Hantering av brandfarlig vara

1 (9) UMEÅ UNIVERSITET Lokalförsörjningsenheten Marie Adsten Hantering av brandfarlig vara Information om lagstiftning och vägledning för riskutredning och klassning 2005-09-07

2 (9) Innehåll Sammandrag av regler som rör hantering av brandfarlig vätska respektive gas vid UmU... 3 Arbete i explosionsfarlig miljö... 3 Brandfarlig gas i lös behållare... 3 Förvaring och lokaler... 3 Brandfarliga vätskor... 4 Förvaring och lokaler... 4 Riskutredning riskanalys och riskbedömning... 5 Klassning av riskområden med explosiv gasblandning.... 5 Syftet med klassning... 5 Utförande av klassning av laboratorielokaler... 6 Riskområde... 6 Zoner... 6 Klassningsexempel för laboratorier... 6 Exempel 1. Hantering av lösningsmedel på arbetsbänk med punktutsug i bakkant... 6 Exempel 3. Hantering av lösningsmedel i dragskåp... 7 Exempel 4. Hantering av lösningsmedel i dragbänk.... 8 Exempel 5. Förvaring av lösningsmedel i kylskåp... 8 Exempel 6. Förvaring av brandfarligt lösningsmedel i förvaringsskåp... 8 Exempel 7. Hantering av vätgas i dragskåp.... 8 Exempel 8. Avdunstning av lösningsmedel i värmeskåp.... 8 Vägledning för klassning av utrymmen... 10 Riktlinjer för hantering och åtgärder som skall vidtas med anledning av klassningen... 11

3 (9) Sammandrag av regler som rör hantering av brandfarlig vätska respektive gas vid UmU Vad som nedan följer är ett sammandrag av Räddningsverkets (fd Sprängämnesinspektionens) PM betr Brandfarliga varor på laboratorium samt utgör utdrag ur föreskrifterna Hantering av brandfarliga vätskor SÄIFS 2000:2 samt Brandfarlig gas i lös behållare SÄIFS 1998:7, Explosionsfarlig miljö vid hantering av brandfarliga gaser SRVFS 2004:7 (Räddningsverket) och Arbete i explosionsfarlig miljö AFS 2003:3 (Arbetsmiljöverket). För ytterligare information se informationsunderlag i samband med utbildning föreståndare för hantering av brandfarlig vara. http://www.umu.se/umu/lokal/verksamhet/brandskydd/informationsunderlag.pdf Arbete i explosionsfarlig miljö Explosionsfarliga områden eller lokaler ska klassas i zoner (0, 1 och 2) efter hur ofta explosiv atmosfär uppstår och hur länge denna vara. Elektrisk utrustning ska anpassas till resultatet av denna klassning. Områden med sådana zoner ska märkas med skyltar senast 31/7 2006. Riskbedömning ska vara dokumenterad och omfatta såväl normalt arbete och drift som förväntade avvikelser och fel. Utrustningar, installationer, skyddssystem, komponenter, anordningar, verktyg och material ska vara riskbedömda och lämpliga för den atmosfär de används i och underhållas. För arbetsplatser där explosionsrisk föreligger ska ett explosionsskyddsdokument upprättas baserat på riskbedömningen. Brandfarlig gas i lös behållare Förvaring och lokaler Universitetets byggnader klassas som A-byggnad och i vissa fall sk publik A-byggnad. Publik är det om studenter och allmänhet har tillträde dvs lokaler endast för forskning är normalt låsta. Detta innebär att; gasflaska inte får fyllas endast eget behov får hanteras, (publik lokal max 5 liter) Enligt Umeå brandförsvar kan i A-byggnad tillåtas att större volym gasflaskor förvaras i särskilda fall då forskning pågår som innebär att arbetsmomentet kräver att gasen ständigt används. Större volym än att byte måste ske varje halvår tillåts inte. OBS! Detta är ett undantag och ett muntlig avtal med Christer Björkman, Umeå brandförsvar.. högst 60 liter per brandcell får hanteras utöver denna volym ska de gasflaskorna hanteras utomhus eller i utrymme i lägst brandteknisk klass EI30. om mer än 250 liter hanteras ska utrymmet vara avskilt i lägst brandteknisk klass EI60 och ventilerat direkt ut till det fria. Direkt till det fria innebär genom yttervägg eller genom ventilationskanal som mynnar utomhus och ventilationen ska vara styrd med fläkt att vid varje förbrukningsställe för acetylen ska det finnas bakslagsskydd, som förhindrar bakslag i rörsystemet eller till gasflaskan. Flaskpaket med acetylen ska även ha flamspärr

4 (9) i den gemensamma ledningen. Flaska för högst 5 liter som brukas utan tillförsel med komprimerad luft eller syre får dock användas utan bakslagsskydd. antändbart material får inte finnas i farlig mängd där brandfarlig gas hanteras. Gasflaska får inte vara placerad så att risken för eller skadan av brand och explosion ökar väsentligt genom närhet till andra gasflaskor eller till andra brandfarliga varor. Detta innebär att utrymme för anslutna flaskor med brandfarlig gas inte innehåller brandfarliga vätskor, brandreaktiva varor, mer än 2 flaskor syrgas, mer än tio flaskor med annan icke brandfarlig gas eller flaskor med halogenföreningar, giftiga, korrosiva eller självantändande gaser Klassning av explosionsfarliga områden ska utföras om risk för brand eller explosion föreligger. ventilationen ska vara anpassad för att kunna avleda gas från läckande ventil, rörskarv etc. Mekanisk ventilation ska ge undertryck i förhållande till övriga lokaler. elektrisk material är en tändkälla och klassning erfordras för val och installation av elektriskt material. I första hand ska elektriskt material vara placerad utanför riskområdet. regler finns om minst avstånd vad gäller avstånd emellan lös behållare och byggnad i allmänhet, antändbart material, brandfarlig verksamhet, material eller verksamhet med stor brandbelastning och svårutrymda lokaler. Ex om volymen är mindre än 60 liter så ska avståndet vara minst 3 meter inom en anläggning, men om man har brandavskiljning lägst klass EI60 behövs inget minsta avstånd. Brandfarliga vätskor Den som hanterar brandfarlig vätska ska se till att det finns en tillfredsställande riskutredning, vilken ska dokumenteras. Dokumentationen ska bl a innehålla identifierade brand- och explosionsrisker, hanteringsinstruktioner samt klassningsplan för den öppna hanteringen. Krav på behållare (flaskor, plastdunkar etc) finns. Förvaring och lokaler Brandfarliga vätskor får inte förvaras tillsammans med brandfarlig gas eller lättantändligt gods. Lösa behållare för klass 1 och 2a ska hållas gruppvis åtskilda från lösa behållare för klass 2b och 3 (Gäller endast om stora mängder förvaras enligt brandmyndigheten) Om inte riskutredning visar annat så gäller att hantering av lösa behållare i A-byggnad innebär en brandteknisk avskiljning av lägst EI60 om man hanterar mer än 500 liter av klass 1 och 2a samt mer än 2000 liter av klass 2b och 3. Betr riskutredning samt bedömning om den brandtekniska avskiljningen och betryggande hantering så är de faktorer som bör vägas in; förvaringsplatsens placering i förhållande till angränsande lokaler, typ av lokal (skola), samt möjligheten till utrymning. I publika lokaler ska förvaringsplatsen vara låst. Förvaring inomhus kräver att utrymmet är väl ventilerat och ventilationssystemet ska mynna direkt utomhus och riskutredningen visar att det behövs. Undertryck ska råda till

5 (9) angränsande lokaler. Ventilationssystemet ska inte kunna sprida ev brand samt förhindra att explosiv gasblandning uppkommer Det är viktigt att ventilationen mynnar utomhus så att den inte kan sprida gaser, ångor eller brand från det ställe där brandfarliga vätskor hanteras till ett ställe där brandfarliga varor inte förekommer. Ett ventilationssystem som är oisolerat mot brandspridning och som går igenom flera brandceller bryter brandcellsindelningen. Minsta avstånd mellan utlopp och intag rekommenderas till 6 m för att undvika spridning till luftintag. Man bör inte ha hantering av brandfarlig vätska i utrymmen där andra verksamheter pågår och som inte har något samband med de brandfarliga vätskorna. Riskutredning riskanalys och riskbedömning Vid institutionen ska en riskutredning genomföras men omfattningen bestäms av vilken hantering som man har inom institutionen. Riskutredningen ska vara dokumenterad och det ska finnas sk explosionsskyddsdokument som alla som arbetar där en explosionsrisk förekommer kan ta del av innan arbetet startar. Riskanalys och riskbedömning utgör en del av riskutredningen. Riskbedömning ska omfatta normalt arbete samt förväntade avvikelser. Om risk för brand eller explosion föreligger ska klassning göras. Som en del av riskbedömning ska ingå uppgifter om Egenskaperna hos den brandfarliga gas eller vätska som hanteras såsom att explosionsriskerna dvs att explosionsbenägenhet hos blandningen har fastställts och bedömts och förekommande tändkällor Klassning; identifiering av plats i lokal där riskkällor finns och ringa in områden i zoner (vertikalt och horisontellt) där sannolikheten för att explosiv atmosfär uppstår samt dess varaktighet. Explosionsgrupp och temperaturklass ska anges för riskområdet. Sannolikheten för att en explosiv atmosfär antänds och konsekvenserna av explosionen Rutiner för säker hantering, uppgift om skyddsutrustning och säkerhetsåtgärder, hantering av spill, uppgift om släckmedel och handlingsplan vid brand för förebyggande av explosion. Instruktioner för arbete i explosionsfarlig miljö dvs hur arbetsplatsen, arbetsutrustning, skyddssystem, personlig skyddsutrustning, material, varningsanordningar, utrymningsvägar används och underhålls på säkert sätt. tryckavlastningszoner (område som är farligt att vistas i om ett sprängbleck öppnar eller tryckavlastningssystem fungerar som avsett.) Klassning av riskområden med explosiv gasblandning. Syftet med klassning Klassning är en metod som används för att analysera och bedöma områden där explosiv gasblandning kan bildas. Rätt installation av elektrisk utrustning kan då göras som skall användas i omgivningen. Klassningen innebär även bestämning av explosionsgrupp och temperaturklass.

6 (9) Definitioner av använda uttryck i denna text samt källhänvisningar återfinns i Klassning av explosionsfarliga områden SEK Handbok 426, utgåva 2, 2000, SIS förlag. Sidhänvisningar refererar till sidnumreringen nederst på sidan i SEK:s Handbok. Nedanstående information ska endast ses som exempel och ansvaret för hur riskutredningar och klassning görs har respektive föreståndare för hanteringen som är utsedd vid institutionerna. Utförande av klassning av laboratorielokaler Varje rum ska inventeras med avseende på hantering av hantering av brandfarliga lösningsmedel och gaser. Utgångspunkten är en verksamhetsbeskrivning där hanteringen beskrivs (riskkällor) och förteckning av de brandfarliga varorna och dess egenskaper vad avser flampunkt, brandklass (1, 2a, 2b, 3), explosionsgrupp och temperaturklass. Klassningsplanen presenteras med fördel även på rumsritningar skala 1:50. Riskområde Område från riskkälla i vilket det finns en explosiv gasblandning eller sådan förväntas förekomma i sådan mängd att särskilda skyddsåtgärder erfordras i fråga om konstruktion, installation och användning av elutrustning. Zoner Riskområden indelas i zoner beroende på frekvens och varaktighet av en explosiv blandning enligt följande: Zon 0 Riskområde i vilket en explosiv gasblandning förekommer ständigt eller långvarigt Exempel: Utrymmet ovanför brännbar vätska i ett förvaringskärl. Zon 1 Riskområde i vilket en explosiv gasblandning förväntas förekomma vid normal hantering. Exempel: Fyllning av mindre kärl med heptan inomhus. Kring fatet, horisontalt, 1,5 meter från dess sprund och vertikalt från golvet till 0,5 meter över fatet. Zon 2 Riskområde i vilket en explosiv gasblandning inte förväntas förekomma vid normal hantering, och om den likväl förekommer, i så fall endast sällan eller kortvarigt. Exempel: Fatfyllning inomhus av heptan: 1,5 meter kring zon 1. Klassningsexempel för laboratorier Exempel 1. Hantering av lösningsmedel på arbetsbänk med punktutsug i bakkant. Om lufthastigheten är c:a 0,5 m/sek över arbetsytan kan ventilationen omedelbart föra bort och späda ut eventuellt avdunstad ånga. Ventilationsgraden kan då betraktas som tillräcklig VH, (avsnitt B.3.1 sid 47)

7 (9) Om ventilationens tillgänglighet (avsnitt B.5 sid 55) kan betraktas som bra, blir riskområdet försumbart, dvs någon klassning erfordras inte. Tillgängligheten kan dock oftast inte betraktas som bra eftersom reservkraft och reservventilationsaggregat normalt saknas. Vid sämre tillgänglighet, acceptabel eller dålig tillgänglighet, (se avsnitt B.5.), måste, för att uppnå motsvarande säkerhet, elutrustningen förreglas över ventilationen. Detta gäller elutrustningen på bänken och 0,5 meter omkring denna samt upp till 0,5 meter över hanteringen. Ventilationsgraden under bänken och i golvnivå påverkas obetydligt av punktutsugen över arbetsbänken och kan normalt betraktas som medelgod (VM). Detta innebär att riskområde, zon 2, uppkommer under bänken och 0,5 meter omkring bänken och ned till golvet oberoende av ventilationens tillgänglighet. Anm. För klassning av olika driftfall tillämpas tabell B.1, Ventilationens inverkan på zoner. Arbeten, som kan medföra spill bör ske i dragskåp/dragbänk som utformats för att kunna samla upp spill. Exempel 2. Hantering av lösningsmedel på arbetsbänk med utsug genom ventilationshuv ovanför bänken. En kåpa, typ spiskåpa, har dålig verkningsgrad när det gäller att eliminera lösningsmedelsångor, som alltid är tyngre än luften. Riskområde zon 2 uppkommer på bänken och 0,5 meter omkring bänken ned till golvet oberoende av ventilationens tillgänglighet. Exempel 3. Hantering av lösningsmedel i dragskåp. Dragskåp konstrueras vanligen för en lufthastighet av c:a 0,5 m/sek i lucköppningen (Motsvarar 500 m 3 /tim per löpmeter dragskåpsöppning) Om dessutom 2/3 av frånluften tas ut nedtill i skåpets bakkant och resterande del upptill samt att arbetsytan försetts med en lågpunkt för att minimera avdunstning från spill, kan ventilationsgraden VH anses råda i dragskåpet. Riskområdet blir då försumbart, dvs någon klassning erfordras ej om ventilationens tillgänglighet kan betraktas som bra. (B.5) Tillgängligheten kan dock ofta inte betraktas som bra eftersom reservkraft och reservventilationsaggregat normalt saknas. Vid sämre tillgänglighet, acceptabel eller dålig tillgänglighet, se avsnitt B5, måste, för att uppnå motsvarande säkerhet, elutrustningen förreglas över ventilationen. Om förregling saknas uppkommer zon 2 invändigt i dragskåpet vilket innebär att elutrustning skall vara godkänd för användning i zon 2. Elektriska apparater, som används på laboratorium är i allmänhet inte godkända för användning inom zon 2. Utanför dragskåpet och ned till golv är vanligen ventilationsgraden medelgod ( VM). Denna ventilation kan inte förhindra att ett riskområde uppkommer om t.ex. ett glaskärl går sönder och den brandfarliga vätskan rinner ut och ned på golvet. Därvid uppkommer ett riskområde, zon 2, från arbetsytan och 0,5 m ut från dragskåpsöppningen samt under dragskåpet. Om

8 (9) åtgärder vidtagits för att förhindra att spill kan komma utanför skåpet uppkommer inget riskområde utanför dragskåpet. Exempel på sådana åtgärder är förhöjd kant eller insats med absorberande arbetsyta. Exempel 4. Hantering av lösningsmedel i dragbänk. För dragbänk gäller i tillämpliga delar samma regler, som för dragskåp, se 1.1 Exempel 5. Förvaring av lösningsmedel i kylskåp. Om lösningsmedel med låg flampunkt förvaras i ofullständigt förslutet kärl i kylskåp fylls det kylda utrymmet så småningom med lösningsmedelsånga och zon 2 uppkommer. I kylskåp med brytaren till kompressorn placerad i det kylda utrymmet kan gnistan vid tilloch frånslag förorsaka en explosion av kylskåpet. Styrelektroniken skall vara skild från det kalla utrymmet och placerad ovanpå kylskåpet. Belysningen inuti kylskåpet skall kopplas bort. Exempel 6. Förvaring av brandfarligt lösningsmedel i förvaringsskåp Om förvaringskärl med brandfarliga lösningsmedel förvaras i förvaringsskåp utan ventilation kan lösningsmedelsånga tränga ut genom otätheter i förslutningen, till exempel slipad glaspropp med dålig passning. Zon 2 uppkommer så småningsom i förvaringsskåpet och framför skåpet när dörren öppnas. Om förvaringsskåpet är kopplat till ventilationen på så sätt att luftomsättningen håller koncentrationen av brandfarligt ämne under undre explosionsgränsen är utrymmet oklassat. Emellertid är tillgängligheten på ventilationen låg eftersom ingen reservventilation finns. Utrymmet i förvaringsskåpet och framför (1 m ned till golv) klassas därför som zon 2. Exempel 7. Hantering av vätgas i dragskåp. Maximalt tillåtet utsläpp av vätgas vid normalventilation utan att klassningsgränsen för oklassat utrymme överskrids kan uppskattas till 2000 liter/ timme. Detta innebär att en autoklav på 1 liter med trycket 200 bar, 200 liter vid atmosfärstryck, tar 6 minuter att tömma i ett dragskåp vid fungerande ventilation. Snabbare tömning resulterar i zon 1 invändigt i dragskåpet. Autoklaven bör dock tömmas via ett utlopp, som mynnar utomhus. Om så är fallet kommer vätgasutsläppet endast från läckage i autoklaven, vilket bör vara mindre än klassningsgränsen 400 liter/timme vid grundflöde. Något riskområde kan därför inte anses råda i dragskåpet. Exempel 8. Avdunstning av lösningsmedel i värmeskåp. Denna situation behandlas inte i SEK 426. Klassning måste ske i varje enskilt fall. Risken är störst i början av torkningsprocessen då lösningsmedelskoncentrationen i torkskåpet är högst.

9 (9) Exempel 9. Hantering av lös gastub i laborationslokal kopplad till apparatur Denna situation behandlas inte i SEK 426. Brandfarlig gas får inte förvaras på lab i publik A-byggnad utan ska placeras i ventilerat förråd mellan användningstillfällena. Detta löses med installation av brandsäkra skåp med genomdragning och ventilation mot yttervägg eller via dragskåp. Hanteras lösa tuber ska zon 2 gälla 1,5 m runt tuben om ventilationen är tillräcklig och Punktutsug kan behövas. I annat fall klassas hela rummet som zon 2.

10 (9) Vägledning för klassning av utrymmen Hantering Ingen hantering av brandfarliga ämnen förekommer Hantering av mindre mängder brandfarliga ämnen i dragskåp utan förregling av ventilationen. Hantering av mindre mängder brandfarliga ämnen i dragskåp med förregling av ventilation och anordning för uppsamling av spill. Hantering av brandfarliga lösningsmedel i dragbänk med utsug i bakkant och ej förreglad ventilation Hantering av brandfarliga lösningsmedel under draghuv med utsug upptill Hantering av brandfarliga lösningsmedel i dragbänk med anordning för uppsamling av spill och med utsug via perforerad botten och förreglad ventilation Förvaring av max 50 lit brandfarliga lösningsmedel i ventilerat förvaringsskåp Förvaring av brandfarligt lösningsmedel i ej ventilerat förvaringsskåp Förvaring av brandfarliga lösningsmedel i kylskåp Torkning av preparat innehållande brandfarligt lösningsmedel i torkskåp Hydrogenering i liten skala enligt regler för användning och tömning av tryckkärl med vätgas Lös tub brandfarlig gas kopplad till gaskromatograf eller liknande Klassning Ingen klassning Zon 2 Se exempel 3 Ingen klassning Zon 2 Se exempel 1 Zon 2 Se exempel 2 Ingen klassning Zon 2 i skåpet och 1 meter framför skåpet ned till golvet Zon 2 i skåpet och 1 meter framför skåpet ned till golvet Zon 2 i kylskåpet och zon 2 en meter framför skåpet ned till golvet. Se exempel 5 Zon 2 Se exempel 8 Ingen klassning Zon 2 1,5 meter runt platsen där tuben står. Se exempel 9

11 (9) Riktlinjer för hantering och åtgärder som skall vidtas med anledning av klassningen Kontrollera att mängden brandfarliga lösningsmedel, som förvaras på öppna hyllor inom laboratorieenheten är mindre än 10 liter Kontrollera att mängden brandfarliga lösningsmedel, som förvaras i ventilerade skåp per laboratorieenhet är mindre än 50 liter. Flytta flaskor med brandfarliga lösningsmedel från ej ventilerade skåp till ventilerade typgodkända skåp. Hantera brandfarliga lösningsmedel i dragskåp eller dragbänk och inte på laboratoriebänkarna. Punktutsug kan behövas. Elutrustningen till dragskåp där brandfarliga lösningsmedel hanteras skall vara förreglade till ventilationen och dragskåpen skall vara försedda med anordning för uppsamling av spill. Kontrollera att kylskåp, där brandfarliga lösningsmedel förvaras, har styrelektronik och brytare utanför det kylda utrymmet (SÄI-PM 1996-11-22) All elutrustning inom riskområdet ska uppfylla kraven på placering ELSÄK-FS 1994:7, avsnitt 850. Elutrustningen ska vara Ex-märkt ( ELSÄK-FS 1995:4) Se till att lämpligt adsorptionsmaterial finns tillgängligt på lab i händelse av spill av brandfarlig vätska. Förhindra spridning genom invallning. Förhindra läckage av brandfarlig gas genom att utforma rutiner för drift och underhåll. Minska risken genom att årligen se till att läcksökning sker. Installation av gasvarnare kan vara lämpligt. Vid upptäckt av läckage ska stor försiktighet iakttas eftersom en gasblandningen kan vara explosiv. Generellt gäller dock att stänga gastillförseln och avlägsna eventuell tändkälla samt att vädra lokalen/utrymmet.