Etiskt program. med diskussionsfrågor

Relevanta dokument
Etiskt program för Synskadades Riksförbund. Antaget av kongressen 2014 Giltigt från 2015

INNEHÅLL. Inledning...5. Bilaga 1 till Synskadades Riksförbunds stadgar paragrafer som distriktens stadgar måste innehålla... 13

STADGAR. För. SRF Finnveden

För. SRF Jönköpings län

Fastställd av sekos representantskap den 28 maj Gäller från den 1 juni 2018

Verksamhetsplan -etiska riktlinjer för anställda och förtroendevalda

INNEHÅLL. Bilaga 1 till Synskadades Riksförbunds stadgar paragrafer som distriktens stadgar måste innehålla... 15

Antagna vid årsmötet den 21 mars 2009 Ändrade i enlighet med kongressbeslut i oktober 2011 och 2015

Plattform för ledsagning

Infranords uppförandekod

Infranord AB Box Solna Tel

Riktlinjer för god etik i Tingsryds kommun

Värdegrund och policy

Riktlinjer mot mutor och annan korruption för Uddevalla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 12 februari 2014, 23

Riktlinje. Riktlinje för Norrköpings kommuns representation KS 2013/1007 ersätter KS-1747/2001

Uppförandekod för leverantörer och samarbetspartner. Denna policy fastställdes av Castellum AB:s (publ) styrelse den 20 januari 2016.

Möjligheternas medlemskap. bli en del av vårt arbete för ett tillgängligt samhälle

Uppförandekod, koncernbolagen

Riksförbundet Attentions etiska riktlinjer

Så kan du underlätta min vardag TIPS!

Policy avseende Farliga förmåner i Bräcke kommun. Antagen av kommunfullmäktige 75/2015

Policy och riktlinjer för representation och personalförmåner

För att uppfylla våra allmänna principer har vi definierat ett antal grundsatser som vi verkar efter

Riksförbundet Attentions etiska riktlinjer

Personalpolicy. Antagen av Kommunfullmäktige den 18 november 2015, Kf

Riktlinjer mot mutor

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning FM :2 Sida 1 (6)

Vöfabs uppförandekod

Likabehandlingsplan Majornas Boxningsklubb

Riktlinje. Riktlinje för Norrköpings kommuns representation. Antagen ändrad KS 2018/1406 ersätter KS 2013/1007

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

Dessa etiska regler ska delges våra kunder, leverantörer och samarbetspartners.

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar.

RIKTLINJER. Riktlinjer för representation i Tranemo kommun

Uppförandekod. Ventus Norden Org nr: Högbergsgatan Stockholm. Uppförandekod Sverige

Uppförandekod. Denna uppförandekod fastställdes av Castellum AB (publ) styrelse den 22 april 2014.

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen

TILLÄMPNINGSANVISNINGAR TILL AFFÄRSETISK POLICY

Integrationsprogram för Västerås stad

Policy och riktlinjer mot mutor för Helsingborgs stad

Riktlinjer för representation. Helsingborg Arena och Scen AB

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

HRFs policy för. företagssamarbeten. Antagen av HRFs förbundsstyrelse den 14 februari Gäller tills vidare.

Syftet med riktlinjerna är att tydliggöra grundläggande regler och definitioner för representation samt att fastställa ansvar.

ETIKPOLICY. Reviderad

Uppförandekod. Riktlinjer för medarbetare på Länsförsäkringar Fastighetsförmedling

Vårt förhållningssätt

Förtroendevald i avdelningsstyrelser och på arbetsplatser

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK

1(8) Policy mot muta och bestickning. Styrdokument

OM KODCENTURM 1 DET HÄR ÄR KODCENTRUM 1 VÄRDEGRUND 1 VARFÖR PROGRAMMERING 1 MÅLGRUPP 1 VERKSAMHETSOMRÅDEN 1 KODCENTRUMS KÄRNVÄRDEN 2

Representation och gåvor för anställda i Växjö kommun

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Regler och riktlinjer för Malmö stads stöd till ideella föreningar och organisationer

Riktlinjer Representation, gåvor och personalförmåner

Migrationsverkets uppförandekod

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

Riktlinjer gällande mutor och bestickning för anställda och förtroendevalda i Täby kommun

Uppförandekod. Inledning. Tillämpning och efterlevnad. Av styrelsen fastställd uppförandekod Ägare: Ilija Batljan, VVD

Stadgar. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö

Lekebergs kommuns riktlinjer för intern och extern representation, gåvor och uppvaktningar

Personalpolitiskt program

Kommunikationspolicy för Linköpings kommun

Verksamhet. 1 Samverkansaktiviteter

Policy och riktlinjer för representation och personalförmåner

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

Stadgar Demensförbundet Riksförbundet för demenssjukas rättigheter Antagna vid kongressen /15

Direktionen beslutade den att det skulle upprättas en policy med riktlinjer för representation inom Räddningstjänsten Jämtland.

ETISKA REGLER/RIKTLINJER

Riktlinjer gällande mutor, otillbörliga förmåner och andra oegentligheter

DIK:s stadga. Antagen av DIK:s kongress 21 november 2015

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

NORMALSTADGAR för lokalföreningar (Antagna av kongressen i Västerås den oktober 2006)

Synskadades egen organisation

EFS en missionsrörelse i Svenska kyrkan. FRIIs Kvalitetskod. Redovisning av FRIIs kvalitetskod

STADGAR. Malmö mot Diskriminering. Stadgar för. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö

UPPFÖRANDEKOD. Holtabs uppförandekod tydliggör för alla anställda hur vi ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare, medarbetare och samhällsaktör.

HANDBOK I. Etik & Moral FRIBO

Revisionsrapport. Lantmäteriverket - Skydd mot mutor och annan otillbörlig påverkan. Sammanfattning

POLICY. Uppförandekod för leverantörer

Hanteringsklass: Öppen Dnr: RG 2014/1841 Informationsägare: Avd. Stab. Fastställd: Fastställd av: Riksgäldens styrelse.

BOSTADSRÄTTSÄGARNAS RIKSFÖRBUND REGLER OCH STADGAR 2012:1 Antagna av ordinarie kongress i Bostadsrättsägarnas Riksförbund

Trafikverkets uppförandekod

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Vårt förhållningssätt

Stadgar för Riksförbundet Sällsynta diagnoser

Etiska riktlinjer för Svenska Handikappidrottsförbundets kansli

S T A D G A R. för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING. org.nr:

Försäkringskassans etiska kod

Uppförandekod för förtroendevalda i Sotenäs kommun

Trafikverkets uppförandekod

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

HRFs värdegrund Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2016

Policy gällande representation och gåvor

SiS ETISKA RIKTLINJER

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd Ver.2 reviderad

Lättläst version av Överenskommelsen

Etikdokument för personligt ombud

Bilda förening. så funkar det

Transkript:

1 Etiskt program med diskussionsfrågor

Innehåll: Etiskt program... 3 Bilaga 1... 6 Checklista med svar på ofta förekommande frågor och etiska dilemman. Diskussionsfrågor... 10 2

Att alla människor har samma värde är detsamma som att alla människor har samma mänskliga rättigheter och samma rätt att få dem respekterade och att ingen människa i detta avseende är förmer än någon annan. Ingemar Hedenius, filosof, 1908 1982 Inledning I detta program lägger vi fast de etiska utgångspunkterna för Synskadades Riksförbund. Programmet utgör ett viktigt stöd i vårt arbete såväl internt som externt och omfattar i tillämpliga delar alla led inom SRF. Vi har som målsättning att med kvalificerad verksamhet ge alla medlemmar och allmänheten kunskap om de frågor vi driver. Till detta program hör två bilagor som kan vara vägledande inför beslut. Den första ger några konkreta exempel på vanligt förekommande frågor. Den andra är en förteckning över de policys och styrande dokument som exempelvis kongressen eller förbundsstyrelsen fattat beslut om. Vad är etik? Insikten att man måste välja, att man måste prioritera ett värde eller en handling framför en annan, leder till ett behov av att kunna försvara sina värderingar, både inför sitt eget förnuft och samvete, och inför andra. Att medvetet ta ställning till sina handlingar och kunna motivera sina val utifrån en värdebas, är ett etiskt förhållningssätt. Våra etiska utgångspunkter SRF är en organisation som präglas av öppenhet och demokrati, där alla medlemmar kan göra sina röster hörda och allas synpunkter är välkomna. Inom SRF visar vi varandra respekt genom tolerans och ärlighet utan att såra. Vi tar avstånd från all form av mobbning, sexuella trakasserier och användande av härskartekniker där människor förtrycks. Vi tar även avstånd från sådant som anses stötande, såsom att på ett otillbörligt sätt utnyttja sin ställning. Vi lever upp till de grundläggande värderingar som uttrycks i våra stadgar och program. Denna skyldighet har vi såväl mot varandra inom SRF som i våra kontakter med omvärlden. 3

SRF eftersträvar jämställdhet och mångfald, vilket skall genomsyra hela organisationen. För oss i SRF är det viktigt att vi handlar, fattar beslut och uppträder på ett sätt som stämmer med våra värderingar och ett allmänt accepterad etiskt förhållningssätt. Med hjälp av dialog och att tänka efter före skall vi fatta bra och genomtänkta beslut. Ett etiskt tankearbete skall också hjälpa oss att lösa etiska dilemman, som vi exempelvis kan ha i frågor kring medelsanskaffning och marknadsföring. Etik definieras som läran om det rätta handlandet eller läran om vad som är rätt och fel. Etik är att genom en tankeprocess försöka förstå och ge svar på frågorna: Vad är rätt? Vad bör jag göra? Man brukar säga att etiken är en teoretisk reflektion över människans handlingar och en kritisk prövning av de värderingar, riktlinjer och regler som påverkar henne. En allmänt omfattad och godtagen etik är de normer, regler och värden som är accepterade i den kultur som vi tillhör. Vi får etisk kunskap genom att komma till ett beslut eller ett ställningstagande, steg för steg i en dialog. Det finns inga givna svar på frågan vad som är rätt och vad som är fel. Denna insikt når vi genom en process tillsammans då vi prövar olika förhållningssätt och synsätt. Etiska dilemman Många av de beslut som fattas i och av organisationen har klara etiska perspektiv. Vi måste ge tid för diskussioner kring aktuella etiska dilemman. Det finns inga genvägar när vi ställs inför svåra beslut. Frågor kring medelsanskaffning och marknadsföring är centrala för vår dagliga verksamhet och för organisationens fortlevnad. Därför har vi valt att ta upp just dessa frågor i kommande avsnitt. Medelsanskaffning och marknadsföring Vi samlar in medel till vårt arbete på ett etiskt sätt. Vårt insamlingsarbete syftar till att tillförsäkra oss jämlikhet och delaktighet. Vi kan då hänvisa till SRF och vår verksamhet under förutsättning att vi har ett tydligt budskap, produkter av värde och bra information. För dem som vill stödja vårt påverkansarbete och vår verksamhet, anger vi vårt 90-kontonummer i samband med kampanjer, utspel och informationsinsatser av olika slag. I vår medelsanskaffning och marknadsföring ska både text och bilder genomsyras av respekt för oss som grupp och individer. 4

Mötet och dialogen Vi uppträder så att SRF uppfattas som en respekterad organisation. Förtroendevalda och personal ska vara föredömen i uppträdande och bemötande. Roller och ansvar Medlemmar, förtroendevalda och personal, är lika viktiga för vår verksamhet. Andra ska uppfatta vår verksamhet som stimulerande, lärorik, välorganiserad och kvalitetsinriktad. Fattade beslut efterlevs lojalt och följs av alla. Alla bidrar till det goda samtalet och en positiv livssyn. Det är viktigt att vi förhåller oss på ett sådant sätt att människors kreativitet och arbetsglädje stärks. Så håller vi etiken levande För att motverka sådant som anses vara oetiskt för vi en levande diskussion inom SRF, så att frågorna hålls aktuella och blir kända av alla. I dessa samtal kan vi utgå från det etiska programmet och dess bilagor. Etiska diskussioner skall ses som ett naturligt inslag i alla former av funktionärsutbildningar. Förbundsstyrelsen utser en etikgrupp, som har till uppgift att fatta beslut i tveksamma ärenden. Etikgruppen kan också ge hela organisationen vägledning och stöd i etiska frågor. 5

Bilaga 1 Checklista med svar på ofta förekommande frågor och etiska dilemman. Uppdateras kontinuerligt av etikgruppen. Tillgänglighet Lokaler, sammanträden, information, aktiviteter, etc. måste vara utformade så att alla medlemmar som verksamheten vänder sig till kan delta på lika villkor. Bemötande Vi ska eftersträva ett klimat i organisationen som ger trygghet, stimulerar till samtal och är tillåtande. Makt och inflytande SRF-organisationen har alltid styrts och utvecklats av sina medlemmar. Att sprida uppdragen och ansvaret gör fler delaktiga, och jävsituationer kan undvikas. Ekonomiskt stöd och bidrag Vi ska söka bidrag från staten, landstingen och kommunerna. Vi kan ta emot stöd från seriösa företag, stiftelser och organisationer, dock utan att hamna i ett beroendeförhållande där vi inte själva kan styra över budskap och verksamhet. Vi ska informera om och skapa förtroende hos människor inom och utanför organisationen, som vill ge oss gåvor och uppmärksamma SRF i testamenten. För att finansiera vår verksamhet ska organisationen också kunna ta emot pengar från sponsring av både privatpersoner och företag. Det förutsätts då att det inte finns några krav från givaren som på något sätt motverkar vår värdegrund eller våra mål och syften. Däremot accepterar vi att givaren använder sin medverkan för att stärka sitt varumärke som en del av sitt sociala stödarbete, där de exempelvis anger att vi stöder Synskadades Riksförbunds viktiga arbete. SRF kan ta betalt för sin expertmedverkan. Detta förutsätter hög kompetens och tydliga regler för hur och till vem ersättning ska utbetalas och vi ska självklart följa gällande skatteregler. Detta bör enbart utgöra en liten del av vår verksamhet, och inte ske i sådan omfattning att det kräver att vi behöver momsregistrera distriktet/föreningen. 6

Vi kan använda oss av arbetsmarknadspolitiskt stöd till exempel lönebidrag där det är lämpligt. Det gagnar individen och ger möjlighet till anställning där det annars inte hade varit ekonomiskt genomförbart. I vår annonsering är budskapet det viktigaste. Detta kan med fördel kombineras med möjlighet att stödja SRF. Vi kan genom annonsering erbjuda människor att köpa produkter som stödjer vårt arbete. Föreningens ekonomiska förvaltning Det är viktigt att alla organisationsled inom SRF har en ordnad ekonomisk förvaltning och god intern kontroll. Varje år ska en korrekt årsredovisning med resultat- och balansräkning tas fram för att presenteras på föreningarnas årsmöten. Årsredovisningen ska vara så tydlig och lättläst som möjligt. Det är viktigt att medlemmarna ska kunna ta del av och förstå årsredovisningen. Alla organisationsled måste följa skattelagstiftningen utan undantag. Arvoden, sociala avgifter, skatt, telefonersättningar och dylikt måste hanteras korrekt. För att vara en skattefri ersättning måste det handla om ett utlägg som ersätts med exakt samma summa och där kvitto finns. Föreningens förvaltning ska granskas av valda revisorer. Det är viktigt att det inte finns jävsförhållanden mellan styrelsens ledamöter och de valda revisorerna. Avgifter Huvudregeln är att stadgebundna möten som årsmöten och styrelsemöten samt representation är avgiftsfria, kurser är subventionerade och vid nöjesaktiviteter betalar deltagarna ofta självkostnadspris. Varje enhet inom SRF bestämmer själva om vilka avgifter de tar ut, men vi ska inte gå med vinst på avgifter för verksamhet inom organisationen. Ersättningar och arvoden Vi kan belöna våra funktionärer genom att ge dem uppmuntran, omnämnanden, bjuda på lunch eller middag, ge blommor, lotter, någon liten present, presentkort eller liknande. Uppdrag inom SRF ska vara ekonomiskt neutrala. Personer som innehar uppdrag ska varken gå med vinst eller förlust. Det får inte kosta något för den enskilde att åta sig uppdrag. 7

Vi betalar ut ersättning för kostnader och förlorad arbetsförtjänst i samband med uppdrag, alltid mot kvitto respektive intyg, den som inte förlorar någon inkomst får inte heller någon sådan ersättning. Förtroendevalda kan få arvode, anställda har sin lön enligt avtal. Lika stora arvoden ska utgå till dem som har samma uppdrag. Det är uppdraget som bestämmer arvodets storlek inte kompetensen hos personen som utför det. Tydliga riktlinjer och öppenhet ska gälla kring arvoden och dessas storlek och om när och till vem arvode utgår. Arvoden är alltid skattepliktiga, oberoende av arvodets storlek. Kongressen fastställer arvoden för dem som väljs av kongressen, det vill säga riksförbundets styrelse, granskningsutskott och valberedning. Distriktens representantskap/medlemsmöten fastställer arvoden för dem som väljs av representantskapet/medlemsmötet, bland annat distriktets styrelse. Årsmötet i lokalföreningen och branschföreningen fastställer arvode för dem årsmötet utser, bland annat styrelsen. Styrelsen i respektive led kan fastställa arvoden för grupper som de tillsätter. Detta skall alltid protokolljusteras. Affärsetik mutor och bestickning SRF måste fritt kunna uttala sig i intressepolitiska frågor och agera i viktiga frågor, som rör synskadades situation, gentemot myndigheter, företag och organisationer. Det är därför viktigt att SRF, dess förtroendevalda och anställda står fria från ekonomiska bindningar och inte tar emot gåvor på ett otillbörligt sätt. Det förutsätts att alla följer gällande lagstiftning. Det är varje persons ansvar att känna till alla lagar, regler och god affärssed som är tillämpliga för verksamheten, särskilt när dessa berör det egna arbetet, såväl externt som internt i organisationen. Det är förbjudet att begära eller ge någon form av löften i samband med gåvor. Organisationen och dess parter får aldrig utnyttja mutor, bestickning eller otillåten ersättning i någon form i relation med samarbetspartners, leverantörer, bidragsgivare, myndigheter eller andra beslutsfattare. Med mutor menas en otillbörlig belöning, förmån eller gåva. Om SRF ingår ett avtal om sponsring med ett företag ska avtalet säkerställa SRF:s oberoende ställning i förhållande till leverantören vad gäller rätten att uttala sig olika frågor. (Se Affärsetisk policy, antagen av förbundsstyrelsen.) 8

Att representera SRF Personal som företräder SRF i olika sammanhang ska inte ta emot arvode och lön samtidigt för samma uppdrag. Det innebär att arvoden för uppdrag man utsetts till i tjänsten inte får tas emot av den enskilda personen. Ingenting hindrar dock att SRF får ersättning för uppdrag som personal utför åt andra. Förtroendevalda kan uppbära arvode när de representerar SRF. Både förtroendevalda och anställda får bli bjudna på mat. Extern representation Extern representation är ett skattetekniskt begrepp som inte har någonting att göra med om en person är utsedd som representant för SRF. Särskilda regler gäller för extern representation. Extern representation ska alltid ha ett direkt samband med SRF:s verksamhet och ska syfta till att inleda eller utveckla förbindelser som är viktiga för verksamheten. Den ska ha ett omedelbart samband med och direkt värde för SRF. Extern representation ska rikta sig till kontakter i omvärlden som direkt kan påverka SRF:s mål, verksamhet eller kostnader. Extern representation kan även förekomma vid andras jubileer, invigningar och jämförliga händelser hos externa samarbetsparter. (Se Policy för extern representation, antagen av förbundsstyrelsen.) Intern representation Inom SRF omfattar intern representation aktiviteter som enbart riktar sig till medlemmar, funktionärer och/eller personal. (Se policy för intern representation, antagen av förbundsstyrelsen.) Gåvor Det är viktigt, framför allt när det gäller ideellt arbetande personer, att visa uppskattning när de har genomfört ett gott arbete som främjar SRF. Vi kan belöna våra funktionärer genom att ge dem uppmuntran, omnämnanden, bjuda på lunch eller middag, ge blommor, lotter, någon liten present, presentkort eller liknande. Vid en pågående process där SRF upphandlar tjänster eller varor från leverantörer är det inte tillåtet för anställda eller förtroendevalda att motta några gåvor eller förmåner över huvud taget från dessa leverantörer. Det är naturligt att SRF ger en gåva till våra samarbetsparter när de 9

firar större jubileer, vid besök och resor som har en direkt anknytning till SRF och/eller synskadefrågor. Ideellt arbetande medlemmar och volontärer kan ges en mindre gåva på SRF:s bekostnad om det är lämpligt, liksom föreläsare vid kurser, seminarier och konferenser. Gåvan ska då syfta till att påminna om SRF eller vårt arbete. Gåvor till representanter för anslagsgivande myndighet är över huvud taget inte tillåtet. (Se policy om gåvor, antagen av förbundsstyrelsen.) Alkohol Huvudregeln är att vi inte bjuder på alkohol. Undantag kan göras, främst vid jubileer och liknande tillfällen och ska då ske med stor måttfullhet. Alkohol kan förekomma inom SRF, men då på den enskildes egen bekostnad. Diskussionsfrågor För att motverka områden som kan anses vara oetiska, för vi en levande diskussion i Synskadades Riksförbund. På så sätt hålls etikfrågorna aktuella och når ett större genomslag. I samtalsform kan vi utgå från det etiska programmet med bilaga. Etiska resonemang ska ses som naturliga inslag i alla former av funktionärsutbildningar. Har ni frågor kring det Etiska programmet eller bilagan, vänd er gärna till Jeanet Kjöller e-post: jeanet.kjoller@srf.nu telefon: 08-39 92 65 Lycka till! 10

För att svara på frågorna se Etiskt program samt bilaga 1. Utöver dessa dokument finns en förteckning över alla riktlinjer och övriga handlingar som styr det etiska agerandet, beslutade av kongressen, förbundsstyrelsen och ledningsgruppen. Synskadades Riksförbunds kansli uppdaterar denna förteckning. Bilagan är inte inkluderad men kan fås från rikskansliet. 1. Etik a. Vad menas med etik? b. Diskutera hur ni ser på etik och vad det innebär för er? 2. Ekonomiskt stöd och bidrag a. Vilka kan vi ta emot bidrag ifrån? b. Vilka bör vi undvika att söka bidrag ifrån eller ta emot pengar av? c. Finns det några finansieringssätt som föreningen/distriktet borde använda sig av som vi inte gör idag? 3. Föreningens ekonomiska förvaltning a. Hur begriplig är er årsredovisning för medlemmarna? 4. Ersättningar och arvoden a. Vilka kan få arvode och vem beslutar om det? b. Betalar ni ut arvoden till några förtroendevalda i föreningen? 5. Affärsetik mutor och bestickning a. Vad är en muta? b. Vilka risker skulle det kunna finnas med att ta emot en gåva? 6. Alkohol a. I vilka sammanhang kan Synskadades Riksförbund bjuda på alkohol? b. Bjuder er föreningen på alkohol i några sammanhang? 7. Uppföljning a. Finns det något i det Etiska programmet eller i bilagan som kräver förändringar i föreningens rutiner eller verksamhet? b. Vilka etiska dilemman saknas i de medskickade underlagen? 11

Antaget av kongressen 2014, giltigt från 2015. Detta material finns i följande versioner: på papper i tryckt text, som punktskrift, som word-fil, samt inläst på CD i DAISY-format. Beställs hos SRF Kontorsservice, tel: 08-39 90 00 eller via e-post: kontorsservice@srf.nu Synskadades Riksförbund 122 88 Enskede tel: 08-39 90 00 fax: 08-39 93 22 info@srf.nu www.srf.nu Stöd gärna vårt arbete. Pg 90 00 90-2 12