Pengar till forskning Anslag och bidrag Rapporterad juni 2009

Relevanta dokument
FORSKNINGSFINANSIERING VID GU OCH ANDRA LÄROSÄTEN I SVERIGE

Statistik över ansökningar till Vetenskapsrådet om projektbidrag, per kön och lärosäte

BILAGA TILL RAPPORTEN 1:2008: FINANSIERING AV FORSKNING INOM DEN SVENSKA HÖGSKOLAN

Urank 2013 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank.

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova

Ökning av resurserna för forskning och utveckling vid universitet och högskolor

Wallenbergstiftelserna

Ekonomisk rapportering per , Naturvetenskapliga fakulteten

EXTERNA FORSKNINGSMEDEL PÅ SJU UNIVERSITETSINSTITUTIONER FÖR PSYKOLOGI I SVERIGE ÅREN 2003 OCH 2005

Privata sektorn viktiga finansiärer av forskning och utbildning på forskarnivå vid svenska lärosäten

ANALYS AV ÅRSREDOVISNINGAR 2016

PM rådgivning i statistik vid ansökan om forskningsmedel för kliniska studier till nationella forskningsfinansiärer

EXTERNA INKOMSTER PER FINANSIÄRSGRUPP - BIDRAG Rullande 12 mån, 5 år kvartalsvis

Open access ett nationellt perspektiv

Vetenskapsrådets underlag för indikatorn vetenskaplig produktion och citeringar

Forskningsanslagen har inte ökat sedan 2004

Ökade forskningsintäkter och fler doktorandnybörjare

1.1. Härledning av LiU:s grundutbildningsanlag och takbelopp 2007 (kkr) Anslag Pris- och löneomräkning (0,8 %) Delsumma

En sammanställning av forskningsfinansiärer och deras stöd till företagsekonomer åren 2010 och 2011.

EU och Högskolan i Halmstad. Thorsteinn Rögnvaldsson

Offentlig ekonomi Statlig sektor 9 Statlig sektor I detta kapitel redovisar vi den statliga verksamheten enligt årsredovisningen för staten. Dessutom

Antalet anställda har minskat det senaste året. Stor ökning av antalet professorer. Liten andel kvinnliga professorer

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss.

SUHF Dialogseminarium

Några relevanta projekt på UKÄ

Uppgången för inresande studenters prestationsgrad fortsätter En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /14

Indirekta kostnader uppföljning av projektbidrag beviljade 2010, utbetalade 2011.

Forskningsresurser i högskolan

Konsistoriet

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2008

Andelen forskande och undervisande personal med en tillsvidareanställning har ökat

Klassificering av kurser vid universitet och högskolor 2008

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet

EXTERNA INKOMSTER PER FINANSIÄRSGRUPP - BIDRAG & UPPDRAG Rullande 12 mån, 5 år kvartalsvis

Skillnader i kursklassificering spelar en liten roll för lärosätenas möjligheter att nå sina takbelopp

Externa forskningsmedel på sex universitetsinstitutioner för psykologi i Sverige åren

Urank 2011 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank.

Är färre och större universitet alltid bättre?

Ekonomisk rapportering per Sammanfattning. Dnr V 2017/

Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen

& ANALYS STATISTIK. Fler studenter men oförändrad forskningsvolym

Antalet personal i högskolan fortsätter att öka. Den forskande och undervisande personalen. Samtliga anställda

Stiftelsen för Strategisk Forskning

Klassificering av kurser vid universitet och högskolor 2007

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen forskande och undervisande personal ökar i högskolan

Utvecklingen av ämnesområden 1981/82 till 2001

FORSKNINGSFINANSIERING

Avvikelser 1 Utf Avvikelse bud-utfall. Bud 2016 Prog Bud 2016 Jan- Jun

BOKSLUT 2018 Samhällsvetenskaplig fakultet

Vetenskapsrådet Stockholm

ANMÄLNINGSSTATISTIK FÖR

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13.

En uppföljning av studenters aktivitet på kurs

SUHF HfR 13 nov 2015 Maria Thuveson, chef avdelningen för forskningsfinansiering

Transfereringar handledning och rutinbeskrivning

Marie Kahlroth Analysavdelningen. Statistisk analys /7

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*

Fakta & siffror helårsstudenter. Fakta & siffror lårsstudenter. examina. 126 program kurser.

Universitet och högskolor. Forskarstuderande och examina i forskarutbildningen 2006

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

FORSKNINGSSTRATEGISK DISKUSSION

12,8 miljarder till forskning oanvända

Forskande och undervisande personal

Antagning till forskarutbildning med licentiatexamen som slutmål

BESLUT 1(5) UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet

Avvikelse bud-utfall. Bud 2017 Jan- Mar

Färre helårsstudenter i högskolan 2016

Studentrekrytering vid höstterminsstarten 2018

FINANSIERING AV KLINISK FORSKNING (enl. Klinisk forskning ett lyft för sjukvården; SOU 2009:43)

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2010

HUMANISTISKA FAKULTETEN. Grundutbildningsuppdrag

Delårsrapport för januari juni 2013

Externa* anslag, bidrag och uppdragsinkomster per finansiär (tkr) (operiodiserade inkomster)

Svensk Nationell Datatjänst

Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle"

INTERN UPPFÖLJNING FÖR 2014

Informationsmöte Vetenskapsrådets utlysningar Maria Thuveson, avdelningen för forskningsfinansiering

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014

UNIVERSITET &HÖGSKOLOR

Oförbrukade forskningsbidrag vid universitet och högskolor

Intern uppföljning. 1 januari 31 december Analyser och kommentarer. Dnr E 2016/

SKALPROBLEMET: Svenska publikationer och citeringar

Institutionens för kultur och estetik - sammanställning av finansiärer. FINANSIERING AV KONFERENSER OCH RESOR valda finansiärer:

Fyra år med studieavgifter

Studentrekrytering vid höstterminsstarten 2017

Sveriges unga akademi 27 nov

FINANSIERING AV FORSKNING INOM DEN SVENSKA HÖGSKOLAN

Forskning och utvecklingsarbete i Sverige med fokus på högskolesektorn basfakta

Bilaga 5. Enkät till studentkårer och enkät till samarbetande myndigheter

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden

Delårsrapport för januari juni 2016

Beslut om MFS-stipendier 2009 per lärosäte och institution Beviljat 2009

Hur fångar man kvalitet i högre utbildning?

Torsdag 15 december 2016, kl i Allians, Samverkanshuset, plan 7

Om open access och nya publiceringsvägar

Hanteringsordning för projektansökningar till Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse 2015

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05

Bokslut Samhällsvetenskapliga fakulteten Dnr

Transkript:

Pengar till forskning Anslag och bidrag 2008 Rapporterad juni 2009

Innehållsförteckning Bidragsinkomster för forskning till Göteborgs universitet... 3 Bidragsinkomster per fakultet 2002-2008... 4 Intäkter till forskning och forskarutbildning (Högskoleverket HSV)... 13 Statsanslag till forskning och forskarutbildning... 13 Intäkter av bidrag enligt Högskoleverkets databas (HSV)... 14 Vetenskapsrådet (VR)... 15 FAS... 21 Formas... 23 Vinnova... 24 SIDA/Sarec... 25 Övriga statliga finansiärer... 26 STINT... 27 MISTRA... 28 SSF... 29 Vårdalsstiftelsen... 30 KK-stiftelsen... 31 Cancerfonden... 32 Riksbankens Jubileumsfond... 33 Knut och Alice Wallenbergs stiftelse... 34 Svenska företag... 35 Hjärt- och Lungfonden... 36 NIH (National Institute of Health) och NSF (National Science Fondation)... 37 EU... 38 Sid 2 (38)

Bidragsinkomster för forskning till Göteborgs universitet GU har sedan 2003 ökat sina bidragsinkomster med 29 procent från 905 till 1 167 Mkr enligt GU:s redovisning 2008. Sid 3 (38)

Bidragsinkomster per fakultet 2003-2008 Samtliga fakulteter har ökat sina inkomster sedan 2003 utom humansitstik fakultet. Sid 4 (38)

Humanistiska fakulteten Bidragen har sedan 2003 minskat med 14 Mkr (22 procent) från 63 Mkr till 49 Mkr. Sid 5 (38)

Samhällsvetenskapliga fakulteten Bidragen har sedan 2003 ökat med 8 Mkr (7 procent) från 109 Mkr till 117 Mkr. Sid 6 (38)

Handelshögskolan Bidragen har sedan 2003 ökat med 53 Mkr (68 procent) från 78 Mkr till 131 Mkr. Sid 7 (38)

Utbildningsvetenskapliga fakulteten Bidragen har sedan 2003 ökat med 19 Mkr (50 procent) från 37 Mkr till 56 Mkr. Sid 8 (38)

Naturvetenskapliga fakulteten Bidragen har sedan 2003 ökat med 10 Mkr (4 procent) från knappt 214 Mkr till drygt 223 Mkr. Sid 9 (38)

Sahlgrenska akademin Bidragen har sedan 2003 ökat med 131 Mkr (37 procent) från 359 Mkr till 490 Mkr. Sid 10 (38)

Konstnärliga fakulteten Bidragen har sedan 2003 ökat med nära 10 Mkr (79 procent) från knappt 13 Mkr till drygt 22 Mkr. Sid 11 (38)

IT-universitetet/IT-fakulteten Bidragen har sedan 2003 ökat med 14 Mkr (237 procent) från 6 Mkr till 20 Mkr. Sid 12 (38)

Intäkter till forskning och forskarutbildning (Högskoleverket HSV) För varje finansiär redovisas uppgifter som är hämtade ur Högskoleverkets årsrapporter och NU statistikdatabas åren 2004-2008. Kommentarerna i texterna rör utvecklingen på fem år. För vissa finansiärer finns även uppgifter hämtade från respektive finansiärs årsrapport. Statsanslag till forskning och forskarutbildning Statsanslag till forskning/forskarutbildning har för Göteborgs universitet ökat med 20,3 procent (motsvarar 247 mkr). För universiteten i jämförelsegruppen är motsvarande tal en ökning med 17,4 procent och för universitet och högskolor i hela riket är ökningstalet 18,2 procent. Sid 13 (38)

Intäkter av bidrag enligt Högskoleverkets databas (HSV) Summa bidragsintäkter rapporterat från HSV* har för Göteborgs universitet minskat med 1,2 procent (motsvarar 11 mkr). För universiteten i jämförelsegruppen är motsvarande tal en ökning med 9,7 procent och för universitet och högskolor i hela riket är ökningstalet 10,1 procent. *skiljer sig något från universitetens rapporterade bidragsinkomster beroende på HSVs periodiseringar. I Göteborgs universitet redovisning finns en ökning sedan 2003 (29 % ) och sedan 2004 (16 %) (se sid 3). Sid 14 (38)

Vetenskapsrådet (VR) Bidrag från Vetenskapsrådet har för Göteborgs universitet ökat med 43 procent (motsvarar 89 mkr). För universiteten i jämförelsegruppen är motsvarande tal en ökning med 28,8 procent och för universitet och högskolor i hela riket är ökningstalet 27,3 procent.. Sid 15 (38)

Lämnade bidrag per vetenskapsområde och universitet (VR:s årsberättelse) Utbetalat bidrag per lärosäte enligt VRs årsberättelse åren 2007 och 2008. Sid 16 (38)

Lyckandefrekvens per lärosäte 2008 (VR) Medelvärdet för beviljningsgrad för projekt till Vetenskapsrådet, låg 2008 på 25 %. Högst andel beviljade ansökningar hade Karolinska institutet med 34 % (37 % för män och 29 % för kvinnor) följt av Lunds universitet med 33 % (36 % respektive 25 %) och KTH med 28 % (30 % respektive 20 %). GU hade 21 % lyckandefrekvens (25 % respektive 17 %) och låg så näst lägst av de 10 namngivna lärosätena (de med högst bidrag från VR 2008). Sid 17 (38)

Bidrag utbetalt från VR till GU per ämnesområde mellan åren 2004-2008 Bidragen har ökat med fem procent för natur/teknikområdet och upp till 84 procent för medicin sedan rapporten 2004. Hum/Sam och utbildningsvetenskap har ökning runt 20 procent medam infrastruktur med övrig forskning har ökning på drygt 60 procent. Medelökningen ligger på 44 procent sedan 2004. Sid 18 (38)

Vetenskapsrådets utbetalade bidrag per lärosäte och ämnesområde 2004-2008 GU har 15 % av bidragen från VR till medicinsk forskning åren 2005-2008. År 2004 var det 16 % av lämnade bidrag GU har 20 % av bidragen från VR till humanistisk/samhällsvetenskaplig forskning av Sveriges lärosäten år 2008.. År 2004 var det 17 % av lämnade bidrag. Sid 19 (38)

GU har 6 % av bidragen från VR till naturvetenskap- och teknikforskning av Sveriges lärosäten både 2004 och 2008. GU har 16 % av bidragen från VR till utbildningsvetenskap av Sveriges lärosäten år 2008. År 2004 var det 14 % Sid 20 (38)

FAS Bidrag från FAS har för Göteborgs universitet ökat med 17,8 procent (motsvarar 8 mkr). För universiteten i jämförelsegruppen är motsvarande tal en ökning med 24 procent och för universitet och högskolor i hela riket är ökningstalet 26,8 procent. Sid 21 (38)

Beviljade bidrag 2008 FAS Göteborgs universitet beviljades högst årligt forskningsstöd 2008. Dock kom Göteborgs universitet på en tredje plats efter Karolinska institutet och Stockholms universitet vad gäller sammantaget beviljat forskningsstöd 2006-2008 från FAS. Sid 22 (38)

Formas Bidrag från Formas har för Göteborgs universitet ökat med 50 procent (motsvarar 21 mkr). För universiteten i jämförelsegruppen är motsvarande tal en ökning med 31,9 procent och för universitet och högskolor i hela riket är ökningstalet 32,5 procent. Sid 23 (38)

Vinnova Bidrag från Vinnova har för Göteborgs universitet ökat med 133,3 procent (motsvarar 16 mkr). För universiteten i jämförelsegruppen är motsvarande tal en ökning med 34,8 procent och för universitet och högskolor i hela riket är ökningstalet 38,6 procent.. Sid 24 (38)

SIDA/Sarec Bidrag från SIDA/Sarec har för Göteborgs universitet ökat med 75,8 procent (motsvarar 25 mkr). För universiteten i jämförelsegruppen är motsvarande tal en ökning med 48,9 procent och för universitet och högskolor i hela riket är ökningstalet 50,9 procent. Sid 25 (38)

Övriga statliga finansiärer Bidrag från övriga statliga finansiärer (se figur) har för Göteborgs universitet ökat med 162,2 procent (motsvarar 73 mkr). För universiteten i jämförelsegruppen är motsvarande tal en minskning med 6,2 procent och för universitet och högskolor i hela riket är minskningstalet 8,6 procent. Sid 26 (38)

STINT Bidrag från STINT har för Göteborgs universitet minskat med 33,3 procent (motsvarar 1 mkr). För universiteten i jämförelsegruppen är motsvarande tal en minskning med 65,8 procent och för universitet och högskolor i hela riket är minskningstalet 60,5 procent. Sid 27 (38)

MISTRA Bidrag från MISTRA har för Göteborgs universitet minskat med 25 procent (motsvarar 5 mkr). För universiteten i jämförelsegruppen är motsvarande tal en minskning med 36,6 procent och för universitet och högskolor i hela riket är minskningstalet 36,1 procent. Sid 28 (38)

SSF Bidrag från SSF har för Göteborgs universitet ökat med 190,9 procent (motsvarar 21 mkr). För universiteten i jämförelsegruppen är motsvarande tal en minskning med 26,2 procent och för universitet och högskolor i hela riket är minskningstalet 25,1 procent. Sid 29 (38)

Vårdalsstiftelsen Bidrag från Vårdalstiftelsen har för Göteborgs universitet varit oförändrade med 0 procent (motsvarar 0 mkr). För universiteten i jämförelsegruppen är motsvarande tal en ökning med 34,8 procent och för universitet och högskolor i hela riket är ökningstalet 39,1 procent.. Sid 30 (38)

KK-stiftelsen Bidrag från KK-stiftelsen har för Göteborgs universitet minskat med 78,6 procent (motsvarar 11 mkr). För universiteten i jämförelsegruppen är motsvarande tal en minskning med 60 procent och för universitet och högskolor i hela riket är minskningstalet 46,2 procent. Sid 31 (38)

Cancerfonden Bidrag från Cancerfonden har för Göteborgs universitet ökat med 7,7 procent (motsvarar 2 mkr). För universiteten i jämförelsegruppen är motsvarande tal en ökning med 4,8 procent och för universitet och högskolor i hela riket är ökningstalet 4,3 procent. Sid 32 (38)

Riksbankens Jubileumsfond Bidrag från RBJ har för Göteborgs universitet minskat med 82,9 procent (motsvarar 29 mkr). För universiteten i jämförelsegruppen är motsvarande tal en minskning med 45,9 procent och för universitet och högskolor i hela riket är minskningstalet 47,5 procent. Sid 33 (38)

Knut och Alice Wallenbergs stiftelse Bidrag från KAW har för Göteborgs universitet minskat med 51 procent (motsvarar 26 mkr). För universiteten i jämförelsegruppen är motsvarande tal en minskning med 11,4 procent och för universitet och högskolor i hela riket är minskningstalet 11,6 procent. Sid 34 (38)

Svenska företag Bidrag från Svenska företag har för Göteborgs universitet minskat med 21,4 procent (motsvarar 6 mkr). För universiteten i jämförelsegruppen är motsvarande tal en minskning med 0,6 procent och för universitet och högskolor i hela riket är minskningstalet 2,1 procent. Sid 35 (38)

Hjärt- och Lungfonden Detta är första året fonden är särredovisad i HSV statistik. Karolinska institutet har fått mest bidrag från Hjärt- och Lungfonden under 2008 följt av Lunds och Göteborgs universitet. Sid 36 (38)

NIH (National Institutes of Health) och NSF (National Science Foundation) Första året som dessa bidragsgivare är särredovisade i HSV databas. Karolinska institutet har mest i bidrag från både NIH och NSF. Efter Karolinska institutet har Umeå universitet följt av Uppsala och Lund högst bidrag. Sid 37 (38)

EU Bidrag från EU har för Göteborgs universitet ökat med 75 procent (motsvarar 42 mkr). För universiteten i jämförelsegruppen är motsvarande tal en ökning med 45,8 procent och för universitet och högskolor i hela riket är ökningstalet 44,2 procent Sid 38 (38)