Ravinteiden kierrätys ja vesistöjen hoito -mistä oikein on kyse? Återvinning av näringsämnen och vård av vattendrag - vad handlar det egentligen om? Annika Möller-Nilsson
Ravinteet Kasvit tarvitsevat monia ravinteita kasvun turvaamiseksi, joitain enemmän ja toisia vähemmän. Ravinteiden vaikutus kasviin voi vaihdella. Ravinteet ovat pääosin epäorgaanisessa (helposti hyödynnettävissä) tai orgaanisessa (vaikeammin hyödynnettävissä) muodossa. Tehtävä: Kuinka hyvin muistat alkuaineiden kemialliset merkit? Pääravinteet Sivuravinteet Hivenaineet C S B O Ca Cu H Mg Zn N P K Mn Fe Cl Mo 2 21.2.2019 Ravinneratas info
Ravinteet Kaikki oikein? Pääravinteet Sivuravinteet Hivenaineet C - hiili S rikki B - boori O - happi Ca - kalsium Cu - kupari H - vety Mg - magnesium Zn - sinkki N - typpi Mn - mangaani P - fosfori Fe - rauta K - kalium Cl - kloridi Mo - molybdeni 3 21.2.2019 Ravinneratas info
Näringsämnen Växterna behöver flera olika näringsämnen för att växa bra, andra mera och andra mindre. Näringsämnenas inverkan på växten varierar. Näringsämnena är huvudsakligen i oorganisk (lättlöslig) eller organisk (svårlösligare) form. Kommer du ihåg vilka grundämnen ligger bakom dessa kemiska beteckningar? Huvudnäringsämnen Sekundära näringsämnen Spårämnen (mikronäringsämnen) C S B O Ca Cu H Mg Zn N P K Mn Fe Cl Mo 4 21.2.2019 Ravinneratas info
Näringsämnen Alla rätt? Huvudnäringsämnen Sekundära näringsämnen Spårämnen (mikronäringsämnen) C - kol S svavel B - bor O - syre Ca - kalcium Cu - koppar H - väte Mg - magnesium Zn - zink N - kväve Mn - mangan P - fosfor Fe - järn K - kalium Cl - klorid Mo - molybden 5 21.2.2019 Ravinneratas info
Nykyinen ruokajärjestelmä Lähde: Berninger, Kati. Ravinteiden kierrätys Suomessa Koskeeko asia minua? 6 21.2.2019 Ravinneratas info
Nuvarande livsmedelssystemet Rötrester, kretsloppsgödsel Energiproduktion Skogsbruk Grönområden Rötrester, kretsloppsgödsel Avloppsslam Bioavfall Avloppsslam Konsument Livsmedelssystemet Åkerodling Gödsel Gödsel Sidoflöden Butiker och mattjänster Fiske. fiskodling Vattenreningsverk Husdjursproduktion Livsmedelsindustrin Kompostering Bioavfall Läckage av näringsämnen Näringsämnen utifrån: utländsk mat, foder, frön, gödselmedel Källa: Berninger, Kati. Ravinteiden kierrätys Suomessa Koskeeko asia minua? (Egen översättning) 7 21.2.2019 Ravinneratas info
Ravinnekierto ja ravinteiden kierrätys Lähde: JÄRKI-hankkeen tietoisku kierrätysmaataloudesta. 8 21.2.2019 Ravinneratas info
Miksi ravinteita tulisi kierrättää? Luonnonoloissa ravinteet kiertävät tasapainoisesti: kasvit saavat tarvittavat ravinteet maaperästä ja ilmasta ja kun kasvit kuolevat siirtyy ravinteita takaisin maaperään, jossa maaperäeliöt hajottavat kasvijätettä ja ravinteet vapautuvat uusien kasvien hyödynnettäviksi. (Biogeokemiallinen kierto = kemiallisten aineiden kierto elollisen ja elottoman luonnon välillä) Ravinteiden järkevä kierrätys säästää rahaa ja ympäristöä Mitä tehokkaammin ravinteet rullaavat, sitä vähemmän tarvitaan keinolannoitteita ja ostorehua! Kierrätysmaatalouden tavoite on tehostaa sekä maatilan sisäistä että maatilojen välistä ravinteiden kierrätystä Ravinteet siirtyvät lannasta tai lannoitteesta peltoon, sieltä kasviin ja rehun kautta takaisin eläintilalle. Lannalla voisi ainakin osittain korvata louhitun (uusiutumattoman) fosforin käyttöä 9 21.2.2019 Ravinneratas info
Näringskretslopp och återvinning av näringsämnen 10 21.2.2019 Ravinneratas info Källa: JÄRKI-projektets faktakort om kretsloppsjordbruk.
Varför borde vi återvinna näringsämnen? I naturen cirkulerar näringsämnena balanserat: växterna får de näringsämnen de behöver endera från jordmånen eller från luften. När växterna dör förs näringsämnena tillbaka till jordmånen, där organismerna i jorden bryter ner växtavfallet och näringsämnena kan återupptas av nya växter. (Biogeokemiskt kretslopp= grundämnenas kretslopp i de biotiska [levande] och de abiotiska [icke-levande] delarna av ett ekosystem) En vettig återvinning av näringsämnen sparar både pengar och miljön. Ju bättre rotation man får på näringsämnena, desto mindre foder och gödselmedel behöver köpas! Kretsloppsjordbrukets mål är att effektivera återvinningen av näringsämnen både inom gården såväl som mellan gårdar. Näringsämnena förs ut på åkrarna via gödsel eller gödselmedel, vidare till åkerns växtlighet och det foder som produceras på åkern tillbaka i djurgårdens användning. Gödsel kunde åtminstone delvis ersätta den utvunna (oåtervinningsbara) fosforen 11 21.2.2019 Ravinneratas info
Mikä vaikuttaa mihin? Maaperän hoito on tärkeä osa maatalouden vesienhoitoa. - Hoitamalla maaperää vesistöjen tila paranee Toimiva vesitalous on ratkaiseva maaperän kasvukunnolle. - Hoitamalla vesistöjä maaperän tila paranee. 12 21.2.2019 Ravinneratas info
Molemmat vaikuttavat toisiinsa, koska Hyvärakenteinen maa ja eloperäinen aines maaperässä pidättävät paremmin vettä ja ravinteita. Näin ravinnekuormitukset vesistöihin vähenevät. Merkittävä osuus pelloilta tulevasta vesistöjen ravinnekuormituksesta johtuu siitä, ettei pellon ojitus ole kunnossa. Esim. hyvin toimiva salaojitus parantaa maan rakennetta ja vähentää pintavaluntaa. 13 21.2.2019 Ravinneratas info
Vad inverkar på vad? Vård av jordmån är en viktig del av jordbrukets vattenvård. - En frisk jordmån förbättrar vattendragens tillstånd En fungerande vattenhushållning är avgörande för markens växtskick. - Fungerande vattendrag förbättrar jordmånen 14 21.2.2019 Ravinneratas info
Båda inverkar på varandra, eftersom En åker med bra markstruktur och organiskt material i jordmånen binder vatten bättre och håller kvar näringsämnen. Detta bidrar till att avrinningen av näringsämnen i vattendragen minskar. En betydande del av näringsbelastningen från åkrar till vattendrag beror på att dikningen inte är i skick. Exempelvis förbättrar en fungerande täckdikning åkerns markstruktur och minskar på ytavrinningen. 15 21.2.2019 Ravinneratas info
Pieni juttu lannan käytöstä... Lannan irrotus tunkiosta, kuormaus ja hevosajo on perinteisesti ollut miesten työtä. 1500-1600 luvuilla lanta irrotettiin tunkiosta kuokan tapaan vartetulla rautapiikkisellä sontakouralla kevättalvella ryhdyttäessä viemään pellonparannusainetta vainiolle. Lannan levitys taas oli naisten työtä. Rukiin oras ei puhkaissut isoja sontakokkareita, joten ne oli rikottava pahimmassa tapauksessa käsin. Jotta naiset olisivat toimituksen mieluusti tehneet, väitettiin lannan käsittelyn pitävän kädet pehmeinä. Mitä me tästä opimme? Asiat tulee vain markkinoida oikealla tavalla! 16 21.2.2019 Ravinneratas info
En liten historia om gödsel... Det har traditionellt varit männens arbete att ta lös dyngan ur gödselstacken, lasta den och köra ut den med häst på åkern. På 1500- och 1600-talen revs gödslen lös på vårvintern från gödselstacken med en järntaggad hacka då det var dags att föra ut gödseln på åkrarna. Spridningen av dyngan var igen kvinnornas arbete. Rågskotten kunde inte växa igenom stora dyngklimpar så klimparna skulle ibland smulas sönder för hand. För att kvinnorna skulle vara mer motiverade att hantera dyngan övertygades kvinnorna om att behandling av dynga ger mjuka händer! Vad lär vi oss av detta? Det viktiga är att marknadsföra på rätt sätt! 17 21.2.2019 Ravinneratas info