DOM C.; Stockholm

Relevanta dokument
HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM KLAGANDE MOTPART. meddelad i Stockholm den 14 juni 2013 T

SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr Avdelning ^ T

DOM Stockholm

DOM Stockholm

KLANDRAD SKILJEDOM Skiljedom medddelad i Stockholm den 26 oktober 2009 i Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstituts skiljeförfarande F (143/2008)

DOM Stockholm

DOM Göteborg

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

DOM Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

DOM Stockholm. Ombud: Advokaten Per Magnusson, Biblioteksgatan 6-8, Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad, Stockholm

BESLUT SÖKANDE Planavergne S.A., Fontanes, F LALBENQUE, Frankrike

Ombud: Advokaterna Bo Söder och Fredrik Zettergren Advokatfirman Fylgia KB Box Stockholm

DOM Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Ombud: Advokaterna Tomas Rudenstam och Karin Crafoord Advokatfirman Lindahl KB Box STOCKHOLM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Svensk författningssamling

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

RÄTTEN Hovrättslagmannen Peter Strömberg, referent och protokollförare, samt hovrättsråden Kerstin Norman och Carin Häckter

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

SVEA HOVRATT BESLUT. Målnr Avdelning ^ Ö

KLANDER AV SKILJEDOMAR I SVERIGE

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

DOM Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

DOM Stockholm

HOGSTA DOMSTOLENS BESLUT

DOM Stockholm

DOM I 6 Stockholm

Stockholms tingsrätts, avdelning 5, beslut den 5 mars 2009 i mål nr T , se bilaga (ej bilagd här)

DOM Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

DOM Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

DOM Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

DOM Stockholm

DOM Stockholm

DOM Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

DOM Stockholm

DOM Göteborg

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 8 april 2014 Ö

DOM Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

SVEA HOVRATT DOM Mål nr Avdelning Q V T

PROTOKOLL RÄTTEN tingsfiskalen Maria Wagermark, tillika protokollförare

DOM Stockholm

DOM Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

BESLUT Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

DOM Stockholm. Ombud: Advokaten Ulf Hårdeman och jur. mag. Potina Permyakova Box Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM. Mål nr. meddelad i Stockholm den 22 november 2016 T KLAGANDE YÜ. Ombud: Advokat IA

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Sölvesborg-Mjällby Sparbank, Box Sölvesborg

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 5/10 Mål nr Bxxx/08

DOM Stockholm

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 44/16 Mål nr B 39/16

DOM Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

BESLUT Stockholm

DOM Meddelad i Uppsala

DOM Stockholm

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

RÄTTEN Hovrättsråden Ulrika Beergrehn, Magnus Ulriksson, referent och protokollförare, och Annika Malm

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 31/11 Mål nr B 97/10

DOM Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Regler för Sydsvenska Industri- och Handelskammarens skiljeråd

DOM Stockholm

DOM Stockholm

PROTOKOLL Föredragning i Stockholm

PROTOKOLL Föredragning i Stockholm

DOM Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

DOM Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

DOM Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

DOM Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

DOM Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

DOM Stockholm

DOM Stockholm

Transkript:

Rotel 020108 2012-04- C.; Stockholm Mål nr Sid 1 (7) KÄRANDE Joint Stock Company Technopromexport l gli Ovchinnikovskaya nab 115324 Moscow Ryssland Ombud: Advokat Thomas Tendorf Al Advokater KB Riddargatan 13 A 114 51 Stockholm SVARANDE Mir's Limited Haji Yaqob Square Shahr-e-Naw. Kabul Mghanistan Ombud: Advokaten Jonas Wetterfors Box 7305 103 90 Stockholm SAKEN Klander av skiljedom KLANDRAD SKILJE Skiljedom mellan parterna meddelad i Stockholm den 19 augusti 2010. se bilaga A SLUT 1. Hovrätten ogillar Joint Stock Company Technopromexports käromål. 2. Joint Stock Company Technopromexport ska ersätta Mir's Limited dess rättegångskostnader i hovrätten med 193 000 kronor och 44 518,75 USD ror ombudsarvode. jämte ränta på beloppen enligt 6 räntelagen från dagen for hovrättens dom till dess betalning sker. Dok.ld 1005758 Postadress Box 2290 103 17 Stockholm BesGksadress Telefon Telefax Birger Jarls Torg 16 08-561 67000 08-56167509 08-561 67500 E-post: svea.avd2@dom.se www.svea.se Es:peditionstid måndag - fredag 09:00-15:00

SVEA HOVRÄTT BAKGRUND Sid 2 Jomt Stock Company Tecbnopromexport (Technopromexport) är ett ryskt företag som bl.a. bygger, underhåller och reparerar kraftstationer. Under 2005 upphandlade Ministeriet fdr Energi och Vatten i Afghanistan ett projekt som syftade till att utft)ra vissa arbeten på en kraftstation i Afghanistan som tidigare hade uppförts av Technopromexport. Parterna träffade den 11 juni 2005 ett avtal enligt vilket Mir's Limited (Mir's) skulle biträda Technopromexport i upphandlingsarbetet. I avtalet finns även en skiljeklausul. Tvist uppkom senare om vilken ersättning Technopromexport skulle betala till Mir's. I anledning av det påkallade Mir's i april 2009 ett skiljeforfarande. Skiljenämnden meddelade dom i målet den 19 augusti 2010. Enligt domen förpliktades Technopromexport att till Mir's betala 800 000 USD jämte ränta. Hovrätten avslog den 6 mars 2012 ett yrkande av Technopromexport om att åtgärder fdr verkställighet av skiljedomen tills vidare inte skulle få ske. YRKANDEN M.M. I HOVRÄTTEN Technopromexport har yrkat att hovrätten ska upphäva punkterna l, 3 och 4 i den mellan parterna den 19 augusti 2010 i Stockholm meddelade skiljedomen. Mir's har bestritt käromålet Parterna har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader. GRUNDER FÖR T ALAN Technopromexport Skiljedomen omfattas inte av ett giltigt skiljeavtal och ska därfor upphävas med stöd av 34 första stycket 1 lagen (1999: 116) om skiljeforfarande (LSF). Mir's måste enligt afghansk lag (Business Licensing Regulation) ha en ''business license" (licens) utfårdad av myndigheterna i Mghanistan, När avtalet mellan parterna träffades saknade Mir's en sådan licens. Av afghansk rätt f5ljer att bolaget därför inte existerade.

SVEA HOVRÄTf Sid 3 Frågan vilken betydelse detta har ror avtalet är kontrakträttslig och ska i enlighet med avtalet avgöras enligt rysk rätt. Ett avtal som ingås med ett icke existerande bolag är enligt rysk rätt ogiltigt. Mir's Det förnekas att avtalet mellan parterna är ogiltigt. Enligt afghansk lag krävdes det när avtalet träffades inte en licens för att ett bolag skulle existera. Även om avtalet skulle vara ogiltigt följer av separationsprincipen att skiljeklausulen ska bedömas isolerat från övriga delar av avtalet. Skiljeklausulen ska bedömas enligt svensk rätt. Oavsett om Mir's hade en licens vid olika tidpunkter har Technopromexport i skiljeförfarandet inte framfbrt någon invändning om att avsaknaden aven licens skulle innebära att skiljeav~ talet är ogiltigt. Mir's har i en inlaga den 11 mars 2010 visserligen väckt frågan om vilken betydelse en avsaknad av licens hade i olika sammanhang, men inte åberopat att avsaknaden av licens skulle ha medfort att skiljeavtalet var ogiltigt. Technopromexport har därför enligt 34 andra stycket LSF torlorat rätten att åberopa denna omständighet. Den av Technopromexport nämnda "Business Licensing Regulation" har åberopats utanllir khinderfristen. Den far därför enligt 34 tredje stycket LSF inte åberopas i klandennålet. Technopromexport Technopromexport har inte avstått från att göra gällande att skiljeavtalet är ogiltigt. En invändning om skiljeavtalets ogiltighet gjordes i inlagan till skiljenämnden den Il mars 2010. Trots detta gav Mir's inte in någon licens avseende tidpunkten för avtalets ingående. Skiljenämnden har inte heller behandlat frågan. PARTERNAS UTVECKLING AV TALAN TechnopromeXPOrt Under slutförhandlingen i skiljeförfarandet uppkom en diskussion om behörigheten för en person att foreträda Mir's. Med anledning av detta uppmärksammades Technopromexport på att bolag i Afghanistan måste ha en licens för att existera. Technopromexport bad därför Mir's att styrka att bolaget hade en licens, vilket Mir's inte kunde. Av den licens som Mir's har gett in i klandennålet avseende bl.a. tiden då avta-

Sid 4 let ingicks framgår att licensen gällde från den 25 maj 2004 till den 4 oktober 2005. Licensen skulle alltså ha haft en giltighetstid överstigande ett år, vilket är felaktigt. Det framgår av "Business Licensing Regulation" från 2004 att en licens gäller under ett år. Mir's Under slutrorhandlingen i skiljeförfarandet och fram till dess skiljedomen meddelades framställde Technopromexport flera invändningar och synpunkter som rörde Mir's status. I huvudsak har det varit fråga omrätt person foreträtt Mir's, ommir's ombud hade giltig fullmakt, om Mir's hade någon licens m..m. På skiljenämndens begäran presenterade Mir's flera dokument som visade dess förerädares status och ställning samt ursprungsdokument rörande den bolagsrättsliga statusen. Kompletterande infonnation tillhandahölls skiljenämnden efter begäran. Mir's har i hovrätten gett in ytterligare handlingar rörande förekomsten av en licens vid den tidpunkt då avtalet träffades. UTREDNINGEN I HOVRÄTTEN Målet har med stöd av 42 kap. 18 första stycket 5 och 53 kap. 1 rättegångsbalken avgjorts utan huvudförhandling. Skriftlig bevisning har åberopats. SKÄL Technopromexport har som grund för sin talan åberopat att skiljedomen inte omfattas av ett giltigt skiljeavtal och därför ska upphävas. Frågan är om denna omständighet lir prekluderad, dvs. om Technopromexport har förlorat rätten att göra omständigheten gällande. Rättsliga utgångspunkter Enligt 34 andra stycket LSF har en partinte rätt att i en klanderprocess åberopa en omständighet som han genom att delta i skiljeförfarandet utan invändning eller på annat sätt rar anses ha avstått från att göra gällande. Ett avstående kan göras uttryckligen

Sid 5 eller genom att parten deltar i skiljeförfarandet utan att anmärka mot omständigheten. En parts underlåtenhet att under förfarandet protestera mot en beslut eller en viss procedur medför inte utan vidare att parten har förlorat sin klanderrätt För dettakrävs att passiviteten är att uppfatta som ett avstående, ett konstaterande som dock ofta ligger nära till hands. När det gäller rena behörighetsfrågor, t.ex. om skiljeavtalet är ogiltigt. är den dominerande uppfattningen att redan en ren underlåtenhet att göra en behörighetsinvändning medför att skiljenämnden blir behörig (se prop. 1998/99:35 s. 236 och Lars Heuman, Skiljemannarätt, s. 299). När det gäller handläggningsfel uttalas i doktrinen att en part ror att behålla sin rätt att åberopa en omständighet tydligt och villkorslöst måste klargöra att handläggningen inte godtas (Heuman, a.a. s. 301). Ett vagt missnöje anses inte få någon verkan och inte heller ett uttalande om att en annan handläggning hade varit att föredra. En part måste enligt Heuman förklara atthan protesterareller att han förbehåller sig rätten att klandra en framtida skiljedom. Även en felaktigt motiverad protest eller en omotiverad protest anses verksam (a.a. s. 301). En förutsättning for att en part ska förlora rätten att åberopa en omständighet i en klanderprocess är att parten har haft kännedom om den under skiljeförfarandet (se prop. 1998/99:35 s. 149 samt Bengt Olsson och Johan Kvart, Lagen om skiljeförfarande, s. 148). l detta har ansetts ligga en viss skyldighet för parten att utreda misstänkta klandergrunder. Om en part har vissa belägg för att en oriktighet förekommit, har det ansetts att parten inte medvetet kan avstå från att undersöka detta för att slippa protestera men ändå vara bibehållen sin klanderrätt. Underlåter parten avsiktligen att utreda förekomsten aven misstänkt klandergrund kan detta tolkas som ett avstående (Heuman, a.a. s. 296 f). Annorlunda uttryckt har det ansetts att det uttryckliga eller konkludenta avståendet bör sättas i relation till insikten om ett specifikt fel som förevarit eller kan komma att förevara. Syftet med klanderbestämrnelserna är nämligen att motverka att en part spekulerar i utgången av skiljef'örfarandet (Erik Nerep, Festskrift till Hjerner, s. 433).

Sid 6 Arfrågan om skiljeavtalets ogiltighet prekluderad? Huvudförhandlingen i skiljeffirfarandet mellan parterna avslutades den 20 januari 2010. Därefter fdrelades parterna att ge in ytterligare inlagor. Mir's ingav ett flertal handlingar rörande bolagets existens. I en inlaga den 11 mars 2010 anffirde Technopromexport bl.a. följande. "After the rude answer ofthe chairman ofthe Arbitral Tribunal to the Respondent 's request to ask the Claimant to submit the financial documents, the Respondent did not dare to repeatediy bother the Chairman with the request to receive the texts ofall business licenses ofthe company Mir's Limited Therefore, the Respondent coujd not find out whether the company Mir's Limited had a business license at the time ofsigning the Agreemenr with the Respondent. However, analyzing the text ofthe answer of the Ministry ofcommerce and Industries ofa/ghanistan to the inquiry o/the Embassy o/the Russian Federation in Afghanistan (see Exhibit R42) one can come to a conclusion that it is possible that at the time when the Agreement was signed there was no business license. The Agreement is dated 11 Juli 2005. Mir 's Limited was established in the years 2003-2004, there/ore, its first business license expired in 2004-2005. The renewed license was received on 21 Juni 2008. Ifthere was no license, the Respondent would have an opportunity to dec/are the invalidity o/the Agreement made between the Claimant and the Respondent, including the arbitration clause contained therein. All the above-stated have a direct relevance to understanding ofthe Claimant's legal status regarding which the Respondentfelt a doubt in the course ofthe hearing analyzing the behavior ofmir Nasir Shansab. " Hovrätten konstaterar inledningsvis att frågan om skiljeavtalets ogiltighet omnämns i inlagan och att det därigenom är klart att Technopromexport hade sådan kunskap att bolaget kunde misstänka att en klandergrund forelåg. Resonemanget i inlagan förs dock i mycket allmänna ordalag. Technopromexport nämner att det är möjligt att Mir's saknade licens när avtalet undertecknades och att bolaget, om det inte fanns någon licens, skulle ha haft möjlighet att forklara skiljeavtalet ogiltigt. Uttalandena kan inte anses utgöra en tydlig och villkorslös invändning om avtalets ogiltighet. Inlagan i dess helhet ger snarare intryck av att Technopromexport, i den utredningssituation som var mr handen, var infbrstådd med att skiljeförfarandet fullföljdes. Hovrätten noterar att inte heller skiljenämnden tycks har uppfattat innehållet i inlagan som en invändning om avtalets ogiltighet. Genom ett beslut den 3 augusti 201Otog skiljenämnden ställning till ett antal processuella invändningar från Technopromexport

SVEA HOVRÄTT Sid 7 bl.a om Mir's existens och rätt att mra talan vid tidpunkter som var relevanta for skiljeförfarandet. Något beslut om skiljeavtalets ogiltighet fattades dock inte, och Technopromexport protesterade inte heller mot skiljenämndens beslut. Hovrätten finner alltså att Technopromexport har deltagit - och fullf6ljt - skiljeförfarandet utan invändning och därmed får anses ha avstått från att göra omständigheten gällande i den mening som avses i 34 andra stycket LSF. Den åberopade klandergrunden är därfbr prekluderad. Eftersom Technopromexport i övrigt inte har åberopat någon grund för sin talan ska käromålet ogillas. Vid denna utgång ska Technopromexport ersätta Mir's för rättegångskostnaderna i hovrätten. Mir's har yrkat ersättning for ombudsarvod.e med 193000kronor för sitt svenska ombud och med 44 518, 75 usn för sitt amerikanska ombud. Hovrätten finner att yrkade belopp är skäliga. Hovrätten anser att målet rymmer frågor där det är av vikt fl>r ledningen av rättstilllämpningen att ett överklagande provas av Högsta domstolen. Hovrätten tillåter därför att domen överklagas (se 43 andra stycket LSF). HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B ÖVerklagande senast 2012-05-C 2 f \ ['o.~ : 1\ "' '\ " \, \\.:;_\1 j- "J"",-,-,~~/""\ \ I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Cecilia Renfors samt hovrättsråden Anne Kuttenkeuler och Dan Öwerström, referent. Enhälligt.