62 LIVSMILJÖER JORDENS KLIMATZONER De tre viktigaste faktrerna sm bestämmer klimatet på en plats är: O O O breddgraden (avstånd till ekvatrn), höjden över havet ch avståndet till havet. Wladimir Kppen levde 1846-19. Han ritade in var det fanns regnskg, savann, öken, lövskg, barrskg ch gräs på en världskarta. Det blev ett mönster med liknande vegetatin, så kallade vegetatinszner. Han upptäckte att temperatur ch nederbörd stämde överens med vegetatinsznerna. Han delade därefter in Jrden i lika klimatzner. I kartan ch diagrammet nedan finns fem av Kppens vegetatinszner/klimatzner. 66, 5" N NORRA 1'OLCIRKELN 23, 5'N NORRA VÄNDKRETSEN 23, 5" S SÖDRA VÄNDKRETSEN KOPPENS KLIMATZONER 66, 5 S SÖDRA POLORKELN Klimatzn Trpiska klimat Trra klimat Varmtempereradc Kalltemp crcrade Plarklimat Beskrivning Vattenövcrsktt (mer nederbörd än avdunstning) ch varmt. Medeltemperatur över ^18^C alla månader. Det är mer avdunstning än nederbörd. Temperaturen kan vara antingen hög (varma, öknar) eller låg (kalla öknar). Medeltemperaturen för den varmaste månaden är över + C. Den kallaste månaden har en medeltemperatur mellan +18 ch -3 C. Medeltemperaturen för den varmaste månaden är över +"C'. Den kallaste månaden har en medeltemperatur under -3^C. ^^^^^^^ Ingen månad varmare än + C. Där det är riktigt kallt ligger det inlandsls. Där det inte ligger inlandsis är marken alltid frusen (permafrst). Vegetatinszn Regnskg eller savann Stäpp eller öken Lövskg B ärrs k; Ingen trädvegetatin l l l i til* w
LIVSMILJÖER 63 TROPISKA KLIMAT I det trpiska klimatet är alla månader varmare än +18 "C. I trpiska mråden, där det regnar mycket året runt, växer det regnskg. Där det är trrt några månader m året är det savann. På savannen växer gräs, buskar ch enstaka träd. De nrdligaste mrådena med trpiska Uimat är södra Flrida ch nrra Bangladesh. På södra halvkltet är det Madagaskars sydspets sm ligger längst från ekvatrn. Trpiska klimat finns, med några få undantag, mellan vändkretsarna. Det är vanligt med dödliga sjukdmar, till exempel malaria, gula febern ch sömnsjuka. Enkla jrdbruk i regnskgsmråden ger inte så mycket mat. Människrna där har svårt att vara självförsörjande, men det finns undantag. Risdling i Sydstasien ger flera skördar per år. Plantagedlingar med till exempel bananer eller kaffe ger ckså stra skördar. I savannmråden förekmmer trrtider. När de blir för långa blir det missväxt ch risk för livsmedelsbrist. Länderna sm ligger i Sahel (mrådet strax söder m Sahara) drabbas fta av långvarig trka.. ^siw»2s-.y^-^!^^: Enklare jrdbruk l Indien. Flickan skördar ris. 0 SINGAPORE Trpiskt klimat/regnskg Temperatur (-C) 0 INDIEN Trpiskt klimat/savann Temperauir (.Q l l t l -~ - JFMAMJJASOND - -
64 LIVSMILJÖER. TORRA.. KLIMAT De trra klimaten kan vara varma eller kalla. en är alltid låg. Det finns lite eller ingen vegetatin alls. I det varma ch trra klimatet är medeltemperaturen under ett helt år högre än +18 C. Några exempel är Sahara, Atacamaöknen (Chile) ch Kalahariöknen (södra Afrika). I det kalla ch trra klimatet är medeltemperaturen under ett år lägre än +18 "C. Den låga nederbörden berr på de stra avstånden till hav eller av att platsen ligger i regnskugga bakm en bergskedja. Det nrdligaste trra ch kalla klimatet finns i regnskuggan bakm Klippiga bergen. Det sydligaste ligger i Andernas regnskue-s-a. Det br mycket få människr i de trra klimaten eftersm det är svårt att bedriva jrdbruk där. I vissa trra mråden har människrna rdnat med knstbevattning ch då kan många b där, till exempel längs Nilen eller i Kalifrnien. Knstbevattnad majsdling i trrt klimat, södra Kalifr nien, USA. 0 SAHARA Trrt klimat/öken s Temperatur CC) - -
LIVSMILJÖER 65 PERERADE KffiMÄTi Vin^ ch äfpeldlmg i varmtempererat klimat, Sydtyrlen, Italien. Det mesta regnet kmmer under smmaren l Sydtyrlen. Därför är det ingen risk fr trka trts den höga temperaturen. Det varmtempererade klimatet har årstider. På smmaren är medeltemperaturen över + "C. Ingen månad under året är kallare än -3 "C. Klimatet finns till exempel i södra Sverige, Grekland, Sydafrika, sydöstra USA ch i östra Kina. I det här klimatet trivs lövskg. Gränsen till det kalltempererade klimatet är där barrskg naturligt blir mer vanlig än lövskg. I Sverige går gränsen mellan de här två klimaten ungefär mellan Götaland ch Svealand. Klimatet är mycket gynnsamt för dling. Flera rika länder ligger i det här klimatet, till exempel USA ch nästan alla eurpeiska länder. Några kända städer i klimatet är New Yrk, Lndn, Paris ch Tky. NedeAörd^ SYDTYROLEN^ ^ T^p^,^ Varmtempererat klimat/lövskg (C) 0 ila l Il t l l x l l I l - -
66 LIVSMILJÖER KALLTEMPERJERADE KLIMAT Kalltempererat klimat, Tyllsnäs, Dalarna. Stra Tuna kyrka ses mitt i bild. Den krta smmaren räcker för att ge en hög avkastning i jrdbruket. Det kalltempererade klimatet har ckså årstider. Det har minst en smmarmånad med en medeltemperatur över + "C ch minst en vintermånad sm är kallare än -3 C. Det ligger snö på vintern. I Sverige har nästan hela Svealand ch nästan hela Nrrland ett kalltempererat klimat. Alla länder sm har ett kalltempererat klimat är rika. Den krta smmaren räcker för att få ett bra jrdbruk. Vintrarna är kalla vilket innebär att skadedjur inte kan överleva ch förstöra dlingarna. Kända städer i klimatet är Stckhlm, Mskva, Peking, Chicag ch Mntreal. BORLÄNGE Temperatur Kalltempererat klimat/barrskg ("C) 011111 i i, i, l l l l I l IIl - - JFMAMJJASOND
LIVSMILJÖER 67 POLARJCLIMAT I det kallaste av plarklimaten finns det ingen månad sm har plusgrader. Marken är täckt av inlandsis. Klimatet finns till exempel på Antarktis ch på Grönland. I det lite varmare plarklimatet är marken ständigt frusen, så kallad permafrst ch det växer inga träd. I Sibirien finns platser med permafrst ner till 1500 meters djup. Det sm hindrar perma- dlings försöka Island. Pä vulkanens södra sida görs försök med att dla. Trts att jrden är mycket näringsrik har vegetatinen svårt att bli livskraftig på grund av den låga temperaturen, frsten från att nå ännu djupare är värmen från Jrdens inre. På smmaren tinar den Översta delen av marken vanför permafrsten. Det är få människr sm lever i mråden med plarklimat. Island är ett av undantagen. De får "gratis" energi från de varma källrna. Energin används till att hålla både hus ch växthus varma. 0 NORRA ISLAND Plarklimat/inga träd Temperatur (-C) - l Ii - Il l I l l
LIVSMILJÖER. SVERIGES KLIMAT I Sverige finns tre av Kppens klimatzner/vegetatinszner. Längst i söder är det varmtempererat (lövskg), längre nrrut är det kalltempererat (barrskg) ch en liten del av fjällen har plarklimat (ingen trädvegetatin). Glfströmmen, en havsström i Atlanten, värmer vinden sm blåser över den. När vinden når Sverige höjer den vintertemperaturen med +11 C. Lövskg I Halland, Skåne ch Blekinge är lövskg vanligast. Det finns ingen naturlig barrskg. Efter mfattande granplantering ser dck skgen annrlunda ut. Ju längre nrrut man kmmer dest vanligare blir barrskgen. SVERIGES KLIMAT- ZONER Plarklimat Kalltcmperemt klimat Barrskg Gränsen mellan det varmtempererade ch kalltempererade klimatet stämmer överens med var det växer ek. Eken växer inte naturligt i det kall- Det jznns plarklimat i helafjällkedjan^ men det är inga stra sammanhängande mråden. tempererade klimatet. I det kalltempererade klimatet växer mest tall, gran ch fjällbjörk. Ingen trädvegetatin I fjällen växer gräs ch ris, men inga träd. I södra delen av fjällkedjan, där klimatet är lite mildare, finns det enstaka träd på 1 meter över havet. Den pågående klimatförändringen flyttar trädgränsen upp på högre höjd. Idag är det bara en liten del i nrra Sverige sm har plarklimat. Kvill-eken, Sveriges äldsta ek, finns nära Eksjö. Stra mråden i Sverige har en nederbörd på 600-900 millimeter per år. I Nrrlands inland (i regnskuggan bakm fjällkedjan), Uppland, Södermanland, Östergötland, östra Småland, Öland ch Gtland är nederbörden lägre, drygt SOOmillimeter. I västra delarna av fjällen är nederbörden lkalt 2 000 millimeter.