 1 686 personer. Helsingborg, Nacka, Halmstad och Norrtälje ökar alla med mer än 1 000 personer. I procent är det Vaxholm som ökar sin folkmängd mest med 5,2 procent. Därefter följer Staffanstorp med en ökning på 4,1 procent. Värmdö ökar med 3,2 procent, Borgholm med 3,0 och Kungsbacka med 2,9 procent. Av Norrlands 54 kommuner har 26 kommuner folkökning under 1993. Under 1992 hade 23 norrlandskommuner folkökning. Största minskningen under 1993 har Botkyrka med 420 och Upplands-Bro med 387 personer. Örnsköldsvik minskar med 306 personer, Södertälje med 281, Karlsborg med 235 och Haninge med 212. Procentuellt minskar Karlsborg mest med 3,0 procent, följd av Storuman med 2,0 och Upplands-Bro med 1,9 procent. Mala minskar med 1,8 procent. Under hösten ökade antalet flyktingar med uppehållstillstånd som tvingas bo kvar på förläggningarna i väntan på kommunplacering. Den 31 december väntade 16 831 sådana flyktingar på placering. Det gör att statistiken, för kommuner med flyktingförläggningar, ger en skev bild av både befolkningsutvecklingen och flyttströmmarna till och från kommunen. Stockholm har vid årsskiftet 692 954 invånare, Göteborg 437 313 och Malmö 237 438. På fjärde plats kommer Uppsala med 178 011 invånare, följd av Linköping med 128 610 invånare. Örebro har 124 164 invånare, Västerås 121 593 och Norrköping 121 028. Sveriges minsta kommun är Bjurholm i Västerbotten med 2 865 invånare.

10 Definitioner, framställningssätt och kvalitet 1 Registret över totalbefolkningen (RTB) 1 samband med att länsstyrelsernas folkbokföring lades om till ADB 1967 sammanställde SCB ett register över totalbefolkningen (RTB). Registret är en kopia av länsskattemyndigheternas personregister. RTB förnyas succesivt med inkomna förändringsrapporter (aviseringar) som t ex födelser, dödsfall och flyttningar, i form av magnetband från länsskattemyndigheterna. Länsskattemyndigheterna aviserades fram till den 1 juli 1991 ursprungligen av pastorsämbetena (i Stockholm och Göteborg av lokal skattemyndighet). Från den 1 juli 1991 sker den ursprungliga aviseringen av de lokala skattekontoren. Från RTB kan tabeller framställas med t ex folkmängden fördelad efter kön, ålder och civilstånd för godtyckligt avgränsade områden från fastighetsnivå och uppåt. All befolkningsstatistik från SCB baseras fr o m årsskiftet 1973/74 på RTB. 2 Definitioner och innehåll Folkmängdsstatistiken avser förhållandena 31 december 1993 enligt den indelning i administrativa områden som gäller från den 1 januari 1994.1 de tabeller som innehåller uppgifteräven för andra år än 1993 har hänsyn endast tagits till indelningsändringar som inneburit att minst hela församlingar överförts eller sammanslagits. Befolkningsförändringarna under 1993 redovisas enligt den regionala indelningen den 1 januari 1993. De två motstridiga intressena att få fram statistiken snabbt och att få statistiken fullständig har sammanjämkats så att ett statistikband framställs ur RTB vecka 04 året efter redovisningsåret. Vid länsskattemyndigheterna sker uppdateringar av personregister en gång per vecka. Den uppdatering som görs i vecka 04 inväntas. Statistikbandet uppdateras under veckorna 01-04 endast med de aviseringar som avser händelser under redovisningsåret. Födelser, dödsfall och civilståndsändringar som rapporteras under veckorna 01-04 1994 och avser händelser under 1993 ingår i uppdateringen, medan de händelser som avser 1994 sorteras bort. I aviseringarna om flyttningar saknas uppgift om tidpunkten för flytten. Registreringsveckan vid länsskattemyndigheten definieras därför som flyttningstidpunkt. Motsvarande gäller även för byten av medborgarskap. På statistikbandet har därför hänsyn endast tagits till de flyttningar och byten av medborgarskap som registrerats senast vid länsskattemyndigheternas sista uppdatering vecka 51 år 1993. Eftersom uppgift om den exakta flyttningstidpunkten saknas redovisar folkmängdsstatistiken inte exakt den folkbokförda befolkningen vid årsskiftet. Den differens somfinnsär mycket liten. SCB producerar även statistik över befolkningsförändringar som kommer in t o m vecka 13 år 1994 för helariketoch länen. Därför är de förändringsuppgifter som här ges för riket och länen preliminära. Avvikelserna blir dock små. Flyttningsstatistiken överensstämmer helt, medan ungefär 0,1 procent av aviseringarna om födelser respektive dödsfall saknas i de nu publicerade siffrorna. 3 Folkbokföringens huvudregler och de viktigaste undantagen I befolkningsstatistiken redovisas invånarna där de är folkbokförda. I princip är alla folkbokförda på en fastighet. Befolkningsstatistiken grundas helt på folkbokföringens regler. Enligt folkbokföringsförordningen är i princip en person bosatt på den fastighet där han regelmässigt vistas. Om tveksamhet råder vid bedömningen av var en person är bosatt skall stor hänsyn tas till var personen har sitt arbete eller sin familj. Från huvudreglerna finns sedan undantag som kan delas in i tre grupper: 1 Personer som är folkbokförda men som inte bor i Sverige. 2 Personer som bor i Sverige men som inte är folkbokförda. 3 Personer som är folkbokförda på en annan fastighet än den där de bor. 3.1 Personer som ärfolkbokförda men som inte bor i Sverige Personer som är anställda utomlands i statens tjänst, huvudsakligen UD- och SIDA-anställda, folkbokförs i Sverige. Detta gäller även familjemedlemmar och svensk betjäning. Personerna fortsätter att vara folkbokförda i den församling varifrån utflyttningen skett. Regeln gäller inte personer som är anställda utomlands av internationella organisationer, t ex FN. Svenska missionärer och präster som är anställda utomlands och deras medföljande familj får vara folkbokförda i Sverige. Vidare är svenska medborgare som flyttar utomlands folkbokförda i Sverige om vistelsen utomlands är avsedd att vara mindre än ett år. I de fall det vid utflyttningen är oklart om vistelsen utomlands kommer att vara mer eller mindre än ett år kan man vara folkbokförd i Sverige upp till ett år efter utflyttningen. Man blir då folkbokförd under rubriken "på församlingen skrivna" eller på en fastighet där man fortfarande disponerar bostad. 3.2 Personer som bor i Sverige men som inte ärfolkbokförda Personer som vid inflyttningen till Sverige har för avsikt att vistas här kortare tid än ett år folkbokförs ej. Utomnordiska medborgare måste ha uppehållstillstånd för att bli folkbokförda. Normalt tar det cirka fyra månader att få ev tillstånd. Utländska medborgare som tillhör utländsk beskickning eller konsulat eller dess betjäning folkbokförs inte i Sverige. Ingen av ovanstående kategorier ingår i folkmängdsstatistiken.

11 3.3 Personer folkbokförda på en annan fastighet än den där de bor Från folkbokföringens huvudregel, att man skall vara folkbokförd på den fastighet där man regelmässigt vistas, finns ett antal undantag. - Den s k familjeregeln innebär att om en person p g a sina arbetsförhållanden inte bor tillsammans med sin familj så skall han ändå vara folkbokförd hos sin familj. Familjen skall dock besökas regelbundet (enligt praxis minst varannan vecka). - Om man har ett tidsbegränsat tillfälligt arbete på annan ort så skall man vara folkbokförd där man har sitt egentliga hemvist. - Studerande kan vara folkbokförda antingen på hemorten eller på studieorten beroende bl a på studietidens längd, egen ålder, civilstånd m m. Studerande på postgymnasial nivå folkbokförs på studieorten. - Regeln om ej regelmässig vila på viss fastighet tillämpas för bl a handelsresanden, resemontörer och sjömän. Dessa folkbokförs där de anses ha sitt egentliga hemvist. Förutom dessa undantag finns ytterligare undantag för några kategorier som knappast påverkar statistiken i någon mer betydande utsträckning, undantagandes personer intagna för institutionsvård i någon form. Boende på ålderdomshem kan vara folkbokförda antingen i hemförsamlingen, på den gamla hemfastigheten eller underrubriken "påförsamlingen skrivna" eller i ålderdomshemsförsamlingen. Intagning på sjukhus eller kriminalvårdsanstalt skall inte medföra ändring av folkbokföringen. 4 Tabellerna De fram till och med 1990 utgivna böckerna Befolkningsförändringar del 1 (SOS) och Folkmängd del 1-2 (SOS) har från och med 1991 slagits ihop till en bok. Den tabellnumrering som gällde i de gamla böckerna har då ändrats. Från Befolkningsförändringar del 1 har tabell 12, befolkningsförändringar för A-regioner, utgått. Nedan följer en tablå som visar de gamla tabellernas motsvarighet i den nya boken. Befolkningsförändringar del 1 Befolkningsstatistik del 1 1990 from 1991 Tabell nummer Tabell nummer 1 1.2 2 1.3 3 1.4 4 1.5 5 2.1 6 2.8 7 2.9 8 2.10 9 2.3 10 2.4 11 2.5 12 utgått 13 3.2 14 3.3 15 3.4 Folkmängd dell-2 1990 1 2.1 2 2.6 3 2.7 4 3.1 5 2.2 6 4.1 7 4.2 I tabellerna definieras folkökningen som skillnaden mellan folkmängden vid årets slut och årets början. Folkökningen överensstämmer därför inte helt med summan av födelseöverskottet, flyttningsöverskottet och överföringarna från och till obefintlighetsregistret. Detta beror på att i folkmängdssiffrorna för årets slut har hänsyn tagits även till rapporter om t ex födelser och dödsfall som avsett 1992 eller tidigare medan förändringarna uteslutande avser händelseåret 1993. Folkökningssiffrorna inkluderar även eventuella regleringar av församlingsgränserna. Tabellerna är uppdelade i fyra kapitel där det första kapitlet innehåller rikstabeller. Kapitel 2 innehåller tabeller med uppgifter om län, kommuner och församlingar. I kapitel 3 redovisas storstadsområdena och i kapitel 4 landsting och landskap. I tabell 1.1 redovisas folkmängden i olika åldersklasser och efter kön i helariket.i kapitel 1finnsockså fyra förändringstabeller för helariket.dessa tabeller är tänkta att användas som bakgrundsmaterial vid bedömning av de regionala förändringar som redovisas i andra kapitel. I tabell 1.2 ingår överföringar från och till obefintlighetsregistret i de utrikes flyttningarna. Åldersbegreppet i tabell 1.3 avser uppnådd ålder vid tidpunkten för nedkomsten. Tabell 1.4 redovisar uppnådd ålder vid tidpunkten för dödsfallet. I tabell 1.5 ges de flyttandes ålder vid 1993 års slut, dvs efter födelseår. Tabell 2.1 redovisar både folkmängden i de geografiska församlingarna fördelad på kön den 31 december 1993 och befolkningsförändringarna under 1993. De personer som är folkbokförda i icke-territoriella församlingar redovisas i den geografiska församlingen. Med flyttningar avses i församlingsuppgifterna flyttningar över församlingsgräns. Flyttningsuppgifterna för övriga områden är flyttningar över respektive områdesgräns. Antalet utflyttade från till exempel en kommun överensstämmer alltså inte med summan av de utflyttade från kommunens församlingar, eftersom många endast flyttar mellan församlingar inom kommunen. I tabell 2.2 ges länens folkmängd vid årets början och slut samt medelfolkmängden 1993. Medelfolkmängden har beräknats som summan av folkmängden vid årets början och slut dividerad med två. 5 Annan befolkningsstatistik Utförlig inrikes och utrikes flyttningsstatistik publiceras i Befolkningsstatistik del 2 (SOS). I Befolkningsstatistik del 3 (SOS) publiceras folkmängd efter kön, ålder, civilstånd och medborgarskap för kommuner, A-regioner, län och hela riket. Ändringskomponenterna (födda, döda, flyttare etc) för hela riket och länen redovisas utförligt i Befolkningsstatistik del 4 (SOS). I Statistiska meddelanden (SM) har preliminära folkmängdsuppgifter lämnats för län och kommuner i Be 12 SM 9301. Förutom de tabeller som publiceras i SOS-serien tas ett stort antal tabeller fram som i form av råtabeller sänds till länsstyrelser, landsting och kommuner. Dennaproduktion sker i DEMOPAK-systemet (folkmängd) och i AVIPAK-systemet (förändringsstatistik). Löpande under året redovisas både folkmängd och befolkningsförändringar kvartalsvis. Både DEMOPAK och AVIPAK presenteras utförligt i SCB:s handbok STATISTIKPAKETEN. De flesta tabellerfinnstillgängliga vid SCB i Örebro hos programmet för befolkningsstatistik, länsstyrelsernas regionalekonomiska enheter, landstingens planeringsavdelningar och hos kommunerna.

12 6 Befolkningsstatistikens kvalitet Kvaliteten i folkmängdsstatistiken är beroende av över- eller undertäckning i den totala populationen, t ex på grund av brister i rapporteringen av händelser som födelser, dödsfall, invandring och utvandring. Kvaliteten påverkas också av felaktigheter i folkbokföringen som ger upphov till fel i den regionala fördelningen, t ex flyttningar inom landet som inte anmäls till lokala skattekontoren. Födelser och dödsfall ger upphov till mycket små problem med under- resp övertäckning beroende på de snabba rapporteringsrutinerna. För nyfödda uppgår undertäckningen till 0,1 procentavo-åringarnai folkmängdsstatistiken. Övertäckningen med anledning av ej rapporterade dödsfall är ännu något lägre i de olika åldersklasserna. Invandring ger upphov till undertäckning beroende på den relativt långa tiden mellan invandringen och registreringstidpunkten. För de invandrare som fick sina beslut om uppehållstillstånd under 1986 var mediantiden från det att ansökan registrerats fram till folkbokföringen 21 veckor. Därtill kommer polisens handläggningstid, om vars längd vi inte har någon uppgift. Uppgift om tidsskillnaden mellan invandring och registreringstidpunkt för nordiska invandrare saknas men den är kortare eftersom nordbor kan bosätta sig i Sverige utan uppehållstillstånd. Ett stort antal flyktingar som fått uppehållstillstånd tvingas bo kvar på förläggningarna. I väntan på kommunplacering folkbokförs de då på förläggningen. Det gör att statistiken, för kommuner med flyktingförläggingar, ger en skev bild av både befolkningsutvecklingen och fly ttströmmarna till och från kommunen. Utvandrare förorsakar övertäckning eftersom utflyttning inte alltid anmäls. Övertäckningen uppgick till 0,1 procent av hela populationen enligt kontrollen i samband med folk- och bostadsräkningen 1985 (FoB 85). Räknat på delpopulationen utländska medborgare var övertäckningen 1,0 procent för nordiska medborgare och 2,8 procent för övriga medborgarskap tillsammans. I samband med massutsändningar av brev som skattsedlar, röstkort m m kontrolleras adressuppgifterna på de försändelser som varit obeställbara. Avsikten är att kontrollera att flyttning anmäls i rätt tid och därmed att den registrerade bosättningen - folkbokföring på viss ort och fastighet - överensstämmer med den faktiska bosättningen. I samband med utsändningen av blanketter till folk- och bostadsräkningarna 1975, 1980 och 1985 kontrollerades också adressuppgifterna och statistik framställdes över åtgärder som vidtagits för att rätta felen i folkbokföringen. En närmare redogörelse för resultaten av folkbokföringskontrollen i folk- och bostadsräkningarna till och med 1985 finns bl a i Folkmängd 31 dec 1988, del 1-2 (SOS). I FoB 90 har inte någon kontroll av folkbokföringen, liknande den i tidigare folk- och bostadsräkningar, gjorts. Omläggningen av folkbokföringen den 1 juli 1991 Som tidigare påpekats övertog de lokala skattekontoren den 1 juli 1991 ansvaret från pastorsämbetena för folkbokföringen på lokal nivå. Samtidigt med omorganisationen ersattes det gamla regelverket med en ny lagtext. Reglerna är ungefär desamma som gällde tidigare. En nyhet är emellertid att personer som är över 17 år och går på postgymnasial utbildning ska vara folkbokförda där de bor. Tidigare var det vanligt att dessa studerande var folkbokförda i föräldrahemmet. Kommuner med universitet och högskolor har under de senaste åren därför fått en registrerad inflyttning som är större än den verkliga. Folkökningen som redovisas för dessa kommuner är därför delvis en effekt av den nya folkbokföringslagen. Mer om omläggningen redovisas i Befolkningsstatistik del 1 (SOS), 1991. 7 Bilagor Omfattning av landskap I bilaga 1 redovisas omfattningen av landskap med de län och kommuner samt delar därav som ingår enligt indelningen 1 januari 1994. Landskapsgränsernas exakta läge framgår av Röda kartan (översiktskartan i skala 1:250 000) enligt utgivning av Statens lantmäteriverk. I de fall församlingar är belägna i två landskap redovisas i statistiken folkmängd för hela församlingen endast på det landskap där de flesta församlingsinnevånarna bor. Indelningsändringar 2 januari 1993-1 januari 1994 Bilaga 2 är indelad i tre avdelningar: A Ändringar i kommun- eller församlingsindelningen B Överföring av mindre områden över läns- eller kommungräns C Överföring av mindre områden mellan församlingar i samma kommun I avdelning A redovisas de församlingar som upphört och i vilka församlingar de har uppgått. Från och med 1983 års Folkmängdspublikation del 1-2 redovisas i avdelning B och C enbart de bebodda områden som överförts över läns- eller kommungräns respektive mellan församlingar i samma kommun. En fullständig förteckning över alla områden (bebodda och obebodda) som överförts enligt avdelning B och C ovan finns utgiven av SCBrsregionalstatistiskakansli, 11581 Stockholm. Förteckningen benämns "INDELNINGSÄNDRING AR Grupplista 1993:13". 8 Tidigare publicerad statistik Folkmängd De äldsta publicerade uppgifterna om folkmängden i kommuner och församlingar finns i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik, A. Befolkningsstatistik. För åren till och med 1885 finns uppgifter för vissa år, nämligen 1805, 1810,1820, 1830, 1840, 1850,1855, 1860, 1865,1868, 1870,1874, 1875, 1877,1880,1883 och 1885. Uppgifterna för en del av åren har dock endast publicerats i efterhand, nämligen för åren till och med 1840 i 1880 års publikation samt för åren 1865,1875 och 1885 i 1890 års publikation. För åren 1886-1910 meddelas i nämnda serie årliga uppgifter varvid dock (utom för folkräkningsåren 1890,1900 och 1910) församlingarna i de få städer, som då var delade på församlingar, inte särskiljes. Det gälleräven för ettparav de äldre åren, nämligen 1868 och 1883. För samtliga städer finns dock årliga uppgifter för åren 1861-1910 och för samtliga köpingar för åren 1869-1910 i båda fallen utan församlingsuppdelning. För perioden 1910-1961 finns årliga uppgifter i publikationen Folkmängden inom administrativa områden den 31 december (SOS). Uppgifter för 1962-1966 har publicerats i serien Statistiska meddelanden (SM), (B 1963:8, B 1964:4, B 1965:3, Be 1966:3, Be 1967:5). Mellan åren 1967 och 1990

13 ingår uppgifterna i publikationen Folkmängd del 1 (SOS). Från och med 1991 finns uppgifterna i Befolkningsstatistik del 1 (SOS). Folkmängden länsvis från 1749 samt i städerna från 1800 finns även publicerad i Historisk statistik för Sverige 1720-1967 (SOS), Del 1 Befolkning, Andra upplagan. Folkmängden i kommuner och församlingar från 31 december 1950 till 31 december 1975 enligt indelningen i kommuner 1 januari 1976finnsutgiven i Folkmängd 31 december 1950-1975 i län, kommuner och församlingar (SOS). Befolkningsförändringar De äldsta publicerade uppgifterna om födda och döda i kommuner och församlingar finns i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik, A) Befolkningsstatistik, där uppgifter lämnas för femårsperioderna 1851-1855 och 1856-1860 samt därefter för tioårsperioder till och med 1891-1900. För den därefter följande tioårsperioden 1901-1910 finns motsvarande uppgifter i publikationen Befolkningsrörelsen, översikt för åren 1901-1910 (SOS). För de tre årtiondena mellan 1881 och 1910 är uppgifterna om födda och döda utökade med uppgifter om utrikes flyttning. Vidare finns i förstnämnda serie årliga uppgifter från och med 1851 till och med 1910 för varje stad utan församlingsuppdelning om födda och döda, från och med 1891 kompletterade med uppgifter om utrikes flyttning och från och med 1901 även med uppgifter om inrikes flyttning. För åren 1911-1957 finns inga församlingsuppgifter och inga andra kommunuppgifter än för städerna. De publicerades i publikationen Befolkningsrörelsen (SOS) och avsåg födda, döda och flyttningar. Från och med 1958 publiceras uppgifter för alla kommuner och även dessa uppgifter avser födda, döda och flyttningar och återfinns för åren 1958-1961 ipublikationen Folkmängden inom administrativa områden (SOS). För åren 1962-1966 finns motsvarande uppgifter i serien Statistiska meddelanden (SM), nämligen i B 1963:6, B 1964:9, B 1965:5,Be 1966:5 ochibe 1967:7. Förförsamlingar, kommunblock och A-regionerfinnsuppgifter endast för 1966 och dessa redovisas för församlingar i Be 1967:7 samt för kommunblock och A-regioner i Be 1967:12. Från och med 1967till 1972 har uppgifterna sammanförts i Befolk-ningsförändringar del 1 (SOS). Dessa uppgifter baseras på de summariska folkmängdsredogörelserna. Från och med 1973 grundas uppgifterna i Befolkningsförändringar del 1 (SOS) på aviseringar till RTB. Sedan 1991 publiceras uppgifterna i Befolkningsstatistik del 1 (SOS).

14 SCB Befolkningsstatistik del 1, 1993 Tabell 1.1 Folkmängd efter kön, ålder (i ettårsklasser och femårsklasser) i hela riket, 31 december 1993 Population by sex, age (in one -year groups and five-year groups) in the whole country. Dec. 31. 1993

SCB Befolkningsstatistik del 1, 1993 15 Tabell 1.2 Befolkningsförändringar i sammandrag 1984-1993 Summary of vital events 1984-1993 1) Folkökningen definieras som skillnaden mellan folkmängden vid årets början och årets slut 2) 1993 års siffror är preliminära. Tabell 1.3 Åldersdifferentierade fruktsamhetstal och dödföddkvot 1984-1993 Age-specific fertility rates and still birth rates 1984-1993 1) Beräknat antal barn som 1 000 kvinnor får under sin reproduktionsperiod enligt aktuell fruktsamhet och under förutsättning att ingen dödlighet förekommer t o m 49 år. 2) Dödfödda på 1 000 födda (levande och dödfödda). 3) 1993 års siffror är preliminära.

16 SCB Befolkningsstatistik del1,1993 Tabell 1.4 Döda i olika åldrar på 1000 av medelfolkmängden i samma åldrar 1984-1993 Death rates by sex and age 1984-1993 1) 1993 års siffror är preliminära.

SCB Befolkningsstatistik del 1, 1993 17 Tabell 1.5 Spädbarnsdödlighet på 1000 levande födda 1984-1993 Infant mortality rates 1984-1993 1) Född och död under samma kalenderdygn. 2) 28 dagar. 3) Dödföddhet och spädbarnsdödlighet under den första levnadsveckan. 4) 1993 års siffror är preliminära.

18 SCB Befolkningsstatistik del 1, 1993 Tabell 2.1 Folkmängd i riket, län, kommuner och församlingar 31 december 1991, 1992 och 1993 enligt indelningen 1 januari 1994 Population of the whole country, counties, municipalities and parishes on Dec. 31, 1991. 1992, 1993 according to the administrative subdivisions of Jan. 1, 1994