Nytt om lagen för personförsäkring och sparande 2013-01-01

Nytt om lagen för personförsäkring och sparande 2013-01-01 Här ges en kortfattad sammanställning av nya lagar och lagförslag m.m., som bedöms vara av intresse för vår verksamhet. Innehåll: PERSONFÖRSÄKRING/SPARANDE ALLMÄNT Könsneutrala premier för privata försäkringar Livförsäkringsutredningen EU-förslag om faktablad för investeringsprodukter (PRIP) IMD 2 och diskussion om provisionsförbud Konsumentskyddet vid rådgivning ska förbättras Sambo med flera får inte vara testamentsvittne RÄTTSFALL MED MERA Ingen rätt till återbetalning av premier från PRO:s grupplivförsäkring Högsta domstolen prövar utmätning av tjänstepensionsförsäkring SKATTER INKOMSTSKATT Värdering av vissa anställningsförmåner Sänkt skatt för pensionärer Skiktgränser för statlig inkomstskatt Grundavdrag Sänkt bolagsskatt Skatteförfarandelagen Tilläggsdirektiv för Pensionsåldersutredningen Förslag från Skatteverket om ändrade återköpsregler ÖVRIGT Avkastningsskatt 2013 Kommunala fastighetsavgifterna ändrade SOCIALFÖRSÄKRING ALLMÄNT Höjd allmän pension Ändrad karenstid för egenföretagare RÄTTSFALL MED MERA Fibromyalgi ansågs inte tillräckligt för sjukersättning VIKTIGA SIFFROR 2013

PERSONFÖRSÄKRING/SPARANDE ALLMÄNT Könsneutrala premier för privata försäkringar Den 21 december 2012 ändrades diskrimineringslagen så att det på nya, privata försäkringar är förbjudet att ha olika premier och ersättningar för kvinnor och män utifrån beräkningar baserade på kön. Lagändringen följer regeringens proposition, se mer i Nytt om lagen 2012-07-01. Folksam har infört könsneutrala premier för privata försäkringar, som tecknas från och med den 1 december 2012. Livförsäkringsutredningen I september 2012 lämnade utredningen sitt betänkande Förstärkt försäkringstagarskydd. Utredningen föreslår en utvidgad lagstadgad flytträtt, en förbättrad överskottshantering i ömsesidigt bedrivna livförsäkringsföretag, en ökad insyn och inflytande för försäkringstagare i livförsäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst (företagsstyrning i hybridbolag) samt en tydligare reglering av övergången till vinstutdelning (ombildning) i livförsäkringsföretag. Individuella livförsäkringar som inte är tjänstepensionsförsäkringar (privata försäkringar) ska även fortsättningsvis omfattas av lagstadgad flytträtt. För att underlätta för försäkringstagaren att sammanföra sina privata pensionsförsäkringar förtydligas inkomstskattelagen så att det ska vara möjligt att flytta samman två eller flera pensionsförsäkringar till en nytecknad mottagande sådan försäkring. Detta är angeläget främst för att individen ska kunna få en bättre överblick över sitt totala försäkringssparande, men även för att den totala kostnaden för sparandet ska minska eftersom det kan finnas fasta avgifter som belastar varje försäkring. Flytträtten på privata försäkringar föreslås också få en retroaktiv tillämpning, dvs. reglerna tillämpas även på gällande försäkringar som har tecknats tidigare. När det gäller individuella tjänstepensionsförsäkringar begränsas utredningens förslag till flytträtt till premiebestämda sådana. I en förmånsbestämd lösning bär arbetsgivaren en stor del av risken för att försäkringsföretaget ska kunna uppfylla åtagandet. En flytträtt för den försäkrade skulle således innebära att annan än den riskbärande parten skulle ges en sådan rätt. Däremot utvidgas flytträtten av individuella premiebestämda tjänstepensionsförsäkringar för den försäkrade genom ändring av såväl civilrättsliga som skatterättsliga regler. Den lagstadgade flytträtten utvidgas till överföring av premiebestämd tjänstepensionsförsäkring där premiebetalningen har upphört till följd av att anställningen har avslutats eller där försäkringstagaren (arbetsgivaren) har upphört att existera eller har avlidit. I sådana situationer ska den försäkrade (arbetstagaren) ha rätt till överföring av pensionskapitalet till en ny mottagande försäkring som den försäkrade kan teckna. Det föreslås inte retroaktiv tillämpning på tjänstepensionsförsäkringar. Utredningen har stannat för att föreslå semidispositiva, framåtverkande regler om flytträtt för premiebestämda premiedragande kollektivavtalade tjänstepensionsförsäkringar. Det innebär i praktiken att kollektivavtalsparterna ges möjlighet att genom bestämmelser i kollektivavtal avstå från att låta lagregler om flytträtt gälla för avtalsområdet, alternativt utforma en annan form av flytträtt än den som läggs fast i lagstiftningen. En fungerande flytträtt förutsätter även väl avvägda näringsrättsliga regler om flyttvärde och flyttkostnader samt effektiva informationsregler. 2

Lagtekniskt föreslås ett stort antal ändringar i försäkringsrörelselagen och några ändringar i försäkringsavtalslagen, inkomstskattelagen och lagen om årsredovisning i försäkringsföretag. Det föreslås att de nya bestämmelserna ska börja tillämpas från och med den 1 januari 2015 (SOU 2012:64). EU-förslag om faktablad för investeringsprodukter (PRIP) Den 3 juli 2012 presenterades Europeiska Kommissionens förslag till förordning om basfaktablad för investeringsprodukter, däribland försäkringar med investeringsinslag (PRIP = Packaged Retail Investment Products). Det ingår tillsammans med IMD2 i kommissionens konsumentskyddspaket. Privata pensionsförsäkringar och kapitalförsäkringar omfattas av förordningsförslaget medan rena riskförsäkringar utan återköpsvärde hamnar utanför. Huruvida andra, med sparförsäkringar konkurrerande produkter som det individuella pensionssparandet och investeringssparkontot, ska omfattas av förordningen är oklart. Tjänstepensioner som ryms inom ett kollektivavtal omfattas inte av förslaget och Svensk Försäkring bedömer även att andra typer av tjänstepensionsplaner inte heller ska omfattas, men det är mer oklart. I Sverige finns redan ett allmänt råd från Finansinspektionen om faktablad för privata sparförsäkringar. IMD 2 och diskussion om provisionsförbud Ett nytt EU-direktiv om försäkringsförmedling (IMD 2) är under behandling. Att direktivet föreslås omfatta försäkringsbolagens egna säljare också samt att det föreslår provisionsförbud vid oberoende förmedling är några av nyheterna. Mycket är dock ännu oklart. Man önskar bli färdig i Bryssel under 2013 och därefter ikraftträdande efter två år, d.v.s. 2015. Direktivet är avsett att bli ett minimiharmoniseringsdirektiv och det kan tänkas att svensk lagstiftning går längre, exempelvis genom totalt provisionsförbud. Finansinspektionen har uppmanat regeringen att överväga ett provisionsförbud. Finansmarknadskommittén, som är tillsatt av regeringen för att utgöra ett forum för dialog och samråd kring den finansiella sektorns villkor, har låtit Anders Parment vid Stockholm universitet utreda intressekonflikter vid försäkringsförmedling. Parment lämnade sin slutrapport den 13 november. Utifrån effekterna av intressekonflikter, konsumentintresset och betydelsen av livskraftig distribution av och tillgång till försäkringsprodukter för stora grupper konsumenter är hans bedömning att den bästa lösningen i nuläget är att inte införa något provisionsförbud för livförsäkring, alternativt införa ett begränsat provisionsförbud angående upfrontersättningarnas storlek. Parment förordar i stället en kraftigt ökad transparens av provisionerna genom en samordning av reglering, branschinitiativ och tillsyn. Om effekten av dessa åtgärder är otillräcklig bör ytterligare åtgärder vidtas varvid ett provisionsförbud inte bör uteslutas. Konsumentskyddet vid rådgivning ska förbättras Regeringen tillsatte under hösten en utredare, som ska föreslå åtgärder för att förbättra konsumenternas ställning vid finansiell rådgivning. Experter från olika organisationer deltar, t ex från Svensk Försäkring. I utredningsdirektiven sägs att sparandeprodukterna ofta är komplicerade och att konsumenten är i kunskapsunderläge. Konsumenter anser sig ofta vilseledda vid rådgivningen och har inte förstått innebörden av dokumentationen. Det är ovanligt att ersättningen för rådgivningen betalas direkt av konsumenten. Ekonomiska incitament för rådgivaren, såsom interna säljmål och försäljningsrelaterade ersättningar, kan bli styrande vid rådgivningen. 3

Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2013 (Dir. 2012:98). Sambo med flera får inte vara testamentsvittne Ärvdabalkens 10 kap 4 om testamentsvittnen har utvidgat kretsen av personer som är obehöriga att vara testamentsvittne till att, förutom testators make och vissa släktingar, omfatta testators sambo. Det finns även begränsningar för vilken relation vittnen får ha med testamentstagaren. Kretsen av obehöriga har nu kompletterats med sambo och vissa ställföreträdare. Ingen får bevittna ett förordnande till honom eller henne själv, en make eller sambo, ett syskon eller någon som står i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag till honom eller henne. Den som är förmyndare, god man eller förvaltare för någon får inte bevittna ett förordnande till denne. Inte heller ledamot av styrelsen för ett bolag, en förening, ett trossamfund eller en stiftelse får bevittna ett förordnande till den juridiska person som han eller hon företräder. Lagändringarna trädde ikraft den 1 januari 2013 och gäller för testamenten som upprättas från och med den dagen (SFS 2012:448, prop. 2011/12:110). RÄTTSFALL MED MERA Ingen rätt till återbetalning av premier från PRO:s grupplivförsäkring En försäkringstagare begärde att få tillbaka 80 % av de premier han betalat under försäkringstiden. Han hävdade att försäkringsvillkoren kraftigt försämrats och att Folksam inte tillräckligt tydligt förklarat att försäkringen inte är ett sparande. Allmänna reklamationsnämnden avslog yrkandet med motivering att Folksam haft stöd i villkoren för att göra ändringar och att försäkringen gällde ett år i taget för dödsfalls skull utan sparande. Folksam hade inte heller lämnat bristande eller vilseledande information vid försäkringens tecknande (ARN:s beslut 2012-10-08 i ärende nr 2011-09427). Högsta domstolen prövar utmätning av tjänstepensionsförsäkring I Nytt om lagen 2012-07-01 redovisades ett domstolsmål där tingsrätt och hovrätt godkänt utmätning ur en tjänstepensionsförsäkring i Skandia. Högsta domstolen har nu beviljat prövningstillstånd för Skandias överklagande (Högsta domstolens mål nr T 2437-12). SKATTER INKOMSTSKATT Värdering av vissa anställningsförmåner Förmån av fri lunch eller middag ska även i år värderas till 80 kr. Statslåneräntan (SLR) den 30 november föregående år har betydelse i olika sammanhang. Den som lånar av sin arbetsgivare måste för att slippa förmånsbeskattning betala en ränta som uppgår till SLR + 1 procentenhet. För den som har förmån av fri bil bestäms förmånsvärdet delvis av SLR. Den 30 november 2012 var SLR 1,49 % jämfört med 1,65 % året innan. Statslåneräntan den 30 november föregående år används även vid beräkning av avkastningsskatt på kapitalförsäkringar, se mer nedan. 4

Sänkt skatt för pensionärer Inkomstskatten har sänkts för den som vid årets ingång har fyllt 65 år. Det har gjorts genom en höjning av det förhöjda grundavdraget för pensionärer. Skattesänkningens storlek i kronor varierar med inkomsten. En pensionär med 150 000 kr i inkomst har fått en årlig skattesänkning med cirka 700 kr. Regeringen uttalade i budgetpropositionen att man har för avsikt att för 2014 återkomma med ytterligare förslag om sänkt skatt för pensionärer under förutsättning att de offentliga finanserna så tillåter. Skiktgränser för statlig inkomstskatt Skiktgränserna har i år höjts till följande nivåer för personer under 65 år. Upp till en beskattningsbar förvärvsinkomst på 413 200 kr erläggs endast kommunal inkomstskatt. Med hänsyn till grundavdraget innebär det att man kan tjäna upp till 426 300 kr (ca 35 500 kr per månad) utan statlig inkomstskatt. På beskattningsbar förvärvsinkomst mellan 413 200 kr och 591 600 kr tillkommer 20 % statlig skatt. Det innebär att för lönedelar mellan 426 300 kr och 604 700 kr erläggs kommunal skatt och 20 % statlig inkomstskatt. Vid beskattningsbar förvärvsinkomst över 591 600 kr, dvs. för lönedelar över 604 700 kr (ca 50 400 kr per månad), ökar den statliga skatten till 25 %. Den som pensionssparar 12 000 kr kan således ha en inkomst på (426 300 + 12 000 =) 438 300 kr utan att få statlig skatt. Personer som vid årets ingång fyllt 65 år har ett förhöjt grundavdrag, se nedan, vilket medför att de kan ha inkomster upp till 450 200 kr utan statlig inkomstskatt och upp till 620 600 kr med 20 % statlig skatt. Grundavdrag Grundavdraget beräknas med hjälp av prisbasbeloppet, vilket i år lett till att grundavdraget höjts något. Om den taxerade förvärvsinkomsten uppgår till högst 44 400 kr är grundavdraget 18 900 kr. Vid inkomst däröver ökar grundavdraget med 20 % av överskjutande inkomst till som mest 34 300 kr vid inkomst mellan 121 000 och 139 000 kr. Vid högre inkomst sjunker grundavdraget med en avtrappningstakt på 10 % ner till 13 100 kr, som gäller för inkomstnivån 350 100 kr och däröver. Pensionärer har ett förhöjt grundavdrag. Upp till en taxerad inkomst på 44 900 kr motsvarar grundavdraget hela inkomsten. Grundavdraget ökar med inkomsten till som högst 58 500 kr för inkomster mellan 166 900 och 212 200 kr. Vid högre inkomst avtrappas grundavdraget långsamt ner till 29 000 kr för inkomster på 538 700 kr och däröver. Det förhöjda grundavdraget gäller för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år (födda 1947 eller tidigare) och kan även utnyttjas mot arbetsinkomst. Sänkt bolagsskatt Bolagsskattesatsen har från och med den 1 januari 2013 sänkts från 26,3 % till 22 %. För att likställa enskilda näringsidkare och handelsbolag med aktiebolag har expansionsfondsskatten samtidigt sänkts till 22 %. Regeringen motiverar sänkningen med att den stärker företagsklimatet och gör Sverige mer attraktivt för inhemska och utländska investeringar. Genom sänkningen kommer Sverige att 5

tillhöra den hälft av OECD-länderna som har de mest konkurrenskraftiga bolagsskattesatserna. I budgetpropositionen aviserade regeringen ett investeraravdrag för fysisk person som förvärvar andelar i ett mindre företag när det bildas eller gör en nyemission. Det är tänkt att avdrag ska få göras i inkomstslaget kapital med hälften av anskaffningskostnaden, dock högst 650 000 kr. Lagförslaget måste först godkännas av Europeiska kommissionen och kan tidigast träda i kraft den 1 september 2013. Under senhösten 2012 har lagförslaget varit på remiss och många remissinstanser är kritiska mot förslaget. Skatteförfarandelagen Vid förra årsskiftet trädde skatteförfarandelagen (SFS 2011:1244) i kraft. Lagens många olika regler ska dock börja tillämpas successivt under åren 2012-2014. För kontrolluppgifter tillämpas nya lagen första gången på uppgifter som avser kalenderåret 2013. Hänvisningar i villkor och andra dokument ska vara till skatteförfarandelagen beträffande försäkringsavtal som ingås efter utgången av 2012. Andra juridiska personer än dödsbon ska även för 2013 års taxering lämna inkomstdeklaration senast den 2 maj. Därefter ändras deklarationstidpunkten till den 1 mars, den 1 juli, den 1 november eller den 15 december beroende på när räkenskapsåret går ut. De nya deklarationstidpunkterna blir tillämpliga från och med 2014 års taxering men redan den 1 november 2013 ska vissa så kallade brutna räkenskapsår deklareras. De som har kalenderår som beskattningsår deklarerar första gången den 1 juli 2014. Fysiska personer och dödsbon ska som hittills deklarera senast den 2 maj. Tilläggsdirektiv för Pensionsåldersutredningen I Nytt om lagen 2012-07-01 redovisades ett delbetänkande från Pensionsåldersutredningen. I augusti utvidgade regeringen uppdraget för utredningen till att även ta fram förslag för hur bestämmelsen i inkomstskattelagen om lägsta åldersgräns för pension från en pensionsförsäkring bör vara utformad för att bidra till ett längre arbetsliv. I delbetänkandet konstaterades att många äldre lämnar arbetslivet före 65 år genom att ta ut tjänstepension. Regeringen anser det är rimligt att anta att tjänstepensionernas påverkan på den enskildes pensionsbeslut inte är obetydlig. Det tillkommande uppdraget ska redovisas tillsammans med huvuduppdraget senast den 1 april 2013 (Dir. 2012:86). Förslag från Skatteverket om ändrade återköpsregler Skatteverket har hos regeringen begärt följande ändringar i inkomstskattelagen. Återköp av pensionsförsäkring och förtida avslut av pensionssparkonto (IPS) ska vara möjligt utan medgivande från Skatteverket om försäkringens tekniska återköpsvärde eller behållningen på pensionssparkontot uppgår till högst ett prisbasbelopp. Skatteverket ska få medge att en del av försäkringens värde, respektive en del av kontobehållningen får betalas ut i förtid. Tidsgränsen för förtida utbetalning från pensionssparkontot ska slopas. (Skatteverkets skrivelse 2012-11-26 med dnr 131 758373-12/11). ÖVRIGT 6

Avkastningsskatt 2013 För pensions- och kapitalpensionsförsäkringar är skattesatsen 15 % och avkastningen ska motsvaras av den genomsnittliga statslåneräntan under föregående år. Skatteverket har beräknat snitträntan under 2012 till 1,52 % (SKV A 2013:1). Kapitalunderlaget består av försäkringens värde vid ingången av året (2013). På en pensionsförsäkring med ingående värde på 100 000 kr blir skatten således (100 000 x 1,52 % x 15 % =) 228 kr. Kapitalunderlaget för avkastningsskatt på kapitalförsäkringar (utom kapitalpensioner) ska förutom värdet vid årets ingång bestå av inbetalade premier under året. Av premier som betalas under andra halvåret tas bara halva beloppet med i skatteunderlaget. Den schablonmässiga avkastningen motsvaras av statslåneräntan vid utgången av november månad året före beskattningsåret (2012-11-30 = 1,49 %). Skattesatsen på avkastningen är 30 %. Den skatt som belöper på försäkringens värde vid årets ingång tas av Folksam ut vid ett tillfälle i början på året för både fondförsäkring och traditionell försäkring, oavsett skattekategori P eller K. Skatten för årets premieinbetalningar på en K-försäkring tas ut från respektive premie. Kommunala fastighetsavgifterna ändrade Avgifterna ska följa den årliga förändringen av inkomstbasbeloppet, vilket innebär att högsta avgiften i år är höjd till 7 074 kr för ett småhus med ett taxeringsvärde på 943 200 kr eller mer. Fortfarande gäller begränsningen om högst 75 % av taxeringsvärdet. För småhusägare som vid årets ingång har fyllt 65 år gäller också en begränsning till högst 4 % av inkomsten (spärrbelopp), dock inte lägre spärrbelopp än 3 038 kr. Även avgiften per lägenhet i ett hyreshus ska höjas i takt med inkomstbasbeloppet. För 2013 har avgiften dock genom lagändring sänkts från 1 365 kr till 1 210 kr. Sammanlagt får avgifterna för husets lägenheter inte överstiga 0,3 % av taxeringsvärdet, att jämföras med 0,4 % för 2012. En annan förändring är att från och med inkomståret 2013 blir bostäder som är nybyggda 2012 och därefter helt befriade från kommunal fastighetsavgift i 15 år, både småhus och hyreshus. Tidigare gällde hel avgiftsbefrielse de 5 första åren och halv avgift åren 6 10. De gamla reglerna fortsätter gälla för hus byggda före 2012. SOCIALFÖRSÄKRING Höjd allmän pension Inkomst- och tilläggspensionen har genom den årliga omräkningen höjts med 4,1 %, i snitt 468 kr. Därtill höjdes premiepensionen med 5 % för de som har traditionell försäkring och i snitt med 16 %, 37 kr, för de som har fondförsäkring. De som enbart har garantipension har fått en höjning med 1,1 %. För de som både har inkomst- och garantipension ligger höjningen mellan 1,1 och 4,1 %. För 2014 visar Pensionsmyndighetens prognos däremot på en sänkning med 0,8 %. Från den 1 november 2012 behöver anhöriga normalt inte ansöka om efterlevandepension. Skatteverket lämnar uppgifter om dödsfall till Pensionsmyndigheten, som utreder om någon är berättigad till barnpension, omställningspension eller änkepension. Ansökan om efterlevandepension krävs främst vid utlandsbosättning. 7

I november 2012 infördes också en förenkling för pensionärer med bostadstillägg. De flesta får numera ett tillsvidarebeslut och slipper ansöka varje år. Ändrad karenstid för egenföretagare Riksdagen har beslutat att egenföretagare från och med 2013 ska kunna välja en karenstid för sjukpenning på en dag. Tidigare har den kortaste karenstiden för egenföretagare varit sju dagar. Egenföretagare som blir arbetslösa ska alltid bara ha en karensdag för sjukpenning. RÄTTSFALL MED MERA Fibromyalgi ansågs inte tillräckligt för sjukersättning En kvinna hade haft sjukdomsbesvär sedan 2002 och sjukersättning mellan 2004 och april 2010. Försäkringskassan avslog 2010 hennes ansökan om 75 % fortsatt sjukersättning med motivering att arbetsförmågan inte var nedsatt med minst 25 %. Bedömningen gjordes mot förvärvsarbete på hela arbetsmarknaden och rehabiliteringsmöjligheterna ansågs inte heller vara uttömda. Förvaltningsrätten gjorde en annan bedömning och beviljade sökt sjukersättning om 75 %. Enligt läkarutlåtande kunde kvinnan med anpassad arbetsträning maximalt återfå 25 % arbetsförmåga. Kammarrätten upphävde förvaltningsrättens beslut och fastställde Försäkringskassans beslut. I domskälen angavs att kvinnan haft sjukdomsbesvär sedan ungefär tio år tillbaka. Diagnoserna i maj 2010 fibromyalgi och utmattningssyndrom medgav inga säkra slutsatser om den framtida varaktigheten av sjukdomsbesvären. Därmed var det inte fråga om en sådan stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan som förutsätts för rätt till sjukersättning (Kammarrätten i Jönköpings dom 2012-10-18 i mål nr 509-12.) 8

VIKTIGA SIFFROR 2013 Jfr 2012 Prisbasbeloppet 44 500 kr 44 000 kr Förhöjda prisbasbeloppet 45 400 kr 44 900 kr Inkomstbasbeloppet 56 600 kr 54 600 kr Särskild löneskatt 24,26 % oförändrad Arbetsgivaravgifter 31,42 % oförändrade Näringsidkares fulla egenavgifter 28,97 % oförändrade Löntagares allmänna pensionsavgift 7,00 % oförändrad Särskild premieskatt på 45 % på 95 % av premieinkomsten oförändrad grupplivförsäkring (TGL-bolagens skatt) Statslåneräntan (SLR) 2012-11-30 1,49 % 2011-11-30: 1,65 % Genomsnittlig SLR under 2012 enl Skv 1,52 % 2011: 2,57 % Referensräntan * 1,00 % 1,50 % Högsta sjukpenninggrund. inkomst, SGI 333 750 kr 330 000 kr Högsta pensionsgrundande inkomst, PGI 424 500 kr** 409 500 kr * Referensräntan fastställs halvårsvis och används bl a som underlag för att beräkna dröjsmålsränta. ** Eftersom allmän pensionsavgift först frånräknas måste inkomsten dock ha uppgått till minst 456 700 kr (8,07 inkomstbasbelopp avrundat till närmast lägre hundratal). För ytterligare information, hör av dig till Juridik Person: Lars Andersson, tel 27496, lars.andersson@folksam.se Anette Essehorn, tel 27234, anette.essehorn@folksam.se Lars-Åke Geijron, tel 26245, lars-ake.geijron@folksam.se Heidi Ibring, tel 27130, heidi.ibring@folksam.se Björn Siljeholm, tel 27453, bjorn.siljeholm@folksam.se Pia Takahashi, tel 27072, pia.takahashi@folksam.se 9