Utkom från trycket den XX 2006 beslutade den XX XXX 2006.



Relevanta dokument
KONTROLLRAPPORT FÖR HÄSTHÅLLNING

Särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor 1

Jordbruksinformation Djurskyddsbestämmelser. Häst

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Kontroll Daglig tillsyn sker normalt av alla djur. Ja Nej Ej kontr. Ej aktuellt TV-brist

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

D J U R S K Y D D S B E S T ÄM M E L S E R HÄST

RAPPORT. Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden Foto: Ulrike Segerström. ISSN Nr 2010:10

Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (DFS 2007:6) om hästhållning L101

Utkom från trycket den 29 juni beslutade den 13 juni 2007.

Utkom från trycket den 29 juni beslutade den 18 juni 2007.

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Djurhållningsplats för får och get

Vilka är vinsterna med förprövning? Fredrik Holm, länsveterinär Philip Dankmeyer, byggnadskonsulent

Sammanställning av lagstöd med kommentarer till verksamhetskrav för djurskydd: Animalieproduktionens djur (utom nötkreatur och gris)

D J U R S K Y D D S BE S T Ä M M E L S E R. Katt

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Checklista. Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. Ej aktuell.

Vägledning för ansökan om förprövning av häststall (D173A)

Checklista. Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. Ej aktuell.

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel

4) daglig dödlighet det tal som fås med hjälp av formeln i punkt 1 i bilagan,

Utkom från trycket den 29 juni beslutade den 18 juni 2007.

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

IP NÖT GRUNDCERTIFIERING

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

Checklista. Ej aktuell. Kan sökanden anses vara lämplig att bedriva verksamheten. Ej aktuell. Ej aktuell

Checklista. Ej aktuell. Kan sökanden anses vara lämplig att bedriva verksamheten. Ej aktuell. Ej aktuell

Checklista. Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. Ej aktuell.

Slakt. Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013

g dregskarasbets rättsdatabaser

RAPPORT. ISSN Nr 2002:3 PROJEKT UTEGÅNGSDJUR

Seminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp

Djurskyddsbestämmelser HÄST. Djurskyddsinformation SWEDISH ANIMAL WELFARE AGENCY

Europeiska gemenskapernas officiella tidning. RÅDETS DIREKTIV 1999/74/EG av den 19 juli 1999 om att fastställa miniminormer för skyddet av värphöns

Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl.

Djurskyddsförordning (1988:539), L 2

Checklista. Ej aktuell. Besättningen ansluten till av Jordbruksverket godkänt kontrollprogram som påverkar tillåten beläggningsgrad.

på Gotland Några goda råd

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.

Djurskyddsbestämmelser. Hästar

Följer du den svenska lagstiftningen uppfyller du alltid tvärvillkoren.

Checklista. Ej aktuell. Kan sökanden anses vara lämplig att bedriva verksamheten. Ej aktuell. Ej aktuell

Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl.

IP SIGILL MJÖLK. Standard för Kvalitetssäkrad mjölkproduktion med tillval för klimatcertifiering LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG MILJÖ

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren

Checklista. Ej aktuell. Duvor som har dött avlägsnas från djurutrymmet samma dag. Ej aktuell

1 Bakgrund. Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra.

IP SLAKT Utgåva 2010:1 Giltig från Sigill Kvalitetssystem AB IP SLAKT STANDARD FÖR KVALITETSSÄKRAD SLAKT AV NÖT OCH GRIS

Checklista. Ej aktuell. Djur som har dött avlägsnas från djurutrymmet samma dag. Ej aktuell

Konsekvensutredning. Inledning. A Allmänt. Avdelningen för djurskydd och hälsa

Djurskyddsmyndigheten föreskriver 1, med stöd av 4, 18 och 29 djurskyddsförordningen (1988:539), följande samt beslutar följande allmänna råd:

Väderförhållandena var följande vid kontrollen: ca 7 grader, molnigt, blåsigt. Foton togs vid kontrollen vilka bifogas.

Konventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen kommer att ske i robot.

Dagordningspunkt: 9. Rubrik: Förslag till direktiv om minimiregler för skydd av slaktkyckling - riktlinjedebatt

Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning!

Checklista. A Kontrollplats. B Djurhållare. C Länsstyrelse Kontrollplatsnamn och besöksadress Kontrollplatsnr Datum för senaste kontroll

RIKTLINJER FÖR HÄSTHÅLLNING INOM OCKELBO KOMMUN KF 31/

Limousin á la carte Produktionssätt

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: , telex: SJV-S

Checklista. Kontrollplatsnamn och besöksadress Kontrollplatsnr Datum för senaste kontroll. Koordinat X

TEORI BRONSMÄRKET Dressyr: Hoppning: Visa: Teori:

Djurskyddsinspektion - getter - inspektionsdel

Checklista. Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. Ej aktuell.

Svenska Ridsportförbundets definition av begreppet God Hästhållning - fastställd av FS

Kondensbildning på fönster med flera rutor

Kondensbildning på fönster med flera rutor

Hälsoskyddstillsyn av grundskolor och gymnasier

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren

C Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium

Jordbruksinformation Starta eko Kyckling

Ansökan om tillstånd att yrkesmässigt eller i större omfattning bedriva hästhållning

Sivert Johansson. Miljö o klimat i djurstallar

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

Active stable. - nytänkande på hästens villkor. Tema: Utfodring

Förbudet gäller från 30 dagar efter att Exopet AB har tagit del av detta beslut.

Tillsynsprojekt förskolor i Uddevalla kommun 2012

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY

Hur man går in till hästen på rätt sätt

ANSÖKAN SÄLLSKAPSDJUR - tillstånd enligt 16 djurskyddslagen (1988:534)

Datum. Kontrakt för uppstallning av ponny/häst på Stiernhööksgymnasiet. Elev: Häst: Härstamning: Kön, Födelseår, Ras: Registreringsnr, Passnr:

Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid

Efterbehandling och torkning av gräs och klöverfrö

INFORMATION FRÅN MILJÖAVDELNINGEN. AVLOPP PÅ RÄTT SÄTT Information till dig som skall anlägga enskild avloppsanläggning

Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

FODER- och VETERINÄRINFORMATION

Ridskolornas Riksorganisation

FINLANDS BYGGBESTÄMMELSESAMLING. Miljöministeriets förordning om bostadsplanering

Ordningsregler vid tillfällig övernattning

Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen

Sjöfartsverkets författningssamling

Värmebölja/höga temperaturer

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

Policy hästskötsel och hantering Wången AB

Regler och ansvarsförsäkran gällande för Expo Mitt och Expo Syd.

Tack för att du valt en produkt från HELITE. Läs denna bruksanvisning noggrant för att få största möjliga glädje av din Helite-produkt.

Transkript:

Djurskyddsmyndighetens författningssamling Djurskyddsmyndigheten Box 80 532 21 SKARA Tel: 0511-274 00, fax 0511-274 90 ISSN 1652-3040 Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna DFS 2006:X råd om hästhållning; Utkom från trycket den XX 2006 beslutade den XX XXX 2006. Med stöd av 4, 8 a, 17, 18 djurskyddsförordningen (1988:539) föreskriver Djurskyddsmyndigheten följande, samt meddelar följande allmänna råd. Innehållsförteckning 1 kap. Allmänna bestämmelser...s. 2 Tillämpningsområde och definitioner...s. 2 Hänvisningar till övriga bestämmelser...s. 2 2 kap. Skötsel och hantering...s. 3 3 kap. Byggnader...s. 4 Utrymme och inredning...s. 4 Rengöring...s. 7 Stallklimat...s. 7 Ljus och buller...s. 8 Skadeförebyggande åtgärder...s. 8 4 kap. Foder och vatten...s. 9 5 kap. Rastning och utevistelse...s. 10 Skötsel...s. 10 Markytor och stängsel...s. 10 Utegångshästar...s. 11 6 kap. Tillsyn...s. 11 7 kap. Övrigt...s. 12 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser...s. 12

1 kap. 1 kap. Allmänna bestämmelser Tillämpningsområde och definitioner 1 Dessa föreskrifter ska tillämpas vid all hästhållning om inte annat anges i dessa föreskrifter. 2 Hästar under veterinär behandling får hållas och skötas på annat sätt än vad som anges i dessa föreskrifter om veterinär av veterinärmedicinska skäl ordinerat detta. 3 Ord eller uttryck som används i denna författning har följande betydelse: artificiellt ljus: fast monterad belysningsanordning, dba: enhet för mätning av bl.a. ljud(trycks)nivå. "A" anger att det ingående ljudet vägts över det standardiserade A-filtret före nivåangivelsen. dbskalan är logaritmisk; en ökning eller minskning av ljudnivån med 10 dba uppfattas av det mänskliga örat som en fördubbling respektive halvering av ljudet, hovbeslag: material eller anordning som skyddar, understödjer eller ger fäste åt hästens hov, t.ex. hästskor, barfotaboots eller hovplast, individuell uppstallning: när hästar stallas upp en och en vanligen i spilta eller box, grovfoder: stråfoder som vanligtvis utgörs av gräs, hö, hösilage, ensilage eller halm, häst: hästar, ponnyer, åsnor samt korsningar mellan dessa arter, korttidsuppstallning av häst: exempelvis inhysning i permanenta eller tillfälliga gäststallar under några dagar, känselhår: speciella hårda hårstrån på mule och runt ögonen som hästen använder som känselorgan för att undvika att skada sig på föremål som finns i området nära huvudet utanför hästens synfält, ligghall: stall där hästarna hålls lösgående och som hästarna själva väljer när de vill nyttja, mankhöjd: lodrätt avstånd mellan mankens högsta punkt och det plan som djuret står på, permanent uppstallning: när en häst hålls i det utrymme som är hästens huvudsakliga uppstallningsplats, ppm: koncentration av ett visst ämne mätt i miljondelar (parts per million), stadigvarande hästhållning: när hästarna hålls i sin hemmamiljö t.ex. hos sin ägare, tränare eller fodervärd, stall: byggnad för hållande av djur; ett stall kan vara inrett med boxar och spiltor eller vara utformat som en ligghall, utegångshästar: hästar som vistas ute i hage 16 timmar eller mer under den kalla årstiden, ätspilta: spilta som hästen endast vistas i under korta perioder för att äta. Hänvisningar till övriga bestämmelser 4 Grundläggande bestämmelser om hur djur ska hållas och skötas finns i djurskyddslagen (1988:534) och djurskyddsförordningen. 2

2 kap. För hästar som hålls för offentlig förevisning gäller även Djurskyddsmyndighetens föreskrifter (DFS 2004:19) om djurhållning i djurparker m.m. För hästar som hålls på cirkus gäller även Djurskyddsmyndighetens föreskrifter (DFS xxxx:xx) om djurhållning på cirkus. För hästar som hålls som försöksdjur gäller Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (DFS xxxx:xx) om försöksdjur m.m. Bestämmelser om träning och tävling med hästar samt om dopning finns i Djurskyddsmyndigheten föreskrifter (DFS 2006:xx)om tävling med djur. Bestämmelser om transport av hästar finns i Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (DFS 2004:10) om transport av levande djur. Bestämmelser om förprövning av häststallar finns i Djurskyddsmyndighetens föreskrifter (DFS xxxx:xx) om förprövning. 2 kap. Skötsel och hantering 1 Hästar ska hållas tillfredsställande rena. 2 Hovarna ska inspekteras regelbundet och verkas vid behov. Hovarna ska vid behov förses med hovbeslag. 3 Utrustning som används till hästars ska vara väl anpassad, utformad, anbringad och i sådant skick att den inte orsakar skador. Allmänna råd till 2 kap 3 Utrustning såsom täcken och vojlockar bör vara torra när de läggs på. 4 Känselhåren får inte klippas av eller avlägsnas på annat sätt. 5 Hästars behov av social kontakt ska tillgodoses. Allmänna råd till 2 kap 5 Hästar bör hållas tillsammans med artfränder. 6 När lösgående hästar drivs ska de hanteras lugnt. Hästarna ska ha tillräckligt med utrymme för att kunna förflytta sig och tydligt kunna uppfatta drivvägen. 7 Föl ska vara minst 5 månader gamla innan de avvänjs. 8 Vid uppbindning får endast grimma eller halsrem användas. 9 Löpande grimskaft ska användas vid uppbindning i spilta. 10 En häst som är permanent uppstallad i spilta ska bindas så den kan ligga utsträckt på sidan. 3

3 kap. 11 En häst får inte hållas bunden i spilta mer än sammanlagt 16 timmar per dygn. Detta gäller dock inte vid extrem väderlek. 12 En häst får endast tillfälligtvis hållas bunden på annan plats än i spilta och ska då ses till särskilt. 3 kap. Byggnader Utrymme och inredning 1 På en anläggning där hästar hålls under den kalla årstiden ska alla hästar samtidigt kunna beredas utrymme i stall. 2 De mått som anges i dessa föreskrifter är minsta mått och centrummått för normal inredning, om inte annat anges. Mindre avvikelse från föreskrivna mått kan dock godtas i befintliga stallar under förutsättning att samtliga kriterier enligt nedan uppfylls. 1. Djurmiljön i stallet som helhet är mycket god, 2. konsekvenserna av måttavvikelsen bedöms endast ha ringa påverkan på djuret avseende den funktion som måttföreskriften syftar till, 3. måttavvikelsen innebär inte någon ökad risk för skador, stress eller ohälsa hos djuren, 4. måttavvikelsen innebär inte att tillsynen och skötseln av djuren försvåras, 5. åtgärder för att undanröja måttavvikelsen är inte proportionerlig med djurskyddsnyttan. Detsamma gäller vid ombyggnad av stallar som förprövas om länsstyrelsen vid förprövningen bedömer att kriterierna uppfylls i stallet efter åtgärden och att planlösningen i stallet är god. 3 Hästar som hålls i stall ska hållas i utrymmen som uppfyller minst de mått som anges i dessa föreskrifter. 4

3 kap. Tabell 1. Utrymme i spilta Uppstallning Ätspilta Mankhöjd (m) Längd (m) Bredd (m) Skiljeväggens höjd (m) (exkl. ev. galler) Längd (m) < 0,85 1,50 1,00 0,80 1,40 0,50 0,86 1,07 1,80 1,15 0,95 1,75 0,50 1,08 1,30 2,15 1,40 1,15 2,10 0,55 1,31 1,40 2,35 1,50 1,25 2,30 0,60 1,41 1,48 2,45 1,60 1,30 2,40 0,65 1,49 1,60 2,65 1,75 1,40 2,60 0,70 1,61 1,70 2,85 1,85 1,50 2,75 0,75 >1,71 3.00 2,00 1,60 2,90 0,80 Tabell 2. Utrymme i box Bredd (m) Individuell uppstallning Fölningsbox och box för uppstallning av sto med föl 2) Mankhöjd (m) Area 1) m 2 Kortaste sida (m) Area m 2 < 0,85 3,0 1,50 3,5 1,60 0,86 1,07 4,0 1,60 4,5 1,90 1,08 1,30 5,0 1,90 6,5 2,30 1,31 1,40 6,0 2,10 7,5 2,50 1,41 1,48 7,0 2,20 8,5 2,60 1,49 1,60 8,0 2,35 10,0 2,80 1,61 1,70 9,0 2,50 11,0 3,00 >1,71 10,0 2,70 13,0 3,20 Kortaste sida (m) 1) Vid korttidsuppstallning får arean minskas till 85 % av angivna mått. 2) Sto med föl får hållas tillsammans i detta utrymme fram till och med fölets sjätte månad. Därefter ska de hållas i utrymme motsvarande gruppbox. 5

3 kap. Tabell 3. Utrymme per häst vid grupphållning Vuxna hästar Unghästar 12-24 mån. Unghästar 5-12 mån. Gruppbox (Area i m 2 ) 100 % av arean för vuxen häst enligt tabell 2 75 % av arean för förväntad vuxenstorlek enligt tabell 2 50 % av arean för förväntad vuxenstorlek enligt tabell 2 Ligghall 1) (Area i m 2 ) 80 % av arean för vuxen häst enligt tabell 2 60 % av arean för förväntad vuxenstorlek enligt tabell 2 40 % av arean för förväntad vuxenstorlek enligt tabell 2 1) Avser tillgänglig liggarea. Anordningar för utfodring får inte räknas in i liggarean. Om djuren utfodras lösgående inne i ligghallen gäller samma utrymmeskrav som för gruppbox. 4 Takhöjden i det utrymme där hästar hålls eller tillfälligt binds upp ska vara minst 1,5 mankhöjd, dock lägst 2,2 m. Takhöjden mäts från den nivå hästen står på till takkonstruktionens lägsta nivå. 5 Boxväggar och skiljeväggar mellan spiltor ska vara utformade så att 1. hästarna kan se och höra andra hästar, 2. hästarna kan ha fysisk kontakt med varandra, 3. hästar som visar aggression mot varandra inte skadar eller stör varandra, 4. hästar inte kan fastna med hov, huvud eller käke, 5. avståndet mellan väggen och taket är < 150 mm eller > 450 mm, 6. avståndet mellan väggen och golvet < 35 mm om väggen ansluter mot golvet. Andra punkten gäller inte om det är uppenbart olämpligt att hästarna har fysisk kontakt. Allmänna råd till 3 kap 5 4 För hästar med mankhöjd 1,49 1,70 m bör de fria öppningarna i galler vara Stående galler eller motsvarande Liggande galler eller motsvarande < 25 mm eller 65 85 mm < 85 mm eller 160 200 mm eller > 450 mm 6 Dörrar ska vara utformade så att hästar kan passera på ett lugnt och säkert sätt. Allmänna råd till 3 kap 6 6

3 kap. m. Fritt öppningsmått i boxdörr och stalldörr bör vara minst 1,2 2,2 7 Liggytor ska ha ett jämnt och halkfritt golv. 8 Liggytor ska hållas torra och bekväma och vara försedda med en bädd av strö eller vara konstruerade på ett sätt som ger motsvarande komfort. Strömedel ska vara av lämplig typ och ha god hygienisk kvalitet. Allmänna råd till 3 kap 8 Strömängden bör vara så riklig att hästar inte kommer i direkt kontakt med underliggande golv när de ligger ner. 9 Stallgångar ska ha ett halkfritt golv och i övrigt vara utformade så att hästar kan förflytta sig lugnt och säkert i dem. Allmänna råd till 3 kap 9 Stallgångar bör ha minst följande bredd bakom hästar som hålls i spilta mellan två spiltrader i ridskolestall mellan två boxrader eller boxrad och vägg mellan två boxrader när anspänning sker i stallgången 3,0 m 3,5 m 2,5 m 3,5 m 10 Om fölning sker på annan plats än i fölningsbox ska tillgängligt utrymme motsvara minst det som anges för fölningsbox enligt 3 kap 3 tabell 2. 11 För hästar som behöver särskild vård ska det på varje anläggning där hästar hålls finnas 1. boxar för individuell uppstallning av hästar, 2. utrymme som kan värmas upp och som vid behov kan användas för behandling och uppstallning av häst. Allmänna råd till 3 kap 11 Det utrymme som avses i punkt 1 bör kunna hysa minst var 10:e häst. Rengöring 12 Utrymme där hästar står uppstallade ska rengöras och utgödslas minst en gång dagligen, om inte systemet för hästhållning är uppbyggt för andra rutiner som ger god hygien. 13 Stall ska rengöras noggrant minst en gång årligen. Stallklimat 14 Stall ska ha ett klimat som är anpassat till de hästar som vistas där. Hästarna ska kunna upprätthålla sin kroppstemperatur i vila utan att behöva 7

3 kap. 1. reglera kroppstemperaturen genom ökad andningsfrekvens eller svettning vid hög omgivningstemperatur, eller 2. reglera kroppstemperaturen genom skakning vid låg omgivningstemperatur. 15 Utrymme där hästar hålls ska ha kontinuerlig tillförsel av frisk luft. 16 I ett stall får hästar endast tillfälligtvis utsättas för luftföroreningar som överstiger följande värden. Ammoniak: 10 ppm Koldioxid: 3000 ppm Svavelväte: 0,5 ppm Organiskt damm: 10 mg/m³ 17 I mekaniskt ventilerade stallar ska det finnas nödventilation. 18 I värmeisolerade stallar får den relativa luftfuktigheten under vintern endast undantagsvis överstiga 80 procent, såvida inte stalltemperaturen understiger 10 o C. I sådana fall får den numeriska summan av stalltemperaturen och relativa fuktigheten inte överstiga 90. I oisolerade stallar får den relativa fuktigheten inte annat än undantagsvis överstiga uteluftens relativa fuktighet med mer än 10 procentenheter. 19 Utgödslingssystem ska vara utformade så att luft inte kan strömma via utgödslingssystemet till stallavdelningen. Ljus och buller 20 Häststall får vara försett med andra ljusinsläpp för dagsljus än fönster. 21 Stallar ska vara försedda med artificiellt ljus som inte förorsakar hästarna obehag och som medger att tillsyn kan utövas utan svårigheter. Kravet på artificiellt ljus gäller inte för ligghallar under förutsättning att belysning som möjliggör tillsyn kan ordnas på annat sätt. 22 Buller i stallar får inte ha en sådan nivå och frekvens att det påverkar hästarnas hälsa menligt. I stall får hästar endast tillfälligtvis utsättas för mekaniskt buller överstigande 65 dba. Skadeförebyggande åtgärder 23 Föremål och ämnen som kan orsaka skada ska förvaras oåtkomliga för hästarna. Allmänna råd till 3 kap 23 Karbinhakar som hästar kan öppna bör inte förvaras och användas så de är åtkomliga för hästarna. Täckeshängare bör inte placeras så de är åtkomliga för hästarna. 8

4 kap. 24 Fönster, belysningsanordningar, elektriska ledningar och speglar som hästarna kan nå i det utrymme där de normalt vistas, ska vara försedda med lämpliga skydd eller vara utformade så att hästarna inte kan skadas. 25 Vid förprövningspliktig ny-, till- eller ombyggnad av stallar ska dessa utformas så att det finns godtagbara förutsättningar att rädda hästarna vid brand. Allmänna råd till 3 kap 25 Lantbrukets Brandskyddskommittés rekommendationer bör följas vid nybyggnad och större om- och tillbyggnad av häststall. Utrymningsdörr bör vara minst 1,5 2,2 m. 26 Det ska finnas en godtagbar plan för hur djurskyddet ska upprätthållas vid elavbrott. 4 kap. Foder och vatten 1 Hästar ska dagligen ha tillgång till grovfoder för att tillgodose behovet av växtfibrer och sysselsättning. Allmänna råd till 4 kap 1 Mängden grovfoder bör uppgå till minst 1 kg torrsubstans (t.s)., per 100 kg kroppsvikt och dag,. 1 kg t.s. motsvarar 1,2 kg torrt hö och 1,8 kg hösilage vid 55% t.s. halt. Vid utomhusvistelse i kallt väder bör grovfodertilldelningen ökas. Hästar bör under större delen av dygnet erbjudas sysselsättning i form av grovfoder, grenar eller annat ätbart material. Hästar bör sommartid ges möjlighet att beta i hage. Detta gäller inte tävlingshästar i behov av styrd utfodring och hästar som av veterinärmedicinska skäl bör undvika bete. 2 Foder ska vara av lämplig struktur och fodergivan ska garantera en välbalanserad näringstillförsel. 3 Hästar som hålls i en temperatur som överstiger 0 C ska ha fri tillgång till dricksvatten. När hästar hålls vid lägre temperatur ska de ha tillgång till vatten i frostsäker automat, källa eller motsvarande eller erbjudas uppvärmt dricksvatten och ges möjlighet att dricka sig otörstiga minst två gånger dagligen, jämnt fördelat över dygnet. Vattnet ska vara tjänligt för hästarna. 4 Utfodrings- och vattningssystem ska vara utformade, dimensionerade och placerade så att hästarna lugnt och naturligt kan inta sitt foder och vatten. Allmänna råd till 4 kap 4 I lösdriftsystem med ätspiltor bör det finnas en avskiljningsanordning bakom hästarna. Automatiska vattenkoppar bör ha ett flöde på minst 8 liter/minut. 9

5 kap. 5 kap. Rastning och utevistelse Skötsel 1 Hästar ska dagligen ges möjlighet att röra sig fritt i sina naturliga gångarter, genom att vistas i beteshage, rasthage eller motsvarande. För föl och unghästar upp till två års ålder ska denna rastning ske tillsammans med minst en annan häst. Första stycket gäller inte; 1. hästar som måste vila på grund av skada eller sjukdom, 2. när hästar befinner sig på annan plats än där de stadigvarande hålls, 3. vid extrem väderlek. Allmänna råd till 5 kap 1 Vid sådan rastning som avses i 5 kap 1 bör hästar hållas i par eller i grupp. Detta gäller inte om det på grund av särskild skaderisk finns skäl att hålla dem ensamma. 2 När hästar hålls på bete får deras rörelsefrihet inte begränsas genom att en tyngd eller annat hindrande föremål fästes vid hästen. Rörelsefriheten får heller inte begränsas genom att hästen binds upp, genom att olika delar av hästens kropp binds samman eller genom att hästen binds samman med en annan häst. 3 Hästar ska sommartid hållas och skötas på ett sådant sätt att risken för att de ska utsättas för svåra insektsangrepp minimeras. 4 Vid halka ska sådana åtgärder vidtas att hästarna kan förflytta sig säkert. Markytor och stängsel 5 I rasthagar och på övriga av hästar hårt belastade ytor i det fria ska marken vara dränerad eller naturligt ha motsvarande genomsläpplighet. 6 Betesmarker, rasthagar och drivningsvägar får inte innehålla föremål som det är uppenbart att hästarna riskerar att skada sig på. Riskabla områden ska avgränsas så de blir oåtkomliga för hästarna. 7 Stängsel ska vara väl uppsatt och underhållet samt i övrigt utformat och anordnat på ett sådant sätt, att djur som hålls inom stängslet under normala förhållanden inte skadas. Stängseltrådar ska vara väl sträckta. Allmänna råd till 5 kap 7 Elstängsel bör utformas så att materialet brister om en häst fastnar. 8 Stängsel som innehåller taggtråd får inte vara elektrifierade. Dock får elektrifierad elstängseltråd monteras på stängsel som innehåller taggtråd om 10

6 kap. fastsättningsanordningen utförs på ett sådant sätt att ett horisontellt minimiavstånd av 150 mm mellan elstängseltrådarnas och taggtrådarnas vertikalplan säkerställs. Därutöver ska taggtråden jordas på återkommande avstånd och elstängseltråden monteras på den sida som djuren hålls på 1. 9 Stängsel som innehåller taggtråd får inte användas 2. Utegångshästar 10 Endast hästar som är lämpade för utevistelse under den kalla årstiden får hållas ute dygnet runt. Allmänna råd till 5 kap 10 Hästar som ska hållas som utegångshästar bör gå ute från hösten. 11 En förutsättning för att hålla hästar ute dygnet runt är att de yttre förhållandena såsom terräng och markbeskaffenhet är lämpliga för hästarna. 12 Utegångshästar ska ha tillgång till ligghall som ger dem skydd mot nederbörd och vind samt en torr och ren liggplats. Allmänna råd till 5 kap 12 Om en ligghall inte har en helt öppen sida bör den ha flera öppningar för att undvika att ranghöga hästar hindrar övriga hästar från att gå in eller ut ur ligghallen. Hästar bör ha tillgång till ligghall under nedanstående perioder. 1. Skåne, Blekinge och Halland 15 nov 1 april 1. Övriga Götaland utom 15 nov 15 april småländska höglandet 2. Mälardalen 1. Övriga Svealand 1 nov 1 maj 2. Småländska höglandet 3. Södra norrlands kusttrakter 1. Övriga Norrland utom 15 okt 15 maj fjälltrakterna 1. Fjälltrakterna 1 okt 1 jun 6 kap. Tillsyn 1 Hästar ska ha tillsyn minst en gång dagligen. Nyfödda, sjuka eller skadade hästar och hästar som beter sig onormalt ska ses till oftare. Detsamma gäller för högdräktiga ston, särskilt vid tiden kring fölningen. Allmänna råd till 2 kap 1 1 Upphör att gälla 1 jan 2009 2 Träder ikraft 1 jan 2009 11

7 kap. Hästar som går i skrittmaskin bör övervakas kontinuerligt. 2 Automatiska system och anordningar som inverkar på djurskydd och djurhälsa ska kontrolleras dagligen. 7 kap. Övriga bestämmelser 1 I nybyggda stallutrymmen avsedda för permanent förvaring som tas i bruk efter denna författnings ikraftträdande ska hästar hållas i box eller i ligghall. Detta gäller även hästar som berörs av förprövningspliktiga till- eller ombyggnad i stallar som var i bruk innan den 1 januari 2007. 2 Hästar får, i samband med aktiviteter som de transporteras till, vid behov förvaras i transportutrymmet. Detta gäller endast hästar som inte stressas av denna typ av uppstallning och om förhållandena i transportfordonet är goda. Hästar ska vid dessa tillfällen ses till minst en gång per timme. Vid de tillfällen som anges i första stycket får hästar förvaras i transportfordonet nattetid om samtliga villkor för uppstallning i box kan tillgodoses. 3 Om det finns särskilda skäl kan Djurskyddsmyndigheten medge undantag från bestämmelserna i dessa föreskrifter. 4 Bestämmelser om straff för brott mot dessa föreskrifter finns i 36 djurskyddslagen. ------------------- Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Denna författning träder i kraft den 1 januari 2008 i fråga om 1. 2 kap 5 på anläggningar med endast en häst, 2. 3 kap 5 1,2 på anläggningar där stallinredningen måste ändras, 3. 5 kap 1 på anläggningar utan befintliga hagar, 5 kap 9 den 1 januari 2009 då 5 kap 8 ska upphöra att gälla och i övrigt den 1 januari 2007 då Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (DFS 2004:17) om djurhållning inom lantbruket m.m. ska sluta att gälla för hästar. MATZ HAMMARSTRÖM Cecilia Lind 12