Antagen: 2015-XX-XX Avfallsplan Bilaga 4 Nulägesbeskrivning av kommunen och avfallsflödena Karlskoga kommun
Bilaga 5 Nulägesbeskrivning av kommunen och avfallsflödena Folkmängd och boendeform i Karlskoga Folkmängd 2014-12-31: 30 054 I Karlskoga finns ca 14 245 hushåll varav 50 % är villor. Mer än 90% av befolkningen i kommunen är bosatt i tätorten Karlskoga. Näringslivsstruktur Karlskogas näringsliv är i första hand inriktat mot tillverkningsindustri. Drygt 25 % av de yrkesverksamma finns inom denna näringsgren. Karlskoga är en stor inpendlarkommun: ca 4 242 personer pendlar till Karlskoga för arbete och 2 557 personer pendlar ut. Tabell 1 visar strukturen på näringslivet i kommunen. Tabell 1 Källa: SCB 2015 Näringsgren 2013 % Jordbruk, skogsbruk och fiske 152 1,2 Tillverkning och utvinning 3 259 24,7 Energiförsörjning; miljöverksamhet 171 1,3 Byggverksamhet 772 5,8 Handel 1 320 10,0 Transport och magasinering 415 3,1 Hotell- och restaurangverksamhet 437 3,3 Information och kommunikation 364 2,8 Finans- och försäkringsverksamhet 87 0,7 Fastighetsverksamhet 196 1,5 Företagstjänster 1 534 11,6 Offentlig förvaltning och försvar 604 4,6 Utbildning 1 013 7,7 Vård och omsorg; sociala tjänster 2 171 16,4 Kulturella och personliga tjänster m.m. 552 4,2 Okänd verksamhet 152 1,2 Summa 13199 100 Karlskoga kommun
Geografiskt läge och infrastruktur Karlskoga kommun ligger i Värmland men tillhör Örebro län. Landarealen är 471 km 2.. Infrastrukturen i Karlskoga kännetecknas framförallt av E18 som går genom hela staden. Karlskoga är en av få kommuner i sin storleksordning i Sverige som inte har persontrafik på järnväg. För godstrafik finns industrispår som nyttjas väl. Hanteringen av hushållsavfall i kommunen I Karlskoga kommun ansvarar Renhållningsbolaget i Mellansverige AB för insamlingen av hushållsavfallet och Karlskoga Energi & Miljö AB (KEMAB) för behandlingen. De brännbara hushållssoporna används som bränsle i det kraftvärmeverk som KEMAB äger och driver. I kraftvärmeverket sker energiutvinning i form av el, ånga och hetvatten. KEMAB äger och driver även Mosseruds avfallsanläggning som ligger i Karlskoga kommun. Vid avfallsanläggningen kan hushållen lämna sitt grovavfall och sitt farliga avfall, men även verksamheter kan lämna sitt avfall på Mosserud. På Mosserud sker sortering av avfallet, tillverkning av bränsle, samt deponering av farligt och icke-farligt avfall, m m. KEMAB är även delägare i Biogasbolaget som hanterar det biologiska avfallet genom rötning. I processen får man biogas och biogödsel. Hushållssopor Hushållen skall innan avlämning sortera avfallet enligt följande: o Farligt avfall inklusive elektronikavfall lämnas till Mosseruds avfallsanläggning eller till mottagning på någon av återvinningsstationerna som Renhållningsbolaget besöker vid 16 tillfällen per år. Mindre elektronikavfall kan även lämnas i någon av de 4 st Samlarna som finns placerade i följande butiker: Ica-Maxi-Gesällgatan 5 Willys-Centrumleden 25 Coop Forum-Källmossvägen 2 ÖoB-Skolgärdesgatan 4A o Förpackningar av glas, plast, metall och papp, samt tidningar och trycksaker får hushållen själva transportera till någon av de återvinningsstationer som finns i kommunen. I en del flerfamiljshus har fastighetsägarna beställt en tilläggstjänst som innebär att förpackningar och tidningar hämtas vid fastigheten. o Ej brännbart avfall hämtas efter budning. Den tjänsten utförs normalt en gång per vecka. o Det brännbara avfallet läggs i det gröna kärlet som töms enligt behov som framgår av föreskrifterna. o Det biologiska avfallet läggs i det bruna kärlet som töms enligt behov som framgår av föreskrifterna. 2
Tabell 2 Avfallsmängder på olika avfallsslag i Karlskoga kommun under 2014. Hushållsavfall Ton/år Kg/inv. Återvunnet avfall Ton/år Kg/inv. Brännbart 5600 186,3 Glas 579 19,3 Matavfall 1830 60,9 Returpapper 801 26,7 Farligt avfall Returkartong 395 13,1 Kyl/frysmöbler 87 2,9 Skrot 658 21,9 Övriga vitvaror 153 5,1 Metallförpackningar 25 0,8 El/elektronik 260 8,7 Plast 152 5,1 Bilbatterier 38 1,3 Återvunnet avfall totalt 2610 86,8 Ljuskällor 7 0,2 Övrigt, färg m.m. 82 2,7 Farligt avfall totalt 627 20,9 Latrin De flesta latrinkunder finns vid fritidshus. Varje kund får minst sju latrinburkar per år. Hämtning sker en gång i månaden. Några få kunder finns i permanentbostäder. Hämtning sker här varannan eller var fjärde vecka, beroende på hushållets storlek. Antalet latrinkunder minskar kraftigt på grund av ökade kostnader för hantering. Många väljer att själva ta hand om latrinet genom exempelvis biotoalett och egen kompostering och jordförbättring. Miljömässigt är detta ett bättre val eftersom ett problemavfall istället används som en resurs. År 2014 hämtades 7,44 ton latrin. Slam Slam hämtas hos kunder som har en enskild avloppsanläggning, oftast en så kallad trekammarbrunn. Tömning sker minst en gång om året om WC är installerad. Beskrivning av hämtningsförfaranden Farligt avfall och elavfall hämtas med hjälp av lastbil eller pickup med släpkärra hos de kunder som har abonnemang för detta eller som har beställt hämtning. Övriga kunder kör själv sitt farliga avfall till Mosserud eller till mottagningen vid återvinningsstationerna (vid de tillfällen då sådan mottagning finns på plats). Ej brännbart avfall hämtas med lastbil utrustad med kran. Brännbart hushållsavfall hämtas av baktömmande komprimator bilar. Fyra bilar kör inne i tätorten i fyra distrikt, samtliga bilar är tvåmansbetjänade. En bil kör på ytterområdena i kommunen samt några industrikunder och fritidshus. Den bilen är enmansbetjänad. Latrinburkar hämtas av pickup med släpkärra eller en mindre lastbil. Slam hämtas av slamsugningsbilen. 3
Återvinningscentral Alla kommuner har skyldighet att ha minst en återvinningscentral. För Karlskogas del är den samlokaliserat med Mosseruds avfallsanläggning. Här får hushållen lämna grovavfall. återvinningscentralen har öppet 52 timmar per helgfri vecka. Avfall från företag och verksamheter i kommunen Avfall som uppkommer vid industrier och andra företag, och som inte är jämförbart med hushållsavfall, omfattas inte av kommunens renhållningsansvar. Ansvaret för denna typ av avfall ligger i stället hos verksamhetsutövarna. Verksamhetsutövarna är fria att anlita vilken aktör de vill för bortforslingen och omhändertagandet av avfallet, så länge aktören i fråga har de tillstånd som krävs. I Karlskoga kommun finns följande stora aktörer inom området: - Stena Recycling AB - Karlskoga Energi och Miljö AB Under 2014 uppkom ca 11 700 ton verksamhetsavfall i Karlskoga kommun, siffran är dock en grov uppskattning eftersom det är svårt att få denna information på annat sätt än genom de mottagningsanläggningar som finns. Av detta avfall deponerades ca 241 ton, 5 020 ton gick till förbränning och 6 467 ton gick till återvinning. Huvuddelen av det som gick till återvinning, ca 6 100 ton, bestod av metallskrot. 4
Avfall som består av förpackningar och returpapper Producenterna har tillsammans bildat olika materialbolag som ansvarar för insamling och återvinning av förpackningar och returpapper. Förpacknings- och Tidningsinsamlingen, FTI, är en sammanslutning av de fem materialbolagen: metallkretsen, plastkretsen, Svensk Returkartong, Svensk Glasåtervinning och Pressretur. Syftet med FTI är att effektivisera och förbättra driften av insamlingen och verka för ett långtgående samarbete mellan materialbolag, kommuner och entreprenörer. Enligt förordningen om producentansvar på förpackningar respektive tidningar så är alla (så väl privat personer som företag) skyldiga att sortera ut förpackningar och tidningar från övrigt avfall och lämna det i de system som producenterna tillhandahåller. Insamlingen av förpackningar och tidningar från hushållen sker genom att hushållen lämnar detta avfall på någon av den 19 återvinningsstationer som (i huvudsak) FTI bekostar i Karlskoga kommun. Återvinningsstationerna finns på följande platser: o Bråten, vid Konsum o Coop Forum o Ekeby, parkeringen vid Baptistkyrkan o Häsängsvägen, vid Svenska Hem o Löten, vid f d Konsum o Mineralvägen, vid vårdhemsparken o Oxelbergsgatan o Sandvikens Köpcentrum o Skolgatan, vid parkeringen mot E18 o Skrantahöjdstorget, vid parkeringen Melkavägen o Skrågatan o Storängen, vid Konsum o Stråningstorps Centrum, Odonvägen o Stråningstorps Centrum, Stråvägen o Riksbyggevägen/Björkhagsvägen o Granbergsdals skola (bekostas inte av FTI) o Karlsdal (bekostas inte av FTI) o Kedjeåsens f d skola (bekostas inte av FTI) o Villingsberg (bekostas inte av FTI) Återvinningsstationerna som drivs av FTI töms sedan av en entreprenör som FTI har avtal med. 5