DOM Stockholm

Transkript

1 ~ " ~ SVEA HOVRÄTT I Rotel Stockholm Mål nr Sid 1 (11) )s KLANDRAD SKILJE Skiljedom meddelad i Stockholm den 20 december 2007 KÄRANDE Silver Lining Finance S.A., B Grand-Rue, 1 st Floor, L 1660 P.O. Box 653 LU-2016 Luxembourg Luxemburg "" Ombud: Advokaten Johan Karlbom Box Göteborg SVARANDE Perstorp Aktiebolag, Perstorp Ombud: Advokaterna Pär Andersson och Karoline Lindow Box Malmö SAKEN Talan om ogiltighet och klander av skiljedom HOVRÄTTENS SLUT 1. Hovrätten avslår yrkandet om avvisning. "- 2. Hovrätten lämnar käromålet utan bifall. 3. Silver Lining Finance S.A. ska ersätta Perstorp Aktiebolag för rättegångskostnader i hovrätten med euro samt svenska kronor, varav kronor avser ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 räntelagen från dagen för hovrättens dom till dess betalning sker. Dok.Id Postadress Box Stockholm Besöksadress Birger Jarls Torg 2 Telefon Telefax E-post: svea.hovratt@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 09:00-15:00

2 Sid 2 BAKGRUND Genom ett aktieöverlåtelseavtal daterat den 11 mars Share Purchase Agreement ("SP A -avtalet") - förvärvade det svenska bolaget Perstorp Aktiebolag (Perstorp) samtliga aktier i det nederländska bolaget Perstorp Waspik B.V. (med dåvarande firma Franklin Holding B.V.) från det i Luxemburg registrerade bolaget Silver Lining Finance S.A. (Silver Lining). Enligt punkten 14 i SPA-avtalet är svensk rätt tillämplig på detta avtal. Eventuella tvister ska enligt punkten 15 i första hand slitas i Stockholm av skiljenämnd. Perstorp Waspik ingick den 11 mars 2005 även ett konsultavtal med Silver Lining Management Consultancy Agreement ("MCA-avtalet"). Enligt punkten 1 O i MCAavtalet är nederländsk rätt tillämplig på det avtalet och eventuella tvister ska slitas i Malmö av skiljenämnd. Vidare utsågs samma dag Silver Lining som styrelseledamot i Perstorp Waspik. Köpeskillingen för Perstorp Waspiks aktier utgjordes till stor del aven tilläggsköpeskilling vars storlek var beroende av bolagets resultat under en intjänandeperiod av tre år räknat från aktieöverlåtelsen. Enligt SPA-avtalet kunde Silver Lining under vissa omständigheter begära omgående betalning av tilläggsköpeskillingen för hela den återstående intjänandeperioden. Under våren 2006 påtalade Perstorp att det kunde ifrågasättas huruvida Perstorp Waspiks affärsförbindelser med vissa bolag innefattade moment som kunde anses strida mot lag. Styrelsen för Perstorp Waspik antog den 2 november 2006 en resolution om att omedelbart säga upp MCA-avtalet. Genom brev den 3 november 2006 meddelade Perstorp Waspik Silver Lining sin avsikt att säga upp MCA-avtalet med omedelbar verkan. Bolagsstämma i Perstorp Waspik beslöt den 27 november 2006 att entlediga Silver Lining som styrelseledamot i Perstorp Waspik.

3 , SVEA HOVRÄTT Sid 3 Skiljeförfaranden i Sverige och rättegångar vid nederländska domstolar De ingångna avtalen har gett upphov till ett antal rättsliga processer varav följande är av särskilt intresse. ' ' I juli 2006 inledde Perstorp ett skiljeförfarande under SPA-avtalet mot Silver Lining eftersom parterna inte kunde enas om hur den på det första intjänandeåret belöpande tilläggsköpeskillingen skulle beräknas. Efter det att Perstorp Waspik hävt MCA-avtalet och Silver Lining entledigats från styrelsen i Perstorp Waspik yrkade Silver Lining att Perstorp skulle betala maximal tilläggsköpeskilling enligt en viss bestämmelse i SP A avtalet. Skiljedom meddelades den 20 december 2007 och klandertalan väcktes av Silver Lining i nu aktuellt mål vid Svea hovrätt (). """" ' I mars 2007 inledde Perstorp Waspik ett skiljeförfarande under MCA-avtalet mot bl.a. Silver Lining. Dom meddelades den 27 april Efter det att Silver Lining klandrat domen ogillade Hovrätten över Skåne och Blekinge käromålet den 17 juni 20 l O (T ). Hovrätten anslöt sig till skiljenämndens bedömning att MCA-avtalet var ett avtal mellan Perstorp Waspik och Silver Lining beträffande frågor som parterna fritt kunde avtala om och att skiljeförfarandet därför i grunden innefattat en prövning av de kontraktuella frågorna enligt MCA-avtalet. Hovrätten konstaterade vidare i sin dom bl.a. att skiljenämnden varit behörig att enligt svensk rätt som en prejudiciell fråga ta ställning till huruvida MCA-avtalet hävts av Perstorp Waspik utan att bolaget haft godtagbara skäl till det, den s.k. "Hävningsfrågan". Hovrättens dom fick inte överklagas. Perstorp har i ett antal domstolsförfaranden i Nederländerna invänt att "Hävningsfrågan" och frågan huruvida beslutet att entlediga Silver Lining som styrelseledamot i bolaget är giltigt, den s.k. "Entledigandefrågan", omfattas av skiljeklausuler i SPA- och MCA-avtalen och därför inte ska prövas av domstol. Distriktsdomstolen i Breda godtog Perstorps invändning endast såvitt avsåg "Hävningsfrågan" - en bedömning som delades av högre instanser sedan Silver Lining drivit frågan dit.

4 Sid 4 YRKANDEN I HOVRÄTTEN ' Silver Lining har yrkat att hovrätten förklarar att skiljedomen den 20 december 2007 mellan Silver Lining och Perstorp är ogiltig såvitt gäller punkten 365 ix i domslutet till den del denna punkt avser skiljenämndens bedömning av Silver Linings fordran på betalning av tilläggsköpeskillingen enligt punkterna 7.8 och 7.9 i aktieöverlåtelseavtal av den 11 mars 2005 mellan Silver Lining och Perstorp avseende aktierna i Perstorp Waspik, vilken fordran omfattats av Silver Linings yrkanden enligt punkten 185 (iv), (v), och (vii) i skiljedomen, alternativt att hovrätten upphäver skiljedomen i detta avseende. Perstorp har yrkat att hovrätten avvisar Silver Linings talan eftersom Silver Lining saknar rättsligt intresse av att få sin talan i målet prövad och bestritt bifall till käromålet. Silver Lining har bestritt avvisningsyrkandet. Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader. ' GRUNDER Avvisning Perstorp Perstorp har till stöd för sitt avvisningsyrkande åberopat att Silver Lining saknar rättsligt intresse av att få fortsätta klanderprocessen mot Perstorp eftersom skiljedomen i de delar som Silver Lining angripit förlorat sin betydelse genom att Silver Lining i en annan skiljedom blivit fullt berättigat avseende tilläggsköpeskilling för år två och tre, vilken förpliktelse också reglerats av Perstorp.

5 Sid 5 Silver Lining Till stöd for sitt bestridande har Silver Lining åberopat att man har ett rättsligt intresse av att få sin talan i målet prövad eftersom den andra skiljedomen har klandrats till Svea hovrätt (T ) och Perstorp har reglerat den i skiljedomen uppkomna förpliktelsen med förbehåll for utgången i klandermålet. Ogiltighet och upphävande Parterna har åberopat följande omständigheter till stöd for sin talan i sak. " Silver Lining Skiljedomen är i den del som yrkandet avser ogiltig enligt 33 första stycket l lagen (1999:116) om skiljeförfarande (LSF) eftersom den innefattat prövning aven fråga - "Entledigandefrågan" - som enligt svensk lag inte får avgöras av skiljemän. Alternativt ska skiljedomen hävas då skiljemännen i strid med 34 första stycket 1 alternativt 2 LSF prövat "Entledigandefrågan". ' Perstorp ' Skiljedomen ska inte anses ogiltig och inte heller upphävas enligt de grunder som åberopats av Silver Lining. Skiljedomen innefattar inte prövning av någon fråga som enligt svensk lag inte får avgöras av skilj emän. Skiljedomen omfattas av ett giltigt skiljeavtal mellan parterna. Skiljemännen har inte överskridit sitt uppdrag.

6 Sid 6 PARTERNAS UTVECKLING AV TALAN Parterna har till utveckling av sin talan i sak anfört i huvudsak följande. Silver Lining Enligt 1 LSF kan tvister i frågor som parterna kan träffa en förlikning om "-" ' överlämnas till avgörande aven eller flera skiljemän. Således kan indispositiva frågor inte bli föremål för ett skiljeförfarande. I förarbetena till LSF uttalas att det från fall till fall får avgöras om främmande tillämplig lag är av det slag att förlikning inför en svensk domstol inte ska godtas. Entledigandet av Silver Lining som styrelseledamot i Perstorp Waspik, "Entledigandefrågan", ska exklusivt avgöras av nederländsk domstol eftersom bolaget har sitt säte där (lex corporationis). Det föreligger hinder för skiljemännen att som en prejudiciell fråga pröva denna fråga eftersom den tillhör den grupp av primärfrågor som har rättskraftsliknande natur. Till skillnad från "Hävningsfrågan" finns det beträffande "Entledigandefrågan" ingen ""'" efterkommande handling - t.ex. ett brev om uppsägning - som skulle kunna vara att bedöma som skiljedomsmässig; ha kontraktsrättslig grund. "Entledigandefrågan" är fullt ut bolagsrättslig. Nederländsk bolagsrätt innehåller, bl.a. vad gäller entledigande av styrelseledamot, inslag av skälighetsprövning. Nederländska domstolar har därför exklusiv jurisdiktion i detta fall och frågan är inte skiljedomsmässig. Skiljemännen borde ha inväntat en dom från de nederländska domstolarna huruvida entledigandet av Silver Lining var korrekt - i enlighet med nederländsk bolagsrätt - för att därefter och med utgångspunkt i denna doms "gestaltande natur" gå vidare med övriga frågor i det svenska skiljeförfarandet. Synsättet har stöd i avgörandena från de nederländska domstolarna.

7 Sid 7 Perstorp LSF är tillämplig på alla skiljeförfaranden i Sverige. I detta sammanhang saknar det betydelse huruvida en tvist har internationell anknytning. Eftersom skiljeförfarandet har ägt rum i Sverige är förfarandet och därmed sammanhängande processuella frågor underkastade svensk rätt. Svensk rätt är tillämplig såväl materiellt som processuellt. """'" ""'"'" Skiljemännen har tagit ställning till "Entledigandefrågan" då denna ingått som ett moment i prövningen av Silver Linings yrkande att Perstorp ska betala maximal tilläggsköpeskilling. Fråga uppstår därmed huruvida nämnda fråga är skiljedomsmässig, vilken fråga ska avgöras enligt svensk rätt. "Entledigandefrågan" är skiljedomsmässig. Den är kontraktuell och av den anledningen omfattad av ett giltigt skiljeavtal. """'" Antingen betraktar man frågan som prejudiciell. Som sådan får den - oavsett om den klassificeras som indispositiv eller inte - prövas av skiljemännen även om den inte sedd självständigt för sig skulle anses omfattas av ett skiljeavtal, så länge den är prejudiciell i förhållande till en huvudfråga som omfattas av ett giltigt skiljeavtal. Eller så ses frågan som kontraktuell och redan av den anledningen omfattad av ett giltigt skiljeavtal. Båda betraktelsesätten leder till samma slutsats nämligen att frågan enligt svensk lag får avgöras av skiljemän. Det påverkar för övrigt inte heller skiljedomsmässigheten att motiveringen i skiljedomen berör frågor av indispositiv art. Eftersom domskälen saknar rättskraftsverkan vid en domstols senare prövning aven indispositiv tvist finns det inte något hinder för skiljemännen att i sina domskäl gå in på exempelvis frågor som berör tredje mans eller det allmännas intresse. De nederländska domstolarna har förklarat att de inte är behöriga att pröva

8 Sid 8 " Hävningsfrågan". Det som distriktsdomstolen i Breda däremot kommer att pröva är huruvida beslutet att entlediga Silver Lining som styrelseledamot är giltigt på formella grunder - en fråga som inte ska blandas samman med "Entledigandefrågan". Silver Lining har inte närmare redogjort för på vilket sätt skiljemännen ska anses ha överskridit sitt uppdrag endast att de gjort så genom att pröva "Entledigandefrågan". HOVRÄTTENS SKÄL '" Hovrätten har avgjort målet efter huvudförhandling. Vittnesförhör har på Silver Linings begäran hållits med advokaten Jose Blanco Fernändez och på Perstorps begäran med professorn Jaap van Slooten. De hörda personerna har väsentligen hänfört sig till av dem avgivna rättsutlåtanden. Parterna har åberopat skriftlig bevisning. Avvisningsfrågan Hovrätten delar Silver Linings synsätt att man fortfarande har ett rättsligt intresse av att få sin talan i målet prövad eftersom den andra skiljedomen - där Silver Lining vunnit bifall till sitt yrkande om tilläggsköpeskilling för år två och tre - har klandrats och "" "" Perstorp reglerat den i skiljedomen uppkomna förpliktelsen med förbehåll för utgången i klandermålet (T ). Det faktum att den sålunda klandrade skiljedomen har såväl negativ som positiv rättskraft - fram till dess den upphävts eller undanröjtsföranleder ingen annan bedömning. Yrkandet om avvisning ska därför avslås. Ogiltighet och upphävande A v 46 LSF framgår att denna lag tillämpas på skiljeförfaranden som äger rum i Sverige även om tvisten har internationell anknytning. Det aktuella skiljeförfarandet har ägt rum i Sverige, den klandrade skiljedomen är meddelad i Sverige och enligt punkten 14 i SP A -avtalet är svensk rätt tillämplig på avtalet. Hovrätten konstaterar

9 Sid 9 därför att LSF är tillämplig vid bedömningen av om de av skiljemännen prövade frågorna varit skiljedomsmässiga eller inte. Förfarandet och därmed sammanhängande processuella frågor ska därför i hela dess vidd prövas enligt svensk rätt. En ogiltighetsgrund träffar således endast en fråga som enligt svensk lag inte är skiljedomsmässig. """'" I förgrunden i detta mål står - liksom det gjorde i klandermålet mellan Perstorp Waspik och Silver Lining m.fl. - räckvidden av nederländsk lagstiftning vars tvingande bolagsrättsliga inslag enligt vad Silver Lining gjort gällande skulle kunna göra tvisten indispositiv och att skiljemännen därmed skulle ha prövat frågor som inte är förlikningsbara enligt LSF. A v l första stycket LSF framgår att det skiljedomsmässiga området omfattar endast sådana tvistefrågor som parterna kan träffa förlikning om, dvs. dispositiva frågor. Enligt 33 första stycket l samma lag är en skiljedom ogiltig om den innefattar en.""",,, prövning aven fråga som enligt svensk lag inte får avgöras av skiljemän (bristande skiljedomsmässighet). Det förhållandet att det på ett visst område finns tvingande bestämmelser medför dock inte automatiskt att tvister på detta område inte är skiljedomsmässiga. När det gäller internationella tvister som berör utländsk lagstiftning får det i stället från fall till fall avgöras om den främmande tillämpliga lagen är av ett sådant slag att förlikning i saken inför svensk domstol inte skulle godtas. Gäller det en ekonomisk-politisk reglering i en främmande stat saknas det ofta anledning att låta de tvingande reglerna påverka förlikningsmöjligheten i Sverige och därmed skiljedomsmässigheten enligt svensk rätt. Detta synsätt överensstämmer med en tendens på det internationella planet att godta att en internationell tvist löses genom ett skiljeförfarande även om en likadan nationell tvist skulle falla utanför det skiljedomsmässiga området (se prop. 1998/99:35 s. 49 O. SPA-avtalet - ett avtal i samband med en internationell företagsöverlåtelse - är enligt hovrättens mening ett avtal mellan parterna angående frågor som de normalt fritt kan avtala om.

10 Sid 10 Skiljemännens uttalande om det berättigade i entledigandet av Silver Lining som styrelseledamot i Perstorps Waspik har skett mot bakgrund av och som ett led i prövningen av de kontraktuella frågor - de ersättningsyrkanden - i anledning av SPAavtalet som parterna överlämnat till skiljemännen att slita. ' "- Enligt hovrättens mening är "Entledigandefrågan" därmed att hänföra till en sådan prejudiciell fråga som skiljemännen enligt svensk rätt har varit behöriga att ta ställning till. Frågan skulle emellertid också kunna ses som kontraktueli och av den anledningen omfattad av ett giltigt skiljeavtal. Båda betraktelsesätten - som var för sig har stöd i den svenska doktrinen -leder dock, som Perstorp påpekat, till samma slutsats nämligen att frågan enligt svensk lag får avgöras av skiljemän. I allt väsentligt saknas stöd för att, som Silver Lining gjort gällande, anse att det skulle föreligga hinder för skiljemännen att som en prejudiciell fråga pröva "Entledigandefrågan" eftersom den skulle tillhöra en grupp av primärfrågor som har rättskraftsliknande natur. "-' Sammanfattningsvis finner hovrätten alltså att "Entledigandefrågan" utgör en skiljedomsmässig fråga, att frågan omfattas av ett giltigt avtal mellan parterna och att den ska innefattas i det uppdrag som parterna i skiljeförfarandet överlämnat till skiljemännens prövning. Silver Linings käromål ska därför lämnas utan bifall. Rättegångskostnader ' Vid denna utgång och då det Perstorp tappat i avvisningsfrågan endast är av ringa betydelse ska Silver Lining ersätta Perstorp hela dess rättegångskostnad i hovrätten. Perstorp har yrkat ersättning med kr samt euro, varav kr avser ombudsarvode. Av yrkad ersättning avser kr utlägg för ombuden, euro arbete och kr samt euro utlägg för J aap van Slooten, kr arbete och kr utlägg för Gunnar Modalen och slutligen kr arbete och kr utlägg för Anders Gahnström.

11 Sid 11 Silver Lining har inte vitsordat något belopp som i och för sig skäligt. Skäligheten av ersättning för rättegångskostnad ska bestämmas enligt 18 kap. 8 första stycket rättegångsbalken. Vid bedömningen beaktar hovrätten att målet varit av tämligen svår beskaffenhet och av relativt stor omfattning - Silver Lining inskränkte '"-' sin talan väsentligt vid huvudförhandlingen -, att ombuden visat stor omsorg och skicklighet och att ett stort antal rättsliga förfaranden pågått och fortfarande pågår. Ä ven med beaktande av vad som nu anförts anser hovrätten dock inte att en högre kostnad än som motsvarar kr i ombudsarvode kan anses som skälig för att ta tillvara Perstorps rätt. Kostnaderna i övrigt får anses skäliga. " Överklagbarhet Av 43 LSF framgår att hovrättens dom som huvudregel inte får överklagas men att hovrätten kan tillåta att domen överklagas, om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta domstolen. - Hovrätten anser inte att det finns skäl att tillåta att domen överklagas. "A,/ \.' ~(- -, ') r, ii'v't...a-)v!...-t.~ ;..:...,1 -~,-=--:.... '\ i 1- '. i.'!' I ( VVv\. -I (;JV \jj\v\ij~\ \, \ \ ~--'. "tl/l~ lv<\ i~ I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Kristina Boutz, hovrättsrådet Anna-Karin Winroth, referent, och tf. hovrättsassessorn Ulrika Persson. Enhälligt.