Konstruktionsanvisning Överordnat fastighetsautomationssystem

Konstruktionsanvisning Överordnat fastighetsautomationssystem Version 2.0.0, 2018-10-02

2018-10-02 2.0.0 2 (47) Innehåll 1. Allmänna specifikationer... 5 1.1. Beteckningar... 5 1.2. Definitioner... 5 1.3. Dokumentation och mallar... 5 2. Datorkrav... 6 2.1. Installation... 6 2.1.1. Installation Workstation och Webstation... 6 2.1.2. Installation av svenskt språkpaket... 6 2.2. Automatisk säkerhetskopiering... 6 3. System domän och användarkonton... 7 4. Övergripande struktur för EC... 8 4.1. Följande mappar ska finnas i EC... 8 5. Övergripande struktur för ES... 11 5.1. Följande mappar ska finnas i ES:... 11 5.2. Uppkopplade enheter till ES:... 13 6. Paneler och TGML bilder:... 14 6.1. För nya områden och fastigheter... 14 6.2. Bild på områdesnivå:... 16 6.3. Driftstatusbild på fastighetsnivå:... 17 6.4. Panel på aggregatnivå:... 18 7. Övergripande struktur för AS... 20 7.1. Definition av punkter anslutna till IO moduler... 20 7.2. Uppkopplade enheter till AS:... 21 7.2.1. LonWorks:... 21 7.2.2. Modbus RTU och Modbus TCP:... 23 7.2.3. BACnet MSTP och BACnet IP... 24 8. Beskrivning av mapparna i en AS... 26 8.1. Mappstruktur för varje delsystem:... 26 8.2. Bilder... 27 8.3. Diagram... 27 8.3.1. Trenddiagram för luftbehandling... 27 8.3.2. Trenddiagram för värme primär... 28 8.3.3. Trenddiagram för värme sekundär... 28 8.3.4. Trenddiagram för tappvarmvatten... 28

2018-10-02 2.0.0 3 (47) 8.3.5. Trenddiagram för kylsystem... 28 8.4. Dokument... 28 8.5. Larm... 29 8.5.1. Definition av larm... 29 8.5.2. Larmprioritet... 31 8.5.3. Larmkategori... 31 8.5.4. Larmvisning... 31 8.6. Program... 31 8.7. Tidsschema... 32 8.7.1. Kalender... 32 8.8. Trendloggar i AS... 33 8.9. Trendlogar i extern BACnet Enhet... 33 8.10. Utökad trendloggning... 34 8.11. Variabler... 35 9. Bilaga 1... 36 9.1. Systembeteckningar... 36 9.2. Beteckning av komponenter... 37 9.3. Utförande av komponenter i processbild... 38 9.3.1. Givare reglerande med frysskyddsfunktion... 38 9.3.2. Givare reglerande allmänt... 38 9.3.3. Givare allmänt... 39 9.3.4. Styrkurva... 39 9.3.5. Reglerande ställdon med frysvaktsfunktion.... 39 9.3.6. Reglerande ställdon allmänt... 40 9.3.7. Ställdon allmänt... 40 9.3.8. Ställdon digitalt med brandspjällsfunktion... 40 9.3.9. Reglerande värmeåtervinning... 41 9.3.10. Motor... 41 9.3.11. Frekvensomformare... 42 9.3.12. Förbrukningsmätare... 42 9.3.13. Timer... 42 9.3.14. Larm Allmänt... 43 9.3.15. Driftfall... 43 9.3.16. Tidsschema... 43 9.4. Komponentnumrering för styr- och övervakningsenheter... 44 9.4.1. Givare... 44

2018-10-02 2.0.0 4 (47) 9.4.2. Vakter... 45 10. Bilaga 2... 47 10.1. Färger i processbilder... 47

2018-10-02 2.0.0 5 (47) 1. Allmänna specifikationer Denna handbok beskriver systemuppbyggnaden för konfiguration och konstruktion av överordnat system Specifikationen omfattar bl. a. krav inom följande områden: Logiskt och konsekvent användargränssnitt Larm Grafik och paneler, för responsiva funktioner i Webstation Trendloggning 1.1. Beteckningar Beteckningar och namn på mappar och objekt ska skrivas med stor första bokstav. Förkortningar som namn på mappar ska undvikas. Exempel: Larm, Variabler Undantag är förkortningar och beteckningar av delsystem som skrivs med stora bokstäver (versaler). Exempel: LB01, VS2. 1.2. Definitioner I detta dokument används följande definitioner: AS ES EC MPx Automation Server Enterprise Server Enterprise Central SmartX Controller MP-C och/eller MP-V IO In- och utgångar Rekommenderade förkortningar för delsystem och variabler finns i Bilaga 1 i detta dokument. 1.3. Dokumentation och mallar Efterhand som systemet blir större, blir det många IP anslutna enheter. Det ska därför alltid finnas ett dokument med en tabell där alla enheters IP adress finns angivna.

2018-10-02 2.0.0 6 (47) 2. Datorkrav Dator och Panel PC som kör Workstation, Webstation, Enterprise Server och Enterprise Central: Prestanda ska minst motsvara den rekommenderade nivån som anges i databladet för respektive programvara och aktuell version. 2.1. Installation 2.1.1. Installation Workstation och Webstation Workstation främst avsedd för konfiguration och systemförändringar installeras denna på dator avsedd för systemunderhål. Webbserver för Webstation ingår i installation av Enterprise Server, klientprogram eller insticksprogram för webstation behöver ej installeras på kundmaskin, utan nås via webbläsare. 2.1.2. Installation av svenskt språkpaket I kunddatorer med Workstation, ska svenskt språkpaket vara installerat och konfigurerat. Svenskt språkpaket för Webstation ska vara installerad i samtliga servrar, EC, ES och AS för att tider och larm ska visas korrekt vid användning av Webstation. 2.2. Automatisk säkerhetskopiering Default inställning av säkerhetskopiering ska vara aktiverad i Enterprise Server. Det innebär säkerhetskopiering av ES och underliggande AS en gång per vecka söndagar kl 01:00.

2018-10-02 2.0.0 7 (47) 3. System domän och användarkonton Systemet ska levereras med en System domän med namnet EBO som samtliga servrar ansluts till. Den ska innehålla nedanstående standardiserade arbetsytor och användarkontogrupper. Användargrupper: Användargrupper ska finnas i fem nivåer. De definierar behörighet för de användare som tillhör gruppen. Följande användarkontogrupper ska finnas i domänen EBO. Användare Endast läsbehörighet Driftansvariga Fullständig behörighet att ändra men ingen behörighet till Systemmappen Programansvariga Fullständig behörighet att ändra och viss behörighet till Systemmappen (administration av användare och användargrupper) Typ-Programansvariga Fullständig behörighet att ändra, viss behörighet till Systemmappen (administration av användare och användargrupper), hantering av typ bibliotek. Systemansvariga Full Fullständig behörighet till hela anläggningen.. Användarkonto: Användarkonto i domänen EBO, bestäms av kund. Användarkonto ska alltid kopplas till en av ovanstående användarkontogrupper i domänen EBO.

2018-10-02 2.0.0 8 (47) 4. Övergripande struktur för EC Namn på EC: Namn på EC sätts normalt till EC 4.1. Följande mappar ska finnas i EC Gäller endast då EC nyttjas, och för 2 olika användarfall. Användarfall : A och B: A. Då EC nyttjas för att sammankoppla fler ES utspridda på fler distrikt/orter Central: QuickStart: Innehåller gemensamma funktioner för hela anläggningen. Innehåller snabbhandledning för användare. B. Då EC endast nyttjas för att sammankoppla fler ES i syfte att expandera antalet uppkopplade AS överstigandes max antal för en enstaka ES. Områden: Översikt: QuickStart: Innehåller en mapp för varje område. Innehåller gemensamma funktioner för av alla ES betjänade anläggningar Innehåller snabbhandledning för användare.

2018-10-02 2.0.0 9 (47) EC Användarfall A EC Användarfall B

2018-10-02 2.0.0 10 (47) Under mappen Central samt mappar för fastigheter och områden skapas följande mappstruktur. Innehåll i dessa beskrivs närmare i kapitlet Beskrivning av mappar. Namn på mapp Bilder Diagram Dokument Larm Program Tidsschema Trendloggar Variabler Innehåller Funktionsbild övergripande Trenddiagram Driftkort och anteckningssida Larmobjekt Programobjekt Tidsscheman Trendloggar och utökade trendloggar Publika variabler för systemet Dessutom ska flöjande vyer sparas i denna mapp med följande namn Händelsevy Händelsevy för hela systemet. Larmhändelser Larmhändelser för driftlarmer (Pri 1-3) Värdeändringar Värdeändringar i systemet. Larmvy Larmvy för driftlarm i hela systemet Systemlarmvy Larmvy för systemlarm Övervakningsvy Övervakningsvy avsedd för övervakning av specifikt utvalda värden (programansvarig) För Larmvy sätts filtrering upp för att filtrera ut och visa prioritet 1-3. För Systemlarmvy sätts filtrering upp för att filtrera ut och visa prioritet 4-999. För Händelsvy görs ingen bortfiltrering på EC nivå. Om det finns funktioner eller objekt som berör en hel EC, t.ex. kalender, eller centrala koppling mot exempelvis EnergyExpert. ska de placeras i en med namnet Gemensamma funktioner.

2018-10-02 2.0.0 11 (47) 5. Övergripande struktur för ES Namn på ES: Namn på ES sätts normalt till ES1 Vid användande av EC där fler ES utspridda på fler distrikt/orter/områden skall anslutas, döpes ES lämpligtvis till betjänat distrikt/ortnamn/område eller likvärdigt. 5.1. Följande mappar ska finnas i ES: Fastigheter: Innehåller en mapp för varje fastighet där gemensamma funktioner för en fastighet finns som inte är kopplad till en specifik AS. Områden*: Översikt*: Innehåller en mapp för varje område. Innehåller gemensamma funktioner för av hela ES betjänade anläggningar *Om EC används i syfte att skala upp för möjlighet till fler uppkopplade AS (Användarfall B), flyttas nivå Översikt och Område upp till EC nivå. QuickStart: Innehåller snabbhandledning för nya användare.

2018-10-02 2.0.0 12 (47) Mappen Översikt skall inneha följande mappstruktur. Innehåll i dessa beskrivs närmare i kapitlet Beskrivning av mappar. Namn på mapp Bilder Diagram Dokument Larm Program Tidsschema Trendloggar Variabler Innehåller Funktionsbilder Trenddiagram Driftkort och andra dokument Larmobjekt Programobjekt Tidsscheman Trendloggar och utökade trendloggar Publika variabler för systemet Förutom ovan skall vyer med följande namn finnas på nivå Översikt Händelsevy Händelsevy för hela systemet. Larmhändelser Larmhändelser för driftlarmer (Pri 1-3) Larmvy Larmvy för driftlarm i hela systemet (Pri 1-3) Systemlarmvy Larmvy för systemlarm (Pri 4-999) Värdeändringar Värdeändringar i systemet. Övervakningsvy Övervakningsvy avsedd för övervakning av specifikt utvalda värden Om det finns funktioner eller objekt som berör en hel ES, t.ex. kalender så ska de placeras i en med namnet Gemensamma funktioner. I mappen Områden skapas mappar för samtliga områden vilka ska inneha följande mappstruktur. Innehåll i dessa beskrivs närmare i kapitlet Beskrivning av mappar. Namn på mapp Bilder Diagram Dokument Larm Program Tidsschema Trendloggar Variabler Innehåller Funktionsbilder Trenddiagram Driftkort och andra dokument Larmobjekt Programobjekt Tidsscheman Trendloggar och utökade trendloggar Publika variabler för områdesnivå

2018-10-02 2.0.0 13 (47) I mappen Fastigheter skapas mappar för samtliga fastigheter vilka ska inneha följande mappstruktur. Innehåll i dessa beskrivs närmare i kapitlet Beskrivning av mappar. Namn på mapp Bilder Diagram Dokument Larm Program Tidsschema Trendloggar Variabler Innehåller Funktionsbilder Trenddiagram Driftkort och andra dokument Larmobjekt Programobjekt Tiddscheman Trendloggar och utökade trendloggar Publika variabler för fastighetsnivå 5.2. Uppkopplade enheter till ES: Mappstruktur för uppkopplade enheter till en ES ska definieras på samma sätt som uppkopplade enheter i en AS. Se avsnittet Uppkopplade enheter till AS.

2018-10-02 2.0.0 14 (47) 6. Paneler och TGML bilder: 6.1. För nya områden och fastigheter När nya områden eller fastigheter läggs till i systemet, ska de följa samma struktur som de ursprungliga objekten Paneler på översiktsnivå : För att användaren ska kunna se översikts- och flödesbilder och samtidigt få en användarvänlig navigering i systemet, är användargränssnittet uppbyggt med Arbetsytor som innehåller Översiktsbild och MenyObjekt som placeras i mappen Översikt. Nivå Område (Norr, Syd etc) behövs ej på mindre system med fåtal fastigheter. (Bestäms av kund) Meny objektets struktur byggs enligt följande uppbyggnad: Länkade till Område/Driftstatus från Mappen bilder för respektive Område/Fastighet. Länkade till paneler för respektive system. Se avsnitt Systempanel

2018-10-02 2.0.0 15 (47) Menyobjekt övergripande e Menyobjekt System är inte tillgänglig i arbetsytorna Användarvy och Driftanvändarvy. Layout arbetsyta systemarbetsvy För EC i användarfall A läggs samtliga ES:ars övergripande menyobjekt upp i arbetsytan för möjlighet till övergripande växling mellan olika ES:ar enligt nedan: Vyerna Systemlarm, Händelser och Visa är ej tillgängliga i arbetsytorna Typarbetsvy, Driftanvändarvy och Användarvy Vyerna Värdeändringar och Larmhändelser är ej tillgänglig i arbetsytorna Typarbetsvy och Användarvy. Bilder på översiktsnivå Följande TGML bilder ska användas: Översikt: Huvudbild för hela systemet innehållandes länkar till respektive område (alt direkt till fastighet vid få antal fastigheter)

2018-10-02 2.0.0 16 (47) 6.2. Bild på områdesnivå: TGML-bilder Områdesöversikt Med områdets samtliga fastigheter Avvikelsesymboler visas endast om systemet skall levereras med avvikelsehantering (Tillval) Bild Översikt på områdesnivå Detta är en översiktsbild för det aktuella området.

6.3. Driftstatusbild på fastighetsnivå: TGML-bilder 2018-10-02 2.0.0 17 (47) Driftstatusbild med driftstatusboxar för fastighetens system Avvikelsesymboler visas endast om systemet skall levereras med avvikelsehantering (Tillval) Bild Driftstatus på fastighetsnivå Driftstatus är en översiktsbild med driftstatusboxar för den aktuella fastighetens samlade VSxx VVxx KBxx och LBxx system. Driftstatus boxar skall överskådligt presentera hur ett systems huvudregulatorer i form av temperatur reglering samt tryck/flödesreglering ligger till mot aktuellt börvärde. Utsignal för styrsignaler värme, återvinning och kyla för respektive system skall överskådligt presenteras via liggande staplar. Infoboxar skall via färg på boxen indikera om system står still via grått sidhuvud för box. Driftstatus box skall via symbol larmklocka även presentera om system står i larmläge. (Utlöst eller Utlöst kvitterat) Driftstatusbild skall automatiskt ordna in sig och sorteras upp efter skärmstorlek.

2018-10-02 2.0.0 18 (47) 6.4. Panel på aggregatnivå: Systembildsvyer Sidhuvud Bildyta Notification Area med Infoboxar Drawer med driftfall/driftval boxar och tidkanal för start/stopp av system. Knappar för konfiguration, avvikelsehantering, samt drifttidsmätning visas endast om dessa tillval valts till. (Ej standard) Menyobjekt Återställningsknapp för system som kräver manuell återställning framträder vid trippat system. I detta exempel är delsystemets namn LB01. Infoboxar, drawer och sidhuvud anpassas och skjuts undan utefter vilken typ av enhet som man ansluter med (dator, telefon, platta). Infoboxar och drawer skall gå att få åtkomliga oavsett gränssnitt. NotificationArea I bildens notification area pesenteras olika typer av Infobuttons, Alarmbuttons och Statusbuttons. Infobuttons skall finnas för följande funktioner: Larm - som presenterar antal aktiva larm för aktuellt system Avvikelse - som presenterar antal aktiva avvikelser (Option) Verkningsgrad - som presenterar verkningsgrad för värmeväxlare. Drifttid - som presenterar drifttid för aggregat/pumpar (Option) Alarmbuttons skall finnas för larm som inte har någon komponenttillhörighet, tillika för allvarliga larm som stoppar systemet, såsom frysvakt, brandlarm, korsvisförregling, etc. Statusbuttons skall finnas för signaler som inte har någon komponenttillhörighet.

2018-10-02 2.0.0 19 (47) Bilder på aggregatnivå Följande mappar från systemträdet länkas upp till systemets menyobjekt. Diagram Dokument: Systembild Kurvor Tidsschema Trendloggar Innehåller systemets samtliga trenddiagram. Innehåller information, såsom driftkort och andra dokument. Innehåller flödesbild över systemet. Innehåller systemets samtliga kurvor. Innehåller systemets samtliga Tidsscheman. Innehåller systemets samtliga trendloggar. Följande vyer från systemträdet länkas upp till systemets menyobjekt. Händelsevy Larmvy IO Punkter Utfiltrerad händelsevy för systemet Utfiltrerad larmvy för systemet Sökobjekt mot enhetens IObus med ut filtrerat resultat mot aktuellt delsystem.

2018-10-02 2.0.0 20 (47) 7. Övergripande struktur för AS Namn på AS: Ska vara namnet på byggnaden följt av beteckning på det apparatskåp där enheten finns installerad. Mellanslag är tillåtna. Exempel: Fastighet A AS1. 7.1. Definition av punkter anslutna till IO moduler Punkter som är kopplade till IO modulerna, finns under systemmappen IO Bus. De ska definieras enligt följande: Namn: Sätts ihop av delsystemets beteckning och punktens namn som finns i projekteringsunderlaget. Om inget projekteringsunderlag finns ska namnet anges enligt standard. Se Bilaga 1. Exempel: Namn LB01-GT11 LB01-GP71 LB01-SV21 VS02-GT11 Beskrivning Tillufttemperatur Fläktvakt givare Styrsignal värmeventil Tilloppsgivare Skyltning på IO moduler På IO moduler för AS-P med möjlighet till handmanöver ska skylt finnas som identifierar punktens namn. Tillförlitlighetsnivå: På analoga ingångar som definieras för thermistor, ställs dessa in så att larm om givarfel utlöses. På övriga typer av analoga insignaler t.ex. 0-10 V, definieras inget larm om givarfel.

2018-10-02 2.0.0 21 (47) 7.2. Uppkopplade enheter till AS: Gränssnitt för LonWorks, Modbus eller BACnet ges följande namn. Genom att lägga in ett utropstecken först i namnet, hamnar de högst upp i trädstrukturen ovanför mapparna.!bacnet!lonworks!modbus Om man har flera uppkopplingar till samma typ av fältbuss, t.ex. både Modbus TCP och Modbus RTU, ska detta framgå av namnet. 7.2.1. LonWorks: Generella LonWorks enheter Då LonWorks-enheter finns anslutna till AS, skapas en mapp för varje delsystem med LonWorks-enheter. Exempel: Våning 1 Xenta enheter i apparatskåp Då LonWorks-enheter finns anslutet till AS via IP eller via kabel, skapas en mapp för varje delsystem med Xenta-enheter. Denna mapp ger samtidigt namnet till Xenta-gruppen. Exempel: AS12 Normalt ska varje apparatskåp utgöra en Xentagrupp. Det viktigt att man har ett strukturerat sätt att namnge all hårdvara så att förväxling undviks. Med detta system behålls strukturen då nätverket utvidgas.

2018-10-02 2.0.0 22 (47) Exempel: Beteckning på Xentagrupp: Beteckning på tredje Xenta: Beteckning på första I/O modul: AS12 AS12_X3 Module1 Logiska funktioner för enheterna i LonWorksnätet ska läggas i mapp för respektive delsystem direkt under AS Namn på Menta-filer som skapas i projektet ska innehålla namn på Xenta enheten. T.ex. HusA_AS12_X3.mta. Xentagrupp Xentaenhet Gruppmaster Xentaenhet LonWorks enheter Här läggs de logiska funktionerna för LonWorks enheterna (Bilder, diagram, variabler etc.)

2018-10-02 2.0.0 23 (47) 7.2.2. Modbus RTU och Modbus TCP: Då Modbus-enheter finns anslutet via RTU eller TCP, bör följande mappstruktur skapas för varje delsystem med Modbus-enheter. Signaler och mappar läggs under sitt gränssnitt. Om Modbus enhet innehåller fler än ett delsystem, utökas strukturen med system nivå. Namn på Interface bör inledas med ett utropstecken så att de hamnar överst i aktuell mapp. Exempel: Modbus registergrupper Definierade Modbus-punkter ska ligga i mappen ModbusVariabler. Modbus

2018-10-02 2.0.0 24 (47) 7.2.3. BACnet MSTP och BACnet IP Då BACnet-enheter finns anslutet via MSTP eller IP, bör följande mappstruktur skapas för varje delsystem med BACnet-enheter. Signaler struktureras upp i mappar under Application på respektive enhet. Om BACnet enhet innehåller fler än ett delsystem, utökas strukturen med system nivå. En BACnet IP enhets namn bör även innehålla Fastighets beteckning för att tydliggöra dess faktiska placering samt ev löpnummer då fler enheter kan vara placerade i samma apparatskåp. Exempel: Byggnad B AS08 1 Namn på Interface bör inledas med ett utropstecken så att de hamnar överst i aktuell mapp. Exempel BACnet med enhet under MSTP:

2018-10-02 2.0.0 25 (47) SmartX Controller MPx Förutom ovan gäller att för MPx enheter skall även mappen IO och sökobjekt för IO Bus finnas för effektivt ingenjörsarbete.

8. Beskrivning av mapparna i en AS 8.1. Mappstruktur för varje delsystem: 2018-10-02 2.0.0 26 (47) Delsystem anges enligt namn i projekteringsunderlag: Exempel: LB01, VP, VS3-1 Dessutom ska en mapp finnas direkt under varje AS och ES med namnet Gemensamma funktioner.

2018-10-02 2.0.0 27 (47) Mappar Följande funktionsmappar ska finnas för varje delsystem: Namn på mapp Bilder Diagram Dokument Larm Program Tidsschema Trendloggar Variabler Innehåller Funktionsbilder, och kurvbilder Trenddiagram Driftkort Larmobjekt Programobjekt Tidsschema Trendloggar och utökade trendloggar Variabler för samtliga in- och utsignaler i delsystemet Dessutom ska vyer och paneler för ett delsystem sparas i denna mapp med följande namn Händelsevy Larmvy LB02 Filtrerad händelsevy för ett delsystem Filtrerad larmvy för ett delsystem Panel för delsystemet namngivet med systembeteckningen 8.2. Bilder I denna mapp läggs alla bilder för delsystemet. Beskrivning av dessa finns i avsnittet TGML bilder. 8.3. Diagram I denna mapp läggs alla sparade trenddiagram för delsystemet: För att trenddiagram ska kunna visas, måste trendloggas konfigureras för samtliga loggade värden nedan. Inställning av trendloggar är beskrivet i avsnitt Trendloggar. Diagram ska konfigureras med Tidsläge = Relativ och Tidsintervall = 1 timme. I beskrivningen för trenddiagram ska fastighetens och delsystemets beteckning skrivas in. De kommer då att visas i huvudet på trenddiagrammet. Exempel: Fastighet 1 LB01 8.3.1. Trenddiagram för luftbehandling Trenddiagram med följande namn ska finnas för luftbehandling Reglering Ärvärde, börvärde och styrsignal

2018-10-02 2.0.0 28 (47) Ställdon Temperaturer Tryckreglering Flödesreglering Samtliga ställdon Samtliga temperaturgivare, och ev. temperaturverkningsgrad Ärvärde, beräknat börvärde och utsignal. Ärvärde, beräknat börvärde och utsignal. 8.3.2. Trenddiagram för värme primär Trenddiagram med följande namn ska finnas för primärt värmesystem Temperaturer Samtliga temperaturgivare 8.3.3. Trenddiagram för värme sekundär Trenddiagram med följande namn ska finnas för värmesystem Reglering Ärvärde, börvärde och styrsignal Ställdon Samtliga ställdon Temperaturer Samtliga temperaturgivare. Tryckreglering Ärvärde, beräknat börvärde och utsignal. Flödesreglering Ärvärde, beräknat börvärde och utsignal. 8.3.4. Trenddiagram för tappvarmvatten Trenddiagram med följande namn ska finnas för tappvarmvattensystem Reglering Ärvärde, börvärde och styrsignal Ställdon Samtliga ställdon Temperaturer Samtliga temperaturgivare 8.3.5. Trenddiagram för kylsystem Trenddiagram med följande namn ska finnas för köldbärarsystem Reglering Ärvärde, börvärde och styrsignal Ställdon Samtliga ställdon Temperaturer Samtliga temperaturgivare. Tryckreglering Ärvärde, beräknat börvärde och utsignal. Flödesreglering Ärvärde, beräknat börvärde och utsignal. Diagram för flödes- och tryckreglering definieras endast då motsvarande reglering finns i applikationen. 8.4. Dokument I denna mapp läggs driftkort för delsystemet. Följande beteckningar ska användas för objekten: Driftkort En dokument som innehåller driftkortet i PDF-format.

2018-10-02 2.0.0 29 (47) 8.5. Larm Larm ska länkas till respektive komponents ID i aktuellt delsystem, dessutom skall ett summalarmsobjekt för hela systemet vara placerad i bildens notification area som finns på höger sida. Samtliga larm för systemet skall också definieras med ett larmprefix för att få en tydlig presentation i larmvyn. Larmprefix för ett systemlarm definieras enligt nedan exempel: Ex: Område Norr-Fastighet B-LB02-8.5.1. Definition av larm Gränsvärdeslarm Använd Larm om överskridet intervall eller Larm om överskridet referensintervall. Även om det är möjligt att definiera både låg- och höggräns i samma larmdefinition, skapas ett separat larmobjekt för höggräns och ett för låggräns. Exempel GT11_LL GT11_HL GT41_Klimatlarm Exempel på larmtext Låg tillufttemperatur. Hög tillufttemperatur Larm med kombinerad låg- och höglarmgräns.

2018-10-02 2.0.0 30 (47) Givarfel Använd Numrerade larm. med attributet Tillförlitlighet. Larmet ska vara aktivt för följande tillstånd: Över intervallet Under Intervallet Avbrott Kortslutning Exempel på namn GT11_GF Exempel på larmtext Givarfel Driftfel Använd Ändring av tillståndlarm där man jämför driftindikeringen med manöversignalen. Exempel på namn TF1_DS TF1_HM GT81_FT Exempel på larmtext Driftstopp. Handmanöver. Frysrisk.

2018-10-02 2.0.0 31 (47) 8.5.2. Larmprioritet Normalt används tre prioritetsnivåer, 1,2 och 3 där 3 är den lägsta prioriteten. Prioriteten för utlöst och återställt larm ska vara samma. Då Xenta enheter som programmeras med Menta ansluts, får dessa larm prioriteten 100, 200, 300 etc. Detta ska ändras till 1, 2 och 3 så att numreringen av prioriteten blir lika för alla larm.!lonworks 8.5.3. Larmkategori Larmkategori används inte som standard. Kan användas då man vill ha olika larmbehandling för olika fastigheter. Används endast vid behov. 8.5.4. Larmvisning Följande färger och fonter ska användas vid visning av larm: Larmsymbolsfärg Teckensnittsfärg Kvitterat ej Gul #FFFFFF99 Svart #FF000001 återställt Larm Röd #FF990000 Vit #FFFFFFFF Blockerat Vit #FFFFFFFF Svart #FF000001 Fel Blå #FF6699CC Vit #FFFFFFFF Återställt Grön #FF66CC66 Svart #FF000001 8.6. Program I denna mapp läggs samtliga programobjekt för delsystemet. Program kan vara blockprogram, scriptprogram eller scriptfunktioner. Programfunktionen ska delas upp i lämpliga moduler. Vilket gör det enklare att återanvända funktioner och varje programblock blir mindre och därmed mera överskådligt. Exempel på namn för programmoduler för ventilation: LB01 Ventilation Exempel på namn för programmoduler för värme:

2018-10-02 2.0.0 32 (47) VS01 Värme VV01 Tappvarmvatten Namn på Funktionsblocksfiler och scriptfiler som skapas i projektet ska ges samma namn som Programmets namn med tillägg av delsystemets beteckning. Exempel: LB01 Ventilation.mta. 8.7. Tidsschema I denna mapp läggs de Tidsscheman som används i delsystemet. Samtliga Tidsscheman ska vara åtkomliga från funktionsbild. Följande beteckningar ska användas för objekten: TID_Drift TID_Dagdrift TID_Högfart TID_Pumpmotion TID_Nattkyla Tidsschema som styr start och stopp. Tidsschema som styr sänkning eller höjning. Tidsschema som anger tider för forcerad drift. Tidsschema som anger tider för pumpmotionering Tidsschema som styr nattkyla. 8.7.1. Kalender Kalendrar som är gemensamma för flera delsystem, ska finna i mappen Gemensamma funktioner.

2018-10-02 2.0.0 33 (47) 8.8. Trendloggar i AS En mapp med namnet Trendloggar ska finnas i varje delsystem. Samtliga variabler som ska visas i Trenddiagram ska loggas definieras enligt nedanstående tabell. Analoga och digitala värden loggas med intervalltrendlogg Typ Intervall Min. ändring Loggutrymme Värme/Vent/Kyl-givare 10 min 0,1 30 dagar Tappvarmvatten 1 min 0,1 30 dagar Rumsgivare 10 min 0,1 30 dagar Utetemperatur 30 min 0,1 1000 dagar Ställdon 10 min 1 % 30 dagar Tryck i luft 10 min 10 Pa 30 dagar Tryck i vätska 10 min 0,1 kpa 30 dagar Flöde i luft och vätska 10 min 0,1 l/s 30 dagar Ljus inomhus 10 min 10 lux 30 dagar Ljus utomhus 10 min 50 lux 30 dagar Relativ fuktighet 10 min 1 % RH 30 dagar Digitala signaler 10 min 0,1 30 dagar 8.9. Trendlogar i extern BACnet Enhet En mapp med namnet Trendloggar ska finnas i varje delsystem. Samtliga variabler som ska visas i Trenddiagram ska loggas definieras enligt nedanstående tabell. Analoga och digitala värden loggas med intervalltrendlogg Typ Intervall Min. ändring Loggutrymme Värme/Vent/Kyl-givare 10 min 0,1 5 dagar Tappvarmvatten 1 min 0,1 5 dagar Rumsgivare 10 min 0,1 5 dagar Utetemperatur 30 min 0,1 5 dagar Ställdon 10 min 1 % 5 dagar Tryck i luft 10 min 10 Pa 5 dagar Tryck i vätska 10 min 0,1 kpa 5 dagar Flöde i luft och vätska 10 min 0,1 l/s 5 dagar Ljus inomhus 10 min 10 lux 5 dagar Ljus utomhus 10 min 50 lux 5 dagar Relativ fuktighet 10 min 1 % RH 5 dagar Digitala signaler 10 min 0,1 5 dagar

2018-10-02 2.0.0 34 (47) 8.10. Utökad trendloggning Om krav finns på lagring under längre tid än 30 dagar, ska, motsvarande trendlogg kompletteras med en Utökad Trendlogg som motsvarar specifikt krav för anläggningen. Den utökade trendloggen ska ha suffixet Utökad. Exempel: Namn på trendlogg: LB01-GT11_Logg Namn på utökad trendlogg LB01-GT11_Logg Utökad Utökade trendloggar läggs i mappen Trendloggar för respektive fastighet i ES, sorterade efter delsystem. Exempel: LB01-GT11_Logg Utökad Då en utökad trendlogg har definierats, måste denna vara länkad till aktuella trenddiagram istället för den ordinarie trendloggen.

2018-10-02 2.0.0 35 (47) Mätarställning loggas med Trendlogg Mätare Samtliga mätvärden från mätare loggas med trendlogg, kompletterad med utökad trendlogg i ES enligt följande: Signal Intervall Loggutrymme Mätarställning 1 timme 740 dagar Exempel på namn vid loggning av mätarställning för energi MQ01_Q_Logg MQ01_Q_Logg Utökad 8.11. Variabler En mapp med namnet Variabler ska finnas i varje delsystem. I den läggs en variabel för varje publik signal i FB och scriptprogram. Dessa variabler binds till samtliga funktioner som använder det aktuella värdet. Namnet på variablerna ska följa den standard som finns i Bilaga 1 Exempel: GT11_B SV21_PB

2018-10-02 2.0.0 36 (47) 9. Bilaga 1 9.1. Systembeteckningar Standard för hur delsystem ska betecknas: BEL Belysningsanläggning CA Cirkulationsaggregat (som ej kan kopplas till luftbehandlingssystem) D Dagvattensystem EXP Expansionssystem (endast för system som ej kan härledas till VP, VS, KM eller ÅV) FA Frånluftsfläkt (som ej kan kopplas till luftbehandlingssystem) FS Frysrum G Gas HAL Halonanläggning HK Handikapptoalett HS Hissanläggning KA Kylaggregat (sammansatta) KB Köldbärarsystem KD Konstantflödessystem KM Kylmediesystem KV Kallvattensystem KY Kylanläggning LB Luftbehandlingssystem LK Separat luftkylare (som ej kopplas till luftbehandlingssystem) LR Luftreningsaggregat LV Luftvärmare (som ej kopplas till luftbehandlingssystem) O Oljesystem PL Portlåsanläggning (tidstyrning av dörrar etc.) S Spillvattenanläggning SPR Sprinkleranläggning ST Ställverk STYR Apparatskåp i styr- och övervakningsanläggning TA Tilluftsaggregat (som ej kan kopplas till luftbehandlingssystem) TL Tryckluftssystem V Vätska i allmänhet VA Varmluftsaggregat VD Variabelflödesdonssystem VP Värmekrets primär VS Värmekrets sekundär VV Varmvattensystem ZON Zonreglering ÅA Återluftsaggregat (som ej kopplas till luftbehandlingssystem) ÅV Återvinningssystem ÖA Överluftsaggregat (som ej kopplas till luftbehandlingssystem)

2018-10-02 2.0.0 37 (47) 9.2. Beteckning av komponenter Komponent betecknas enligt följande tabell. Enskild punktbeteckning AS Automatsäkring CF Cirkulationsfläkt EXP Expansionskärl FF Frånluftsfläkt GE Givare effekt GF Givare flöde GI Givare ström GL Givare läge GM Givare fuktighet GP Givare tryck GRP Elgrupp GS Givare hastighet GT Givare temperatur GU Givare spänning GX Givare övrigt HD Hjälpdon KK Kylkompressor LK Luftkylare LKÅ Luftkylare återvinning LR Luftrenare LV Luftvärmare LVÅ Luftvärmare återvinning ME Mätinstrument effekt MF Mätinstrument flöde MI Mätinstrument ström ML Mätinstrument läge MM Mätinstrument fuktighet MP Mätinstrument tryck MQ Energimätare (integreringsverk) MS Mätinstrument hastighet MT Mätinstrument temperatur MX Mätinstrument övrigt NL Nödlarm OMF Omformare OV Omvandlare, fjärreostat P Pump R Rum REG Regulator SN Timer ST Spjällställdon SV Ventil TF Tilluftsfläkt VKA Vattenkylaggregat VÅ Luftvärmeväxlare för värmeåtervinning ÅF Återluftsfläkt ÅLF Ångluftfuktare

2018-10-02 2.0.0 38 (47) 9.3. Utförande av komponenter i processbild 9.3.1. Givare reglerande med frysskyddsfunktion Beskrivning av komponent: Givare som mäter temperatur i värmebatteri och skyddar värmebatteri i ett luftbehandlingssystem. Utseende i processbild: Signal omfattning och Suffix: Beskrivning Processvärde Beräknat Börvärde Larmgräns Frysvakt Börvärde retur stoppat system Börvärde retur vid drift Återställning frysvakt Larm Utlöst Frysvakt Larm Givarfelslarm Suffix (Utan Suffix) _BB _LLG _RET_B _MIN_B _ÅTSTART _FT _GF 9.3.2. Givare reglerande allmänt Beskrivning av komponent: Givare som mäter och reglerar, oavsett storhet och oavsett systemtyp. Utseende i processbild: Signal omfattning och Suffix: Beskrivning Processvärde Beräknat Börvärde Grundbörvärde Differens Låglarm Differens Höglarm Larmfördröjning Dödzon Larm Låglarm Larm Höglarm Larm Givarfelslarm Suffix (Utan Suffix) _BB _B _LLD _HLD _LT _DZ _LL _HL _GF

2018-10-02 2.0.0 39 (47) 9.3.3. Givare allmänt Beskrivning av komponent: Övrig givare som mäter, larmar eller styr, oavsett storhet och oavsett systemtyp. Utseende i processbild: Signal omfattning och Suffix: Beskrivning Suffix Processvärde (Utan Suffix) Larmfördröjning* _LT Låglarm gräns* _LLG Höglarm gräns* _HLG 9.3.4. Styrkurva Larm Låglarm* Larm Höglarm* Larm Givarfelslarm* Beskrivning av komponent: Styrkurva med minst 2 brytpunkter oberoende av storhet. _LL _HL _GF Utseende i processbild: Signal omfattning och Suffix: Beskrivning Brytpunkt Kurva (Indata) Brytpunkt Kurva (Utdata) Brytpunkt Kurva (Indata) Brytpunkt Kurva (Utdata) Ytterligare n brytpunkter lika ovan* Parallellförskjutning kurva Suffix _X1 _Y1 _X2 _Y2 _Xn, _Yn _FS 9.3.5. Reglerande ställdon med frysvaktsfunktion. Beskrivning av komponent: Reglerande ställdon för värmebatteri i luftbehandlingssystem med frysvaktsfunktion och reglering. Utseende i processbild: Signal omfattning och Suffix: Beskrivning Styrsignal värmeventil Värmereglering P-Band Värmereglerig I-Tid Värmereglering D-Tid Minbegränsnings reg. P-band Minbegränsnings reg. P-band Minbegränsnings reg. P-band Varmhållningsreglering P-band Varmhållningsreglering P-band Varmhållningsreglering P-band Larm Minbegränsning aktiv Suffix (Utan Suffix) _PB _IT _TD MIN_PB MIN_IT MIN_TD RET_PB RET_IT RET_TD MIN_L

2018-10-02 2.0.0 40 (47) 9.3.6. Reglerande ställdon allmänt Beskrivning av komponent: Analogt ställdon för spjäll, eller ventil. Utseende i processbild: Signal omfattning och Suffix: Beskrivning Styrsignal ställdon Reglering P-Band Reglerig I-Tid Reglering D-Tid Suffix (Utan Suffix) _PB _IT _TD 9.3.7. Ställdon allmänt Beskrivning av komponent: Analogt eller digitalt ställdon för spjäll, eller ventil. Med eller utan styrande/larmande funktion Utseende i processbild: Signal omfattning och Suffix: Beskrivning Styrsignal ställdon (analogt) Styrsignal ställdon (digitalt) Återföring Öppet läge* Återföring Stängt läge* Larm Avvikande läge* Suffix (Utan Suffix) (Utan Suffix) _Ö _S _AL 9.3.8. Ställdon digitalt med brandspjällsfunktion Beskrivning av komponent: Analogt eller digitalt ställdon för spjäll, eller ventil. Med eller utan styrande/larmande funktion Utseende i processbild: Signal omfattning och Suffix: Beskrivning Motionering ställdon Återföring Utlöst läge Återföring Normal läge Larm Spjäll i fel läge Larm motionering misslyckad Suffix Motion _DU _DN _L1 _L2

2018-10-02 2.0.0 41 (47) 9.3.9. Reglerande värmeåtervinning Beskrivning av komponent: Generell värmeåtervinning för ventilationssystem. Om återvinnig är försedd med pump/minbegränsning i vätska kompletteras dessa komponenter med respektive funktion enligt komponent pump och givare. Utseende i processbild: (Exemplet visar roterande värmeåtervinning, anpassas till aktuell applikation ) Signal omfattning och Suffix: Beskrivning Styrsignal ställdon Reglering P-Band Reglerig I-Tid Reglering D-Tid Verkningsgrad* Gräns styrsignal för beräkning av V.grad* Larmgräns låg verkningsgrad* Larm Summalarm återvinning* Larm Låg verkningsgrad* Suffix (Utan Suffix) _PB _IT _TD _V _G _LLG _SL _LL 9.3.10. Motor Beskrivning av komponent: Styrd pump, fläkt eller kompressor för presentation i processbild. Utseende i processbild: Signal omfattning och Suffix: Beskrivning Manöver Driftindikering* Stoppgräns Stopp fördröjning Start fördröjning Felfördröjning Gräns driftindikering Larm Driftstopp Larm Handmanöver Larm Allmänt Suffix (Utan Suffix) _D _STP STOPP_FD START_FD FEL_FD _GRI _DS _HM _L

9.3.11. Frekvensomformare 2018-10-02 2.0.0 42 (47) Beskrivning av komponent: Reglerande eller styrande frekvensomformare för pump eller fläkt oavsett systemtyp Utseende i processbild: Signal omfattning och Suffix: Beskrivning Styrsignal frekvensomformare Reglering P-Band* Reglering I-Tid* Reglering D-Tid* Börvärde Styrsignal* Larm Summalarm frekvensomformare Suffix (Utan Suffix) _PB _IT _TD _B _SL* 9.3.12. Förbrukningsmätare Beskrivning av komponent: Förbrukningsmätare Värme, Kyla, Vatten Utseende i processbild: Signal omfattning och Suffix: Beskrivning Värme/Kyla Mätarställning energi Mätarställning volym Aktuell uttagen effekt Aktuellt Flöde Temperatur Hög Temperatur Låg Temperatur Delta Suffix _Q _V _E _F _TH _TL _TD Beskrivning El Mätarställning energi Aktuell uttagen effekt Ström L1 Ström L2 Ström L3 Effektivvärde Ström Suffix _Q _E _IL1 _IL2 _IL3 _IA Beskrivning Vatten Mätarställning Suffix _V 9.3.13. Timer Beskrivning av komponent: Timerfunktion för förlängd drift/forcering etc. Utseende i processbild: Signal omfattning och Suffix:. Beskrivning Indikering timer Timertid Timertid kvar vid aktivering Manuell Start/stopp timer Suffix _D _T _TL Aktivera

2018-10-02 2.0.0 43 (47) 9.3.14. Larm Allmänt Beskrivning av komponent: Allmänt larm Utseende i processbild: Anpassas utefter applikation Beskrivning Larmfördröjning Signal omfattning och Suffix: Suffix _LT Larm Summalarm Larm Allmänt larm _SL _L 9.3.15. Driftfall Beskrivning av komponent: Presentation av status för olika driftfall på ventilationssystem/värmesystem Utseende i processbild: (Anpassas utefter funktion) Signal omfattning och Suffix: Beskrivning Ventilationssystem Signalnamn Korsvisförreglings funktion utlöst Korsför Korsvisförregling val (Till/Från) Korsvis Kylåtervinning aktiv* Kylåter Natkyla aktiv* NKyla Sommardriftfall aktivt Sommar Sommarmånad SoMånad Vintermånad ViMånad Vintertemp ViTemp Manuell styrning av system _MS Serviceomkopplare SO Larm System styrs manuellt Larm Serviceomkopplare ej i läge automatik LM SO_L Beskrivning Nattsänkning aktiv Manuell styrning av system */ Larm System styrs manuellt Signalnamn NATT _MS LM 9.3.16. Tidsschema Beskrivning av komponent: Tidsschema/Tidkanal för styrning av luftbehandlingsaggregat, belysning, motionsdrift etc. Utseende i processbild: Signal omfattning och Suffix: Beskrivning Tidsschema dagdrift aktiv Signalnamn TID_Drift

2018-10-02 2.0.0 44 (47) 9.4. Komponentnumrering för styr- och övervakningsenheter För styr- och övervakningsenheter skall första siffran utgöra en funktionsbeteckning (gäller givare) eller en kombination av funktion och typ (exempelvis spjällställdon) enligt nedan. Till första siffran läggs alltid en andra siffra vilket utgör ett löpnummer 1-9. Exempel - GT11, ST21 osv. Med funktionsbeteckning avses givarens huvudfunktion. ORDFÖRKLARINGAR Kontinuerlig Stegvis Reglerande Begränsande Styrande Enheten kan lämna ett kontinuerligt värde mellan två gränser. Enheten kan lämna ett begränsat antal värden, kallade lägen. Enhet med vilket gällande börvärde jämförs, exempelvis frånluftsgivaren vid frånluftsreglering. Enhet med vilket begränsningsvärdet jämförs, exempelvis tilluftsgivaren vid funktionen min tilluftstemperatur. Enhet som styr börvärdet till en reglercentral, exempelvis utegivaren vid utekompenserad reglering av framledningstemperaturen. Även enhet som styr objekt utan återkoppling, exempelvis utetermostat som startar/stoppar enhastighetsluftvärmeväxlare. 9.4.1. Givare Följande beteckningar ska användas för givare och ställdon. UBB Givare för temperatur GT1 Kontinuerlig, reglerande GT2 Kontinuerlig, begränsande GT3 Kontinuerlig, styrande (exempelvis utegivare, nattkylagivare) GT4 Kontinuerlig, mätande

2018-10-02 2.0.0 45 (47) UBC GP1 GP2 GP3 GP4 UBD GM1 GM2 GM3 GM4 UBE GF1 GF2 GF3 GF4 Givare för tryck Kontinuerlig, reglerande Kontinuerlig, begränsande Kontinuerlig, styrande Kontinuerlig, mätande Givare för fukt Kontinuerlig, reglerande Kontinuerlig, begränsande Kontinuerlig, styrande Kontinuerlig, mätande Givare för flöde Kontinuerlig, reglerande Kontinuerlig, begränsande Kontinuerlig, styrande Kontinuerlig, mätande UBK Givare för koncentration GX4 Kontinuerlig, mätande (exempelvis koldioxidgivare) UDB GT5 UDC GP5 UDD GM5 Mätstyrdon för temperatur (Termostat) Stegvis reglerande/styrande Mätstyrdon för tryck (Pressostat) Stegvis reglerande/styrande Mätstyrdon för fukt (Hygrostat) Stegvis reglerande/styrande UDF Mätstyrdon för nivå GL5 Stegvis reglerande/styrande (exempelvis nivåvippa för montage i pumpgrop) 9.4.2. Vakter UBB GT6 GT7 GT8 Temperaturvakt Stegvis, larmande Stegvis, brandvakt Frysvakt UBC Tryckvakt GP6 Stegvis, larmande GP7 Stegvis, flödesvakt (exempelvis påfrysningsvakt) GP8 Stegvis, filtervakt

2018-10-02 2.0.0 46 (47) UBC Flödesvakt GS6 Stegvis, larmande (exempelvis rotationsvakt) UDF Lägesvakt GL6 Stegvis, larmande (exempelvis nivåvippa för montage i pumpgrop) GL7 Stegvis, oljevakt (exempelvis för montage i oljeavskiljare) GL8 Stegvis, fettvakt (exempelvis för montage i fettavskiljare) UDJ GS6 UBK GX7 Fasvinkelvakt Fasvinkelvakt Rökgasvakt Stegvis, rökdetektor

2018-10-02 2.0.0 47 (47) 10. Bilaga 2 10.1. Färger i processbilder Om inte annat är föreskrivet i programhandling eller i kunddokument skall nedanstående färger och symboler användas. Bakgrund, då inget annat anges Ljus grå #F9F8FB Rör Kallvatten K Ljus blå #42B4E6 Köldbärare KB Blå #006699 Värme primär VP Violett #800080 Värme sekundär VS Gul #F1CD45 Värmeåtervinning VÅ Turkos #339999 Varmvatten VV Röd #B10043 Köldmedium KM Grön #009530 Ventilationskanaler Uteluft Ljus blå #42B4E6 Tilluft Röd #B10043 Frånluft Gul #F1CD45 Avluft Brun #63593D Evakuering Grå #9FA0A4 Drifttillstånd I drift Grön #009530 Ur drift Ljusgrå #E0E0E0 Forcerad Orange #F68B1C Börvärde Mörk grön #007626 Mätvärde Blå #0087CD Spjäll och ventilläge Blå #0087CD Larm Utlöst larm Röd #DC0A0A Blinkande Kvitterat larm ej återställt Orange #FF8000