Duodenum och pancreas Bukspottkörteln, pancreas 1315 cm stor körtel med huvudet caput (pancreatis) omringad av duodenum, tolvfingertarmen Corpus pancreatis, kropp Cauda pancreatis, svans Caput pancreatis, huvud Ductus pancreaticus leder bukspottet till duodenum Mynnar på en upphöjning i tarmväggen, papilla duodeni major Ductus pancreaticus och den gemensamma gallgågnen, ductus choledochus från levern går ihop strax innan papilla duodeni major i ampulla hepatopancreaticus (hepar=lever) Figur 10.6 Duodenum med närliggande organ och strukturer (Anatomi och fysiologi för sjuksköterskor, Christensen 2012) Duodenum och pancreas och gallblåsan Ductus hepaticus communis (gemensamma levergången) Vesica fellea/ biliaris, gallblåsa Ductus cysticus (gallblåsegången) Ductus choledochus, gemensamma gallgågnen Ductus pancreaticus major Ampulla hepatopancreatica Papilla duodeni major Ductus pancreaticus accessorius Papilla duodeni minor Duodenum, tolvfingertarmen Figur 10.6 Duodenum med närliggande organ och strukturer (Anatomi och fysiologi för sjuksköterskor, Christensen 2012) 1
Bukspott exokrina pancreas Vätekarbonat, HCO 3 neutraliserar det sura maginnehållet H 2 CO 3 H + + HCO 3 Skyddar duodenum Ger optimalt ph för enzymerna från pancreas Enzymer lipas, trypsin, amylas som bryter ned lipas fett fettsyror, monoglycerider proteiner trypsin peptider (små proteiner), som sedan bryts ned till aminosyror kolhydrater: amylas stärkelse maltos, som sedan bryts ned till glukos Vilka enzymer spjälkar laktos, maltos, sackaros? Vilka produkter bildas? Reglering av bukspott (och galla) (1) 1. N. vagus (kranialnerv X) Frisättning av bukspott, galla Figur 10.11 Regelring i samband med utsöndring av bukspott och galla (Anatomi och fysiologi för sjuksköterskor, Christensen 2012) 2. Lågt ph i duodenum Kymus från magsäcken är surt Hormon, sekretin, frisätts från tarmepitelet Pancreas: Stimulerar frisättning av HCO 3 Dessutom: magsäcken: Minskar HCl, pepsiongen, magsäcksrörelser 3. Fettsyror (även peptider) i duodenum Hormon, CCK, kolecystokinin (cholecystokinin) frisätts från tarmepitelet Stimulerar frisättning av enzymer från pancreas Stimulerar frisättning av galla; gallblåsan drar ihop sig 2
Reglering av bukspott (och galla) (2a) Matspjälkningsprodukterna förstärker utsöndringen av bukspott och galla 1. Parasymp. : N. vagus (kranialnerv X) Ökad frisättning av bukspott, galla 2. Tillförsel av kymus, ph i duodenum (mer surt) Sekretin Ökad frisättning av HCO 3 3. Ökad tillförsel av fettsyror (även peptider) i duodenum CCK, kolecystokinin Ökad frisättning av enzymer från pancreas Ökad frisättning av galla från levern Reglering av bukspott (och galla) (2b) Matspjälkningsprodukterna förstärker utsöndringen av bukspott och galla Avsaknad av signaler hämmar utsöndringen från pancreas och lever: 1. Parasymp. : N. vagus (kranialnerv X) Minskad frisättning av bukspott, galla 2. Ingen tillförsel av kymus, ph i duodenum (mer baskiskt) Sekretin minskad frisättning av HCO 3 3. Minskad tillförsel av fettsyror (även peptider) i duodenum CCK, kolecystokinin Minskad frisättning av enzymer från pancreas Minskad frisättning av galla från levern 3
Endokrina pancreas Langerhans cellöar: 12% av pancreas βceller producerar insulin αceller producerar glukagon Om plasmaglukoskoncentrationen, pglukos, ökar insulin frisätts cellerna tar upp glukos pglukos minskar Om pglukos minskar glukagon frisätts Glykogenolys, nedbrytning av glykogen till glukos i levern pglukos ökar Bild: Langerhansska cellöar, Finlands Eastern University www.solunetti.fi Plasmaglukoskoncentrationen Hormon som sänker blodglukoskoncentrationen: Insulin Hormon som höjer blodglukoskoncentrationen: Glukagon Insulininsöndringen stimuleras av Högt pglukos Parasympaticus Glukagoninsöndringen stimuleras av Lågt pglukos Sympaticus Ta reda på: Vilka andra hormoner höjer pglukoskoncentrationen? 4
Insulin och glukagon Insulininsöndring leder till Minskad glukoskoncentration i blodet Uppbyggnad av näringsförråd: glykogen lever, skelettmuskulatur Extra (för den som vill): Hör till endokrina systemet, ej matspjäkningen Fett (glycerol och fettsyror) lever, fettceller Aminosyror, protein lever, skelettmuskulatur Figur 3.53 (Fysiologi med relevant anatomi, Henriksson och Rasmusson 2007) Insulin och glukagon Glukagoninsöndring leder till Ökad glukoskoncentration i blod Frisätts från levern Ökad koncentration av glycerol och fettsyror i blodet Frisätts från lever och fettceller Extra (för den som vill): Hör till endokrina systemet, ej matspjäkningen Figur 3.53 (Fysiologi med relevant anatomi, Henriksson och Rasmusson 2007) 5
Lever: översikt över blodproteiner Blodprotein Albumin Blodvolym Transport av (bl a) hormoner i blodet Hormoner IGFI frisättningen stimuleras av tillväxthormon, GH från adenohypofysen Angiotensinogen Förstadium till angiotensin I och angiotensin II Blodtryckskontroll via RAAS Koagulationsfaktorer Fibrinogen Protrombin Faktor X Faktor VIII, IX och många andra koagulationsfaktorer Faktorer för hämning av koagulation Antitrombin Plasminogen Leverfunktioner: Nedbrytning Skydd mot infektioner Makrofager Kuppferceller fagocytos Rening av blod Lagring Glykogen Energi Fettlösliga vitaminer A, D, E, K Hormoner Alkohol (alkoholdehydrogenas) Ammoniak Proteinnedbrytning Restprodukt: urea Bilirubin Nedbrytningsprodukt vid nedbrytning av erytrocyter (hemgruppen) i Hb Sekretion med galla gallfärgämne 6
Leverfunktioner: Blodfetter och galla Produktion av blodfetter Lipoproteiner kolesterol Ur kolesterol bildas gallsalter Bilirubin: gallfärgämne Färgar även avföringen Leverns lober och segment Levern, hepar, är kroppens största körtel, ca 1,5 kg två lober: en högerlob och en vänsterlob Varje lob är indelad i segment Ex: Hepatit, inflammation i levern Hepatit kan orsakas av virus: hepatit A, B, C Vaccination mot Hepatit A och B Havrix, Twinrix 7
Leverns lober och segment Leverporten Öppning på leverns baksida där stora kärl och gallvägar ansluter till levern In: (arteria hepatica propria) leverartären vena portae, portådern Ut: gallvägarna (ductus hepaticus sinister/ dexter ) ductus gallblåsan choledochus vesica fellea /biliaris ductus hepaticus communis nedre hålvenen vena cava inferior Vi ser även det stora venösa avflödeskärlet vena cava inferior, nedre hålvenen Gallblåsan, vesica fellea som töms på sitt innehåll när vi äter fettrik mat rymmer ca 50 ml Levern uppvikt Leverns mikroskopiska byggnad hepatocyter leverceller Kuppferceller Leverns immunceller Renar blodet från tarmen från bl a gamla vita och röda blodkroppar bakterier Centralven för blodet mot v cava inferior leverartär (gren av arteria hepatica propria truncus coeliacus) portåderven (gren av vena portae hepatica) Gallgång (Herings kanal) Sinusoid Leverns kapillärer Blandning av syrerikt och näringsrikt blod Kuppferceller makrofager i levern immunförsvar 8
Leverns mikroskopiska byggnad Kärlen i levern följs åt: Vp = en ven (gren av vena portae), som är fylld med näringsrikt blod från tarmen Var mynnar leverns blodkärl? Var mynnar leverns gallgångar? en artär (gren av arteria hepatica), i denna bild är det svårt att se artären. G = en gallgång (gren av ductus hepaticus) med högt cylindriskt epitel L = ofta ett lymfkärl I leverns kapillärer (sinusoider) blandas näringsrikt blod från v. portae och syrerikt blod från leverartären (a. hepatica propria). Blodet i kapillärerna samlas i vener (centralvener) som för blodet via levervenerna som därefter töms i v. cava inferior. Galla Exokrin sekretion ½ l / dag Basisk ph ökar i blodet Galla består av Vatten Gallfärgämne bilirubin Kolesterol Gallsalter Underlätta upptag av fett ur tarmen 9
Galla Emulgera (finfördela) fett Triglycerider Små droppar större kontaktyta mot enzymer, lipas Spjälkas till monoglycerider och fria fettsyror Resorption, återvinning av gallsalterna i ileum Förs till levern via vena portae Tas upp av tarmepitelet Transporteras med lymfsystemet till blodbanan Tunntarmen Duodenum tolvfingertarmen Jejunum (tomtarmen) Ileum (krumtarmen) Kemisk nedbrytning Absorption Näringsämnen Vatten Lymfatisk vävnad Peyer s plaque immunförsvar 10
Tunntarmen Absorption: Vad händer med vätskebalansen vid Vatten, via osmos ca 8,5 l/dag kräkning? Upptag av glukos diarré? Aminosyror, peptider Fettsyror, monoglycerider Elektrolyter Järn Fe 2+ (bundet till transportprotein) Underlättas av vitamin C Kalcium Ca 2+ K + Na + Gallsalter Underlättas av vitamin D Vitamin B12 IF Bild 13.38 Recirkulation av vätska (Människokroppen, Sand 2006) Läs på om aktiv och passiv transport av näringsämnen, vatten och elektrolyter i magtarmkanalen Elekrolyter H + vätejon/proton Cl kloridjon Na + natriumjon K + kaliumjon HCO 3 vätekarbonatjon HPO 4 vätefosfatjon Elektrolytinnehåll i olika kroppsvätskor av särskild betydelse vid förluster Magsaft H +, Cl, Na +, K + Galla Na +, HCO 3 Bukspott Na +, HCO 3 Tunntarmssaft Na +, K +, HCO 3, Mg 2+, HPO 4 Svett Na + Ex: Kräkning: förlust av saltsyra, HCl: H + metabol alkalos Ex: Diarré: förlust av vätekarbonat, HCO 3 : H + metabol acidos 11
Tjocktarmen, topografi Ileum Ostium ileale (Valva ileocaecalis) Caecum Appendix vermiformis Colon ascendens Colon transversum Mescolon transversum Colon descendens Colon sigmoideum Rectum Flexura coli dextra Flexura coli sinistra Intestinum crassum (Gray s Anatomy, Henry Gray, 1 st edition 1858) Orientera: Hepar Duodenum Lien Ventruculus * och på svenska Tjocktarmen colon Absorption: Vatten, via osmos Elektrolyter Natrium, Na + Normalflora, microbiota Bakterier Skydd hindrar tillväxt av sjukdomsalstrande bakterier Produktion av vitaminer: K, B Gas nedbrytning av cellulosa ger näring åt bakterierna Metan, vätgas, koldioxid 12
Bukväggen Bukväggens muskulatur 2 raka bukmuskler vid linea alba M. rectus abdominis 3 muskellager i flanken M. obliquus abdominis externa M. obliquus abdominis interna M. transversus abdominis Kom ihåg forcerad utandning! Bukväggens uppbyggnad (Romen Sandström) Defekationsreflexen, bajsa Rectum fylls med faeces, avföring Töjning av tarmväggen Ökad volym > mer effektiv stimulering av tarmtömning Aktiverar defekationsreflexen Tarmen kontraherar kraftigt Inre sfinktern relaxerar icke viljestyrd M. sphincter ani internus Yttre sfinktern kontraherar viljestyrd M. sphincter ani externus Dessutom: öka trycket i bukhålan genom att spänna bukmuskulaturen! 13
Fisens fysiologi Varför bildas det gaser i kroppen? http://www.ne.se/andning/yttreandning/lungor? i_h_word=blodtrycket#http://www.ne.se/modals/view_film.jsp? mediaid=1743 facebox Vad händer om man inte släpper sig? http://www.ne.se/andning/yttreandning/lungor? i_h_word=blodtrycket#http://www.ne.se/modals/view_film.jsp? mediaid=1744 facebox Sammanfattning Figur 10.17 Flödesschema som illustrerar olika födoämnens spjälkning och absorption i magtarmsystemet (Anatomi och fysiologi för sjuksköterskor, Christensen 2012) Självstudier: Tändernas anatomi 14