Orosanmälan till socialtjänsten i Uppsala kommun

SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Fäldt Thomas Sophie Jonneryd Datum 2018-11-14 Socialnämnden Diarienummer SCN-2018-0470 Orosanmälan till socialtjänsten i Uppsala kommun 2007 2017 Förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta att översända rapporten till kommunstyrelsen för kännedom, att lägga informationen till handlingarna. Ärendet Antalet orosanmälningar till socialtjänsten har ökat i Sverige under flera år. Socialnämnden i Uppsala kommun har därför initierat en utredning av hur utvecklingen i kommunen har varit. Sammanställningen visar att ökningen varit kraftig sedan 2007 där utredningen tar sin början och fram till 2017. Det rör sig om en uppgång med 175 procent för barn och ungdomar 0 20 år. Särskilt kraftig har ökningen varit när det gäller barn 0 12 år. Det rör sig om en ökning av antalet anmälningar med 312 procent. En växande befolkning kan endast förklara en mindre del av denna uppgång och den ökning av antal anmälningar som lämnas rörande samma barn eller ungdom kan också bara förklara en del av ökningen. Ensamkommande ingår i den ökning som redovisas, men kan bara till en mindre del förklara uppgången. Anmälningarna som hör till ensamkommande rör endast i enstaka fall barn i åldern 0 12 år, som samtidigt är den grupp där ökningen varit som störst. En viktig förklaring till ökningen är den skärpning i lagstiftningen som gjordes 2013 och innebar att anmälningsskyldiga myndigheter är skyldiga att anmäla redan vid misstanke om att ett barn far illa. Tidigare var kravet att myndigheterna skulle anmäla när de fått kännedom om något som kunde innebära ett ingripande från socialtjänsten till barnets skydd. Det är svårt att bedöma hur stor del av ökningen som är en följd av skärpt lagstiftning och hur stor del som beror på att fler barn och ungdomar far illa. Den skärpta lagstiftningen och ökningen av anmälningar gör att socialtjänsten i större utsträckning än tidigare får kännedom om barn och ungdomar som riskerar att fara illa. Socialförvaltningen har också utvecklat och organiserat verksamheten för att göra det tydligare och enklare att göra anmälningar vid oro genom att inrätta en mottagningsenhet. Socialförvaltningen Kaisa Björnström Direktör Postadress: Uppsala kommun, socialförvaltningen, 753 75 Uppsala Besöksadress: Stationsgatan 12 Telefon: 018-727 00 00 (växel) E-post: socialforvaltningen@uppsala.se www.uppsala.se

SOCIALNÄMNDEN Handläggare Fäldt Thomas Jonneryd Sophie Datum 2018-11-09 Diarienummer SCN-2018-0470 Orosanmälan till socialtjänsten i Uppsala kommun 2007 2017 Sammanställning och analys av anmälan om oro till socialtjänsten Postadress: Uppsala kommun, socialnämnden, 753 75 Uppsala Besöksadress: Stationsgatan 12 Telefon: 018-727 00 00 (växel) E-post: socialnamnden@uppsala.se www.uppsala.se

2 (26) Sammanfattning Antalet orosanmälningar till socialtjänsten har ökat i Sverige under flera år. Socialnämnden i Uppsala kommun har därför initierat en utredning av hur utvecklingen i kommunen har varit. Sammanställningen visar att ökningen varit kraftig sedan 2007 där utredningen tar sin början och fram till 2017. Det rör sig om en uppgång med 175 procent för barn och ungdomar 0 20 år. Särskilt kraftig har ökningen varit när det gäller barn 0 12 år. Det rör sig om en ökning av antalet anmälningar med 312 procent. En växande befolkning kan endast förklara en mindre del av denna uppgång och den ökning av antal anmälningar som lämnas rörande samma barn eller ungdom kan också bara förklara en del av ökningen. Ensamkommande ingår i den ökning som redovisas, men kan bara till en mindre del förklara uppgången. Anmälningarna som hör till ensamkommande rör endast i enstaka fall barn i åldern 0 12 år, som samtidigt är den grupp där ökningen varit som störst. En viktig förklaring till ökningen är den skärpning i lagstiftningen som gjordes 2013 och innebar att anmälningsskyldiga myndigheter är skyldiga att anmäla redan vid misstanke om att ett barn far illa. Tidigare var kravet att myndigheterna skulle anmäla när de fått kännedom om något som kunde innebära ett ingripande från socialtjänsten till barnets skydd. Det är svårt att bedöma hur stor del av ökningen som är en följd av skärpt lagstiftning och hur stor del som beror på att fler barn och ungdomar far illa. Den skärpta lagstiftningen och ökningen av anmälningar gör att socialtjänsten i större utsträckning än tidigare får kännedom om barn och ungdomar som riskerar att fara illa. Socialförvaltningen har också utvecklat och organiserat verksamheten för att göra det tydligare och enklare att göra anmälningar vid oro genom att inrätta en mottagningsenhet. Beskrivning och avgränsning En orosanmälan är en anmälan till socialtjänsten om oro för att ett barn far illa eller riskerar att fara illa. Anställda vid vissa myndigheter och i vissa verksamheter som berör barn och unga (skola, hälso- och sjukvård och tandvård till exempel) är skyldiga enligt socialtjänstlagen att genast anmäla om de i sitt arbete misstänker att ett barn far illa. Utöver dessa anmälningsskyldiga verksamheter så bör alla, även privatpersoner, anmäla oro för barn och ungdomar till socialtjänsten. Denna sammanställning och analys omfattar anmälningar vid oro. Egenansökningar omfattas inte. Dessa utgjorde 2017 omkring 5 procent av samtliga aktualiseringar, alltså anmälningar och egenansökningar.

3 (26) Orosanmälningar till socialtjänsten i Uppsala kommun Utveckling över tid Under perioden har antalet orosanmälningar ökat från 2 443 anmälningar per år 2007 till 6 720 anmälningar per år 2017. Det innebär en ökning med 175 procent. Under de senaste fem åren (2012 till 2017) har antalet orosanmälningar nästan fördubblats. 8 000 Orosanmälningar för barn och ungdomar 0-20 år, 2007-2017 7 000 6720 6 000 5 000 5 141 4 000 3 000 3 417 2 000 2 443 1 000 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

4 (26) Under samma period har också antalet invånare i åldern 0 20 år ökat. Ökningen i åldersgruppen är 12 procent, vilket innebär att bara en mindre del av det ökade antalen anmälningar kan förklaras av en växande befolkning. 60 000 Antal barn och ungdomar 0-20 år i Uppsala kommun, 2007-2017 50 000 46 202 47 891 51 698 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Antalet orosanmälningar skiljer sig åt mellan barn mellan 0 12 år och ungdomar 13 20 år och det har skett en förändring över tiden. Den stora förändringen är ökningen av anmälningar rörande barn 0 12 år. Barn och ungdomars del av samtliga anmälningar, 2007-2017 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Anmälan barn 0-12 år Anmälan ungdom 13-20 år

5 (26) Antalet anmälningar har ökat både när det gäller barn 0 12 år och ungdomar 13 20 år. Därutöver har också kategorin Anmälan unga lagöverträdare enligt LuL 6 1 tillkommit från 2016. Denna kategori uppgick 2016 till drygt 500 anmälningar och ökade till 2017 med 22 procent och uppgick därmed till över 600 anmälningar. I sammanställningen finns även anmälan ungdom LVM 2 18-20 år. Denna grupp rör endast ett fåtal anmälningar per år vilket innebär stora osäkerheter när det gäller att visa på förändringar över tiden. Anmälningar barn och ungdomar 0-20 år, 2007-2017 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Anmälan barn 0-12 år Anmälan unga lagöverträdare enl LuL 6 Anmälan ungdom 13-20 år Anmälan ungdom LVM 18-20 år 1 Anmälan unga lagöverträdare enligt LuL 6 hänvisar till Lag (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. 6 Om någon som inte har fyllt arton år är skäligen misstänkt för ett brott som kan leda till fängelse, ska socialnämnden genast underrättas. Av underrättelsen ska det framgå huruvida den misstänkte har tillfrågats om han eller hon vill delta i medling enligt lagen (2002:445) om medling med anledning av brott och hur den misstänkte ställt sig till ett deltagande. Om den unge har gripits, anhållits eller häktats på grund av brottsmisstanken, ska socialnämnden underrättas om detta och om skälen för det samtidigt med underrättelsen om brottsmisstanken eller annars genast efter frihetsberövandet. Lag (2016:930). 2 Anmälan ungdom LVM hänvisar till Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall.

6 (26) När det gäller anmälan rörande barn 0 12 år så har det skett en mycket kraftig ökning som mellan 2007 och 2017 innebär en tredubbling av antalet anmälningar. Mellan 2012 och 2017 har antalet anmälningar mer än fördubblats. 4500 Anmälan barn 0-12 år 4000 3839 3500 3000 2500 2000 1500 1 737 1000 500 0 931 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 När det gäller anmälan rörande ungdomar 13 20 år så har det skett en ökning med 50 procent mellan 2007 och 2017. Mellan 2012 och 2017 uppgår ökningen till 35 procent och mellan 2015 och 2017 är antalet närmaste oförändrat. Anmälan ungdomar 13-20 år 2 500 2261 2 000 1 500 1 507 1 678 1 000 500 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

7 (26) När antalet anmälningar ökar kan det bero på att det finns en ökad oro för fler barn och ungdomar. Det kan också vara så att fler är oroliga för samma barn och ungdomar, vilket gör att flera anmälningar kommer in rörande samma barn. Från 2012 till 2017 har anmälningsbenägenheten per barn och ungdom ökat med 15 procent. 3 Både antalet anmälningar och antalet unika barn som anmäls har ökat över tiden. Anmälningar och unika barn och ungdomar 0-20 år, 2012-2017 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 6739 5171 3417 3553 2810 2074 2012 2015 2017 Anmälan Unikt barn 1,65 anmälningar per barn 1,84 anmälningar per barn 1,90 anmälningar per barn 3 Statistiken för unika barn har krävt ett nytt uttag (180917) från verksamhetssystemet och för att jämförelsen ska bli korrekt har det nya uttagets anmälningar använts i denna jämförelse.

8 (26) Anmälningar utifrån orsak till oro När det gäller de orsaker som anges vid anmälan så delas orsakerna in i kategorierna; beteende, miljö, utsatthet och övrigt. Den största kategorin av orsaker är oro kopplad till barnet/ungdomens miljö och uppgår till 54 procent. Därefter barnets/ungdomens eget beteende som uppgår till 27 procent, följt av övrigt som uppgår till 19 procent och utsatthet som uppgår till 0,3 procent av anmälningarna. Orsakskategori vid anmälan 0-20 år, 2017 Utsatthet 0,3% Övrigt 18,8% Beteende 27,4% Miljö 53,5%

9 (26) När det gäller de specifika orsaker som ligger till grund för anmälan rörande barn och ungdomar 0 20 år så är våld inom familjen eller närstående den vanligaste orsaken och uppgår till 15 procent, följt av annat (övrigt) som uppgår till 13 procent och alkohol- eller drogmissbruk (miljö) uppgår till 11 procent. Det är otillfredsställande att orsaken annat har anges så ofta eftersom det inte ger någon information om vad anmälan gäller. Detta behöver utvecklas för att ge ett bättre underlag för analys. Huvudorsak till anmälan barn och ungdomar 0-20 år, 2017 Våld inom familjen el närstående (miljö) 15% Annat (övrigt) 13% Alkohol- eller drogmissbruk (miljö) 11% Beteendeproblet ex utagerande (beteende) Relationskonflikter i familjen (miljö) Vanvård/fysisk el psykisk försummelse (miljö) Psykisk ohälsa/funktionsnedsättning (miljö) Alkohol- och narkotikamissbruk (beteende) Fysiska övergrepp (miljö) 8% 7% 7% 7% 7% 7% Psykisk ohälsa (beteende) 6% Skolsociala problem (beteende) Annat (beteende) Sexuella övergrepp (miljö) Psykiska övergrepp (miljö) Annan brottslighet (beteende) 3% 3% 2% 1% 1% 0% 5% 10% 15% 20% Orsaker som är mindre än 1 procent har utelämnats i diagrammet ovan.

10 (26) Anmälningar barn 0 12 år utifrån anmälare När det gäller vem som gör orosanmälan när det gäller barn 0 12 år så var det 2017 vanligast att hälso- och sjukvården, skola och fritidshem och polis gör anmälan. Orosanmälningar per anmälare 2017, barn 0-12 år 9% 9% 21% Polis Socialtjänst i egen kommun Annan hälso- och sjukvård/tandvård 21% 17% Skola/skolbarnsomsorg Föräldrar/vårdnadshavare 23% Annan privatperson (anonym eller namngiven) En jämförelse mellan åren 2012 och 2017 för barn i åldern 0 12 år så visar att skola/fritidshem, hälso- och sjukvård, samt socialtjänst i egen kommun och polis står för den största ökningen av antalet anmälningar Ökning i antal av anmälningar från respektive avsändare jämförelse mellan 2012 och 2017, barn 0-12 år 185 154 304 Polis Socialtjänst i egen kommun 355 Annan hälso- och sjukvård/tandvård 551 Skola/skolbarnsomsorg Föräldrar/vårdnadshavare 544 Annan privatperson (anonym eller namngiven)

11 (26) Anmälningar barn 0 12 år utifrån orsak De vanligaste orsakerna till orosanmälan rörande barn 0 12 år rör barnets miljö som står för 74 procent, barnets beteende som står för 11 procent och övrigt som står för 15 procent. Orsak till orosanmälan 2017 Beteende 11,0% Övrigt 14,9% Utsatthet 0,3% Miljö 73,7% När det gäller barn 0 12 år så är det orsaker som rör barnets beteende som har ökat mest mellan 2015 och 2017. Denna har ökat med 58 procent och barnets miljö har ökat med 47 procent. Kategorin Övrigt har minskat med 14 procent, men var på en betydligt högre nivå 2016. Kategorin Utsatthet har ökat kraftigt i procent, men antalet är anmälningar är få. 2015 2016 2017 Miljö 1921 2294 2831 Övrigt 670 732 573 Beteende 268 296 423 Utsatthet 3 11 12 Totalt 2862 3333 3839

12 (26) De specifika orsaker som angivits där antalet anmälningar ökat mellan 2015 och 2017 är Våld inom familjen eller nära relationer som ökat med 268 anmälningar, följt av psykisk ohälsa/funktionsnedsättning som ökat med 163 anmälningar, samt vanvård/fysisk el psykisk försummelse sin ökat med 163 anmälningar. De specifika orsaker som ökat mest i procent är psykisk ohälsa som ökat med 254 procent och beteendeproblem som ökat med 211 procent. Antal anmälningar Ökning 2015 2017 Orsak 2015 2016 2017 Antal Procent Våld inom familjen el närstående (miljö) 461 577 729 268 58% Psykisk ohälsa/funktionsnedsättning (miljö) 193 306 356 163 84% Vanvård/fysisk el psykisk försummelse (miljö) 233 250 379 146 63% Beteendeproblem t ex utagerande (beteende) 63 79 196 133 211% Psykisk ohälsa (beteende) 28 44 99 71 254% Fysiska övergrepp (miljö) 204 252 327 123 60% Vid en jämförelse mellan de fem vanligaste orsakerna till anmälan rörande barn 0 12 år och motsvarande anmälningar i rörande ungdomar 13 20 så sker en rörelse från oro över barnets miljö till ungdomens beteende. Anmälningar barn 0-12 år och ungdomar 13-20 år fördelad per kategori av orsak, 2017 Övrigt Utsatthet Miljö Beteende 12 3 231 423 573 751 1276 2831 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 Summa av Anmälan barn 0-12 år Summa av Anmälan ungdom 13-20 år

Betee nde Miljö Övrigt 13 (26) En jämförelse mellan de vanligaste orsakerna till anmälan för barn 0 12 år och ungdomar 13 20 visar att miljöfaktorer som är vanligt förekommande när det gäller barn är betydligt mindre vanliga för ungdomar. Vanligaste orsakerna för barn 0-12 år i jämförelse med ungdomar 13-20 år, 2017 Annat 223 573 Våld inofamiljen el närstående 163 729 Vanvård/fysisk el psykisk försummelse 71 379 Relationskonflikter i familjen 82 374 Psykisk ohälsa/funktionsnedsättning 79 356 Fysiska övergrepp 88 327 Alkohol- eller drogmissbruk 158 527 Beteendeproblet ex utagerande 196 269 0 100 200 300 400 500 600 700 800 Summa av Anmälan barn 0-12 år Summa av Anmälan ungdom 13-20 år I diagrammet ovan förekommer endast orsaker med fler än 100 anmälningar för barn 0 12 år 2017.

14 (26) Anmälningar utifrån kön och anmälare barn 0 12 år Den är en större andel av anmälningarna som rör oro för pojkar än för flickor. Andel anmälningar som rör pojkar och flickor i åldern 0-12 år, 2017 Pojke 56% Flicka 44% Flicka Pojke För pojkar är det vanligast att hälso- och sjukvården, skolan/fritidshemmet eller polisen gör en anmälan, följt av socialtjänsten i den egna kommunen. För flickor är det vanligast att hälsooch sjukvården, socialtjänst i den egna kommunen, polisen eller skolan/fritidshemmet gör en anmälan. Störst är skillnaden i antalet anmälningar mellan pojkar och flickor när det gäller skolan/fritidshemmet, följt av polisen och hälso- och sjukvården. Vanligaste anmälaren för pojkar och flickor 0-12 år, 2017 Socialtjänst i egen kommun Skola/skolbarnsomsorg Polis Föräldrar/vårdnadshavare Annan privatperson (anonym eller namngiven) Annan hälso- och sjukvård/tandvård 199 106 158 167 320 277 262 367 345 347 425 455 Pojke Flicka Annan 71 52 0 100 200 300 400 500

15 (26) I diagrammet ovan förekommer endast anmälare med fler än 100 anmälningar 2017. För de vanligaste anmälarna finns den största skillnaden mellan könen anmälningar från förälder/vårdnadshavare och skola/skolbarnomsorg där över 60 procent av anmälningarna rör pojkar. Skillnaden är som minst när det gäller anmälningar från annan privatperson och anmälningar från polisen. Värt att notera är att antalet anmälningar från förskolan är lågt och att det skett en minskning de senaste åren. Detta går i motsatt riktning jämfört med skola/skolbarnomsorg där anmälningarna ökat. Vanligaste anmälaren för flickor och pojkar 0-12 år, 2017 Socialtjänst i egen kommun Skola/skolbarnsomsorg Polis Föräldrar/vårdnadshavare Annan privatperson (anonym eller namngiven) Annan hälso- och sjukvård/tandvård Annan 277 262 345 106 167 347 52 320 455 367 199 158 425 71 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Flicka Pojke Anmälningar utifrån kön och anmälare ungdomar 13 20 år När det gäller ungdomar 13 20 år så anmäls pojkar i ännu högre grad och utgör 58 procent av anmälningarna. Andel anmälningar som rör pojkar och flickor i åldern 13-20 år, 2017 Pojke 58% Flicka 42% Flicka Pojke För pojkar 13 20 år är det vanligast med anmälningar från skolan/fritidshemmet, polisen och hälso- och sjukvården. Nedan redovisas antal anmälningar.

16 (26) Vanligaste anmälaren för pojkar och flickor 13-20, år 2017 Socialtjänst i egen kommun 97 182 Skola/skolbarnsomsorg 230 337 Polis 187 249 Föräldrar/vårdnadshavare Annan privatperson (anonym eller namngiven) Annan hälso- och sjukvård/tandvård 61 54 64 38 227 231 Pojke Flicka Annan 50 84 0 50 100 150 200 250 300 350 400 I diagrammet ovan förekommer endast anmälare med fler än 100 anmälningar 2017. För de vanligaste anmälarna finns den största skillnaden mellan könen anmälningar från socialtjänst i egen kommun, från annan och annan privatperson där över 60 procent rör pojkar. För de vanligaste anmälarna är skillnaden som minst mellan könen när det gäller anmälningar från annan hälso- och sjukvård och förälder/vårdnadshavare. Vanligast anmälare för flickor och pojkar 13-20 år, 2017 Socialtjänst i egen kommun Skola/skolbarnsomsorg Polis Föräldrar/vårdnadshavare Annan privatperson (anonym eller namngiven) Annan hälso- och sjukvård/tandvård Annan 97 230 187 54 38 231 50 182 337 249 61 64 227 84 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Flicka Pojke I diagrammet ovan förekommer endast anmälare med fler än 100 anmälningar 2017.

Betee nde Miljö Övrigt 17 (26) Anmälningar utifrån kön och orsak kring barn 0 12 år När det gäller barn 0 12 år är skillnaden mellan pojkar och flickor som störst när det gäller anmälningar rörande barnets beteende och barnets utsatthet. Anmälningar utifrån orsakstyp och kön för barn 0-12 år, 2017 Övrigt Utsatthet Miljö 272 1286 301 1545 Beteende 126 297 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Flicka Pojke Fördelat utifrån orsaker till anmälan så framgår skillnaderna tydligare. För de vanligaste orsakerna till anmälan är skillnaden mellan könen störst när det gäller beteendeproblem och psykisk ohälsa/funktionsnedsättning i barnets miljö. Den av de vanligaste orsakerna där andelen anmälningar är större rörande flickor rör våld inom familjen eller närstående. Anmälningar utifrån vanligaste orsakstyp och kön 0-12 år, 2017 Annat Våld inofamiljen el närstående Vanvård/fysisk el psykisk försummelse Relationskonflikter i familjen Psykisk ohälsa/funktionsnedsättning Fysiska övergrepp Alkohol- eller drogmissbruk 272 377 171 161 128 129 239 301 352 208 213 228 198 288 Beteendeproblet ex utagerande 28 168 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Flicka Pojke I diagrammet ovan förekommer endast orsaker med fler än 100 anmälningar 2017.

Beteende Miljö Övrigt 18 (26) Anmälningar utifrån kön och orsak kring ungdomar 13-20 år När det gäller ungdomar 13 20 år är skillnaderna mellan flickor och pojkar också stora när det gäller vilka typer av orsaker som är vanligast vid anmälan. Av de anmälningar som rör utsatthet rör två tredjedelar flickor, men det är samtidigt enstaka anmälningar. När det gäller beteenden så rör 65 procent av oron pojkar, medan 35 procent rör flickor. Anmälningar utifrån orsakstyp och kön för ungdomar 13-20 år, 2017 Övrigt Utsatthet 102 129 Miljö 399 352 Beteende 450 826 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Flicka Pojke För de vanligaste orsakerna är skillnaden mellan könen störst när det gäller ungdomens alkohol- och narkotikamissbruk där 76 procent av anmälningarna rör pojkar. Därefter anmälningar rörande beteendeproblem där 68 procent av anmälningarna rör pojkar. Flickor är vanligare än pojkar när det gäller anmälningar om våld inom familjen eller närstående. Anmälning utifrån vanligaste orsak och kön 13-20 år, 2017 Annat 101 122 Våld inofamiljen el närstående 92 71 Alkohol- eller drogmissbruk Skolsociala problem 70 65 88 91 Psykisk ohälsa 139 109 Beteendeproblet ex utagerande 86 183 Annat 55 73 Alkohol- och narkotikamissbruk 97 309 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Flicka Pojke I diagrammet ovan förekommer endast orsaker med fler än 100 anmälningar 2017.

19 (26) Sammanfattningsvis framträder en betydande skillnad mellan pojkar och flickor när det gäller orsak till anmälan. För pojkar görs anmälan i större utsträckning kopplat till beteende och det gäller både som barn och ungdomar. För barn är skillnaden inte så stor mellan pojkar och flickor när det gäller anmälningar kopplade till barnets miljö. Skillnaden mellan pojkar och flickor när det gäller oron kopplad till miljön jämnar ut sig när barnen är ungdomar.

20 (26) Jämförelse med andra kommuner I Stockholms stad och kommuner i Göteborgsområdet (Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille och Tjörn) så ses även där en kraftig uppgång. 4 Det finns en svårighet vid jämförelser med andra kommuner som består i att rutiner, arbetssätt och kategoriseringar ser ut och görs på olika sätt. Det finns ändå ett värde i att se på utvecklingen i andra kommuner, men det är viktigt att beakta att det finns skillnader inom nämnda områden. Göteborgsområdet Utvecklingen i Göteborgsområdet mellan 2014 och 2017 innebär en ökning med 73 procent. Där ingår samtliga aktualiseringar, alltså både anmälningar och ansökningar. Under samma period var utvecklingen i Uppsala kommun 40 procent när det gäller anmälningar. Andelen ansökningar är låg i Uppsala kommun och har inte förändrats mellan 2015 och 2017. Aktualiseringar i Göteborgsområdet 2014 2017 4 Uppgifterna från Stockholms stad kommer från Trygga barn och unga i Stockholm stöd och skydd mot våld Delrapport från Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm och för Göteborgsområdet från Aktualisering till socialtjänsten En kartläggning av aktualiseringar till den sociala barn- och ungdomsvården i Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille och Tjörn

21 (26) I Göteborgsområdet var 2017 den vanligaste huvudorsaken istället bristande omsorg, oro för barnet/övrigt och våld i familjen. Stockholms stad I Stockholms stad under perioden 2011 2017 ökade antalet orosanmälningar för barn och ungdomar i åldern 0 20 år med 140 procent. Det innebar en uppgång från 11 000 anmälningar 2011 till 26 400 anmälningar 2017. 5 Under samma period var utvecklingen i Uppsala kommun en uppgång med 84 procent. Antal orosanmälningar och inledda utredningar inom Stockholms stad, 2011 2017 5 Diagrammet för anmälningar i Stockholms stad omfattar även antal inledda utredningar. För Uppsala kommun redovisas inte detta i denna sammanställning och analys av anmälningar vid oro.

22 (26) I Stockholms stad är den vanligaste orsaken 2008 2017 våld inom familjen, följt av relationskonflikter och Fysiska övergrepp. Örebro kommun I Örebro kommun har antalet orosanmälningar ökat med 46 procent mellan första halvåret 2015 och första halvåret 2018. Den största ökningen skedde 2016-2017. Förutom befolkningsökning så ses orsakerna till ökningen i att ett lokalt socialkontor öppnats i stadsdelen Vivalla. Detta bedöms bidragit till den största delen i ökningen. Andra orsaker är informationsinsatser till förskola och skola. Sammanfattning jämförelse andra kommuner Sammanfattningsvis kan konstateras att samma trend kan ses i samtliga kommuner som tagits med i jämförelsen. Antalet orosanmälningar ökar kraftigt och är i ett par fall än kraftigare i andra kommuner än i Uppsala. I Uppsala ses en liknande ökning som i Örebro.

23 (26) Möjliga orsaker till att anmälningarna har blivit fler Det är svårt att med säkerhet säga vad ökningen beror på. En växande befolkning kan endast förklara en mindre del av denna uppgång och den ökning av antal anmälningar som lämnas rörande samma barn eller ungdom kan också bara förklara en del av ökningen. Ensamkommande ingår i den ökning som redovisas, men kan endast till en mindre del förklara uppgången. Anmälningarna som hör till ensamkommande rör endast i enstaka fall barn i åldern 0 12 år, som också är den grupp där ökningen varit som störst. En viktig förklaring till ökningen är den skärpning i lagstiftningen som gjordes 2013 och som innebär att anmälningsskyldiga myndigheter är skyldiga att anmäla endast vid misstanke om att ett barn far illa. Tidigare var kravet att myndigheterna skulle anmäla när de fått kännedom om något som kunde innebära ett ingripande från socialtjänsten till barnets skydd. Från socialtjänstens sida har ansträngningar gjorts för att informera om vikten och skyldigheten att göra anmälningar vid oro. Samtidigt har många myndigheter också bedrivit ett arbete för att utvecklas i detta hänseende. År 2013 startades Mottagningsenheten, som genom en väg in gjorde det tydligare och enklare att göra en anmälan. Detta har troligen bidragit till att anmälningsbenägenheten ökat. I samband med att verksamheten startades genomfördes också informationssatsningar riktade mot skola, skolhälsovård, hälso- och sjukvård, samt våra egna verksamheter. Under 2014 2015 genomfördes drygt 30 besök i verksamheter för att informera om anmälningsskyldigheten. Det är svårt att bedöma hur stor del av ökningen som är en följd av skärpt lagstiftning, bättre rutiner vid oro eller om fler barn och ungdomar far illa. Den skärpta lagstiftningen och ökningen av anmälningar gör att socialtjänsten idag i större utsträckning än tidigare får kännedom om barn och ungdomar som riskerar att fara illa. Reflektioner från andra aktörer Utbildningsförvaltningen, Uppsala kommun Skolan beskriver att de genom ökad kunskap om anmälningsskyldighet och rutiner kring orosanmälan idag i ett tidigare skede gör anmälningar. De beskriver vidare att det har blivit mer avdramatiserat att göra anmälningar. De är idag bättre på att uppmärksamma och fånga upp bekymmer i ett tidigt skede och att det i förlängningen leder till fler anmälningar. Till skillnad från det vi ser generellt i våra analyser så upplever skolan att de gör upprepade anmälningar gällande samma barn. Skolan uppfattar inte att det rör sig om en generell försämring för barn och ungdomar i kommunen. Barnombudet i Uppsala län Barnombudet i Uppsala län har uppfattningen att det handlar om en ökad anmälningsbenägenhet i samhället. De menar att det troligen inte beror på en ökad problematik, utan ett minskat mörkertal. Barnombudet tänker vidare att den ökande psykiska ohälsan kan vara en orsak till ökat antal anmälningar.

24 (26) Folkhälsomyndigheten I rapporten Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige? (2018) konstateras att sedan mitten av åttiotalet har andelen 13 15-åriga pojkar och flickor i Sverige som rapporterar återkommande psykosomatiska symptom fördubblats. 2013/2014 rapporterade över hälften av flickorna och närmare en tredjedel av pojkarna i samma ålder psykosomatiska symptom. Besvären är alltså mer utbredda bland flickorna, men ökningen är densamma band pojkar och flickor. Jämfört med andra nordiska länder är ökningen mer omfattande i Sverige. Sammantaget ses de främsta orsakerna till den ökade ohälsan vara brister i skolans funktion samt en ökad medvetenhet om de ökade kraven på arbetsmarknaden. Sjunkande skolprestationer och utbredd skolstress kan ses som indikatorer på att skolan som helhet fungerar sämre. Och på arbetsmarknaden ses idag större utmaningar genom större osäkerhet i anställning och högre krav på kompetens. Effekterna av den ökade användningen av digitala medier går inte säkert att fastställa som orsak, även om vissa studier visar att barn och ungdomar som lägger mycket tid på datorer, tv och spel upplever fler psykosomatiska symptom.

25 (26) Förändrade behov och förutsättningar Socialnämnden tillförs varje år ett kommunbidrag för barn och ungdomsvården (0 20 år) och mellan 2010 och 2017 har kommunbidraget ökat med 10 procent. Mellan 2017 och 2018 ökade kommunbidraget med 8,3 procent, vilket är högre än tidigare år. För perioden 2010 till 2018 innebär det en ökning med 19 procent. Kommunbidrag för barn och ungdomsvård, 2010-2017 500 000 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 400 096 411 978 417 595 440 550 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Under samma period har antalet arbetade timmar omräknat till heltid inom socialt arbete (ex. socialsekreterare, konsulter) ökat med 22 procent. 140 Utförda arbetade timmar omräknade till heltid (mars) 120 100 95 102 113 113 118 116 107 116 80 60 40 20 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

26 (26) Ett sätt att visa på förändrade behov hos invånarna är att följa ökningen av anmälningar. Mellan 2010 och 2017 har antalet anmälningar ökat med 82 procent. Orosanmälningar för barn och ungdomar 0-20 år, 2007-2017 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 3 694 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 6720 Antalet anmälningar har ökat snabbare än antalet arbetade timmar. För att visa på den förändrade arbetsbördan jämförs det totala antal anmälningar med totalt arbetade timmar omräknat till heltid. Ökningen mellan 2010 och 2017 är 49 procent och mellan 2012 och 2017 93 procent. 70 Antal anmälningar barn och unga 0-20 år per arbetad heltid 60 50 40 30 39 36 30 35 41 44 56 58 20 10 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017