Frihamnsmagasinet M1

Åtgärdsplan Frihamnsmagasinet M1 Fastigheten Hamnen 22:192 i Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:011 Carola Lund och Olga Schlyter

Åtgärdsplan Frihamnsmagasinet M1 Fastigheten Hamnen 22:192 i Malmö stad Skåne län

Malmö Kulturmiljö Box 406 201 24 Malmö Tel: 040-34 44 75 Besöksadress: Malmöhusvägen 3, Grimsbygatan 24 www.malmo.se/kulturmiljo Åtgärdsplan Frihamnsmagasinet M1 Fastigheten Hamnen 22:192 i Malmö stad, Skåne län Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:011 Författare: Carola Lund och Olga Schlyter Foto: Olga Schlyter Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Interiörbild från plan 2 ISSN: 1653-493X Malmö Kulturmiljö 2007

Innehåll Tekniska och administrativa uppgifter 4 Inledning 5 Tidigare utredningar 5 Historik 5 Byggnadsbeskrivning 6 Förändringar 6 Värdefulla karaktärsdrag och detaljer 7 Magasinets uppbyggnad 7 Materialen 7 Portar, dörrar och fönster 7 Spår och detaljer 7 Antikvariska riktlinjer 8 Taket 8 Fasaderna 8 Fönster 8 Dörrar och portar 8 Detaljer 8 Interiör 9 Kulörer 9 Utemiljö 9 Referenser 10 Årets rapporter 11 Bilagor Bilaga 1 Fotodokumentation Bilaga 2 Referensobjekt, hamnmagasin i Köpenhamn

Tekniska och administrativa uppgifter Län:...Skåne Kommun:...Malmö Ort:...Malmö Fastighet:...Hamnen 22:192 Ägare:... Malmö stad Beställare:... Fastighetskontoret, Malmö stad Uppdraget utfört:... Juni 2007 Figur 1. Karta över M1:ans läge. Källa: Malmö Stadsatlas. 4 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:011

Inledning Med anledning av planerad ombyggnad av frihamnsmagasinet M1 har Malmö Kulturmiljö utfört föreliggande åtgärdsplan. Magasinsbyggnaden har höga kulturhistoriska värden och fråga är väckt om byggnadsminnesförklaring. Arbete med att ta fram detaljplan för byggnaden pågår, dp 4680. I detaljplanen föreslås byggnaden skyddas med rivningsförbud och skyddsbestämmelser som innebär att exteriöra förändringar inte får göras samt att byggnadens funktion skall anpassas till de kulturvärden byggnaden besitter. Syftet med åtgärdsplanen är att identifiera och peka ut byggnadens värdefulla karaktärsdrag och detaljer, såväl exteriört som interiört, samt presentera riktlinjer för hur dessa bör hanteras vid en ombyggnad. Detta dokument ska sedan inarbetas i detaljplanen. Åtgärdsplanen är utförd i juni 2007 av byggnadsantikvarierna Carola Lund och Olga Schlyter på uppdrag av Dick Johansson vid Fastighetskontoret, Malmö stad. Figur 2. M1:an sedd från söder. Tidigare utredningar En byggnadsteknisk utredning utfördes 1997 av Karl Gustav Tapper på Restaurator. Slutsatserna i utredningen var att byggnaden har omfattande underhållsskador på terrasser, fönster, dörrar, portar och fogar, men att det inte finns några sättningsskador på byggnadsstommen eller sprickor i fasaderna. 1999 utförde Suzanne Pluntke på Stadsantikvariska avdelningen, Kultur Malmö (nuvarande Malmö Kulturmiljö) en utredning om byggnadens kulturhistoriska värden med anledning av eventuell byggnadsminnesförklaring. Byggnaden tillmättes höga kulturhistoriska värden beroende på det för sin tid mycket moderna pelardäcksystemet i armerad betong, den tidstypiska klassiska fasadutformningen och det faktum att byggnaden i stort sett är bevarad i originalutförande. Beslut om byggnadsminnesförklaring är ännu inte taget. Ärendet ligger hos Länsstyrelsen i Skåne län. Historik Malmö Frihamn invigdes 1922, och magasinet M1 är uppfört vid den tiden. Fasadritningarna utfördes av arkitekten Frans Fredriksson, och konstruktionen svarade AB Armerad Betong för. Bara något år efter uppförandet utfördes en del ändringar, främst när det gällde placering av portar på södra sidan, efter hamningenjör Sture Engströms ritningar. Magasinsbyggnaden fungerade som mellanlager vid import och export och hade direktanslutning till såväl väg-, tåg- som sjötransport. Vid kajen på norra sidan gick två spår i vilka lyftkranar löpte, och gods kunde lossas från fartyg till respektive våningsplan. Mellan 50 och 100 personer arbetade på magasinet, bland annat med att mogna Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:011 5

bananer i kylrummet och lagra ost. Byggnaden användes som magasin och lager fram till 1980-talet och användes senare bitvis för diverse förvaring. Idag står byggnaden i princip tom och oanvänd. Figur 3. Sektionsritning 1923, hamningenjör Sture Engström. Byggnadsbeskrivning Magasinsbyggnaden består av källare och tre våningsplan med varierande takhöjd. Högst takhöjd har bottenvåningen med nästan fem meter. Byggnaden är uppförd i en pelardäckskonstruktion med pelare och bjälklag i armerad betong. Takkonstruktionen är av trä och den bärs upp av träpelare med dragband och snedsträvor. Ytterväggarna består av fullmurar i rött tegel. Byggnaden är indelad i tre likadana kvadratiska skepp, åtskilda som separata brandceller och med två hissar i varje. Trapphus finns i de yttre skeppen. Våningsplanen består av stora öppna ytor med pelare i rader, förutom källaren där det finns ett stort antal kylrum. Mot norr har byggnaden en terrasserad utformning med en lastkaj på varje våningsplan. Vid lastkajerna består fasaden på första och andra våningen till stor del av skjutportar i trä med spröjsade överljus, medan tredje våningens fasad är mer sluten. På byggnadens sydsida finns en lastkaj vid första våningen, bitvis med icke ursprungliga skärmtak över. På övriga våningsplan sitter spröjsade träfönster. Byggnaden är symmetriskt uppbyggd. Gavlarna och den södra fasaden har klassisk utsmyckning i form av frontespiser, lisener, gesimser och dekorativa portöverstycken. Förändringar Byggnaden har genomgått mycket få förändringar. På terrasserna på norra sidan har gulmålade räcken satts upp. Ursprungligen saknade terrasserna räcke. Den södra fasaden har genomgått några mindre förändringar. På ett fasadparti i bottenvåningen väster om mittpartiet har nyare fönster satts in och fasaden är ommurad, vilket syns i murverket. Även i bottenvåningen öster om mittpartiet har en nyare typ av fönster satts in. Vissa ändringar har skett vad gäller portarna ut mot lastkajen på sydsidan, vissa har exempelvis flyttats något. Skärmtaket vid lastkajen är tillkommet 1952. I interiören har vissa sekundära rumsindelningar och ett entresolplan utförts i bottenvåningen, i övrigt är den i princip i original. 6 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:011

Värdefulla karaktärsdrag och detaljer Magasinets uppbyggnad Magasinsbyggnadens placering och utformning med terrasser mot kajen och hamnbassängen i norr och en lastbrygga mot järnvägsspåren i söder tydliggör dess ursprungliga funktion som hamnmagasin. Detsamma gäller byggnadens inre med de stora öppna salarna förbundna med lastbryggan genom varuhissar och genom portar öppna ut mot kajen i norr. I källaren är kylrummen viktiga spår efter byggnadens ursprungliga funktion. Trapphusen och förmanskontoren på bottenvåningen har en mänskligare skala som förmedlar bilden av att magasinet varit en livlig arbetsplats för ett stort antal människor. Pelardäckskonstruktionen med de gjutna bjälklagen, uppburna av runda pelare i olika dimensioner beroende på våningsplan, är både teknikhistoriskt mycket värdefull och ett särpräglande karaktärsdrag i byggnadens interiör. Materialen Fasader i tegel, i synnerhet rött tegel, är karaktäristiskt för den tidiga industriarkitekturen och byggnaderna uppfördes ofta enligt en strikt symmetri med arkitektoniska drag hämtade från den klassiska skolan. M1:an utgör ett gott exempel på detta med sina röda tegelfasader med lisener, gesimser och blinderingar, smyckade med enkla ornament i konststen. De i fasaderna synliga betongkonstruktionerna utgör en kontrast till det klassiska och visar på att byggnaden är uppförd i en brytningstid. Byggnaden fick en dekorativ, klassiskt utformad exteriör med fullmurade tegelfasader, samtidigt som den allt mer rationella byggnadsindustrin med moderna lösningar såsom pelardäcksystemet satte sin prägel på interiören. Invändigt är de få, enkla och råa materialen ett värdefullt karaktärsdrag. Golven är i slät betong, väggar och pelare är vitkalkade liksom innertaken där bjälklagens gjutformar i trä skapat avtryck. På tredje våningen är det takstolen och träpelarna som bär upp den som är karaktäristiska. Portar, dörrar och fönster Bevarandet av äldre dörr- och portöppningar är viktigt för förståelsen av en byggnads tidigare funktion och användning. I M1:ans fall tydliggörs magasinsfunktionen genom det stora antalet grönmålade, symmetriskt placerade skjut- och rullportar som fasaden uppvisar. Den norra fasadens trappstegsform i kombination med portar placerade på samtliga tre plan berättar också om funktionen som hamnmagasin där gods lastades direkt från fartyg för förvaring i byggnaden. Byggnadens fönster, deras placering och utformning, är en viktig del av byggnadens arkitektur. Därför är dessa viktiga att bevara. Enligt tidigare dokumentationer (Tapper, 1997 och Pluntke, 1999) är M1:ans spröjsade träfönster sekundära och har ersatt småspröjsade gjutjärnsfönster. Vår bedömning är dock att de är ursprungliga. Spår och detaljer Historiska spår och detaljer i byggnadens direkta närhet eller på byggnadens fasad är kulturhistoriskt viktiga då de ger en känsla av byggnadens gamla funktion. Spår och detaljer av detta slag kan också vara spännande inslag då de integreras i en förnyad miljö. Det handlar om sådant som räls, pollare, äldre skyltar, armaturer och äldre snickerier såväl interiört som exteriört. På norra fasaden finns exempelvis fasadbelysning bestående av lampor med rödmålat skyddsgaller, och i de stora lastrummen i interiören finns platsanvisningar i form av stora bokstäver målade på väggarna. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:011 7

Antikvariska riktlinjer Taket Taket bör beläggas med svart slät papp. Eventuella ljusinsläpp i takfallet kan utföras som takfönster eller lanterniner. Det är viktigt att skorstenarna bibehålls. De bör inte putsas eller kläs med plåt. Det svarta takteglet på gesimsen bör kompletteras eller ersättas med likvärdigt tegel. Fasaderna Det är viktigt att tegelfasaden inte putsas, slammas, målas eller på annat sätt täcks över. Detta gäller även den synliga betongstommen i fasaden. Tegelfasaderna får heller inte blästras, tvättas med syra eller på annat sätt behandlas så att teglets patina försvinner. Vid omfogning bör hydrauliskt kalkbruk med kulör och sammansättning som det ursprungliga användas. Skärmtaken på byggnadens sydsida kan med fördel tas bort. Fönster Om ursprungliga fönster måste ersättas ska de nya fönstren vara i trä och ha samma indelning som befintliga fönster och äkta spröjs. Eventuellt kan befintlig karm bibehållas och förses med nya bågar med bättre isolerförmåga. Om behov finns kan nya fönsteröppningar tas upp där det tidigare suttit fönster och i gavlarnas blindfönster. I övrigt bör inga ingrepp i murverket göras. Dörrar och portar Portarna med pärlspontspanel i fiskbensmönster bevaras alternativt ersätts med lika befintliga. Alla portar behöver inte vara öppningsbara. Glaspartier kan sättas in innanför portarna. Övriga portar bibehålls eller ersätts med portar med pärlspontspanel i fiskbensmönster, enligt originalritning. Spegeldörrar med spröjsad råglasruta bevaras alternativt ersätts med trädörrar lika befintliga. Om behov finns kan nya öppningar tas upp där det tidigare funnits portar. I övrigt bör inga ingrepp i murverket göras. Detaljer Detaljer såsom äldre skyltar och öglor på fasaderna bör bevaras. 8 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:011

Räcken på balkongerna mot norr bör bevaras. Där det är nödvändigt kan de ersättas med lika befintliga. Om behov finns kan räckena kompletteras med ett högre räcke på insidan. Interiör Att avdela mindre utrymmen görs företrädesvis på bottenvåningen eller plan 3. Nytillkomna rumsindelningar bör utföras med material som stämmer överens med byggnadens karaktär. Glasade partier kan vara lämpliga för att bevara känslan av rymd. Förmanskontoret på bottenvåningen i östra delens nordvästra hörn bör bevaras som en rumsindelning med ursprungliga snickerier. Betongpelare får inte kläs in och ska bevaras synliga. Borttagning av betong- och träpelare bör minimeras och koncentreras till begränsade ytor. Befintliga väggar och pelare i källaren och på plan 1 och 2 målas i en vit kulör med genomsläpplig färg. De gjutna innertaken bör bevaras synliga och målas i en vit kulör med genomsläpplig färg. Betonggolven bör bevaras synliga. Kylfacken i källaren bör bevaras. Befintliga trapphus med trappor och räcken bör bevaras. Befintliga hisschakt och hissdörrar bör bevaras. Detaljer såsom våningsvisare och knappsatser vid hissar, vågar, skyltar, målade siffror och bokstäver på väggarna ska bevaras i viss utsträckning. Kulörer Färgsättning av bevarade eller ersatta detaljer såsom fönster, dörrar, portar, räcken, armaturer och invändiga snickerier ska göras i samråd med antikvarisk expertis. Den ursprungliga färgsättningen ska vara vägledande. Utemiljö Lastkajerna mot norr och söder bör bevaras i sin fulla utsträckning. Spår, kranskenor och pollare i anslutning till byggnaden bör bevaras. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:011 9

Referenser Pluntke, Suzanne. 1999. Magasin M1. Hamnen 22:192, Malmö. Utredning om byggnadens kulturhistoriska värden med anledning av en eventuell byggnadsminnesförklaring. Kultur Malmö, Stadsantikvariska avdelningen, Malmö. Tapper, Karl Gustaf. 1997. Hamnmagasin M1. Kvarteret Pepparn, Havannagatan. Malmö Frihamn, Malmö. Inventering och utredning. Utlåtande. Restaurator Tord Andersson Conservation AB, Lund. 10 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:011

Årets rapporter Lista över utgivna rapporter inom Malmö Kulturmiljös rapportserie Enheten för Kulturmiljövård Rapport: Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:001 Carola Lund Antikvarisk kontroll. Malmö Stadsteater - Ombyggnadsarbeten 2004-2006. Fastigheten Teatern 4 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:002 Carola Lund och Maria Lundberg Antikvarisk kontroll. Humanitetens Hus Renovering i samband med byte av verksamhet. Fastigheten Ridhuset 1 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:003 Jörgen Kling Antikvarisk rapport. Äsphults kyrka Utvändig renovering. Västra Vrams kyrkliga samfällighet, Äsphults socken i Kristianstads kommun. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:004 Olga Schlyter och Maria Lundberg Byggnadsantikvarisk utredning. Eurocs kontorsbyggnad - Dokumentation och riktlinjer inför ombyggnad. Fastigheten Annetorpsgården 1 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:005 Jörgen Kling Antikvarisk rapport. Marsvinsholms kyrka Restaurering av tornspiran. Ljunits församling, Balkåkra socken i Ystad kommun. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:006 Pia Gunnarsson Wallin och Maria Lundberg Antikvarisk rapport. Skabersjöskolan Restaurering av staket. Fastigheten Skabersjö 25:2 i Svedala kommun. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:007 Pia Gunnarsson Wallin och Maria Lundberg Antikvarisk rapport. Skabersjöskolan Inredning av WC samt montering av akustiktak. Fastigheten Skabersjö 25:2 i Svedala kommun. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:008 Jörgen Kling Antikvarisk kontroll. Sofia Albertina kyrka Renovering av yttertak. Landskrona församling i Landskrona kommun. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:009 Carola Lund, Maria Lundberg och Olga Schlyter Kulturhistorisk utredning. Varvsstaden - Kockumsområdet söder om Stora Varvsgatan. Fastigheten Hamnen 21:149 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:010 Jörgen Kling Antikvarisk kontroll. Hästveda kyrka Utvändig restaurering. Hästveda-Farstorps kyrkliga samfällighet, Hästveda socken i Hässleholms kommun. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:011 Carola Lund och Olga Schlyter Åtgärdsplan. Frihamnsmagasinet M1. Fastigheten Hamnen 22:192 i Malmö stad. Skåne län.

Bilaga 1 Fotodokumentation Malmö Kulturmiljö, maj 2007

Södra fasaden. Magasinet från nordöst. Östra gaveln. Västra gaveln. Ursprungligt fönster, södra fasaden. Icke ursprungliga fönster, södra fasaden.

Södra fasadens mittparti. Lastkaj och skärmtak på södra fasaden. Norra fasaden, portar på första våningen. Detalj, port. Norra fasaden. Norra fasaden, portar på andra våningen. Norra fasaden, tredje våningen. Räcke, tredje våningen.

Taket med skorstenarna. Skylt på tredje våningen, norra sidan. Skylt på norra fasaden. Lampa på norra fasaden. Källaren, dörr till kylrum. Källaren, rad av pelare.

Bottenvåningen, östra delen. Bottenvåningen, västra delen Bottenvåningen, östra delen. Förmanskontoret sett utifrån stora hallen. Trapphus i östra delen, bottenvåningen. Trapphus i västra delen. En halvtrappa upp.

Andra våningen. Pelare med avrinning från tredje våningens terrass. Andra våningen, portar mot terrassen i norr. Andra våningen. Hiss. Andra våningen. Våningsvisare vid hiss. Andra våningen, pelare och innertak. Andra våningen. Fönster mot söder.

Tredje våningen, västra delen. Tredje våningen. Text på vägg. Tredje våningen. Våg. Tredje våningen. Våg. Tredje våningen. Port mot terrass. Tredje våningen. Hiss.

Bilaga 2 Referensobjekt, hamnmagasin i Köpenhamn Malmö Kulturmiljö, juni 2007

Gubi Design, Pakhus 53, Frihavnen I ett magasin i Köpenhamns frihamn uppfört 1955 har designfirman Gubi sitt showroom. I fasaden har enkla fönsterpartier i svart stål satts in i de gamla portöppningarna. Lokalen är öppen och ljus. Väggarna är vitmålade och den gjutna betongens struktur är synlig. Kontorsutrymmen har avdelats med öppna, lätta moduler som gör att känslan av rymd är bibehållen.

På Gubi design har man bevarat hisschakt, hissdörrar och knappsatsen vid hissen. Utrymmet används som förråd. Nya dörrar som satts in är enkla ståldörrar som passar i karaktär med byggnaden.

Pakhus 48, Frihavnen Nya smäckra fönsterpartier har satts in i gamla portöppningar. Betongbjälkar i fasaden är lämnade obearbetade och synliga. Hissarna används inte längre, men skyltar och detaljer är bevarade. Pakhus 47, Frihavnen Gamla skyltar har bevarats på fasaderna. Nya fönsterpartier har satts in i gamla port- och fönsteröppningar. Portvalvens omfattning i järn har bevarats, vilket tydliggör att det är en gammal portöppning.