Kriminalvårdens riktlinjer för forskning och utvärdering (2019:1) Gäller hela myndigheten

Kriminalvårdens riktlinjer för forskning och utvärdering (2019:1) Gäller hela myndigheten

2 (9) Dokumentinformation Titel på dokumentet Riktlinjer Handlingstyp Riktlinjernas giltighetsområde Riktlinjernas giltighetstid Riktlinjernas versionsnummer (1.0, 2.0, 3.0 osv.) Hela myndigheten Titel på ev. annat styrande dokument som ersätts av riktlinjerna Kriminalvårdens riktlinjer angående FoU i Kriminalvården, Kriminalvårdens riktlinjer 2008:20 FoU-Policy ver. 1.2 (2008-27779) Fr.o.m. 2019-06-01 och tills vidare t.o.m. Beslut om riktlinjerna Se avsnittet Beslut och revideringar 1.0 Datum för ev. senaste revidering Organisatorisk enhet som förvaltar riktlinjerna Forsknings- och utvärderingsenheten Chef som ansvarar för förvaltning av riktlinjerna Chefen för forsknings- och utvärderingsenheten Granskning av riktlinjerna Minst var 12 månad Öppen Riktlinjernas informationsklass Verksamhetsprocess 1.1.2. Upprätta och revidera styrande och stödjande dokument Beslut och revideringar Beslut om nya riktlinjer Beslutsdatum Beslutsfattare Beslutets innebörd Diarienummer Versionsnummer Generaldirektören Nils Öberg Nya riktlinjer träder i kraft 2019-06- 01. Beslut om revideringar av riktlinjerna 2019-4284 1.0 Beslutsdatum Beslutsfattare Sammanfattning av revideringar Diarienummer Versionsnummer 1.0

3 (9) Innehåll 1 Inledning... 4 1.1 Riktlinjens syfte... 4 2 Forskning och utvärdering inom Kriminalvården... 4 2.1 Uppdraget... 4 2.2 Externa forskningssamarbeten... 4 2.3 Vetenskapliga rådet... 5 3 Att initiera forskning och utvärdering i Kriminalvården... 5 3.1 Urvalskriterier... 6 3.1.1 Relevans... 6 3.1.2 Vikt... 6 3.1.3 Genomförbarhet... 6 3.1.4 Kontinuitet... 7 3.1.5 Extern forskning och utvärdering... 7 3.2 Studentuppsatser... 7 3.3 Forskningsetik... 8 3.3.1 Etikprövning... 8 4 Kvalitetssäkring... 8 4.1 Styrgruppen... 9 4.2 Extern granskning... 9

4 (9) 1 Inledning 1.1 Riktlinjens syfte Denna riktlinje beskriver vad som ska gälla för forskning och utvärdering som bedrivs inom myndigheten oavsett om studierna genomförs av medarbetare eller externa forskare. Syftet med riktlinjen är att vara ett styrande och stödjande dokument avseende frågor som inte regleras på annat sätt genom lagar och förordningar. Riktlinjen syftar även till att fastställa på vilka grunder forsknings- och utvärderingsprojekt prioriteras i myndigheten och hur förankring och kvalitetssäkring ska omhändertas. 2 Forskning och utvärdering inom Kriminalvården 2.1 Uppdraget All forskning och utvärdering med forskningsansats inom Kriminalvårdens verksamhet ska genomgå forsknings- och utvärderingsenhetens process för beredning och kvalitetssäkring, både avseende projektplaner och rapporter. Forskningen ska bidra till en evidensbaserad kriminalvård, det vill säga en kriminalvård som utgår från bästa möjliga vetenskapliga underlag för att förebygga återfall i brott. Vetenskapliga metoder och ett vetenskapligt förhållningssätt är viktiga verktyg för att utveckla Kriminalvården. Avdelningen för ledningsstöd svarar för Kriminalvårdens forskning och huvudsakliga utvärderingskapacitet. Forsknings- och utvärderingsenheten leder och samordnar detta arbete inom Kriminalvården. Arbetet kan bedrivas inom olika verksamheter, inom myndigheten, men syftar till att resultera i en forsknings- och utvärderingsrapport (FoU-rapport) som kommuniceras internt och externt. I den mån en utvärdering avser att ta fram ny kunskap och därmed innehåller en forskningsansats faller den under forsknings- och utvärderingsenhetens ansvarsområde. 2.2 Externa forskningssamarbeten Externa forskningssamarbeten ska alltid samordnas via forsknings- och utvärderingsenheten i Kriminalvården.

5 (9) Kriminalvården ska verka för att samarbeta med det övriga forskarsamhället. Inför samarbetsavtal med olika nätverk, centrumbildningar och lärosäten ska utgångspunkten vara nyttan för myndigheten. Vid behov av representation i mer lokala eller regionala fora ansvarar respektive regionchef för att representera myndigheten. 2.3 Vetenskapliga rådet Hos Kriminalvården ska det finnas ett vetenskapligt råd. Till det vetenskapliga rådet i Kriminalvården utses professorer eller docenter med framstående skicklighet och beprövad erfarenhet som företräder skilda discipliner med relevans utifrån gällande strategi för forskning och utvärdering och för myndighetens behov. En jämn könsfördelning och spridning avseende lärosäten eftersträvas. Vilka vetenskapliga rådgivare myndigheten anlitar avgörs av behovet av sakkunskap inom de ämnesområden som är kopplade till Kriminalvårdens strategi för forskning och utvärdering, pågående och planerade forsknings- och utvärderingsprojekt samt behovet av ackreditering av Kriminalvårdens behandlingsprogram. Beslut om förordnande tas för minst ett år i taget av generaldirektören efter beredning av enhetschefen på forsknings- och utvärderingsenheten. Det vetenskapliga rådets huvudsakliga uppgift är att medverka till att forsknings- och utvärderingsarbetet samt ackrediteringen av behandlingsprogram inom Kriminalvården håller en hög vetenskaplig kvalitet. Rådet kompletterar myndighetens egna vetenskapliga kompetens i en rådgivande roll och har ingen beslutande funktion. De vetenskapliga rådgivarna ska bland annat bedöma den vetenskapliga kvaliteten i projektförslag och FoUrapporter samt vara sakkunniga i vetenskapliga frågor som rör Kriminalvårdens verksamhet. 3 Att initiera forskning och utvärdering i Kriminalvården Förslag om forskning och utvärdering inom Kriminalvården kan initieras både av verksamheten och av externa aktörer. Förslag kan också initieras direkt av generaldirektören eller av forsknings- och utvärderingsenheten. Samtliga förslag, både interna och externa, om forskning och utvärderingar med forskningsansats ska skickas till FoU-enhetens funktionsbrevlåda. Alla förslag ska genomgå forsknings- och utvärderingsenhetens process för beredning och kvalitetssäkring, i syfte att på myndighetsnivå prioritera och förankra förslagen och förutsättningarna för deras genomförande. Förslag från verksamheten bör inte initieras till forsknings- och utvärderingsenheten utan att först ha prioriterats på avdelningsnivå. FoU-enheten kan

6 (9) fungera som både stöd och bollplank vid utformning av forsknings- och utvärderingsprojekt. Chefen för forsknings- och utvärderingsenheten fattar beslut om att starta forsknings- och utvärderingsprojekt. Innan beslut fattas ska berörda chefer ges möjlighet att komma med synpunkter enligt myndighetens ordinarie beredningsprocess. Förslag som kräver resurser utöver de ramar som forsknings- och utvärderingsenheten har till förfogande behöver ha inkommit till enheten senast under det tredje kvartalet året innan tilltänkt projektstart för att omhändertas i ordinarie budgetprocess inför kommande verksamhetsår. 3.1 Urvalskriterier Vid prioritering av forskning och utvärdering som bedrivs inom Kriminalvården ska myndighetens grunduppdrag och uppgiften att förebygga återfall i brott vara styrande. Fokus ska ligga på kunskap som verksamheten behöver för att utveckla sitt uppdrag. Följande urvalskriterier ska beaktas, men vilket kriterium som tillmäts störst betydelse i bedömningen kan variera beroende av förändringar i myndigheten eller omvärlden. 3.1.1 Relevans Relevansbedömningar görs utifrån Kriminalvårdens instruktion, regleringsbrev och andra styrdokument. Avgörande är om resultatet av ett projekt kan bidra till att utveckla verksamheten eller det allmänna kunskapsläget inom myndighetens verksamhetsområde. Forskning som kan bidra till kunskap av betydelse för möjligheten att öka jämställdheten i Kriminalvårdens verksamhet är särskilt relevant. 3.1.2 Vikt Ett antal frågor har definierats i forsknings- och utvärderingsstrategin som särskilt viktiga. Vissa forsknings- och utvärderingsfrågor är viktiga då de kan beröra många eller får stora konsekvenser för både enskilda, myndigheten och samhället i stort. Andra kan röra färre men vara principiellt viktiga för tilltron till myndigheten. 3.1.3 Genomförbarhet Ett projekt ska vara genomförbart både i teori och i praktik. Många goda idéer kan falla på att det saknas data att tillgå eller att svaret på de frågor som ställs förutsätter forskningsmetoder som av olika skäl inte kan utföras. Brist på kompetens eller resurser i övrigt kan också utgöra ett hinder för genomförandet. Hög prioritet får studier som kan

7 (9) genomföras med hög vetenskaplig kvalitet där förutsättningar finns att komma fram till robusta slutsatser. 3.1.4 Kontinuitet Kontinuitet omfattar ansvar att säkerställa kunskapsuppbyggnad med bredd och djup och att myndighetens forskning och utvärdering över tid omfattar hela verksamhetsområdet. Det kan också finnas skäl att återkomma till ett område som tidigare beforskats. 3.1.5 Extern forskning och utvärdering Forskning inom Kriminalvårdens verksamhet bedrivs inte enbart i Kriminalvårdens regi. Andra myndigheter, forskningsorgan och privata aktörer bidrar från sina respektive utgångspunkter till kunskapsuppbyggnaden. För att hushålla med statens resurser ska annan forskning beaktas vid urval av forsknings- och utvärderingsprojekt. För utveckling av evidens inom ett forskningsområde behövs som regel flera studier av hög kvalitet som pekar på samma slutsats. Kriminalvården ska i möjligaste mån främja forskning av allmänt intresse, i synnerhet den som finansierats av annan huvudman. Däremot ska nyttan av sådan forskning ställas mot de resurser som behöver tas i anspråk inom Kriminalvården exempelvis i form av arbetstid hos medarbetare och som därigenom riskerar att tränga undan annan verksamhet. 3.2 Studentuppsatser Kriminalvården ska i möjligaste mån medverka till att ge studenter möjlighet att praktisera eller skriva uppsatser. Däremot är Kriminalvården mycket restriktiv till att låta studenter genomföra datainsamlingar som involverar medarbetare eller klienter. Detta av resursmässiga, säkerhetsmässiga och etiska skäl. Eventuella undantag får beslutas av ansvarig chef under förutsättning att resultaten inte publiceras på annat sätt än genom ansvarigt lärosäte. För att en uppsats ska få spridas i myndigheten ska forsknings- och utvärderingsenheten kontaktas så att den kan genomgå samma process för kvalitetssäkring och beredning som övriga forsknings- och utvärderingsprojekt. Studenter som vill skriva uppsatser i samarbete med Kriminalvården inom ramen för ett forskningsprojekt hänvisas att kontakta forsknings- och utvärderingsenheten. Den process för kvalitetssäkring och beredning som krävs för att förankra forsknings- och utvärderingsprojekt i Kriminalvården tar tid, varför det krävs minst tre månaders framförhållning.

8 (9) 3.3 Forskningsetik Begreppet forskningsetik omfattar relationen mellan forskning och etik, etiska krav på både forskaren och forskningens inriktning och genomförande. En central del av forskningsetiken rör hur personer som medverkar i forskning som försökspersoner eller informanter får behandlas. Den forskning och utvärdering som genomförs inom Kriminalvården ska utgå från de högt ställda krav på forskningsetik som råder, vilket innebär att se till att forskningen är av god kvalitet och att hänsyn är tagen till aktuella etiska frågor i varje enskilt fall. 3.3.1 Etikprövning Forsknings- och utvärderingsprojekt som genomförs inom Kriminalvården och som avser människor eller behandling av känsliga personuppgifter eller personuppgifter som innefattar brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa frihetsberövanden ska enligt etikprövningslagen genomgå etikprövning. Sådan prövning görs av Etikprövningsmyndigheten efter ansökan från Kriminalvården. Kriminalvården inhämtar etiskt tillstånd eller rådgivande yttrande från etikprövningsnämnd för samtliga forsknings- och utvärderingsprojekt, där känsliga personuppgifter och personuppgifter som rör rättskedjan används. Detta görs med hänsyn till vår verksamhet och för att möjliggöra eventuell framtida internationell publicering. Enligt lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor omfattas inte studentuppsatser på grundnivå eller avancerad nivå av kravet på etikprövning, förutsatt att studien inte är tänkt att användas i forskningsprojekt. 4 Kvalitetssäkring All forskning och utvärdering med forskningsansats inom Kriminalvårdens verksamhet ska genomgå forsknings- och utvärderingsenhetens process för beredning och kvalitetssäkring. Detta är nödvändigt för att skapa legitimitet och trovärdighet för Kriminalvårdens forskning och är en förutsättning för att Kriminalvården ska kunna publicera rapporter av hög kvalitet som belyser relevanta perspektiv. Kvalitetssäkringsaspekten ska finnas med redan när ett projekt planeras och under hela projektarbetet fram till publicering och spridning av en FoU-rapport. Både intern och extern expertis används i kvalitetssäkringen. Chefen för forsknings- och utvärderingsenheten fattar beslut om att godkänna och publicera en FoU-rapport. Innan beslut fattas ska berörda chefer ges möjlighet att komma med synpunkter enligt myndighetens ordinarie beredningsprocess.

9 (9) 4.1 Styrgruppen För varje forskningsprojekt ska det finnas en styrgrupp. Styrgruppens uppgift är att ta beslut enligt rådande projektstyrningsmodell samt att utgöra en del av projektets kvalitetssäkringsfunktion. Som regel utgör forsknings- och utvärderingsenhetens styrgrupp även projektens styrgrupp. Forsknings- och utvärderingsenhetens styrgrupp är tvärvetenskapligt sammansatt av chefen och forskningsledarna på enheten. Det kan bli aktuellt att utöka styrgruppen för ett särskilt projekt om det finns behov av ytterligare kompetens för att effektivt leda och styra det aktuella projektet. Behov av annan särskild kompetens för enskilda projekt knyts därutöver i första hand till andra delar av projektets kvalitetssäkringsfunktion, exempelvis genom en referensgrupp. 4.2 Extern granskning Det vetenskapliga rådet kompletterar den interna kvalitetssäkringsfunktionen. Rådgivarnas uppgift är bland annat att bedöma den vetenskapliga kvaliteten i projektförslag och FoUrapporter.