Kommenterad dagordning rådet 2018-11-26 Arbetsmarknadsdepartementet Enheten för EU och internationella frågor Rådets möte (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) den 6 och 7 december 2018 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen 2. Godkännande av A-punkter a) Icke lagstiftande verksamhet b) Lagstiftning (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen) SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALPOLITIK Lagstiftningsöverläggningar (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen) 3. Direktivet om carcinogener eller mutagena ämnen i arbete (tredje omgången) Beslutspunkt. Allmän inriktning. Ylva Johansson
Dokument: 14252/18 Syftet med carcinogen- och mutagendirektivet är att förbättra arbetsmiljön genom att minska exponeringen för cancerframkallande och mutagena ämnen i arbetet, förbättra EU-lagstiftningens ändamålsenlighet samt skapa större tydlighet och rättvisare konkurrensvillkor. Direktivet behöver uppdateras regelbundet på grundval av tillgänglig kunskap inklusive vetenskapliga och tekniska uppgifter. En första revidering av carcinogen- och mutagendirektivet (se faktapromemoria 2015/16:FPM79) antogs 2017. En överenskommelse mellan rådet och Europaparlamentet nåddes 2018 om en andra revidering av direktivet (se faktapromemoria 2016/17:FPM62). Det aktuella förslaget rör den tredje revideringen av direktivet. Förslaget går ut på att fem kemiska ämnen eller grupper av ämnen läggs till i direktivet och får gränsvärden för exponering (förs in i direktivets bilaga III): kadmium och dess oorganiska föreningar, beryllium och oorganiska berylliumföreningar, arseniksyra och arseniksalter samt oorganiska arsenikföreningar, formaldehyd samt MOCA (4,4-Metylenbis (2-kloranilin)). Ett av dessa ämnen kompletteras även med anmärkningar om hudexponering (MOCA). Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen kan ställa sig bakom den allmänna inriktningen. Regeringen stödjer framtagandet av nya gränsvärden. Det är av stor betydelse både för arbetstagarnas hälsa och för rättvis konkurrens att EU-lagstiftningen uppdateras i enlighet med den vetenskapliga utvecklingen på området. Överläggning i arbetsmarknadsutskottet den 4 maj 2018 och utskottet informerades den 6 november. Fortsatt behandling av ärendet: 2 (27)
Europaparlamentets utskott röstade om sitt betänkande den 20 november 2018. Informella trepartssamtal mellan institutionerna förväntas inledas inom kort. Faktapromemoria: 2017/18:FPM77 4. Förordning om inrättande av Europeiska arbetsmyndigheten Beslutspunkt. Allmän inriktning. Ylva Johansson Dokument: Kompletteras Kommissionens förslag om inrättande av Europeiska arbetsmyndigheten presenterades den 13 mars 2018. Syftet med myndigheten är att bistå medlemsstaterna och kommissionen i frågor som rör gränsöverskridande arbetskraftsrörlighet och samordning av de sociala trygghetssystemen inom EU. Förslaget innebär att myndigheten får ett antal operationella uppgifter och syftar till att stödja medlemsstaterna att underlätta för enskilda och arbetsgivare att få tillgång till information om sina rättigheter och skyldigheter i gränsöverskridande situationer. Myndigheten ska vidare stödja samarbete mellan medlemsstaterna och gemensamma inspektioner när det gäller tillämpningen av relevant EU-rätt i gränsöverskridande situationer samt medla eller underlätta lösningar vid gränsöverskridande tvister mellan medlemsstaterna. 3 (27)
Enligt ordförandeskapets kompromissförslag föreslås ett antal ändringar i förhållande till ursprungsförslaget. Namnet ändras från Authority till Agency. Myndighetens tillämpningsområde definieras i en artikel innehållande en uttömmande lista med rättsakter och samma artikel anger att myndigheten bl.a. ska respektera medlemsstaternas kompetens när det gäller att tillämpa och genomföra EU-rätt samt nationella arbetsmarknadsmodeller och arbetsmarknadens parters autonomi. Begreppen gemensamma och samordnade inspektioner har definierats och det har förtydligats att dessa är frivilliga och ska utföras i enlighet med nationell rätt i den medlemsstat där inspektionen äger rum. Medlingsfunktionen föreslås bygga på frivilligt deltagande av de medlemsstater som omfattas av en tvist om tillämpning av EU-rätt inom myndighetens tillämpningsområde. Medlingsfunktionens omfattning har begränsats och ska inte omfatta tvister som rör regelverket om samordning av de sociala trygghetssystemen. Befintliga samarbetsstrukturer som föreslås tas över eller integreras i myndigheten ska fortsätta att existera och stödjas av kommissionen till dess att myndigheten är fullt operationell. Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen bedömer att förslaget till allmän inriktning är acceptabelt utifrån svenska ståndpunkter i sak (se Råds-PM för utförlig ståndpunkt). Mot bakgrund av detta avser regeringen ställa sig bakom den allmänna inriktningen. Överläggning med arbetsmarknadsutskottet om svenska ståndpunkter har hållits den 21 november 2017, den 24 april 2018 och den 20 november 2018. Information om förhandlingarna har lämnats till arbetsmarknadsutskottet den 27 mars 2018, den 12 juni 2018 och den 6 november 2018 samt till socialförsäkringsutskottet den 18 januari 2018 och den 31 maj 2018. Samråd med EU-nämnden har skett den 9 mars 2018 och den 15 juni 2018 inför EPSCO. Fortsatt behandling av ärendet: 4 (27)
Europaparlamentets utskott röstade om sitt betänkande den 20 november 2018. Informella trepartssamtal mellan institutionerna förväntas inledas inom kort. Faktapromemoria: 2017/18:FPM72 5. Förordningen om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter. Lägesrapport. Ylva Johansson Dokument: 14246/18 Ordförandeskapets lägesrapport redogör för förhandlingarna som inleddes i rådsarbetsgrupp under rådet för sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor i juli i år. Av lägesrapporten framgår bland annat att en majoritet av medlemsstaterna anser att EU-kommissionens förslag till EGF är användbart. Ett mindre antal medlemsstater har uttryckt oro över förslaget. I EU-kommissionens förslag till förordning för EGF efter 2020 föreslås en tydligare betoning på att EGF ska erbjuda stöd i samband med oväntade större omstruktureringar på arbetsmarknaden, särskilt de som följer av globaliseringsrelaterade utmaningar såsom förändringar i världshandelsmönstren, vid finansiell eller ekonomisk kris, men även vid 5 (27)
övergången till en koldioxidsnål ekonomi eller som en konsekvens av digitalisering eller automatisering. Antal personer som berörs ska uppgå till minst 250 personer till skillnad från huvudregeln om minst 500 personer i nuvarande regelverk. EU-nämnden informerades den 15 juni 2018. Arbetsmarknadsutskottet informerades den 12 juni 2018 och överläggning hölls den 6 november 2018. Fortsatt behandling av ärendet: Europaparlamentets ansvariga utskott väntas votera om sin ståndpunkt den 27 november 2018. Förhandlingarna fortsätter under Rumäniens ordförandeskap. Faktapromemoria: 2017/18:FPM128 6. Direktivet om likabehandling (artikel 19). Lägesrapport. Dokumentnummer: 14253/18 Alice Bah Kuhnke Med stöd av artikel 13 i EG-fördraget (nu artikel 19.1 EUF-fördraget) presenterade kommissionen den 2 juli 2008 ett förslag till direktiv med 6 (27)
förbud mot diskriminering på grund av religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning. Direktivet ska tillämpas på alla personer, såväl inom den offentliga som den privata sektorn i fråga om socialt skydd, inklusive social trygghet och hälso- och sjukvård, sociala förmåner, utbildning samt tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster, som är tillgängliga för allmänheten, inklusive bostäder. Syftet med förslaget är att diskrimineringsgrunderna ska få ett likvärdigt skydd på EUnivå. Det krävs enhällighet i rådet för att direktivet ska antas. Ett antagande av förslaget har sedan det lades fram i juli 2008 blockerats av några medlemsstater men förhandlingar äger fortsatt rum i rådsarbetsgruppen för sociala frågor. Vid EPSCO-rådets möte den 6 december kommer ordförandeskapet presentera en lägesrapport. Förslaget har behandlats i EU-nämnden den 26 september och den 12 december 2008, den 5 juni och den 25 november 2009, den 4 juni och den 3 december 2010, den 15 juni och den 25 november 2011, den 15 juni och den 30 november 2012, den 14 juni och den 6 december 2013, den 13 juni och den 5 december 2014, 12 juni och den 4 december 2015, den 10 juni och den 2 december 2016, den 9 juni och den 1 december 2017 samt den 15 juni 2018. Överläggning med Arbetsmarknadsutskottet skedde den 13 oktober 2015 och utskottet informerades senast den 26 september 2017. Fortsatt behandling av ärendet: Det är ännu inte känt om och i vilken omfattning det inkommande rumänska ordförandeskapet kommer att fortsätta arbetet med direktivet under våren 2019. Faktapromemoria: 2007/08:FPM127 Icke lagstiftande verksamhet 7 (27)
7. Den europeiska planeringsterminen 2019 Diskussionspunkt. Riktlinjedebatt. Ylva Johansson Dokument: 14412/18 Rådet väntas hålla en riktlinjediskussion om årets europeiska planeringstermin, utifrån diskussionsunderlaget samt dokumenten i underpunkten a och b. Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar årets tillväxtöversikt och kan på ett övergripande plan ställa sig bakom de prioriteringar som kommissionen föreslår för den ekonomiska politiken de kommande tolv månaderna. EU och medlemsstaterna behöver befästa de senaste årens ekonomiska återhämtning. Ett fortsatt fokus på investeringar, genomförande av strukturreformer och en ansvarsfull finanspolitik bidrar till att stärka motståndskraften i Europas ekonomier. Det är viktigt att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna rörande den ekonomiska politiken (inklusive på skatteområdet), sysselsättningspolitiken och sociala frågor även fortsättningsvis respekteras. Den europeiska terminen diskuteras regelbundet inom rådet. Den europeiska terminen för 2019 har ännu inte diskuterats av rådet. Den 30 november behandlas även frågan i EU-nämnden inför möte i Ekofin. 8 (27)
a) Den årliga tillväxtöversikten, rapporten om förvarningsmekanismen, utkastet till den gemensamma sysselsättningsrapporten och utkastet till rekommendationen om den ekonomiska politiken i euroområdet Ylva Johansson Dokument: COM(2018) 770 COM(2018) 758 COM(2018) 674 COM(2018) 759 Den 21 november publicerade kommissionen den årliga tillväxtöversikten för 2019, utkastet till gemensam sysselsättningsrapport och den årliga förvarningsrapporten för 2019 samt en rekommendation till euroområdet som helhet. Dessa dokument utgör starten på 2019 års europeiska termin. Den europeiska planeringsterminen är ett samlat ramverk för samordningen av EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi (Europa 2020), stabilitets- och tillväxtpakten samt det makroekonomiska obalansförfarandet. Den årliga tillväxtöversikten I den årliga tillväxtöversikten redovisar kommissionen förslag till prioriteringar för den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken för 2019. 9 (27)
Prioriteringarna för tillväxtöversikten för 2019 är följande: 1. Genomföra investeringar av hög kvalitet med särskild inriktning på investeringsgap i forskning och innovation, utbildning och infrastruktur 2. Reformer för att främja produktivitetstillväxt, inkludering och förstärkt institutionell kvalitet 3. Säkra makroekonomisk stabilitet och sunda offentliga finanser Utkast till gemensam sysselsättningsrapport Kommissionen och rådet ska varje år, inom ramen för den europeiska terminen, upprätta en gemensam rapport till Europeiska rådet om sysselsättningsläget och genomförandet av sysselsättningsriktlinjerna. Utkastet till gemensam rapport publicerades samtidigt som den årliga tillväxtöversikten. Rapporten analyserar den sociala utvecklingen och sysselsättningsutvecklingen i unionen och presenterar på ett övergripande plan sysselsättningsreformer som medlemsstaterna lagt fram det senaste året. Årets utkast till rapport innehåller dessutom en analys av medlemsländernas resultat när det gäller den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Övervakningen av resultaten på dessa områden underbyggs framför allt av en detaljerad analys av den sociala resultattavla som åtföljer pelaren. Den årliga förvarningsrapporten Kommissionens förvarningsrapport om makroekonomiska obalanser utgör starten på det årliga makroekonomiska obalansförfarandet. I rapporten undersöker kommissionen om det verkar finnas obalanser i respektive medlemsstat och motiverar varför ett antal medlemsstater kommer att bli föremål för fördjupad granskning av kommissionen under våren 2019. Utifrån dessa granskningar kommer kommissionen att avgöra om makroekonomiska obalanser föreligger eller inte. I årets förvarningsrapport gör kommissionen bedömningen att tretton medlemsstater ska granskas, däribland Sverige som varit föremål för djupgranskning även tidigare år. Kommissionen motiverar granskningen av 10 (27)
Sverige framför allt med anledning av den privata sektorns skuldsättning och utvecklingen på bostadsmarknaden. Rekommendationen till euroområdet Liksom de senaste åren har kommissionen presenterat ett förslag till rekommendation till euroområdet som helhet i början av den europeiska terminen. Kommissionens förslag till rekommendation till euroområdet syftar till att lägga fokus på euroområdet som helhet. Precis som förra året får euroområdet fem rekommendationer. Den europeiska terminen diskuteras regelbundet inom rådet. Den europeiska terminen för 2019 har ännu inte diskuterats av rådet. Den 30 november behandlas även frågan i EU-nämnden inför möte i Ekofin. Fortsatt behandling av ärendet: Den europeiska terminen är en årlig samordningscykel. Den europeiska terminen för 2019 kommer att behandlas i flera olika rådsformationer under första halvåret 2019. Faktapromemoria: Finns inte ännu men kommer att tas fram. b) Bidrag till de sysselsättningsrelaterade och sociala aspekterna av utkastet till rekommendation om den ekonomiska politiken för euroområdet Beslutspunkt. Godkännande. Ylva Johansson Dokument: 11 (27)
Kompletteras. Liksom de senaste åren har kommissionen presenterat ett förslag till rekommendation till euroområdet som helhet i början av den europeiska terminen. Kommissionens förslag till rekommendation till euroområdet syftar till att lägga fokus på euroområdet som helhet. Precis som förra året får euroområdet fem rekommendationer. En av dem berör sysselsättningsaspekter av och socialpolitiska aspekter. Det handlar om att minska skatten på arbete och stärka utbildningssystem och investeringar i färdigheter, liksom effektiviteten av aktiv arbetsmarknadspolitik som stödjer omställning, motverka segmentering på arbetsmarknaden och säkerställa tillräckliga socialförsäkringssystem i euroområdet. Förslag till svensk ståndpunkt: Vid behandlingen av rekommendationen till euroområdet som helhet är det endast länder som har euron som valuta som har rösträtt. Årets utkast till rekommendation till euroområdet som helhet har inte behandlats tidigare i riksdagen. Fortsatt behandling av ärendet: Utkast till rekommendation kommer behandlas på Ekofin, och förväntas godkännas av Europeiska rådet i mars nästa år. 12 (27)
b) Tematiska granskningar av Digitaliseringens sociala aspekter (kommittén för socialt skydd) och Digitalisering och robotisering av arbete (sysselsättningskommittén) Beslutspunkt. Godkännande. Ylva Johansson Dokument: 14411/18 Kommittén för socialt skydd (KST) och Sysselsättningskommittén (EMCO) har utbytt erfarenheter av och diskuterat digitalisering av arbetsmarknaden. Diskussionerna har resulterat i huvudbudskap som är formulerade på en övergripande och icke föreskrivande nivå och som lämnar utrymme för medlemsstaterna att själva utforma eventuellt behövliga reformer. Budskapen är bland annat att den teknologiska utvecklingen leder till att nya jobb skapas och andra förändras eller försvinner. I den utvecklingen spelar den nationella sysselsättningspolitiken och de sociala trygghetssystemen en viktig roll i att stödja övergångar mellan jobb och för social inkludering i samhället. Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen kan ställa sig bakom godkännandet av huvudbudskapen från Kommittén för socialt skydd (KST) och Sysselsättningskommittén (EMCO). Arbetsmarknadsutskottet informerades den 6 november och Socialförsäkringsutskottet informerades den 15 november. 13 (27)
d) Genomförandet av rekommendationen om långtidsarbetslöshet: sysselsättningskommitténs huvudbudskap Beslutspunkt. Godkännande. Ylva Johansson Dokument: 14409/2018 Sysselsättningskommittén (EMCO) har i form av huvudbudskap sammanfattat utfallet från årets granskning av medlemsländernas genomförande av rådets antagna rekommendation om långtidsarbetslösas återinträde på arbetsmarknaden av den 15 februari 2016. I september 2015 presenterade kommissionen, mot bakgrund av utvecklingen av långtidsarbetslösheten, ett initiativ för att främja långtidsarbetslösas inträde och anställningsbarhet på arbetsmarknaden. I februari 2016 antog rådet rekommendationen om långtidsarbetslösas återinträde på arbetsmarknaden. Sverige ställde sig bakom antagandet och välkomnar dess uppföljning. Granskning av medlemsländernas genomförande av rådsrekommendationen sker vartannat år. Första granskningen genomfördes den 15 december 2016 och den senaste granskningen den 3 oktober 2018. Sysselsättningskommittén konstaterar att samtliga medlemsländer har gjort framsteg i genomförandet av rekommendationen sedan granskningen 2016. Nivån på genomförande varierar dock mellan länderna. Vissa medlemsländer ligger långt i framkant medan andra har mer arbete framför sig för att genomföra och får rekommendationens fyra huvudområden på plats. 14 (27)
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen kan ställa sig bakom godkännandet av huvudbudskapen från Sysselsättningskommittén. Arbetsmarknadsutskottet informerades den 22 november 2018. 8. Rådets rekommendation om tillgång till socialt skydd för arbetstagare och egenföretagare (Kommissionens förslag till rättslig grund: Artikel 292 i EUF-fördraget jämförd med artiklarna 153 och 352 i EUF-fördraget) Beslutspunkt. Politisk överenskommelse. Statsråd: Annika Strandhäll Dokument: 14244/18 Den 13 mars 2018 presenterade kommissionen ett förslag till rådsrekommendation om socialt skydd för arbetstagare och egenföretagare. I den föreslagna rekommendationen uppmuntras medlemsstaterna att säkerställa att arbetstagare och egenföretagare får tillgång till fullgott socialt skydd samt till information om villkoren för skyddet. Därigenom ska rekommendationen bidra till genomförandet av princip 12 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter som uttrycker att arbetstagare oberoende av anställningsförhållandets form och varaktighet har rätt till lämplig social trygghet och att det även gäller egenföretagare vid jämförbara förhållanden. 15 (27)
Rådsrekommendationen medför inte några rättsligt bindande förpliktelser för medlemsstaterna. Istället föreslås att medlemsstaterna ska rapportera till kommissionen hur man lever upp till rekommendationens målsättningar varpå kommissionen ska följa upp utvecklingen i medlemsstaterna. Regeringen bedömer att förhandlingsresultatet motsvarar de målsättningar som regeringen tidigare har förankrat med riksdagen. Rådsrekommendationen antas genom ett enhälligt beslut i rådet. Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen bedömer att rådsrekommendationen kan bidra till en positiv utveckling av det sociala skyddet i EU:s medlemsstater och att den lämnar utrymme för medlemsstaterna att utforma eventuella behövliga reformer. Regeringen bedömer att rådsrekommendationen respekterar fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna och att de föreslagna formerna för uppföljning av rekommendationen är proportionerliga. Regeringen kan ställa sig bakom antagandet av rådsrekommendationen. Vidare anser regeringen kompromisser som innehåller skrivningar som kan inverka negativt på medlemsstaternas befogenheter att utforma sina sociala trygghetssystem och den svenska arbetsmarknadsmodellen inte bör godtas. Regeringen kan inte heller godta ändringsförslag som inskränker arbetsmarknadens parters autonomi eller det nationella arbetstagarbegreppet. Socialförsäkringsutskottet och Socialutskottet informerades om förslaget den 10 april 2018. Socialförsäkringsutskottet gavs även information den 25 oktober 2018. Regeringen överlade med Socialförsäkringsutskottet den 3 maj och den 15 november 2018. Faktapromemoria: 2017/18:FPM64 16 (27)
9. Slutsatser om jämställdhet, ungdomar och digitalisering Beslutspunkt. Antagande. Lena Hallengren Dokument: Kompletteras Handlingsplanen från den fjärde kvinnokonferensen i Peking 1995 är den formella utgångspunkten för staternas åtaganden beträffande jämställdhetsintegrering och framtagande av indikatorer för uppföljning av Pekingplattformens 12 kritiska områden. Som underlag till rådsslutsatserna på temat unga, jämställdhet och digitalisering, har Jämställdhetsinstitutet i Vilnius (EIGE) presenterat rapporten Gender equality and youth: opportunities and risks of digitalisation som på temat möjligheter och utmaningar fokuserar på flickors och pojkars deltagande i civilsamhället samt i det politiska livet. Rapporten lyfter även nya former av hot, hat och våld som följer i digitaliseringens spår. Utkastet till rådsslutsatser pekar inledningsvis på de möjligheter som tekniska innovationer såsom internet, informations- och kommunikationsteknologier, artificiell intelligens, automatiseringen och robotar för med sig i alla sfärer av kvinnors och mäns, flickors och pojkars liv. Utkastet till slutsatser understryker vidare potentialen som digitaliseringen för med sig avseende deltagande i civilsamhället samt i det politiska livet och därigenom förstärka demokratin och civilsamhällets roll. Samtidigt medför den snabba tekniska utvecklingen risker såsom att ojämställda strukturer vidmakthålls eller förstärks vilket ställer unga kvinnor och män, flickor och pojkar inför nya utmaningar, i synnerhet unga kvinnor och flickor. Bland negativa konsekvenser framhåller utkastet till slutsatser till exempel nya former av hot, hat och våld i digitala kanaler liksom skadligt digitalt innehåll och 17 (27)
skadliga stereotypa könsframställningar kopplade till sexualitet och kroppsideal. Avslutningsvis framhålls vikten av att beslutsfattare har en kontinuerlig dialog med unga kvinnor och män, flickor och pojkar, gällande digitaliseringens möjligheter och utmaningar utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Här betonas särskilt betydelsen av att involvera civilsamhället. I förslaget föreslås antagandet av fyra nya indikatorer: 1/ digitala färdigheter, 2/ självförtroende gällande användning av digitala teknologier, 3/ användning av internet för att delta i civilsamhället eller politiskt deltagande. samt 4/ trakasserier på nätet Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar utkastet till rådsslutsatser som väl belyser behovet av att bevaka digitaliseringens möjligheter och utmaningar ur ett jämställdhetsperspektiv. Regeringen anser att rådsslutsatserna bör antas med ett starkt jämställdhetsbudskap och uppmaningar till ansvariga aktörer att, inom ramen för grundläggande tryck- och yttrandefrihetsprinciper och utan att inskränka medlemsstaternas konstitutionella skydd för tryck- och yttrandefrihet, verka för kvinnors och flickors möjlighet att delta i det digitala samtalet utan att riskera repressalier i form av trakasserier, hot, hat och våld. En viktig fråga för regeringen för att uppnå jämställdhet är att mäns och pojkars ansvar och delaktighet i arbetet för att motverka normer som begränsar kvinnors och flickors möjligheter att ta del i det demokratiska samtalet i digitala kanaler belyses. Regeringen anser att uppmaningen till kommissionen och medlemsstaterna ska kvarstå om att initiera en självständig jämställdhetsstrategi efter 2019 och att stärka arbetet med att jämställdhetsintegrera beslutsfattandet, budgetarbetet samt framtida initiativ på ungdoms- och digitaliseringsområdet. Regeringen kan ställa sig bakom antagandet av utkastet till rådslutsatserna. 18 (27)
Regeringen överlade i Arbetsmarknadsutskottet den 8 november 2018. Övriga frågor 10. a) Socialt trepartstoppmöte (Bryssel den 16 oktober 2018) Ylva Johansson Det österrikiska ordförandeskapet och kommissionen väntas informera om det sociala trepartstoppmötet som hölls den 16 oktober i år. Huvudtemat för hösten sociala trepartstoppmötet var förstärkt konkurrenskraft, skapande av hållbara jobb och social rättvisa inom Europeiska unionen. Trepartstoppmötet hålls två gånger om året, strax före Europeiska rådets vår- respektive höstmöte. Det är ett tillfälle till diskussioner mellan Europeiska rådets och kommissionens ordförande, rådets sittande ordförandeskap, de två närmast följande ordförandeskapen samt arbetsmarknadens parter på EU-nivå. Ministrarna från rådets tre ordförandeskap och ansvarig kommissionär deltar också. b) Aktuella lagstiftningsförslag (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen) 19 (27)
c) Kommissionens verksamhet i) EU-ram för nationella strategier för integrering av romer: halvtidsutvärdering ii) Konferens om arbetets framtid (april 2019) iii) Unionen för Medelhavsområdet Ministermöte (april 2019) d) Ordförandeskapsevenemang i) Digitaliseringen av arbete ii) Bekämpning av arbetsrelaterad cancer iii) Evenemang för jämställdhet e) Den gemensamma förklaringen Gender Equality as a Priority of the European Union today and in the future Lena Hallengren 20 (27)
f) Gemensamt icke-officiellt dokument om framtiden för handlingsplanen för hbti-personer Alice Bah Kuhnke Vid mötet förväntas Malta informera om ett initiativ rörande hbti-personers lika rättigheter. g) Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram 21 (27)
Icke lagstiftande verksamhet HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 11. Stärkt samarbete mot sjukdomar som kan förebyggas genom vaccination a) Rekommendation om förstärkt samarbete mot sjukdomar som kan förebyggas genom vaccinering Beslutspunkt. Antagande. Annika Strandhäll Dokumentnummer: 14152/18 Syftet med förslaget till rådsrekommendationen är att stärka samarbetet och samordningen mellan medlemsstaterna, industrin och andra relevanta intressenter för att öka vaccinationstäckningen, främja tilltron till vaccinationer, stödja forskning och utveckling av vacciner samt stärka vaccinförsörjning, upphandling och lagring. Förslaget innehåller också rekommendationer till medlemsstaterna om att bland annat förenkla och utöka möjligheterna till vaccinering samt att vidta riktade åtgärder för att nå utsatta grupper, öka vaccinationstäckningen och minska ojämlikhet. I förslaget beskrivs även ett antal åtgärder som EUkommissionen avser att genomföra i nära samarbete med medlemsstaterna, såsom att inrätta ett europeiskt system för insamling och delning av information om vaccinationer. Vidare föreslås att EU-kommissionen i nära samarbete med medlemsstaterna arbetar för att utveckla metoder och stärkt kapacitet för utvärdering av effekten av vacciner och vaccinationsprogram 22 (27)
Slutligen beskrivs ett antal åtgärder som EU-kommissionen inbjuds initiera, exempelvis att bilda en koalition för vaccination i syfte att främja vaccination och stärka partnerskap och samarbete om vaccination. De föreslagna åtgärderna antas kunna genomföras inom EU:s befintliga budget. Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen ser positivt på rådsrekommendationerna och ett utökat samarbete mellan medlemsstaterna avseende vaccinationsfrågor. Regeringens bedömning är att de föreslagna rekommendationerna håller sig inom EU:s kompetens på området så som den är uttryckt i artikel 168 i fördraget om EU:s funktionssätt. Regeringen avser ställa sig bakom antagandet av rådsrekommendationerna. Överläggning med Socialutskottet den 7 juni 2018 samt information den 15 november 2018. Faktapromemoria: 2017/18:FPM b) Åtgärder mot vaccineringsmotstånd på EU-nivå och nationell nivå: utmaningar och möjligheter i en digitaliserad värld Diskussionspunkt. Åsiktsutbyte. Annika Strandhäll Dokumentnummer: 14302/18 23 (27)
Det österrikiska ordförandeskapet har tagit initiativ till ett åsiktsutbyte om åtgärder kopplat till tveksamhet till vaccinationer inom EU och nationellt utmaningar och möjligheter i en digitaliserad värld, och har inför detta förberett ett diskussionsunderlag. Underlaget lyfter bl.a. svårigheterna att eliminera mässling i EU samt att EU:s medlemsstater i en studie har angett att tveksamhet till vaccinationer är ett av de huvudsakliga hindren för att uppnå en effektiv vaccinationstäckning mot mässling. Andra hinder som också omnämns är svårigheter att nå såbara grupper samt låg medvetenhet i befolkningen om fördelarna med vaccination. Ordförandeskapet lyfter också att digitaliseringen innebär fördelar i form av möjligheter att snabbt och enkelt sprida information, men också nackdelar i form av risk för spridning av felaktig information och missförstånd. Mot denna bakgrund har ordförandeskapet presenterat tre diskussionsfrågor; 1) Vilka är anledningarna till skillnader i vaccintveksamhet mellan medlemsstater och vad har länderna för goda exempel på hur de har höjt vaccinationstäckningen i sina respektive länder? 2) Hur kan medlemsstaterna samarbeta mot desinformation och falska nyheter om vaccinationer, framför allt på internet? 3) Vilka möjligheter och utmaningar innebär digitalisering för vaccinationsområdet? Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen anser att det sjunkande förtroendet för vaccinationer som ses på vissa håll i Europa är oroande. Regeringen ser därför positivt på ett utökat samarbete mellan medlemsstaterna avseende vaccinationsfrågor, och särskilt på insatser avseende kommunikationsaktiviteter och insatser för ökad medvetenhet kring fördelarna med vaccinationer. Sverige har en hög vaccinationstäckning över lag, men det finns luckor i form av områden eller grupper där täckningen är lägre. Bland de åtgärder som initierats för att adressera detta vill regeringen lyfta fram kommunikations- och utbildningsinsatser som stöd till föräldrar i de berörda målgrupperna och till vårdpersonal. Regeringen uppskattar pågående samarbete på EU-nivå i dessa frågor och anser att fortsatt samarbete bör ske inom befintliga strukturer och organisationer, t.ex. inom olika samarbeten koordinerade av Världshälsoorganisationen (WHO) och den europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC), samt inom ramen för den Joint Action on 24 (27)
Vaccination som pågår mellan 2018 2020, med särskilt fokus på tveksamhet till vaccinationer och att höja vaccinationstäckningen i EU. Information om åsiktsutbytet lämnades till Socialutskottet, den 15 november 2018. Övriga frågor 12. a) Förordning om utvärdering av medicinska teknik och om ändring av direktiv 2011/24/EU. Annika Strandhäll Kommissionen presenterade ett förslag till förordning om utvärdering av medicinsk teknik och om ändring av direktiv 2011/24/EU den 31 januari 2018. I förslaget fastställs en ram och förfaranden för samarbete om utvärdering av metoder inom hälso- och sjukvården (HTA) på unionsnivå samt gemensamma regler för klinisk granskning. I förslaget föreslås det gemensamma samarbetet bestå av gemensamma kliniska granskningar, gemensamma vetenskapliga samråd, identifiering av ny medicinsk teknik och frivilligt samarbete. Förslaget har behandlats vid ett antal tillfällen i rådsarbetsgruppen under hösten. Vid EPSCO-rådet den 7 december avser ordförandeskapet lämna en lägesrapport. 25 (27)
Socialutskottet har informerats den 6 februari, 25 oktober och den 15 november. Överläggningar har skett med Socialutskottet den 10 april och utskottet har också fått information inför en riktlinjedebatt vid EPSCO den 7 juni. Fortsatt behandling av ärendet: Förhandlingar sker i rådsarbetsgruppen för läkemedel och medicinteknik. Faktapromemoria: Faktapromemoria 2017/18:FPM57 Förordning om utvärdering av medicinsk teknik. b) Hälsotillståndet i EU c) Världshälsoorganisationens ramkonvention om tobakskontroll - den åttonde sessionen i partskonferensen (COP 8) (Geneve, 1-6 oktober 2018) Annika Strandhäll d) Genomförande av direktiv 2011/62/EU om förfalskade läkemedel 26 (27)
Annika Strandhäll e) Resultat av konferenser anordnade av det österrikiska ordförandeskapet: i) Att match hälso- och sjukvårdsbehov med läkemedelsforskning: så fastställs forskningsagendan för folkhälsa (Wien, 25 september 2018) ii) Människors mat människors hälsa: mot en hälsosamma och hållbara europeiska livsmedelssystem (Wien, 22-23 november 2018) f) Resultat av det informella hälsoministermötet (Wien, 10 11 september 2018) g) Utnämning av Världshälsoorganisationens regionala direktör för den europeiska regionen h) Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram 27 (27)