Jonas Karlsson, Statistiker Arbetsmarknad 2003:5 Tel. 018-25494 30.12.2003 Sysselsatt arbetskraft 31.12.2001 Detta statistikmeddelande innehåller uppgifter om sysselsatt arbetskraft på Åland 31.12.2001 samt vissa tidsserier. Sysselsättningsstatistiken baseras på uppgifter som Statistikcentralen tar fram genom att samköra olika register, bl.a. register över beskattningen, vilket är orsaken till att statistiken kommer med två års eftersläpning. Att statistiken är registerbaserad innebär också att personernas fördelning på näringsgren bestäms utgående från var man är anställd och varifrån man får sina huvudsakliga inkomster och inte t.ex. utgående från vad man själv uppger på någon blankett. Siffrorna i tabell 1-5 gäller bosatt sysselsatt arbetskraft och säger således ingenting om var arbetsplatsen är belägen. T.ex. en person som bor i Sund och arbetar på fabrik i Finström framkommer i denna statistik i siffrorna för Sund och för branschen tillverkning. Personer som är bosatta utanför Åland, men som arbetar t.ex. på åländska fartyg ingår inte. Näringsgrenarna anges enligt Näringsgrensindelningen (NI) 2002. Nästan var femte sysselsatt arbetade inom transport och kommunikation Tabell 1 innehåller uppgifter om antalet sysselsatta enligt bransch på detaljerad nivå samt kön. Siffrorna för huvudbranscherna kan i vissa fall vara något större än summan av de underbranscher som ingår. Detta beror på att ett antal personer kan vara placerade i en huvudbransch, men inte har kunnat fördelas på underbransch. Förutom antalet personer visas också två procentuella fördelningar. Först kommer en procentuell fördelning på näringsgren av alla sysselsatta samt kvinnor och män separat. Drygt 18 procent av de sysselsatta arbetade med transport och kommunikation och nästan 17 procent inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst. Statistiken visar på stora skillnader mellan kvinnors och mäns val av branscher. Medan t.ex. nästan 30 procent av de sysselsatta kvinnorna arbetade inom hälsooch sjukvård samt socialtjänst, var bara 4 procent av männen sysselsatta i samma bransch. Sjöfarten sysselsatte 16 procent av männen, men bara 8 procent av kvinnorna. Den andra procentuella fördelningen visar hur de sysselsatta inom varje bransch var fördelade på kön. Förutom social- och hälsovårdssektorn, där 89 procent av personalen var kvinnor, var också t.ex. utbildning och finansförmedling (bank) kvinnodominerade branscher. Den största mansdominansen fanns inom byggverksamhet, där nästan 95 procent av de sysselsatta var män. Inom fiske (där också fiskodling ingår), landtransporter samt el-, gas- och vattenförsörjning var männens andel över 80 procent. I tabell 2 framgår de sysselsatta i huvudbranscherna fördelade på åldersgrupp och kön. P.g.a sjöfartens storlek visas denna näringsgren separat från övrig transport och kommunikation. Den procentuella fördelningen visar hur stor del av de sysselsatta i varje bransch som fanns i en viss åldersgrupp. T.ex. ser man att jordbruket hade en relativt stor andel sysselsatta som var 60 år och äldre. Hotell- och restaurangbranschen hade en ung personal; 41 procent var under 30 år jämfört med 20 procent av den totala sysselsatta arbetskraften. - Ålands officiella statistik -
Tabell 1: Sysselsatta efter näringsgren och kön 31.12.2001 Antal Procent per bransch Procent per kön Näringsgren K M Tot K M Tot K M Tot A Jordbruk-, jakt och skogsbruk 232 397 629 3,6 6,0 4,8 36,9 63,1 36,9 01 Jordbruk och jakt samt tjänster 232 379 611 3,6 5,7 4,7 38,0 62,0 38,0 02 Skogsbruk och tjänster till skogsbruk - 18 18-0,3 0,1-100,0 0,0 B Fiske 12 86 98 0,2 1,3 0,7 12,2 87,8 12,2 C Utvinning av mineral - 2 2-0,0 0,0-100,0 0,0 D Tillverkning: 377 788 1 165 5,8 11,9 8,9 32,4 67,6 32,4 15 Livsmedel 136 238 374 2,1 3,6 2,8 36,4 63,6 36,4 17, 18 Textil, kläder 5 2 7 0,1 0,0 0,1 71,4 28,6 71,4 20, 21 Trä- o pappersvaror 11 73 84 0,2 1,1 0,6 13,1 86,9 13,1 22 Förlagsverks, grafisk prod 80 88 168 1,2 1,3 1,3 47,6 52,4 47,6 24 Kemikalier o kemiska prod 8 14 22 0,1 0,2 0,2 36,4 63,6 36,4 25 Gummi- och plastvaror 56 106 162 0,9 1,6 1,2 34,6 65,4 34,6 26 Icke-metalliska mineralprod 9 11 20 0,1 0,2 0,2 45,0 55,0 45,0 27 Metallframställning 3 2 5 0,0 0,0 0,0 60,0 40,0 60,0 28 Metallvaror, ej maskiner 9 71 80 0,1 1,1 0,6 11,3 88,8 11,3 29-33 Maskiner o instrument 12 76 88 0,2 1,1 0,7 13,6 86,4 13,6 35 Andra transportmedel 2 37 39 0,0 0,6 0,3 5,1 94,9 5,1 36 Möbler; annan tillv. 46 70 116 0,7 1,1 0,9 39,7 60,3 39,7 E El-, gas- och vattenförsörjning 20 100 120 0,3 1,5 0,9 16,7 83,3 16,7 40 El-, och hetvattenförsörjning 17 77 94 0,3 1,2 0,7 18,1 81,9 18,1 41 Vattenförsörjning 3 23 26 0,0 0,3 0,2 11,5 88,5 11,5 F Byggverksamhet 44 804 848 0,7 12,1 6,5 5,2 94,8 5,2 451 Mark- och grundarbete 3 54 57 0,0 0,8 0,4 5,3 94,7 5,3 452 Bygg- och anläggningsarbete 17 425 442 0,3 6,4 3,4 3,8 96,2 3,8 453 Bygginstallationer 15 187 202 0,2 2,8 1,5 7,4 92,6 7,4 454 Slutbehandling av byggnader 2 88 90 0,0 1,3 0,7 2,2 97,8 2,2 455 Uthyrn. av byggmaskiner med förare 2 35 37 0,0 0,5 0,3 5,4 94,6 5,4 G Parti- och detaljhandel 650 702 1 352 10,0 10,6 10,3 48,1 51,9 48,1 50 Handel och reparation av motorfordon 30 161 191 0,5 2,4 1,5 15,7 84,3 15,7 51 Parti- och agenturhandel, ej motorf. 77 238 315 1,2 3,6 2,4 24,4 75,6 24,4 511 Agenturhandel 14 43 57 0,2 0,6 0,4 24,6 75,4 24,6 512-517 Partihandel 62 192 254 1,0 2,9 1,9 24,4 75,6 24,4 52 Detaljhandel, rep. av hushållsart. 543 303 846 8,4 4,6 6,4 64,2 35,8 64,2 H Hotell- och restaurangverksamhet 215 185 400 3,3 2,8 3,0 53,8 46,3 53,8 551-552 Hotell- och annan logiverks. 113 77 190 1,7 1,2 1,4 59,5 40,5 59,5 553-555 Restaurangverksamhet 90 89 179 1,4 1,3 1,4 50,3 49,7 50,3 I Transport, lagring och kommunikation 744 1 628 2 372 11,5 24,5 18,1 31,4 68,6 31,4 60 Landtransport; transport i rörsystem 53 286 339 0,8 4,3 2,6 15,6 84,4 15,6 61 Sjötransport 500 1 078 1 578 7,7 16,2 12,0 31,7 68,3 31,7 62 Lufttransport 8 11 19 0,1 0,2 0,1 42,1 57,9 42,1 63 Stödtjänster till transport 46 104 150 0,7 1,6 1,1 30,7 69,3 30,7 64 Post- och telekommunikationer 137 149 286 2,1 2,2 2,2 47,9 52,1 47,9 641 Postbefordran 122 88 210 1,9 1,3 1,6 58,1 41,9 58,1 642 Telekommunikation 15 61 76 0,2 0,9 0,6 19,7 80,3 19,7 (forts.) 2
Tabell 1: Sysselsatta efter näringsgren och kön 31.12.2001 (forts.) Antal Procent per bransch Procent per kön Näringsgren K M Tot K M Tot K M Tot J Finansiell verksamhet 296 168 464 4,6 2,5 3,5 63,8 36,2 63,8 65 Finansförmedling 233 126 359 3,6 1,9 2,7 64,9 35,1 64,9 66, 67 Försäkring, pens.fondsverks, stödtj. 63 42 105 1,0 0,6 0,8 60,0 40,0 60,0 K Fastighets-, uthyrn.- och forskningsverk 242 365 607 3,7 5,5 4,6 39,9 60,1 39,9 70 Fastighetsverksamhet 25 79 104 0,4 1,2 0,8 24,0 76,0 24,0 71 Uthyrning av fordon, maskiner e.d. 2 3 5 0,0 0,0 0,0 40,0 60,0 40,0 72 Databehandlingsverksamhet 20 67 87 0,3 1,0 0,7 23,0 77,0 23,0 73 Forskning och utveckling 8 16 24 0,1 0,2 0,2 33,3 66,7 33,3 74 Andra företagstjänster 187 200 387 2,9 3,0 2,9 48,3 51,7 48,3 741 Jur. och ekon. konsultverks., holding 75 39 114 1,2 0,6 0,9 65,8 34,2 65,8 742-743 Tekniska tj., provn.och analys 38 88 126 0,6 1,3 1,0 30,2 69,8 30,2 744 Reklamverksamhet 10 7 17 0,2 0,1 0,1 58,8 41,2 58,8 745 Arbetsförmedling och rekrytering 17 3 20 0,3 0,0 0,2 85,0 15,0 85,0 747 Städning 34 37 71 0,5 0,6 0,5 47,9 52,1 47,9 748, 746 Övriga företagstjänster 7 12 19 0,1 0,2 0,1 36,8 63,2 36,8 L Offentlig förvaltning och försvar 476 449 925 7,3 6,8 7,0 51,5 48,5 51,5 751 Offentlig förvaltning 404 289 693 6,2 4,3 5,3 58,3 41,7 58,3 752 Utr.förvalt., försvar och ordningsväs. 60 158 218 0,9 2,4 1,7 27,5 72,5 27,5 753 Obligatorisk socialförsäkring 12 2 14 0,2 0,0 0,1 85,7 14,3 85,7 M Utbildning 672 264 936 10,4 4,0 7,1 71,8 28,2 71,8 N Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 1 942 240 2 182 30,0 3,6 16,6 89,0 11,0 89,0 851-852 Hälso- och sjukv., veterinär 923 148 1 071 14,2 2,2 8,2 86,2 13,8 86,2 853 Sociala tjänster 1 012 87 1 099 15,6 1,3 8,4 92,1 7,9 92,1 O Övriga samhäll. och personliga tjänster 355 303 658 5,5 4,6 5,0 54,0 46,0 54,0 90 Miljöhygien 7 29 36 0,1 0,4 0,3 19,4 80,6 19,4 91 Intressebevakning; religiös verksamhet 118 102 220 1,8 1,5 1,7 53,6 46,4 53,6 92 Rekreations-, kultur- och sportv. 125 135 260 1,9 2,0 2,0 48,1 51,9 48,1 93 Annan serviceverksamhet 99 29 128 1,5 0,4 1,0 77,3 22,7 77,3 P Förvärvsarbete i hushåll - - - - - - - - - X Okänd 201 166 367 3,1 2,5 2,8 54,8 45,2 54,8 Totalt 6 478 6 647 13 125 100,0 100,0 100,0 49,4 50,6 49,4 Siffrorna för huvudbranscherna är i vissa fall större än summan av delbranscherna. 3
Tabell 2: Sysselsatta efter näringsgren och ålder 31.12.2001 Ålder Procentuell fördelning Näringsgren 15-29 30-44 45-59 60+ Totalt 15-29 30-44 45-59 60+ Totalt A Jordbruk Tot 46 235 260 88 629 7,3 37,4 41,3 14,0 100,0 K 13 85 96 38 232 5,6 36,6 41,4 16,4 100,0 M 33 150 164 50 397 8,3 37,8 41,3 12,6 100,0 B Fiske Tot 10 41 38 9 98 10,2 41,8 38,8 9,2 100,0 K 3 4 4 1 12 25,0 33,3 33,3 8,3 100,0 M 7 37 34 8 86 8,1 43,0 39,5 9,3 100,0 C, D E Tillv.m.m Tot 278 483 461 65 1 287 21,6 37,5 35,8 5,1 100,0 K 84 136 159 18 397 21,2 34,3 40,1 4,5 100,0 M 194 347 302 47 890 21,8 39,0 33,9 5,3 100,0 F Bygg Tot 174 322 297 55 848 20,5 38,0 35,0 6,5 100,0 K 5 22 16 1 44 11,4 50,0 36,4 2,3 100,0 M 169 300 281 54 804 21,0 37,3 35,0 6,7 100,0 G Handel Tot 359 445 483 65 1 352 26,6 32,9 35,7 4,8 100,0 K 166 204 245 35 650 25,5 31,4 37,7 5,4 100,0 M 193 241 238 30 702 27,5 34,3 33,9 4,3 100,0 H Hotell Tot 164 128 100 8 400 41,0 32,0 25,0 2,0 100,0 K 79 76 55 5 215 36,7 35,3 25,6 2,3 100,0 M 85 52 45 3 185 45,9 28,1 24,3 1,6 100,0 I 61 Sjöfart Tot 295 600 624 59 1 578 18,7 38,0 39,5 3,7 100,0 K 106 208 162 24 500 21,2 41,6 32,4 4,8 100,0 M 189 392 462 35 1 078 17,5 36,4 42,9 3,2 100,0 I 60, 62-64 Tot 164 269 311 50 794 20,7 33,9 39,2 6,3 100,0 Övrig transport K 45 97 89 13 244 18,4 39,8 36,5 5,3 100,0 M 119 172 222 37 550 21,6 31,3 40,4 6,7 100,0 J Finans Tot 62 203 194 5 464 13,4 43,8 41,8 1,1 100,0 K 27 119 147 3 296 9,1 40,2 49,7 1,0 100,0 M 35 84 47 2 168 20,8 50,0 28,0 1,2 100,0 K Fastighet m.m. Tot 116 239 215 37 607 19,1 39,4 35,4 6,1 100,0 K 44 102 82 14 242 18,2 42,1 33,9 5,8 100,0 M 72 137 133 23 365 19,7 37,5 36,4 6,3 100,0 L Off förv. Tot 136 348 394 47 925 14,7 37,6 42,6 5,1 100,0 K 64 185 206 21 476 13,4 38,9 43,3 4,4 100,0 M 72 163 188 26 449 16,0 36,3 41,9 5,8 100,0 M Utbildning Tot 121 347 414 54 936 12,9 37,1 44,2 5,8 100,0 K 80 247 311 34 672 11,9 36,8 46,3 5,1 100,0 M 41 100 103 20 264 15,5 37,9 39,0 7,6 100,0 N Sjukv., soc tj. Tot 408 864 843 67 2 182 18,7 39,6 38,6 3,1 100,0 K 355 781 751 55 1 942 18,3 40,2 38,7 2,8 100,0 M 53 83 92 12 240 22,1 34,6 38,3 5,0 100,0 O Övr tjänster Tot 132 247 241 38 658 20,1 37,5 36,6 5,8 100,0 K 72 136 128 19 355 20,3 38,3 36,1 5,4 100,0 M 60 111 113 19 303 19,8 36,6 37,3 6,3 100,0 X Okänd Tot 99 111 111 46 367 27,0 30,2 30,2 12,5 100,0 K 62 72 54 13 201 30,8 35,8 26,9 6,5 100,0 M 37 39 57 33 166 22,3 23,5 34,3 19,9 100,0 Totalt Tot 2 564 4 882 4 986 693 13 125 19,5 37,2 38,0 5,3 100,0 K 1 205 2 474 2 505 294 6 478 18,6 38,2 38,7 4,5 100,0 M 1 359 2 408 2 481 399 6 647 20,4 36,2 37,3 6,0 100,0 4
Tjänstesektorn viktigaste näringsgrenen Tabell 3 visar sysselsättningen kommunvis på en mera sammanslagen branschnivå, både som antal personer och som procent. Betydande regionala skillnader fanns. Primärnäringarna som totalt stod för 6 procent av sysselsättningen, sysselsatte 17 procent i skärgården och 20 procent eller mera i vissa enskilda kommuner, men endast 0,5 procent i Mariehamn. Medan totalt sett tio procent arbetade inom industrin, var siffran för skärgården knappt 5 procent. Tjänstesektorn, d.v.s. alla näringsgrenar utom primärnäringar, industri och byggnadsverksamhet, stod för 75 procent av sysselsättningen. I alla kommuner utgjorde arbetande inom denna sektor över hälften av de sysselsatta, i Mariehamn så mycket som 84 procent. Rekordstort antal sysselsatta I tabell 4 och 5 framgår utvecklingen från 1980 till 2001 beträffande antalet sysselsatta per näringsgren och per region. Från 1980 till 1990 ökade antalet sysselsatta på Åland med 1 800 personer. Under lågkonjunkturen i början av 1990-talet sjönk antalet sysselsatta med 1 000 personer och nådde den lägsta siffran, 11 407 personer, 1994. Därefter har antalet sysselsatta ökat årligen och var 2001 nästan 200 fler än den tidigare rekordsiffran från 2000. Att antalet sysselsatta inte har ökat mera från 1990 till 2001 trots att Ålands befolkning ökade med 1 400 personer under samma tid beror på att antalet personer som står utanför arbetskraften (barn, studerande, pensionärer) ökade med över 650 under denna period. Färre företagare, flera offentligt anställda Tabell 6 och 7 visar de sysselsattas fördelning på sektor (privat, offentlig) och yrkesställning (löntagare, företagare). Det bör observeras att dessa tabeller visar alla som arbetade på åländska arbetsplatser i motsats till tabell 1-5 som visar enbart personer som var bosatta på Åland. Den stora skillnaden är de cirka 2 000 icke-åländska sjömännen som ingår i tabell 6 och 7. Procenterna visar andelar av de arbetande totalt. T.ex. betyder 8,7 för kvinnor i transportbranschen i den första kolumnen att 8,7 procent av kvinnorna i denna bransch var offentligt anställda. Av de totalt 15 273 arbetande var drygt 1 700 eller 11,4 procent företagare och drygt 13 530 löntagare. Av löntagarna var drygt 4 960 sysselsatta inom den offentliga sektorn och drygt 8 570 inom den privata sektorn. De offentliganställdas andel var 32,5 procent av totalantalet arbetande på åländska arbetsplatser. Om man räknar med bara de drygt 13 120 sysselsatta ålänningarna uppgick de offentligt anställda till nästan 38 procent och företagarnas andel till drygt 13 procent. De offentligt anställda dominerade inom branschen samhälls- och personliga tjänster, där de utgjorde över 84 procent, och också inom el-, gas- och vattenförsörjning var över hälften av personalen anställd av den offentliga sektorn. Inom primärnäringarna var över 85 procent företagare och inom bygg och handel/hotell var 29 respektive 17 procent företagare. Dubbelt flera kvinnor än män var offentligt anställda, medan förhållandet var det motsatta bland företagarna. Också bland de privatanställda var männen betydligt flera än kvinnorna. Från 1995 till 2001 har företagarna minskat något såväl till antal som när det gäller andel av samtliga arbetande. Delvis beror detta på det minskade antalet sysselsatta inom primärnäringarna, men också inom övriga näringsgrenar har företagarna blivit färre. De offentligt anställda har blivit flera och har ökat sin andel något, medan de privatanställda har ökat i ungefär samma mån som antalet arbetande totalt och därmed bibehållit sin andel av den totala sysselsättningen. Förkortningar och beteckningar: K = Kvinnor M = Män Landskommuner = Alla kommuner utom Mariehamn Landsbygden = Alla kommuner på fasta Åland utom Mariehamn Skärgården = Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar, Sottunga och Vårdö 5
Tabell 3: Sysselsatta efter kommun och näringsgren 31.12.2001 Antal Kommun A, B C, D, E F G, H I J, K L-P X Jordbruk, Handel, Trans- Finans, Samh, fiske Industri Bygg hotell port fastighet pers.tj Okänd Totalt Brändö 49 7 21 27 62 8 51 5 230 Eckerö 38 20 34 60 95 14 123 13 397 Finström 85 167 91 168 161 73 408 30 1 183 Föglö 51 18 25 41 54 12 76 7 284 Geta 40 19 10 26 29 14 62 9 209 Hammarland 71 78 78 83 112 52 204 14 692 Jomala 123 184 117 233 313 147 605 42 1 764 Kumlinge 17 11 12 13 50 9 62 5 179 Kökar 11 3 10 12 36 5 33 7 117 Lemland 28 81 58 90 149 59 311 26 802 Lumparland 12 15 12 19 45 17 63 7 190 Saltvik 73 125 79 102 126 65 244 30 844 Sottunga 16 4 4 5 10 1 17 2 59 Sund 47 72 44 55 72 32 174 12 508 Vårdö 38 6 17 17 29 9 55 5 176 Mariehamn 28 477 236 801 1 029 554 2 213 153 5 491 Landskomm. 699 810 612 951 1 343 517 2 488 214 7 634 -Landsbygden 517 761 523 836 1 102 473 2 194 183 6 589 -Skärgården 182 49 89 115 241 44 294 31 1 045 Åland 727 1 287 848 1 752 2 372 1 071 4 701 367 13 125 Procent Kommun A, B C, D, E F G, H I J, K L-P X Jordbruk, Handel, Trans- Finans, Samh, fiske Industri Bygg hotell port fastighet pers.tj Okänd Totalt Brändö 21,3 3,0 9,1 11,7 27,0 3,5 22,2 2,2 100,0 Eckerö 9,6 5,0 8,6 15,1 23,9 3,5 31,0 3,3 100,0 Finström 7,2 14,1 7,7 14,2 13,6 6,2 34,5 2,5 100,0 Föglö 18,0 6,3 8,8 14,4 19,0 4,2 26,8 2,5 100,0 Geta 19,1 9,1 4,8 12,4 13,9 6,7 29,7 4,3 100,0 Hammarland 10,3 11,3 11,3 12,0 16,2 7,5 29,5 2,0 100,0 Jomala 7,0 10,4 6,6 13,2 17,7 8,3 34,3 2,4 100,0 Kumlinge 9,5 6,1 6,7 7,3 27,9 5,0 34,6 2,8 100,0 Kökar 9,4 2,6 8,5 10,3 30,8 4,3 28,2 6,0 100,0 Lemland 3,5 10,1 7,2 11,2 18,6 7,4 38,8 3,2 100,0 Lumparland 6,3 7,9 6,3 10,0 23,7 8,9 33,2 3,7 100,0 Saltvik 8,6 14,8 9,4 12,1 14,9 7,7 28,9 3,6 100,0 Sottunga 27,1 6,8 6,8 8,5 16,9 1,7 28,8 3,4 100,0 Sund 9,3 14,2 8,7 10,8 14,2 6,3 34,3 2,4 100,0 Vårdö 21,6 3,4 9,7 9,7 16,5 5,1 31,3 2,8 100,0 Mariehamn 0,5 8,7 4,3 14,6 18,7 10,1 40,3 2,8 100,0 Landskomm. 9,2 10,6 8,0 12,5 17,6 6,8 32,6 2,8 100,0 -Landsbygden 7,8 11,5 7,9 12,7 16,7 7,2 33,3 2,8 100,0 -Skärgården 17,4 4,7 8,5 11,0 23,1 4,2 28,1 3,0 100,0 Åland 5,5 9,8 6,5 13,3 18,1 8,2 35,8 2,8 100,0 6
Tabell 4: Sysselsatta efter näringsgren 1980-2001 År A, B C, D, E F G, H I J, K L-P X Jordbruk, Handel, Trans- Finans, Samh, fiske Industri Bygg hotell port fastighet pers.tj Okänd Totalt Antal: 1980 1 628 1 001 638 1 667 2 423 517 2 663 70 10 607 1985 1 524 1 147 660 1 639 2 280 739 3 255 101 11 345 1990 1 401 1 311 845 1 833 2 234 993 3 094 696 12 407 1995 963 1 179 605 1 431 2 266 851 3 436 763 11 494 1996 968 1 142 573 1 436 2 260 860 3 924 489 11 652 1997 947 1 160 630 1 519 2 339 892 4 070 477 12 034 1998 911 1 250 653 1 629 2 405 956 4 111 691 12 606 1999 827 1 271 718 1 690 2 461 984 4 160 622 12 733 2000 807 1 287 787 1 715 2 410 1 012 4 440 474 12 932 2001 727 1 287 848 1 752 2 372 1 071 4 701 367 13 125 Förändring: 1980-1990 -227 310 207 166-189 476 431 626 1 800 1990-2000 -594-24 -58-118 176 19 1 346-222 525 2000-2001 -80 0 61 37-38 59 261-107 193 Procent: 1980 15,3 9,4 6,0 15,7 22,8 4,9 25,1 0,7 100,0 1985 13,4 10,1 5,8 14,4 20,1 6,5 28,7 0,9 100,0 1990 11,3 10,6 6,8 14,8 18,0 8,0 24,9 5,6 100,0 1995 8,4 10,3 5,3 12,4 19,7 7,4 29,9 6,6 100,0 1996 8,3 9,8 4,9 12,3 19,4 7,4 33,7 4,2 100,0 1997 7,9 9,6 5,2 12,6 19,4 7,4 33,8 4,0 100,0 1998 7,2 9,9 5,2 12,9 19,1 7,6 32,6 5,5 100,0 1999 6,5 10,0 5,6 13,3 19,3 7,7 32,7 4,9 100,0 2000 6,2 10,0 6,1 13,3 18,6 7,8 34,3 3,7 100,0 2001 5,5 9,8 6,5 13,3 18,1 8,2 35,8 2,8 100,0 Tabell 5: Sysselsatta efter region 1980-2001 Antal Procent därav därav Marie- Lands- Lands- Skär- Hela Marie- Lands- Lands- Skär- Hela År hamn komm. bygden gården Åland hamn komm. bygden gården Åland 1980 4 671 5 936 4 896 1 040 10 607 44,0 56,0 46,2 9,8 100,0 1985 4 916 6 429 5 387 1 042 11 345 43,3 56,7 47,5 9,2 100,0 1990 5 269 7 138 6 010 1 128 12 407 42,5 57,5 48,4 9,1 100,0 1995 4 820 6 674 5 644 1 030 11 494 41,9 58,1 49,1 9,0 100,0 1996 4 900 6 752 5 714 1 038 11 652 42,1 57,9 49,0 8,9 100,0 1997 4 998 7 036 5 988 1 048 12 034 41,5 58,5 49,8 8,7 100,0 1998 5 301 7 305 6 238 1 067 12 606 42,1 57,9 49,5 8,5 100,0 1999 5 314 7 419 6 358 1 061 12 733 41,7 58,3 49,9 8,3 100,0 2000 5 370 7 562 6 508 1 054 12 932 41,5 58,5 50,3 8,2 100,0 2001 5 491 7 634 6 589 1 045 13 125 41,8 58,2 50,2 8,0 100,0 Förändring: 1980-1990 598 1 202 1 114 88 1 800 1990-2000 101 424 498-74 525 2000-2001 121 72 81-9 193 7
Tabell 6: Inom området arbetande efter kön, yrkesställning, arbetsgivarsektor och näringsgren 31.12.2001 Näringsgren Löntagare Företagare Arbetande totalt Offentliga sektorn Privata sektorn K M Totalt K M Totalt K M Totalt K M Totalt Antal: A, B Jordbruk, fiske 10 7 17 23 64 87 212 412 624 245 483 728 C, D Industri 1 16 17 354 699 1 053 27 72 99 382 787 1 169 E El, gas, vatten 14 53 67 6 47 53 - - - 20 100 120 F Byggverksamhet 5 91 96 29 502 531 8 249 257 42 842 884 G, H Handel, hotell - - - 766 697 1 463 120 187 307 886 884 1 770 I Transport 153 268 421 1 586 2 309 3 895 19 94 113 1 758 2 671 4 429 J, K Finans, fastighet 52 102 154 453 363 816 28 71 99 533 536 1 069 L-Q Samh, pers.tj 3 009 992 4 001 360 232 592 98 46 144 3 467 1 270 4 737 X Okänd 126 64 190 35 48 83 40 54 94 201 166 367 Summa 3 370 1 593 4 963 3 612 4 961 8 573 552 1 185 1 737 7 534 7 739 15 273 Procent: A, B Jordbruk, fiske 4,1 1,4 2,3 9,4 13,3 12,0 86,5 85,3 85,7 100,0 100,0 100,0 C, D Industri 0,3 2,0 1,5 92,7 88,8 90,1 7,1 9,1 8,5 100,0 100,0 100,0 E El, gas, vatten 70,0 53,0 55,8 30,0 47,0 44,2 - - - 100,0 100,0 100,0 F Byggverksamhet 11,9 10,8 10,9 69,0 59,6 60,1 19,0 29,6 29,1 100,0 100,0 100,0 G, H Handel, hotell - - - 86,5 78,8 82,7 13,5 21,2 17,3 100,0 100,0 100,0 I Transport 8,7 10,0 9,5 90,2 86,4 87,9 1,1 3,5 2,6 100,0 100,0 100,0 J, K Finans, fastighet 9,8 19,0 14,4 85,0 67,7 76,3 5,3 13,2 9,3 100,0 100,0 100,0 L-Q Samh, pers.tj 86,8 78,1 84,5 10,4 18,3 12,5 2,8 3,6 3,0 100,0 100,0 100,0 X Okänd 62,7 38,6 51,8 17,4 28,9 22,6 19,9 32,5 25,6 100,0 100,0 100,0 Summa 44,7 20,6 32,5 47,9 64,1 56,1 7,3 15,3 11,4 100,0 100,0 100,0 Tabell 7: Inom området arbetande efter kön, yrkesställning och arbetsgivarsektor 1995-2001 År Löntagare Företagare Arbetande totalt Offentliga sektorn Privata sektorn K M Totalt K M Totalt K M Totalt K M Totalt Antal: 1995 2 653 1 440 4 093 3 475 4 188 7 663 614 1 292 1 906 6 742 6 920 13 662 1996 2 820 1 451 4 271 3 159 4 118 7 277 599 1 268 1 867 6 578 6 837 13 415 1997 2 902 1 481 4 383 3 338 4 427 7 765 601 1 238 1 839 6 841 7 146 13 987 1998 2 993 1 527 4 520 3 540 4 734 8 274 590 1 225 1 815 7 123 7 486 14 609 1999 3 157 1 576 4 733 3 546 4 687 8 233 581 1 204 1 785 7 284 7 467 14 751 2000 3 258 1 591 4 849 3 562 4 879 8 441 560 1 179 1 739 7 380 7 649 15 029 2001 3 370 1 593 4 963 3 612 4 961 8 573 552 1 185 1 737 7 534 7 739 15 273 Procent: 1995 39,4 20,8 30,0 51,5 60,5 56,1 9,1 18,7 14,0 100,0 100,0 100,0 1996 42,9 21,2 31,8 48,0 60,2 54,2 9,1 18,5 13,9 100,0 100,0 100,0 1997 42,4 20,7 31,3 48,8 62,0 55,5 8,8 17,3 13,1 100,0 100,0 100,0 1998 42,0 20,4 30,9 49,7 63,2 56,6 8,3 16,4 12,4 100,0 100,0 100,0 1999 43,3 21,1 32,1 48,7 62,8 55,8 8,0 16,1 12,1 100,0 100,0 100,0 2000 44,1 20,8 32,3 48,3 63,8 56,2 7,6 15,4 11,6 100,0 100,0 100,0 2001 44,7 20,6 32,5 47,9 64,1 56,1 7,3 15,3 11,4 100,0 100,0 100,0 8