Folkhälsoindikatorer Umeå kommun

Folkhälsoindikatorer Umeå kommun Folkhälsoindikatorer 2018 Foto: Ann-Margrethe Iseklint I denna rapport redovisas senast tillgängliga data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram av Miljöbarometern AB på uppdrag av Umeå kommun. Statistiken i denna rapport Folkhälsoindikatorer Umeå kommun utgör underlag till sammanställningen Folkhälsan i Umeå, Årsrapport 2018. 2019-02-25

Folkhälsoindikatorer I denna rapport redovisas indikatorer som används för att följa folkhälsan i Umeå kommun. Uppgifterna i denna rapport är ett underlag till rapporten Folkhälsan i Umeå, Årsrapport 2018. Uppgifterna i denna rapport redovisas även på webbplatsen Umeås Livsmiljöbarometer som är kommunens verktyg för att följa upp indikatorer kopplade till hållbar utveckling. Här samlas fakta om miljö och natur samt folkhälsa. På webbplatsen kan siffrorna granskas i detalj eller laddas ner för eget bruk. Läs mer på http://livsmiljo.umea.se/ 2

Goda livsvillkor Indikator B.1.1.1 Valdeltagande i riksdags-, landstings- och kommunfullmäktigevalen Kommun Landsting Riksdag Datakälla: Folkhälsomyndigheten Valdeltagandet i Umeå fortsätter att öka. Detta gäller i valet till kommunfullmäktige såväl som landstingsvalet och riksdagsvalet. Högst valdeltagande har riksdagsvalet med 90 procent 2018. I samtliga val är valdeltagandet högre i Umeå än medel för riket där valdeltagandet i riksdagsvalet låg på 87 procent 2018. Den kommun med högst valdeltagande är Lomma (precis som vid förra valet) som har ett valdeltagande på 94 procent i riksdagsvalet. Indikator B.1.1.2 Antal män och kvinnor valda till kommunfullmäktige Skillnad män och kvinnor Män Kvinnor Datakälla: Umeå kommun och Valmyndigheten Efter valet 2018 ökade gapet mellan män och kvinnor och fördelningen är nu 34 respektive 31 ledamöter i kommunfullmäktige. De partier med fler män än kvinnor är Centerpartiet, Moderaterna samt Arbetarpartiet tidigare Rättvisepartiet Offensiv (har dock endast två mandat). Vänsterpartiet är det enda parti med fler kvinnor än män medan övriga partier har lika många män som kvinnor. Indikator B.1.2.1 Andel av befolkningen mellan 20 64 år som förvärvsarbetar 20 24 25 44 45 64 Datakälla: Folkhälsomyndigheten, Folkhälsodata Indikatorn beskriver arbetssituationen för åldersgrupperna 20-24, 25-44 och 45-64 år. Andelen förvärvsarbetande inom 20 24 år har haft en konstant ökning sedan lågkonjukturen 2008-2009 och ligger nu på 59 procent. Detta är högsta nivån hittills inom dessa mätningar. Samma trend kan man se inom åldrarna 45 64 år men inte lika markant och ligger nu på 86 procent. Förvärsarbetande inom åldrarna 24-44 år ligger på samma nivå som 2008, 79 procent. I Umeå ligger snittet förvärvsarbetande för åldrarna 20 64 år på 78 procent, vilket är strax under riket där 79 procent av 3

befolkningen arbetar. Störst är skillnaden i åldrarna 20 24 år där andelen i riket ligger på 65 procent och i Umeå 59 procent, vilket kan förklaras av att Umeå är en universitetsstad med många som studerar. I åldrarna 45 64 år är andelen högre i Umeå, 86 procent, jämfört med riket, 81 procent. Indikator B.1.2.3 Medelinkomsten för boende i Umeå 20 64 år samt inkomstskillnader mellan män och kvinnor. Bästa kommun är Habo där andelen förvärvsarbetare inom åldrarna 20 64 år ligger på 88 procent. Indikator B.1.2.2 Andel öppet arbetslösa 20 64 år Män Kvinnor Skillnad Datakälla: SCB Medelinkomsten för både kvinnor och män har ökat kontinuerligt. Löneskillnaden mellan män och kvinnor är ca 56 500 kronor per år vilket är något lägre jämfört med 2008. Män Kvinnor Totalt Riket Skillnad Datakälla: Folkhälsomyndigheten och Arbetsförmedlingen Arbetskraften beräknas som summan av antalet förvärvsarbetande, antalet öppet arbetslösa och antalet arbetssökande i program med aktivitetsstöd. Andelen arbetslösa relateras till arbetskraften två år tillbaka. Jämställdheten är bättre i Umeå än för riket där skillnaden mellan män och kvinnor är nästan 72 000 kronor. Mest jämställda kommun gällande inkomster är Årjäng där skillnaden är knappt 12 000 kronor. Arbetslösheten 2018 ligger på nästan samma nivå som de två åren innan, 3 procent. Sedan 2012 har arbetslösheten haft en nedåtgående trend. Fler män än kvinnor är arbetslösa men skillnaden har minskat något under de tre senaste åren. Arbetslösheten totalt sett är lägre i Umeå än för riket där andelen ligger på 3,8 procent. Kommunen med lägst andel arbetslösa är Öckerö som har en andel på 1,3 procent. 4

Indikator B.1.2.4 Andel familjer med låga inkomster har ett medelvärde på nästan 19 procent. Bästa kommun är Lomma där medelvärdet ligger på drygt 9 procent. Indikator B.1.2.5 Genomsnittlig studieskuld per person. Ensamstående med barn hemma Ensamstående utan barn hemma Familjer med sjuk- och aktivitetsersättning Övriga familjer med barn hemma Pensionärsfamiljer Datakälla: Folkhälsomyndigheten, Folkhälsodata Låga inkomster innebär här att den gemensamma inkomsten ligger under 60 procent av medianinkomsten. Ett viktigt folkhälsomål är att minska klyftorna i samhället. Trenden har dock gått åt motsatt håll sedan början av 2000-talet. Men efter 2010/2011 har familjer med låga inkomster börjat minska inom grupperna ensamstående med hemmavarande barn, ensamstående utan barn samt pensionärsfamiljer. Dock bröts den trenden 2016 och andelen fattiga familjer ökade inom alla grupper. En markant ökning skedde inom familjer med sjuk- och aktivitetsersättning som ökade med fem procentenheter jämfört med föregående år. Denna grupp har haft en konstant ökning under hela 2000-talet. Även hos övriga familjer med barn hemma har andelen med låg inkomst ökat under hela 2000-talet, dock marginellt. Låga inkomster är vanligast bland ensamstående med hemmavarande barn. Umeås medelvärde i de studerade grupperna är bättre än i riket som helhet. Umeå har ett medelvärde på drygt 16 procent medan riket Datakälla: CSN Den genomsnittliga studieskulden är 146 196 kronor och har ökat med nästan åtta procent sedan 2008 vilket stämmer väl överens med att andel personer med eftergymnasial utbildning har ökat. Umeå har en högre genomsnittlig skuld än riket där skulden är 138 025 kronor. Lägst genomsnittlig studieskuld har invånare i Ljusnarsberg på 92 261 kronor och högst studieskuld har de i Solna på 167 555 kronor. Indikator B.1.2.6 Andel utbetalda nettodagar med föräldrapenning Skillnad män och kvinnor Män Kvinnor Datakälla: Försäkringskassan År 2018 tog män i Umeå ut 35 procent av föräldrapenningen vilket betyder en skillnad 5

mellan könen på 30 procentenheter. Männen har dock ökat sin andel från 27 procent år 2008. Detta är en positiv trend för ökad ekonomisk och social jämställdhet. Skillnaden mellan män och kvinnor i Umeå är mindre än riket där genomsnittet för män är 29 procent. Mest jämställt är Dorotea där män har tagit ut 38 procent av föräldradagarna vilket är en skillnad på 24 procentenheter mellan könen. Därefter kommer Umeå. Indikator B.1.2.7 Andel utbetalda nettodagar med tillfällig föräldrapenning för vård av barn (VAB) Skillnad män och kvinnor Män Kvinnor Datakälla: Försäkringskassan Kvinnor är hemma fler dagar med sina barn vid sjukdom än vad män är. Skillnaden har minskat med sex procentenheter sedan 2008. 2018 tog män ut cirka 41 procent av alla dagar. Umeå är mer jämställt än riket där män tar ut 38 procent av alla dagar. Mest jämställt är det i Vadstena kommun där fördelningen mellan kvinnor och män är 56 procent respektive 44 procent. Indikator B.1.3.1 Andel med eftergymnasial utbildning (25 74 år). Totalt Umeå Kvinnor Män Datakälla: Folkhälsomyndigheten Andelen invånare med eftergymnasial utbildning har ökat konstant under åren och ligger nu på 54 procent. Ökningen har främst skett hos kvinnor där 60 procent har eftergymnasial utbildning medan män ligger på 48 procent. Umeå ligger bättre än genomsnittet i riket som är 40 procent. Den kommun med högst andel med eftergymnasial utbildning är Danderyd på 72 procent. Indikator B.1.3.2 Andel av befolkningen som har lågt socialt deltagande, rullande 4-årsmedelvärden Data baseras på den Nationella där respondenterna fått fylla i vilka sociala aktiviteter de deltagit i de senaste 12 månaderna. De med lågt socialt 6

deltagande har som mest deltagit i en aktivitet. 10 procent av umeåborna har lågt socialt deltagande, vilket är lägre jämfört med de tre föregående åren och något lägre jämfört med 2008. År 2016 reviderades enkäten och aktiviteter kopplat till internet finns nu med som alternativ, vilket kan förklara varför andelen har sjunkit de senaste åren. Män har lägre socialt deltagande än kvinnor, 12 respektive 7 procent. I riket är det en högre andel med lågt socialt deltagande, 17 procent. Den kommun med lägst andel som har rapporterat lågt socialt deltagande är Danderyd som har en andel på sju procent. Indikator B.1.3.3 Andel personer i program med aktivitetsstöd i åldrarna 16 64 år. Män Kvinnor Totalt Riket Datakälla: Arbetsförmedlingen Aktivitetsstöd är en del av arbetsmarknadspolitiken i Sverige. Den utbetalas till personer som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Indikatorn visar andel personer i program med aktivitetsstöd av den registerbaserade arbetskraften. Allt färre deltar i aktivitetsstöd. Andelen har haft en konstant minskning sedan 2010 och ligger nu på 2,3 procent. Under samma period har andelen öppet arbetslösa minskat och andelen som förvärvsarbetar ökat. Fler män än kvinnor är delaktiga i aktivitetsstöd men skillnaden minskade under 2018. 7

Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor Indikator B.2.1.1 Andelen av befolkningen som är fysiskt aktiv minst 30 min dagligen, rullande 4- årsmedelvärden Indikator B.2.2.1 Andel invånare med rekommenderat intag av frukt och grönsaker, rullande 4- årsmedelvärden. Andelen som uppger att de är fysiskt aktiva i Umeå är 67 procent och har legat mellan 67 68 procent mellan åren 2008-2015. Umeå ligger totalt sett något över genomsnittet för hela riket som ligger på 66 procent. Bästa kommun är Täby där 74 procent säger sig vara fysiskt aktiva. Frågan har ändrats från och med 2016-års enkät. Nya 4-årsmedelvärden kan presenteras tidigast 2019. Rekommendationer för vuxen: 500 gram frukt och grönsaker per dag. Frukt- och grönsaksätandet ligger nu på lägsta nivå hittills, åtta procent som äter rekommenderat intag. Dock endast en skillnad på två procentenheter jämfört med 2008. Minskningen är inte statistikt säkerhetsställd. Minskning har skett både hos kvinnor och män, men det är fortfarande högre andel kvinnor som äter rekommenderade mängder, 11 procent jämfört med fem procent hos män. Umeå ligger på samma nivå som riket. Bästa kommun är Danderyd där 12 procent av befolkningen äter det rekommenderade intaget av frukt och grönsaker. 8

Indikator B.2.2.2 Andel av befolkningen med fetma, rullande 4-årsmedelvärden Indikator B.2.2.3 Andel av befolkningen med undervikt, rullande 4-årsmedelvärden. Med fetma menas att personen har ett Body Mass Index (BMI) som är högre än 30. Normalvikt ligger på ett BMI mellan 18,5 24,9. BMI baseras på ett visst förhållande mellan individers vikt och längd (kg/m²) och räknas ut genom att multiplicera längden (i meter) med längden (i meter) och dividera vikten (i kg) med det talet. 15 procent av umeåborna har en vikt som räknas till fetma, en ökning med fem procentenheter sedan 2008. Den största ökningen har skett de senaste åren. Ökningen har främst skett hos kvinnor där andelen nu ligger på 17 procent. Hos män ligger andelen med fetma på 12 procent. Skillnaden mellan män och kvinnor är dock inte statistiskt säkerhetsställd. Med undervikt menas BMI under 18,5. Två procent av umeåborna är underviktiga, vilket är samma som 2008. Lika många män som kvinnor är underviktiga. Andelen underviktiga i Umeå ligger på samma nivå som riket. Kommuner med lägst andel underviktiga är Arvika, Berg, Storuman, Dorotea och Övertorneå där andelen ligger kring 0 procent. Andelen med fetma i Umeå ligger nu på samma nivå som i riket. Den kommun med lägst andel med fetma är Danderyd, sex procent. 9

Indikator B.2.2.4 Andel överviktiga, rullande 4- årsmedelvärden. samma som 2008 och något bättre jämfört med senaste åren. En större andel av männen än kvinnorna saknar emotionellt stöd, 13 respektive sex procent. Andelen som saknar emotionellt stöd är lägre i Umeå jämfört med riket, där andelen har legat konstant på 12 procent. Bästa kommun är Värmdö som har en andel på sex procent. Indikator B.2.3.2 Antal ohälsodagar per person, mellan 20 64 år Med övervikt menas BMI mellan 25 och 30. Andelen överviktiga (som ej räknas till fetma) i Umeå är 30 procent, och har legat på ungefär samma nivå sedan 2008. Andelen överviktiga är signifikant högre hos män. Andelen överviktiga är lägre i Umeå jämfört med riket där andelen ligger på 36 procent. Den kommun med lägst andel överviktiga är Lund där andelen ligger på runt 25 procent. Indikator B.2.3.1 Andel som saknar emotionellt stöd, rullande 4-årsmedelvärden Män Kvinnor Skillnad Datakälla: Försäkringskassan via Folkhälsomyndigheten Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12- månadersperiod. År 2017 avtog den uppåtgående trenden på antal ohälsodagar som skett under tre år, och istället minskade antalet dagar och ligger nu på 27 dagar i genomsnitt. Sedan 2008 har antalet ohälsodagar minskat med nästan 25 procent. Kvinnor har fler sjukdagar än män med en skillnad på 13 dagar per person. Umeå ligger något under riket, som ligger på 28 dagar. Bästa kommun är Danderyd med drygt 13 ohälsodagar. Nio procent av befolkningen uppger att de saknar emotionellt stöd, vilket är ungefär 10

Indikator B.2.3.3 Andel personer som upplever att de blivit utsatta för ett kränkande bemötande/behandling. Totalt Umeå Kvinnor Totalt Riket Män Datakälla: Folkhälsomyndigheten Andelen personer som uppger att de blivit utsatta för ett kränkande bemötande ligger på 22 procent, vilket är det högsta hittills (dock endast en ökning på två procentenheter jämfört med 2008, ökningen är inte statistiskt säkerhetsställd). En förklaring till det kan vara Metoo-rörelsen som startade under hösten 2017. Nästan dubbel så stor andel kvinnor än män upplever sig utsatta, 29 respektive 15 procent. Andelen som upplever att de blivit utsatta för ett kränkande bemötande i riket är 20 procent. Lägst är andelen i Gullspång och Nordmaling, 13 procent har upplevt att de blivit utsatta för kränkande behandling. 11

Trygga och goda uppväxtvillkor Indikator B.3.1.1 Andel barn i hushåll med låg inkomst eller försörjningsstöd Indikator B.3.2.5 Andel med eftergymnasial utbildning (25 74 år). Totalt Umeå Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Totalt Riket Datakälla: SCB inkomststatistik via Folkhälsomyndigheten Med begreppet låg inkomst menas lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm som fastställdes på 1980-talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger normen för dessa utgifter definieras detta som låg inkomst. Med socialbidrag menas att sådant erhållits minst en gång under året. Med utländsk bakgrund menas minst en utlandsfödd förälder. Totalt Umeå Kvinnor Män Datakälla: Folkhälsomyndigheten Andelen invånare med eftergymnasial utbildning har ökat konstant under åren och ligger nu på 54 procent. Ökningen har främst skett hos kvinnor där 60 procent har eftergymnasial utbildning medan män ligger på 48 procent. Umeå ligger bättre än genomsnittet i riket som är 40 procent. Den kommun med högst andel med eftergymnasial utbildning är Danderyd på 72 procent. Barnfattigdomen har minskat i Umeå sedan 2008 och ligger idag på sex procent. Det är mycket stor skillnad mellan barn med svensk respektive utländsk bakgrund. Barn i familjer med utländsk bakgrund löper en mycket högre risk för ekonomisk utsatthet än andra. Dock har barnfattigdomen bland familjer med utländsk bakgrund minskat under 2000-talet, men steg något under 2016. Lägst är barnfattigdomen i Knivsta och Habo med tre procent. 12

Indikator B.3.2.1 Andel med grundläggande behörighet till universitet och högskola, av elever i huvudmannens skolor gymnasieutbildning, vilket är en marginell ökning sedan föregående år. Andelen varierar något år för år och uppvisar ingen tydlig trend sedan 2008. Umeå ligger en procentenhet högre än genomsnittet för riket. Bästa kommun är Danderyd där 70 procent av eleverna börjar högskolan inom tre år. Indikator B.3.2.3b Totalt Umeå Totalt Riket Datakälla: Skolverket; Jämförelsetal och Siris År 2014 sjönk andelen behöriga till högskolestudier kraftigt vilket beror på att kullen som gick ut 2014 är första kullen som gick ut nya gymnasieskolan, Gy 2011. I nya gymnasieskolan finns yrkesprogram som inte ger behörighet till universitet och högskolor. Elever på yrkesprogram kan komplettera med kurser för att få grundläggande behörighet, men färre än hälften av eleverna gör det. 2018 vände dock den negativa trenden och andelen behöriga ligger nu på nästan 78 procent. I riket ligger andelen på 73 procent. Indikator B.3.2.2 Andel elever som börjat på högskolan inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning. Andel elever i årskurs nio som uppnått kunskapskraven i alla ämnen. Totalt Umeå Flickor Pojkar Datakälla: Skolverket Indikatorn avser elever i grundskolan med godkänt betyg i alla ämnen som ingått i elevens utbildning. Data 2018 avser läsåret 2017/2018. 79 procent av eleverna uppnår kunskapskraven i alla ämnen vilket är, tillsammans med 2012, den lägsta andelen sedan 2008. Minskningen, som började 2017, kan bero på att under läsåret 2015/16 invandrade många barn till Sverige. Lärare har haft svårt att sätta betyg på dessa elever och många har fått betyget F eller uteblivet betyg. För år 2016 redovisas statistik exklusive elever Totalt Umeå Totalt Riket Datakälla: Skolverket 41 procent av eleverna påbörjar högskolestudier inom tre år efter avslutad 13

med okänd bakgrund 1 men för år 2017 och 2018 ingår dessa i statistiken vilket kan förklara den lägre andelen behöriga dessa år. För 2017 och 2018 finns dock uppgifter på andelen elever exklusive okänd bakgrund samt nyanlända 2. För 2018 var andelen elever exklusive nyanlända samt elever med okänd bakgrund 82 procent, år 2017 låg den andelen på 84 procent. För första gången är det inte fler flickor som uppnår kunskapskraven utan andelen är 79 procent för både könen, dock 0,3 procentenheter högre hos pojkar. Umeå kommun har en högre andel elever som uppnår kunskapskraven än motsvarande siffra för riket som är 76 procent. Bästa kommun 2018 är Storfors och Vaxholm där nästan alla elever har godkänt betyg i alla ämnen. Indikator B.3.2.3a Andel elever som är behöriga till gymnasieskolan Precis som föregående år är 88 procent av avgångseleverna i grundskolan behöriga till gymnasieskolan. För första gången är det fler pojkar än flickor som är behöriga till gymnasiet, 89 respektive 87 procent. Om man ska titta på trenden över en längre tidsperiod bör man kolla från och med 2011 då kraven för behörighet att söka till gymnasiet skärptes inför nya gymnasieskolan 2011. Man kan dock inte se någon tydlig trend på andelen behöriga men år 2017 och 2018 är andelen behöriga lägre än tidigare. För år 2016 redovisas statistik exklusive elever med okänd bakgrund men för år 2017 och 2018 ingår dessa i statistiken vilket kan förklara den lägre andelen behöriga dessa år. Se kommentar till föregående indikator. För 2017 och 2018 finns dock uppgifter på andelen elever exklusive okänd bakgrund samt nyanlända. För 2018 låg andelen på 92 procent och 2017 på 93 procent. Umeå ligger fortfarande över medel i riket där 84 procent är behöriga till gymnasiet. I åtta kommuner är i stort sett alla behöriga till gymnasiet, nämligen Karlsborg, Storfors, Jokkmokk, Vaxholm, Malå, Norsjö, Åsele och Surahammar Totalt Umeå Flickor Pojkar Totalt Riket Datakälla: Skolverket, Folkhälsomyndigheten För att en elev ska vara behörig krävs godkänt betyg i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik samt fem ytterligare ämnen. 1 Elever med okänd bakgrund saknar uppgift om personnummer, t.ex. om de ännu inte blivit folkbokförda i Sverige. 2 Nyinvandrade elever har kommit till Sverige de senaste fyra åren. De har inte bott i Sverige eller gått i svensk skola tidigare. 14

Indikator B.3.2.4 Andelen elever i årskurs 9 som har godkänt betyg i ämnet idrott och hälsa. Data 2018 avser läsåret 2017/2018. 93 procent av eleverna har godkänt betyg i idrott och hälsa. Vilket är samma nivå som föregående år och något sämre jämfört med 2008. Totalt Umeå Totalt Riket Andelen godkända elever i Umeå är något högre än genomsnittet för riket som ligger på 92 procent. Datakälla: Skolverket 15

Minskat bruk av tobak, alkohol, narkotika, doping och överdrivet spelande Indikator B.4.1.1 Andel med riskabla alkoholvanor, rullande 4-årsmedelvärden 16 procent av umeåborna har riskabla alkoholvanor vilket är en minskning jämfört med 2008. Minskningen beror på en minskning hos män där man kan se en markant skillnad jämfört med 2008 och ligger nu på nästan samma nivå som hos kvinnor. Riskkonsumtionen i Umeå ligger i samma nivå som riket. Den kommun med lägst andel invånare med riskkonsumtion av alkohol är Hultsfred där andelen ligger på nio procent. Indikator B.4.1.2 Andelen som röker dagligen, rullande 4- årsmedelvärdern Män Kvinnor Totalt Riket Fyra procent av umeåborna röker dagligen vilket är en minskning sedan 2008. Minskningen har skett hos både män och kvinnor. Genomsnittet i riket är nio procent. Den kommun med lägst andel daglig rökare är Krokom där andelen ligger på två procent. Indikator B.4.1.3 Andelen som har använt cannabis senaste året, rullande 4-årsmedelvärden Cannabisanvändningen ser ut att ha ökat sedan 2008 och ligger nu runt fem procent som har använt cannabis senaste året. Ökningen är dock inte statistiskt säkerhetsställd. Ökningen har skett hos både män och kvinnor. Användningen i Umeå är högre än genomsnittet som är nästan tre procent. Lägst användning av cannabis är hos Eskilstuna, Nybro och Övertorneå där andelen ligger runt 0 procent. 16