Innehållsförteckning INLEDNING 1 Förord 2 2 Sammanfattning 3 3 Läsanvisning 4 DEL 1 RAMAR FÖR AVFALLSHANTERINGEN 4 Förutsättningar för avfallsplaneringen 7 4.1 Visioner för Strömstads kommun 7 4.2 EU-direktiv och svensk miljölagstiftning 7 4.3 Miljökvalitetsmål 8 4.4 Agenda 21 i Strömstads kommun 10 4.5 Ansvar och organisation 10 4.6 Kommunal avfallshantering i framtiden 12 4.7 Möjligheter att påverka 13 4.8 Lokala förutsättningar 14 5 Kretsloppsstrategi 16 5.1 Avfallsflöden ur ett kretsloppsperspektiv 16 5.2 Avfallsflöden i Strömstads kommun 17 6 Strategi för avfallshantering 19 6.1 Inriktningsmål 19 6.2 Detaljerade inriktningsmål 19 DEL 2 - VERKSAMHETEN I ORD OCH SIFFROR 7 Beskrivning av avfallshanteringen i kommunen 23 7.1 Dagens avfallshantering 23 7.2 Avfallshantering år 2002-2007 27 7.3 Avfallsmängder 31 7.4 Avfallsanläggningar 32 8 Handlingsplan 34 9 Riskklassning av gamla avfallsupplag 37 10 Förorenade markområden 39
Avfallsplan, 2002-2007 Sida 2 (39) 1 Förord Kommunerna har sedan 1 januari år 1991 ansvar för en heltäckande avfallsplanering. Planeringsarbetet skall redovisas i en avfallsplan som ingår i den kommunala renhållningsordningen. Avfallsplanen är ett viktigt dokument för att få en övergripande bild av avfallshanteringen, samordna de kommunala verksamheterna kring avfallsfrågor och ange kurs för avfallshanteringen i Strömstads kommun, både på kort och lång sikt. Arbetet med att ta fram denna avfallsplan har letts av miljönämnden representerad av; Lars Tysklind (miljönämndens ordförande), Lars-Olof Olsson, Marie-Louise Duckman och Mats Holm. Det praktiska arbetet har utförts av en arbetsgrupp från kommunen bestående av Bo Thuresson (Kretsloppsavdelningen), Roland Kindslätt (Kretsloppsavdelningen), och Jenny Wallman (Miljö- och hälsoskyddsavdelningen) i samarbete med Anna-Maria Hultén (Scandiaconsult Sverige AB). Delaktiga i arbetet har även Anders Tysklind (förvaltningschef) och Lennart Persson (plan- och byggnadsavdelningen) varit. Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Miljönämnden Referensgrupp Arbetsgrupp Kretsloppsavdelningen Miljö- och hälsoskyddavdelningen Plan- och byggavdelniningen Scandiaconsult Sverige AB Renhållningsentreprenörer Hyresgästorganisationer Fastighetsägarorganisationer Industri och företag Ideella organisationer Länsstyrelsen Figur 1.1 Arbetet med att ta fram avfallsplanen har letts av miljönämnden och det praktiska arbetet har utförts av en arbetsgrupp från kommunen.
Avfallsplan, 2002-2007 Sida 3 (39) 2 Sammanfattning En hållbar utveckling bygger på ekologiska hänsyn, men den innefattar också ekonomisk, social och kulturell utveckling. En förutsättning är att miljö och resurshushållning blir en integrerad del i beslut på alla nivåer och därför måste alla arbeta aktivt mot samma mål. Kommunens avfallsplanering utgör därför en viktig bit för att nå en hållbar utveckling. Sveriges avfallshantering kommer kontinuerligt att förändras på grund av de svenska lagar och de ekonomiska styrmedel som svenska och europeiska politiker tillämpar samt av marknadskrafternas agerande. Alla förändringar kräver resurser, både ekonomiska, personella och tekniska. De ändringar som behöver ske fram till 2010 är omfattande och ger i många fall kommunernas avfallshantering ett stort ansvar för genomförandet. Det är dock viktigt att komma ihåg att alla individer själva har ett eget ansvar för att få till stånd en väl fungerande avfallshantering med en minimering av förbrukade resurser. Vision: Strömstads kommun har en balanserad och långsiktigt hållbar utveckling där livskvalitén stärks. Avfallsplanen anger kurs för kommunens resurs- och avfallshantering på vägen mot ett långsiktigt hållbart samhälle Inriktningsmål: Strömstad kommun skall: skapa en helhetssyn i miljöfrågor rörande avfallshantering, minska resursanvändning och användande av farliga/ohälsosamma ämnen och minimera miljöpåverkan av avfallshanteringen samt kretsloppsanpassa behandlingen av avfall. Utgående från dagens verksamhet samt visionen, inriktningsmål, lagstiftning och nationella miljömål har konkreta mål, s.k. detaljerade inriktningsmål, och en handlingsplan för det fortsatta arbetet tagits fram. I avfallsplanen redovisas dagens avfallshantering för Strömstads kommun samt de förändringar som förväntas och planeras inom en femårsperiod. Enligt handlingsplanen skall kommunen bland annat: införa källsortering av organiskt avfall senast år 2005. utse miljökontaktpersoner och starta med källsortering för hela den kommunala verksamheten senast år 2004. utreda möjligheter för lokal avsättning av slam och förbättra slammets kvalitet. öka det regionala samarbetet. miljöanpassa den offentliga upphandlingen av varor, tjänster och entreprenader. förbättra källsorteringen i samarbete med förpackningsinsamlingen.
Avfallsplan, 2002-2007 Sida 4 (39) 3 Läsanvisning HUR ÄR AVFALLSPLANEN UPPLAGD? Avfallsplanen är uppdelad i två delar, för att bli mer lätthanterlig. I den första delen ges ramarna för kommunens avfallshanteringen, dvs. aktuell lagstiftning, målformuleringar, ansvarsfördelning och kretsloppsstrategi och. I den andra delen beskrivs huvudsakligen verksamheten i ord och siffror, alternativa lösningar på avfallshanteringen i framtiden samt hur de skall förverkligas genom olika aktiviteter. VAD ÄR DET VIKTIGASTE I EN AVFALLSPLAN? Något som alla bör utgå från när man läser avfallsplanen är visionen liksom inriktningsmålen för avfallshanteringen. Dessa utgör grunden för avfallshanteringen idag och i den närmaste framtiden. Genom att alla arbetar mot samma mål är det lättare att nå ända fram. Hur målen skall förverkligas och omsättas i handlingar skiljer sig däremot åt för olika grupper. Av stort intresse är även hur kommunen planerar att hantera sitt avfall de närmaste åren. Detta återfinns i avsnitt 7.2 Avfallshantering år 2002-2007. VILKA BERÖRS AV AVFALLSPLANEN? Alla berörs av avfallsplanen direkt eller indirekt både i sitt arbete och som privatperson. HUR SKALL PLANEN LÄSAS OCH ANVÄNDAS AV OLIKA GRUPPER? Oavsett vem man är, är det viktigt att tänka igenom vad de olika målen innebär för läsaren, både privat och i arbetslivet, samt hur läsaren själv och i samarbete med andra kan påverka situationen i riktning mot ett ekologiskt hållbart samhälle. VAR KAN MAN FÅ YTTERLIGARE INFORMATION? Information om avfallshantering och kretsloppsanpassning kan fås på kommunens hemsida eller genom att ringa till Kretsloppsavdelningen.
Avfallsplan, 2002-2007 Sida 5 (39) DEL 1 Ramar för avfallshanteringen
Avfallsplan, 2002-2007 Sida 6 (39)
Avfallsplan, 2002-2007 Sida 7 (39) 4 Förutsättningar för avfallsplaneringen 4.1 Visioner för Strömstad kommun Strömstads kommun har ställt upp nedanstående vision för kommunens miljö- och resursutveckling utgående från ett hållbarhetstänkande. Begreppet hållbar utveckling definieras som en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra förutsättningarna för framtiden. Målet omfattar ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter av samhällsutvecklingen. VISION Strömstads kommun har en balanserad och långsiktigt hållbar utveckling där livskvalitén stärks. Avfallsplanen anger kurs för kommunens resurs- och avfallshantering på vägen mot ett långsiktigt hållbart samhälle Figur 4.1 Strömstad kommuns vision för miljö- och resursutveckling. 4.2 EU-direktiv och svensk miljölagstiftning Sedan Sveriges inträde i EU skall inte bara Sveriges nationella lagstiftning utan även EU:s lagstiftning efterlevas. Sveriges lagstiftning styrs av och anpassas till EUlagstiftningen, vilket bland annat regler om sortering, deponering och förbränning är exempel på. Miljöbalken har stiftats av Riksdagen och innehåller grunden för den svenska miljörätten. Utgående från balkens tillämpningsområde och grundläggande principer om en hållbar utveckling har grundläggande miljökrav sammanställts i de s.k. allmänna hänsynsreglerna. Dessa ska alla följa för att skydda naturen. Hänsynsreglerna innebär bland annat att alla måste hushålla med råvaror och energi, vidta nödvändiga skyddsåtgärder och försiktighetsmått samt att den som orsakar skada eller olägenhet ansvarar för att förebygga eller avhjälpa den. Regler om avfall och producentansvar finns i 15 kap miljöbalken. Där finns angivet vad den kommunala renhållningsskyldigheten liksom producentansvaret innefattar, hur avfall ska hanteras, vad en renhållningsordning ska innehålla samt vad som gäller för nedskräpning och dumpning. I kapitel 27 behandlas renhållningsavgifter. Till miljöbalkens olika kapitel finns vanligen förordningar kopplade. Förordningar är rättsligt gällande dokument. Kopplat till kapitlet om avfall finns bland annat:
Avfallsplan, 2002-2007 Sida 8 (39) I avfallsförordningen ges detaljerna till de i miljöbalken uppsatta ramarna för avfallshantering, såsom nya definitioner, olika aktörers ansvar och krav på sortering. I avfallsförordningen anges även definitioner av farligt avfall samt regelverk kring transport, hantering, dokumentation etc. Förordning om deponering av avfall innehåller regler om deponiklasser, avfallskrav, avfall som inte får föras till en deponi, mottagning av avfall och särskilda bestämmelser som ska tillämpas vid tillståndsprövning. Förbud mot deponering av utsorterat brännbart avfall år 2002 och organiskt avfall 2005 leder till ökad förbränning av avfall, men även till ökad materialåtervinning och ökad biologisk behandling av avfall. Dessutom utarbetas föreskrifter från olika statliga verk. Dessa är liksom förordningarna rättsligt gällande dokument. Bland annat utfärdas sådana av Naturvårdsverket och kemikalieinspektionen. Förslag till föreskrifter om hantering av brännbart avfall liksom förslag till föreskrifter om sortering av avfall är under utarbetande av Naturvårdsverket. Enligt förslagen, som kommer att gälla från och med 1/1 2002, skall det finnas möjlighet för sortering av hushållsavfall för åtminstone följande fraktioner: brännbart avfall brännbart avfall som i utsorterade fraktioner utgör farligt avfall. annat avfall som i övrigt på grund av sitt innehåll av hälso- eller miljöfarliga ämnen bör omhändertas särskilt. avfall som inte är brännbart. Företag och industrier måste också sortera avfallet vid källan samt på samma sätt som kommunerna planera för ett omhändertagande som innebär att deponeringsförbudet kan uppfyllas. Enligt plan- och bygglagen krävs bygglov, rivningslov respektive marklov för byggande och rivning av byggnader samt till schaktning, fyllning, trädfällning och skogsplantering. Dessutom skall lämplig kommunal nämnd underrättas om olika slags arbeten genom bygganmälan eller rivningsanmälan i den omfattning som följer av denna lag. Detta leder till ökad möjlighet att sortera ut material och återanvända det eller behandla det efter dess egenskaper. 4.3 Miljökvalitetsmål Strömstad kommuns lokala miljö- och resursmål bygger på de nationella och regionala miljömål som finns uppsatta. Sverige har femton nationella miljökvalitetsmål som anger kurs för allt miljöarbete, på alla nivåer, i Sverige, i vårt arbete i EU och internationellt. Inriktningen är att miljökvalitetsmålen skall nås inom en generation dvs. 20 år.
Avfallsplan, 2002-2007 Sida 9 (39) Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans, levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Figur 4.2 De femton nationella miljökvalitetsmålen. Alla de femton miljökvalitetsmålen är allmänt formulerade. För att kunna omsättas i praktiken har Länsstyrelsen i Västra Götaland utarbetat förslag till regionala miljömål anpassade till förhållandena i regionen. Ta fram åtgärdsprogram för hur god grundvattenstatus skall uppnås. Tipparna behöver miljögodkännas. Mindre avfall på tipp. Fosfor skall in i kretsloppet. Minska material- och energianvändningen. Mängden material och energi som flertalet varor och tjänster (funktioner) använder under sin livscykel har minskat till år 2010 jämfört med år 2000. Öka kunskap om kemiska ämnen som hanteras på marknaden. Informera marknaden. År 2010 är varor (kemiska produkter, material, komponenter och färdiga varor) försedda med hälso- och miljöinformation. Väck med värstingarna. Nyproducerade varor är i huvudsak fria från: cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande ämnen. Sådana ämnen används inte heller i produktionsprocesser på ett sådant sätt att hälsa och miljö kan komma till skada. Sanera gamla synder. Figur 4.3 Förslag till regionala miljömål utarbetade av Länsstyrelsen i Västra Götaland.
Avfallsplan, 2002-2007 Sida 10 (39) 4.4 Agenda 21 i Strömstads kommun Agenda 21 är det handlingsprogram för hållbar utveckling, som antogs vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992. Handlingsplanen innebär att människor och organisationer på alla nivåer i samhället ändrar de vanor och beteenden som skadar miljön. Målet är att få bukt med miljöproblemen och utrota fattigdomen. Strömstads kommun har utarbetat en lokal Agenda 21 för miljöarbetet inom den egna kommunen och några av målen redovisas nedan. Agenda 21, den hållbara samhällsutvecklingen, skall vara ett begrepp i all kommunal verksamhet och all kommunal planering. Stimulera till ökad materialåtervinning. Samordna och utveckla insamlingssystem som gynnar ökad materialåtervinning. Återbruk - Materialåtervinning - Energi - Deponi, mer material skall återvinnas och mindre skall deponeras. Flödet av material i samhället måste minska totalt. Minska mängden farligt avfall i samhället samt omhänderta det som finns på ett miljöriktigt sätt. Öka antalet hemkomposter. Inarbetande av rivningsplaner i den lokala renhållningsordningen. Figur 4.4 Redovisning av några av de mål som berör avfall i Strömstad kommuns lokala Agenda 21. 4.5 Ansvar och organisation EGET ANSVAR Det sätt vi lever på i dag, med ökad konsumtion av varor och tjänster, måste ändras för att uppnå en hållbar utveckling och en högre livskvalitet för alla människor. Varje individ har därför ett eget ansvar att på frivilliga grunder hushålla med befintliga resurser. Att tänka efter före! - Varje led i att producera, inhandla och använda en vara ger upphov till avfall, som måste sorteras och behandlas. Varje person måste därför själv fundera igenom om det finns ett verkligt behov eller om man klarar sig utan en viss vara. Om behovet finns måste olika produkter vägas mot varandra, för att minimera avfallsmängderna och avfallets farlighet. Att ifrågasätta och informera sig! - Vill företagen ha en grön profil måste de också hantera sitt avfall på ett lämpligt sätt. Detta efterfrågar upphandlare mer och mer. Som konsument kan man fråga efter företagens miljöpolicy och syn på avfallsfrågorna. Att lägga rätt sak på rätt plats! - Det avfall som ändå uppstår måste tas omhand. En väl genomtänkt källsortering är grunden för att kunna utnyttja avfallet på lämpligast sätt. Genom att separera olika avfallsfraktioner står fler möjligheter till buds att kunna utnyttja avfallet som den resurs det faktiskt är. Källsorterat avfall kan gå till nästa steg i kretsloppet och exempelvis omvandlas till nya förpackningar, ny hårdplast, ny
Avfallsplan, 2002-2007 Sida 11 (39) wellpapp, nytt glas, nya tidningar, nya plåtburkar eller till kompost. För avfall som inte kan utnyttjas på dessa sätt kan energiutvinning vara ett alternativ. PRODUCENTER - NÄRINGSLIVET En viktig bit för att minska avfallsmängderna såväl som det farliga avfallet är att näringslivet tillverkar produkter som bland annat är lättnedbrytbara, återvinningsbara, lätta att materialsortera och fria från miljöstörande ämnen samt att tillverkningsmetoderna är resurssnåla. Företagen har själva ansvar för att omhänderta sitt branschspecifika avfall på ett miljö- och hälsomässigt riktigt sätt. Alla företag har dessutom en skyldighet att se till att deras farliga avfall tas omhand på ett korrekt sätt genom att kontrollera att både transportör och avfallsmottagare har tillstånd för sin verksamhet. Alla företag som tillverkar, importerar eller säljer förpackningar eller förpackade varor har ansvar för insamling och borttransport av förpackningarna samt att de återanvänds, återvinns eller tas om hand på ett annat miljömässigt godtagbart - producentansvar. Förpackningsinsamlingen, som organiserar insamling och återvinning, skall se till att kraven uppfylls, men de behöver inte själva utföra insamlingen och sköta återvinningsstationerna. Ofta upphandlas en entreprenör som utför arbetet. I Strömstads kommun samlar olika entreprenörer, varav en är kommunen, in material på uppdrag av förpackningsinsamlingen. Producentansvaret förutsätter att hushållen källsorterar sitt avfall och det gäller för närvarande för returpapper liksom förpackningar av papper, plast, glas och metall. För insamling av de olika fraktionerna har producenterna placerat ut s.k. återvinningsstationer i anslutning till bebyggelse. Producentansvaret gäller även för bilar och bildäck samt elektronik. Tabell 4.1 Redovisning av återvinningskrav för förpackningar med producentansvar. ANSVARIGT MATERIALBOLAG Svenska metallkretsen AB Svensk kartongåtervinning AB ÅTERVINNINGSKRAV (GÄLLER FR.O.M. 1/7 2001) Metall: 70% materialutnyttjande Papper/kartong: 70% (minst 40% materialutnyttjande) ANVÄNDNINGSOMRÅDE konservburkar, motordelar, armeringsjärn mm. Pappersförpackningar: pappersmassa till kartong eller gipsskivekartong. Tidningar: nytt tidningspapper Plastkretsen AB Plast: 70% (minst 40% materialutnyttjande) Svensk glasåtervinning AB RWA Returwell AB Elkretsen Glas: 70% materialutnyttjande Wellpapp: 65% materialutnyttjande El-produkter får ej deponeras eller förbrännas utan att genomgått kontroll av utbildad personal, som tar bort metaller, andra värdefulla material och miljöfarliga komponenter. Hårdplast: kompostbehållare, parkbänkar, bullerplank etc. Mjukplast: energiutvinning samt nya bärkassar och sopsäckar. Nya flaskor och burkar samt glasull. Metaller: återvinning Energiåtervinning
Avfallsplan, 2002-2007 Sida 12 (39) STATEN Staten (riksdag, regering, miljödepartement och myndigheter såsom Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen) har ett ansvar för avfallshanteringen i Sverige på ett övergripande plan. De olika instanserna skapar bland annat lagar och förutsättningar som stöttar en uthållig utveckling och bedriver forskning och utveckling så att kunskapen i samhället ökar. KOMMUNEN Kommunerna har ansvaret för insamling och behandling av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall samt borttransport av kasserade kylskåp och frysar - den kommunala renhållningsskyldigheten. De har även ansvar för insamling, transport och behandling av hushållens farliga avfall. Kommunen har även ansvar för insamling, sortering och borttransport av alla kasserade batterier, utom bilbatterier, och varor med inbyggda miljöfarliga batterier. Enligt Miljöbalken skall det för varje kommun finnas en renhållningsordning som skall innehålla föreskrifter om hantering av avfall som gäller för kommunen och en avfallsplan. I figuren nedan visas vilka uppgifter olika enheter i Strömstads kommun kan ha för avfallshanteringen. Polis Avfallshantering ur aspekten allmänfarlig verksamhet Trafikfarlighet farligt gods Ekoparken Information och utbildning om avfallshantering Räddningstjänsten Brandrisk på avfallsanläggningar Transport av farligt gods Miljöförvaltningen Planeringsansvar för all avfallshantering inom kommunen Miljö- och hälsoskyddsavdelningen Tillsyn Anmälnings- och tillståndsärenden kring avfallshantering Gatuavdelningen Trafikfarlighet farligt gods Kretsloppsavdelningen Kommunal verksamhetsutövare för avfallshantering Plan- och byggavdelningen Bygglov för t.ex. ÅVcentraler Rivningsplaner Planläggning för avfallsanläggningar Anpassning av bostadsområden för god avfallshantering Figur 4.5 Ansvarsfördelningen för avfallshantering i Strömstads kommun. 4.6 Kommunal avfallshantering i framtiden Innehållet i detta avsnitt är till stora delar hämtat från Renhållningsverksföreningens rapport Scenariostudier om kommunernas roll i framtidens avfallshantering. Utvecklingen inom avfallshanteringen och kommunernas roll inom densamma påverkas av förhållandena inom kommunen, men också till stor delar av trender och strömningar i omvärlden. Den framtida avfallshanteringen kommer därför att avspegla allt från lokala till globala förändringar inom; ekonomi, lagstiftning, teknik och vetenskap, politik och
Avfallsplan, 2002-2007 Sida 13 (39) media, ekologi, miljö och hälsa, institutioner och organisationer samt sociala förhållanden. Trender inom dessa områden är bland annat: Globala förändringar Globalisering och ökade miljökrav Ökad teknifiering och förändringsbenägenhet Nationella och internationella förändringar Förväntningar och lagstiftning nationellt och inom EU. Marknadsorientering Ökade krav på användarinflytande och individualisering. Värderingsförändringar trygghet genom materiella värden. Tudelning - Stad/land Förändringar inom den kommunala verksamheten Svårighet att bedriva affärsmässig verksamhet i kommunal regi. Ökad kompetensbrist i kommunerna på grund av svagt intresse för utlysta tjänster. Minskat engagemang för miljö i det offentliga livet Politiken får svårt att locka kompetenta människor, vilket på sikt undergräver beslutens legitimitet. Förändringar inom den kommunala verksamheten är till stor del effekter av trender på nationell, internationell och global nivå. Det är trots det viktigt att kommunen tar ställning till dessa trender för att kunna planera och i möjligaste mån styra dessa förändringar så att det gynnar kommunen på bästa sätt. I avsnitt 4.7 redovisas hur kommunen kan påverka avfallshanteringen. 4.7 Möjligheter att påverka Kommunen kan på olika sätt påverka avfallsmängder samt förmå avfallsproducenter/avfallslämnare att själva göra insatser. De åtgärder som kan komma i fråga är: Avfallsreducering inom den kommunala verksamheten Information och opinionsbildning Planering och tillståndsgivning Styrning via Renhållningsordningen Kommunal upphandling Utökat kommunalt ansvar AVFALLSREDUCERING INOM DEN KOMMUNALA VERKSAMHETEN Genom att kommunen har en genomtänkt hantering av avfallet från den egna verksamheten visas konkret hur avfallet kan omhändertas på ett miljöriktigt sätt. Den kommunala verksamheten skall vara ett föredöme för kommunens alla invånare och företagare.
Avfallsplan, 2002-2007 Sida 14 (39) INFORMATION OCH OPINIONSBILDNING Att minska resursförbrukningen innebär att invanda beteendemönster behöver ändras. Återkommande information såväl som enstaka kampanjer riktad till olika grupper eller mer allmän information till alla medborgare och företagare i kommunen kan vara ett verktyg att nå dit. PLANERING OCH TILLSTÅNDSGIVNING Agenda 21 är namnet på FN:s handlingsprogram för en hållbar utveckling, som antogs under miljökonferensen i Rio 1992. Strömstads kommun har utarbetat en lokal Agenda 21 för miljöarbetet inom den egna kommunen. Målen inom området avfall i kommunens handlingsprogram för Agenda 21 finns angivna i avfallsplanen del 2. Intentionerna med avfallshanteringen skall dessutom komma in som en naturlig del i den kommunala översiktsplaneringen. Avfallshanteringen kan inte ses som en separat företeelse utan måste genomsyra många delar av översiktsplaneringen. Avfallsfrågor skall även beaktas i samband med ny- och ombyggnad av bostadsområden, eftersom det då är lättare att göra mer genomgripande förändringar. I detaljplaner skall rekommendationer ges till gemensamma lösningar för enskilda hus. I samband med rivning av byggnader skall rivningsplaner upprättas, för att visa hur rivningsmaterialet skall tas om hand och återvinnas. Kommunen är ofta remissinstans vid tillståndsgivning enligt miljöbalken. Då kan kommunen ge sina synpunkter och rekommendationer på t.ex. avfallshantering och val av råvaror för tillverkningsindustrier. STYRNING VIA RENHÅLLNINGSORDNINGEN Kommunen har möjlighet att föreskriva hur hushållsavfallet i den enskilda kommunen skall källsorteras. Hur avfallet skall källsorteras beror på hur avfallet skall behandlas och vilket krav på förbehandling olika anläggningar har. Avfallshanteringen kan i viss utsträckning styras i önskad riktning genom olika ekonomiska styrmedel, såsom differentierade taxor och straffavgifter. KOMMUNAL UPPHANDLING Näringslivet har blivit mer uppmärksamt på betydelsen av att kunna visa på att de i sin verksamhet integrerar miljö-, avfalls-, och resursplanering. Avfallsmängder liksom avfallshantering är en viktig del vid miljöcertifiering. Strömstads kommun kan kräva att företag vars tjänster eller varor de upphandlar är miljöcertifierade eller kan redovisa ett väl genomarbetat miljöprogram. UTÖKAD KOMMUNAL VERKSAMHET Strömstads kommun erbjuder sig att ta emot även verksamhetsavfall för att samordna avfallshanteringen och därigenom bland annat skapa vissa miljövinster. 4.8 Lokala förutsättningar Nedan anges kortfattat vissa specifika förhållanden som påverkar avfallshanteringen för Strömstads kommun.
Avfallsplan, 2002-2007 Sida 15 (39) Strömstads kommun är en kustkommun med öar utan landförbindelse. Detta ställer speciella krav på avfallshanteringen. Strömstads kommun hade 11 102 invånare den 31/12 år 2000, vilket kan jämföras med 10846 invånare år 1990. Enligt FOB 90 fanns det 5 100 lägenheter varav ca 3 000 var enbostadshus. Turism och sommarboende gör att antalet boende femdubblas sommartid. Mindre industrier inom verkstad, skotillverkning, åkerier, marinor och fiskerinäring, se även tabell 4.2. Kommunens geografiska läge i Sverige innebär att avfall som skall återvinnas eller förbrännas ibland måste transporteras utanför Västra Götalands län. Sortering av hushållsavfall fungerar väl och kommuninvånarna är engagerade i avfallsfrågor. Näringslivets utveckling i Strömstad påverkar avfallsmängderna. Högkonjunkturen har framförallt påverkat gränshandeln, vilket har lett till ökade mängder avfall. Inom kommunen finns inget företag som är inriktat på avfallsåtervinning, vilket gör att transporten av material blir en viktig faktor för återvinning och återanvändning. Tabell 4.2 FÖRETAG Detaljhandel/ gränshandel Sverige - Norge IDA, International Door Automation Norrvikens skofabrik Scanrex industriservice Totalt finns ca 75 företag med fler än 4 anställda i Strömstads kommun och av dessa är de största företagen angivna här. Uppgifterna om antalet anställda är ungefärliga. ANTAL ANSTÄLLDA TYP AV VERKSAMHET TYP AV AVFALL 500-600 Detaljhandel Emballage, charkuteriavfall och grönsaker. 140-150 Tillverkning av drivenheter och maskiner Emballage, elektronikavfall, farligt avfall, metallskrot och träavfall. 75 Tillverkning av skor Emballage, läder, metallskrot och träavfall. 30-40 Tillverkar pump- och Emballage, farligt avfall och doserutrustning för olika metallskrot. flytande material Ecolean 20 Biologiskt nedbrytbara Emballage och plastavfall. förpackningar Småbåtsmarinor Färg, olja och plast. Entreprenörer inom el, VVS, bygg och anläggning Emballage, metallskrot, träavfall och deponiavfall (t.ex. isolering och betong). Herskedals fisk 10-15 Fiskberedning Fiskrens, plastavfall och träavfall Vilokan 20 Miljöteknik och rengöringsutrustning Emballage, metallskrot och farligt avfall.
Avfallsplan, 2002-2007 Sida 16 (39) 5 Kretsloppsstrategi 5.1 Avfallsflöden ur ett kretsloppsperspektiv Naturliga kretslopp är sinnrika system där växter och djur utnyttjar jordens resurser av energi och materia genom väl utvecklade samspel och där solen utgör drivkraften. Den moderna människan har länge trott sig kunna styra naturen, bland annat genom olika tekniska framsteg, för att få ökad bekvämlighet eller ekonomisk vinst. Dessa ständiga förändringar med ökande resursuttag påverkar jordens egna flöden av energi och materia. Ska vi kunna bygga ett uthålligt samhälle så måste vi titta på och efterlikna dessa naturliga kretslopp. Alla resurser skall ha en naturlig plats i ett kretslopp Olika kretslopp binds samman till en helhet, t.ex. kretsloppen för vatten, avfall, livsmedel, avlopp, jordbruk, transporter, svavelutsläpp, energi etc. Genom att göra förändringar i ett kretslopp rubbas även andra väl fungerande kretslopp. Endast genom ett väl fungerande samarbete mellan alla människor kan ett mer kretsloppsanpassat samhälle skapas. För att nå dit krävs att invanda beteende- och konsumtionsmönster ändras. Det behöver inte innebära en tillbakagång till sämre förhållanden utan kan ge bättre livskvalitet. Det kräver i sin tur uthållighet, engagemang och kunskap hos alla parter. Allt vi tar in i samhällets kretslopp måste förr eller senare också ut ur systemet. Ju mindre vi tar in, desto mindre behöver gå ut till deponering. En del av avfallet är farligt och skadar luft, mark, vatten, växter, djur eller oss människor om det kommer ut i vår miljö. Detta avfall är det allra viktigaste att sortera bort ur avfallet och lämna till miljöstation så att det kan tas hand om på ett säkert sätt. Mycket annat som slängs är resurser som kan komma till nytta igen i någon form, genom att t.ex: återanvändas återvinnas och bli nya material komposteras och bli jordförbättringsmedel rötas och ge energi i form av gas, samt bli jordförbättringsmedel förbrännas och ge värme Vid planering hur avfallet skall behandlas är det viktigt att ha helhetssyn, eftersom effekterna på omvärlden ofta är mycket komplexa. Olika behandlingsmetoder kan t.ex. påverka transportbehovet, skapa restprodukter som kan användas eller måste omhändertas och påverka energiproduktionen på olika sätt. Valet av behandlingsmetoder beror därför till stor del på de lokala förutsättningarna samt hur man väljer att prioritera olika frågor. Generellt kan sägas att energiutnyttjande från
Avfallsplan, 2002-2007 Sida 17 (39) avfall är positivt med hänsyn till både miljö och ekonomi. Ökat energiutnyttjande fås främst genom att minska deponering av avfall som kan materialåtervinnas, komposteras, rötas eller förbrännas. Även i framtiden kommer vi emellertid att behöva deponera avfall. Det kan gälla avfall som inte kan omhändertas genom förbränning eller annan nedbrytning, eller avfall som av miljöskäl är olämpligt att återvinna eller utnyttja på annat sätt. Också i regioner där förutsättningarna och underlaget för att ta hand om avfallet på annat sätt är otillräckliga kommer deponier att behövas. Val av behandlingsmetoder påverkas av: kvalitet på utsorterat material transportavstånd avsättningsmöjligheter samhällsstruktur, dvs. stadsmiljö/förort/glesbygd närhet till komposterings- och förbränningsanläggningar status på anläggningar inkl deponier lagstiftning ekonomi 5.2 Avfallsflöden i Strömstads kommun I samhället sker ett ständigt utbyte och transport av råvaror, produkter och avfall. Genom att studera flödet av avfall går det lättare att skapa sig en bild av hur avfallshanteringen är uppbyggd och hur den kan komma att förändras i framtiden. I figur 5.1 visas avfallets huvudsakliga flödesvägar i Strömstads kommun. Utgående från återvunnen och tillförd energi och material framställs olika tjänster och produkter till största del utanför Strömstads gränser. Varorna transporteras sedan till Strömstad där de inhandlas, används och kasseras. Kasserade varor och restprodukter ger upphov till avfall som sorteras i Strömstad för att sedan huvudsakligen material- eller energiåtervinnas utanför kommunens gränser. Det avfall som uppstår i Strömstads kommun sorteras lokalt för att sedan huvudsakligen material- eller energiåtervinnas utanför kommunens gränser.
Avfallsplan, 2002-2007 Sida 18 (39) Figur 5.1. Flödesschema visande huvudsaklig avfallets flödesvägar i Strömstads kommun år 2001. Gråa boxar visar behandling av olika slags avfall medan vita boxar visar övriga steg i kretsloppet. För att närma oss ett slutet kretslopp måste återvändsgränderna i kretsloppet minimeras, dvs. minska tillförseln av ny energi- och materialråvara liksom mängden farligt avfall samt behandla avfallet på annat sätt än genom deponering.
Avfallsplan, 2002-2007 Sida 19 (39) 6 Strategi för avfallshantering 6.1 Inriktningsmål De uppsatta inriktningsmålen utgår från visionen om en hållbar samhällsutveckling för Strömstads kommun, miljömål (se avfallsplanen del 2) och lokala förutsättningar för avfallshanteringen. Strömstad kommun skall: Skapa en helhetssyn i miljöfrågor rörande avfallshantering. Minska resursförbrukningen och användandet av farliga /ohälsosamma ämnen samt minimera miljöpåverkan av avfallshanteringen. Kretsloppsanpassa behandlingen av avfall. Figur 6.1 Inriktningsmål för resurs- och avfallshantering i Strömstads kommun. 6.2 Detaljerade inriktningsmål Effektmålen som redovisas nedan skall ses som övergripande konkreta mål för avfallshantering i Strömstads kommun. Målen skall sedan förverkligas genom bland annat handlingsplanen i avsnitt 6.4, men också genom det löpande arbete som främst bedrivs av kretsloppsavdelningen och miljö- och hälsoskyddsavdelningen med avseende på avfalls-, energi- och miljöaspekter. HELHETSSYN I MILJÖFRÅGOR RÖRANDE AVFALLSHANTERING 1. Samordna avfalls-, energi-, och miljöaspekter för hela kommunen. 2. Öka kunskapen om resurshushållning för privatpersoner, näringsliv och kommunen. 3. Förbättra samordningen av avfallshanteringen i regionen. 4. Utveckla kretsloppstänkande vid kommunal upphandling. MINSKA RESURSFÖRBRUKNING OCH MILJÖPÅVERKAN 5. Konsumenter: Välja produkter och tjänster som ger minst resursförbrukning samt minst omsättning och spridning av farliga ämnen. 6. Producenter, distributörer och handlare: Ersätta komponenter, produkter och kemikalier med mindre miljöbelastande alternativ. 7. Minska avfallsmängderna, speciellt inom den kommunala verksamheten. 8. Minimera miljöpåverkan från de kommunala avfallsanläggningarna 9. Öka källsorteringen. 10. Öka återvinningen/återanvändningen.
Avfallsplan, 2002-2007 Sida 20 (39) 11. Sortera allt bygg- och rivningsavfall före slutbehandling. 12. Öka insamlingen av farligt avfall. 13. Förbättra fordon och minska transporterna. KRETSLOPPSANPASSAD BEHANDLING 14. Arbeta aktivt för ökad andel biologisk behandling av biologiskt nedbrytbart material. 15. Ta hänsyn till ekologi i kommunal planering bland annat genom att vid planering av bebyggelse ge möjligheter till odling, källsortering och ekologisk dagvattenhantering samt ge rekommendationer till gemensamma lösningar för enskilda hus i detaljplaner. 16. Avloppsslammet skall i ökad utsträckning nyttiggöras lokalt. 17. Alternativa avloppslösningar skall användas där det är lämpligt.
Avfallsplan, 2002-2007 Sida 21 (39) DEL 2 Verksamheten i ord och siffror
Avfallsplan, 2002-2007 Sida 22 (39)
Avfallsplan för Strömstads kommun Sida 23 (39) 2002-2007 7 Beskrivning av avfallshanteringen i kommunen I detta avsnitt redovisas dagens hantering av avfall i Strömstads kommun. Följande begrepp är centrala inom avfallshantering: Avfall Behandling Bortskaffning Brännbart avfall Deponering Farligt avfall Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. Bortskaffning eller återvinning av avfall Begreppet har ingen klar definition, men det innebär ett slutligt omhändertagande av avfallet, t.ex. deponering, jordförbättring och förbränning. Avfall som brinner utan energitillskott efter det att förbränningsprocessen har startat. Med deponering menas ett bortskaffningsförfarande som innebär att avfall läggs på en deponi. En deponi är en upplagsplats för avfall. Begreppet har ingen klar definition, men för att avfallet skall klassas som farligt skall det ha vissa egenskaper, såsom explosivt, oxiderande, brandfarligt, giftigt, cancerframkallande, smittförande m.m. Insamling av avfall Insamling av avfall omfattar momenten uppsamling, sortering eller blandning av avfall för vidare transport. Organiskt avfall Avfall som innehåller organiskt kol, exempelvis biologiskt avfall och plastavfall. Återvinning (ÅV) Begreppet har ingen klar definition, men det innebär ett vidareutnyttjande av avfallets material- eller energiinnehåll. Renhållningsverksföreningen delar in återvinning i tre delar: material-, närings- och energiåtervinning. 7.1 Dagens avfallshantering HUSHÅLLSAVFALL OCH DÄRMED JÄMFÖRLIGT AVFALL Definition: Med hushållsavfall avses avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet (miljöbalken 15 kap). På fastlandet samlar kommunen in utsorterat hushållsavfall från hushåll samt verksamheter med små mängder hushållsavfall. Insamlingen sker med komprimerande sopbilar samt sommartid även med flakbil. Entreprenörer sköter containerinsamling av hushållsavfall från verksamheter med större mängder avfall, såsom campingplatser, köpcentra, större hotell och restauranger. På öarna samlas hushållsavfallet in av en entreprenör. Efter överenskommelse med kommunen kan fastighetsägare, med för hämtningsfordon ej framkomlig väg, själv transportera avfall till anvisad plats. Avfallet transporteras därefter till Österröds avfallsanläggning där det mellanlagras för vidare
Avfallsplan för Strömstads kommun Sida 24 (39) 2002-2007 transport till lämplig förbränningsanläggning. Hushållens biologiska avfall ingår idag i den brännbara fraktionen, förutom för ca 20% av hushållen, som själva komposterar sitt avfall. På Österrröd sker dessutom kompostering av ris och buskar. Grovavfall utgörs av: möbler, inredning, cyklar, textil, spisar, disk- och tvättmaskiner. I Strömstads tätort sker insamling av grovavfall vid återvinningscentralen på Österröds avfallsanläggning. I övriga delar av kommunen hämtas grovsopor vid fastighet efter budning. Grovsoporna sorteras i olika fraktioner som återvinns, återanvänds eller deponeras. Kläder och skor insamlas av Emaus Björkå. Övrigt grovavfall deponeras. Metallskrot från hushållen lämnas på Österröd. Därefter transporteras det av en entreprenör till godkänd mottagare för sortering och återvinning. Hämtning av latrin utförs på fastlandet av kommunen och på öarna av entreprenör. Latrinen transporteras till regional avfallsanläggning. Förpackningar av kartonger, wellpapp, plast, metall och glas insamlas på återvinningsstationer och återvinningscentralen Österröd genom förpackningsinsamlingens försorg. De insamlade förpackningarna mellanlagras på Österröd för transport till olika återvinningsanläggningar. Producentansvaret gäller även för returpapper, däck, bilar, elektronik (t.ex. tvätt- och diskmaskin, spis, dammsugare, TV, radio och lysrör) och träförpackningar. Ytterligare information om producentansvaret återfinns i avsnitt 4.5. Farliga småbatterier insamlas via sopbilar, batteriförsäljande affärer och batteriholkar. Batterierna hämtas av entreprenör som transporterar dem till godkänd mottagare där sortering och deponering sker. Hushållens övriga farliga avfall redovisas i avsnittet Specialavfall; Farligt avfall och annat specialavfall. PARK- OCH TRÄDGÅRDSAVFALL Definition: huvudsak vegetabiliskt avfall från normal skötsel av park- och större trädgårdsanläggningar (Naturvårdsverket, Deponering av avfall: förslag till Allmänna råd, 1996). De största företagen som genererar park- och trädgårdsavfall är trädgårdsentreprenörer. Materialet komposteras på Österröd. Komposten används sedan till att bilda vegetationsskikt på deponin. BYGG- OCH RIVNINGSAVFALL Definition: Avfall från nyproduktion, det vill säga husbyggnads- och anläggningsverksamhet, avfall från rivnings- och ROT-verksamhet (reparation, ombyggnad och tillbyggnad) samt jord- och schaktmassor. Bygg- och rivningsavfall mottas på Österröd. Rent trä flisas och transporteras till förbränning i värmeverk. Även kontaminerat trä levereras till anläggning för flisning och förbränning.
Avfallsplan för Strömstads kommun Sida 25 (39) 2002-2007 Övrigt bygg- och rivningsavfall återanvänds till stor del och resterande material deponeras på Grandalen. AVFALL FRÅN ENERGIUTVINNING Definition: Slagg, askor och rökgasreningsprodukter från koleldning, avfallsförbränning, ved-, flis- och torveldning samt oljeeldning (Naturvårdsverket, Deponering av avfall: förslag till Allmänna råd, 1996). Avfallet från sotning deponeras på Grandalen. Slagg och aska från förbränning av hushållsavfall och flisat trä deponeras av respektive anläggningsägare. AVFALL FRÅN BEHANDLING AV KOMMUNALT AVLOPPSVATTEN Definition: Slam, rens och sand från kommunala avloppsreningsverk samt slam från enskilda avloppsanläggningar (Naturvårdsverket, Deponering av avfall: förslag till Allmänna råd, 1996). Kommunens avloppsreningsverk behandlar allt slam d.v.s. både sitt eget producerade samt det externt inkommande. Slammet transporteras sedan 1994 efter avvattning och stabilisering till Skara för användning i jordbruket. Enskilda avloppsanläggningar töms en gång per år av anlitad entreprenör. Slammet körs till avloppsreningsverket i Strömstad. Grovrens från kommunens avloppsreningsverk transporteras till förbränning i värmeverk. AVFALL FRÅN BEHANDLING AV INDUSTRIELLT AVLOPPSVATTEN Definition: Slam och annat avfall från behandling av industriellt avloppsvatten. Dock ej farligt avfall (Naturvårdsverket, Deponering av avfall: förslag till Allmänna råd, 1996). Avfallet skickas till godkända regionala anläggningar för behandling. Avfall som behandlas är slam och förorenade vatten från bilvårdsanläggningar och övrigt flytande industriavfall såsom vattenbaserat lim- och färgslam samt olika tvättvatten (ej emulsioner). AVFALL FRÅN UTVINNING AV MINERALISKA PRODUKTER Definition: Branschspecifikt avfall från brytning och utvinning av malm, mineral, kol, torv, råpetroleum, naturgas etc. Till gruppen räknas även avfall från anrikning och sintring av malm och mineral (Naturvårdsverket, Deponering av avfall: förslag till Allmänna råd, 1996). Inget sådant avfall förekommer i kommunen. BRANSCHSPECIFIKT INDUSTRIAVFALL Definition: Fast eller flytande avfall som uppkommer som en direkt följd av verksamheten, d.v.s. processavfall, spill och kassationer, dock ej farligt avfall. Förutom avfall från industrier inkluderas även avfall från följande verksamheter; jord- och
Avfallsplan för Strömstads kommun Sida 26 (39) 2002-2007 skogsbruk, partivaruhandel, varuhandel och varuförmedling, offentlig förvaltning och andra tjänster (Naturvårdsverket, Deponering av avfall: förslag till Allmänna råd, 1996). Mindre mängder slipdamm från snickeriverksamhet samt sand från kommunens gatubrunnar deponeras t.o.m. år 2001 på Grandalens deponi. Charkuteriavfall från partivaruhandel transporteras till förbränning i värmeverk.. EJ BRANSCHSPECIFIKT INDUSTRIAVFALL Definition: Fast eller flytande avfall som ej uppkommer som en direkt följd av verksamheten och som ej kan hänföras till någon av de övriga angivna huvudgrupperna för avfallstyper. Till gruppen hör således främst kasserade förpackningar, emballage etc. Förutom avfall från industrier inkluderas även avfall från följande verksamheter; jordoch skogsbruk, partivaruhandel, varuhandel och varuförmedling, offentlig förvaltning och andra tjänster (Naturvårdsverket, Deponering av avfall: förslag till Allmänna råd, 1996). Rent och kontaminerat trä från olika verksamheter insamlas på återvinningscentralen Österrröd där det rena träavfallet flisas medan det kontaminerade flisas i Trollhättan. Därefter transporteras det till förbränning. Övrigt ej branschspecifikt industriavfall, såsom metallskrot och emballage samt material med producentansvar transporteras av avfallslämnaren eller via entreprenör till återvinningscentralen Österröd för vidare transport till regional behandlingsanläggning. SPECIALAVFALL; FARLIGT AVFALL OCH ANNAT SPECIALAVFALL Definition: Farligt avfall inkluderar sådant avfall som är farligt med hänsyn till människors hälsa och till miljön (Förordningen om farligt avfall). Med annat specialavfall menas avfall som ej klassas som farligt avfall, men som på grund av särskilda hälsofarliga eller miljöstörande egenskaper bör hanteras på särskilt sätt (Naturvårdsverket, Deponering av avfall: förslag till Allmänna råd, 1996). Hushållens farliga avfall ingår i begreppet hushållsavfall och samlas in av kommunerna. Strömstads kommun har avtal med fyra företag för insamling och transport av farligt avfall. Dessa företag utför på uppdrag av industrier, kommunen och andra verksamheter transport av farligt avfall till av avfallslämnare bestämd godkänd behandlingsanläggning. Hushållens farliga avfall får kostnadsfritt avlämnas vid Strömstad kommuns miljöstation eller vid återvinningscentralen på Österröd. Allt skadligt och farligt avfall skall sorteras bort från hushållssoporna, för att tas om hand för slutförvaring. Tömning av oljeavskiljare utföres efter behov beroende på dess storlek och verksamhetens omfattning. Oljefasen sugs av från ytan och transporteras till godkänd behandlingsanläggning. En gång per år töms dock avskiljaren även på vatten och slam. Asbestavfall deponeras på särskild anvisad plats på regional behandlingsanläggning. Riskavfall, såsom biologiskt och smittförande avfall från Strömstads sjukhus omhändertas inom landstinget. Stickande och skärande avfall från tex. Strömstads sjukhus, tandvården, företagshälsovården och hemvården hämtas och transporteras av
Avfallsplan för Strömstads kommun Sida 27 (39) 2002-2007 Strömstads kommun till återvinningscentralen på Österröd. Där hämtas avfallet av entreprenör för transport till godkänd anläggning för förbränning. Som farligt avfall räknas: Batterier Färgrester Förtunning Kemikalier Lack Lim Oljerester Syror och frätande ämnen Lysrör Fotovätskor Kyl- och frysskåp Bekämpningsmedel Oljefilter Sprayburkar Kvicksilverlampor Termometrar och läkemedelsrester 7.2 Avfallshantering år 2002-2007 Utgångspunkten för val av behandlingsmetoder i Strömstads kommun är att: naturresurser skall nyttjas på effektivast möjliga sätt. avfallshanteringen skall vara så tydlig att den påverkar produktionen och konsumtionen av olika varor och tjänster. avfallet skall behandlas med optimala kombinationer av lokala och regionala åtgärder samt storskaliga och småskaliga lösningar. Avfallet skall så långt som möjligt omhändertas lokalt. använda flexibla behandlingslösningar och kunna anpassa dem till ändrade avfallsmängder och avfallsslag liksom ändrad lagstiftning. samarbeta med andra kommuner t.ex. om mer avancerade och kostsamma behandlingslösningar. Val av behandlingsmetod är viktigt för att utnyttja tillgängliga resurser på bästa sätt, men det viktigaste är ändå att eftersträva en livsstil som innebär att så lite avfall som möjligt uppkommer. SORTERING OCH INSAMLING AV AVFALL Producentansvaret håller för närvarande på att utredas på uppdrag av regeringen, bland annat ansvarsfördelningen mellan Förpackningsinsamlingen och kommunen. Resultatet av utredningen kommer att påverka sortering och insamling av avfall. Ansvaret kommer även fortsättningsvis att vara delat mellan Förpackningsinsamlingen och kommunen, men hur ansvarsfördelningen kommer att bli går i dagsläget inte att säga. Strömstad kommun har valt att i framtiden sortera ut det organiska och det brännbara avfallet, för att utnyttja naturresurserna på bästa sätt. Det innebär att senast år 2005 kommer hushållsavfallet att sorteras i tre fraktioner; organiskt, brännbart och icke brännbart avfall, förutom den källsortering som sker genom producentansvaret. Antalet turister och fritidsboende är stort, vilket ger stora variationer i avfallsmängder under året. En utredning av lämpliga källsorteringssystem för olika typer av
Avfallsplan för Strömstads kommun Sida 28 (39) 2002-2007 fritidsbebyggelse skall genomföras. Anpassade lösningar för sortering skall införas i dessa områden. BIOLOGISK BEHANDLING AV HUSHÅLLS- OCH TRÄDGÅRDSAVFALL Allt biologiskt avfall skall behandlas biologiskt under förutsättning att: det finns avsättning för komposten. behandlingen minskar miljöpåverkan eller bidrar till förbättrade konsumtionsmönster och förståelse för Strömstad kommuns kretsloppsstrategi. kostnader är rimliga. Strömstads kommun kommer under perioden 2002-2007 att stimulera hemkompostering samt, där så är lämpligt, införandet av gemensamma komposter för flerbostadshus och sammanslutningar av villaägare. För övriga invånare skall det källsorterade biologiska avfallet senast år 2005 insamlas av kommunen och behandlas i regional anläggning. Strömstads kommun skall på sikt även utreda möjligheten för rötning av biologiskt material i en anläggning gemensam med angränsande kommuner. SLAMHANTERING Det slam som produceras i kommunens reningsverk stabiliseras varefter det transporteras till Skaratrakten där det används som gödning inom jordbruket. Slammet har, enligt de provtagningar som kontinuerligt görs, god kvalitet. Kommunen arbetar tillsammans med Miljö- och hälsoskyddsavdelningen aktivt för att förbättra slamkvaliteten ytterligare genom tillsyn av och information till de verksamheter som är anslutna till kommunens avloppsreningsverk. Även om kommunen har ett slam av god kvalitet är det ändå viktigt att ha en alternativ behandlingsmetod i beredskap, t.ex. om opinionen vänder när det gäller användandet av slam i jordbruket i Skaratrakten. Dessutom är det lämpligt att hitta en mer lokal avsättning av slammet, för att minska transportavståndet. Kommunen har inlett en utredning om att behandla slammet i en vassbädd. Det organiska material som produceras i en vassbädd kan användas till vegetationsskikt på Grandalens deponi eller till kommunens grönytor. FÖRBRÄNNING MED ENERGIUTVINNING Strömstads kommun kommer att under perioden 2002-2007 att förbränna sitt utsorterade brännbara hushållsavfall. Från förbränningen av avfall bildas aska och slagg (ca 20-30 vikts % motsvarande ca 10 volym %) samt rökgaser. Aska, slagg och rökgasreningsprodukter måste hanteras och det görs till stor del genom deponering, vilket inte är förenligt med Strömstad kommuns inriktningsmål (se avsnitt 6.1). Mängden hushållsavfall som går till förbränning skall dock minska genom satsning på biologisk behandling. Utsortering av organiskt material ger en brännbar fraktion med högre energiinnehåll, vilket totalt sett ger minskade rökgasutsläpp och mindre aska. Uddevalla Energi har planer på att bygga ett nytt kraftvärmeverk. Orsakerna till detta är ökad elförbrukning och ökad tillgång på bränsle i form av brännbart avfall, samtidigt som bolaget får intäkter för varje förbränt ton avfall. Strömstads kommun skall aktivt