BLIR VÄRLDEN BÄTTRE?

BLIR VÄRLDEN BÄTTRE?

INNEHÅLL En fantastisk möjlighet!... 4 Vad är utveckling?... 6 Hur tror du världen ser ut?... 11 Blir världen bättre?... 17 Framsteg du (kanske) inte kände till?... 30 Stora utmaningar kvarstår... 38 Millenniemålen... 48 Vad kan man göra?... 56 Att göra skillnaden vad kan du göra?... 68 Så här hittar du... 74 Skriven av: Staffan Landin Tryckt av: UNDP:s nordiska kontor Tel: 08-545 232 50 Fax: 08-22 22 33 E-post: info@undp.se www.undp.se Tack: Ett stort tack till följande personer för hjälp under framtagandet av boken: Axel Pettersson, Jonas Larsson, Johan Bergqvist, Nina Björk, Tomas, Caroline, Mikael och Staffan på Zenit i Stockholm, Ludvig och Julia på LSU. 2

Problemet är inte att vi har misslyckats i försöken att utplåna den globala fattigdomen, problemet är att inget seriöst försök har gjorts. Jim Grant, chef för FN:s barnfond, UNICEF mellan 1980-1995. 3

EN FANTASTISK MÖJLIGHET EN FANTASTISK MÖJLIGHET! Dikedeli Mbale sitter i skuggan under det enda trädet på den torra sandiga gårdsplanen HON BER OM ursäkt för sina leriga byxben och förklarar att hon håller på att renovera det hus där hon bor med sina sex barn. Väggarna som består av packad lera måste byggas på med jämna mellanrum. På grund av sjukdomen har hon inte orkat med det på länge. Inte förrän nu. Nu syns inga spår av sjukdomen, annat än att hon fortfarande är lite väl smal. Men då skulle du ha sett mig för någon månad sedan, säger hon och skrattar. Dikedeli har fått bromsmediciner mot hiv/aids i ett halvt år nu. Innan var hon så svag att hon inte orkade göra något, inte ens ta hand om sig själv. Men snart efter medicineringen inleddes blev hon piggare och friskare, kilona återvände och idag reparerar hon sitt hus på egen hand. Det är så det fungerar. Istället för att dö på en brits i den lokala sjukstugan, eller i ett mörkt hörn i sin hydda, får hon nu en möjlighet att se sina barn växa upp, vara delaktig i deras utveckling och dessutom kunna sköta ett jobb och bidra till samhällets utveckling. BOTSWANA är det enda av de värst drabbade afrikanska länderna som idag har råd och möjligheter att ge aidssjuka bromsmediciner, fortfarande inte till alla, men jämfört med sina grannländer har man gjort stora framsteg. I Afrika söder om Sahara beräknas 6,1 procent av alla vuxna människor ha hiv/aids, det är nästan 25 miljoner människor. Av dem är det bara drygt 800 000 eller 3,2 procent som erbjuds behandling. På samma sätt som vi aldrig skulle acceptera att dödligt sjuka människor i Sverige inte skulle få existerande och överkomlig medicin, kan vi inte acceptera att människor i andra delar av världen dör i onödan. Hiv/aids är bara ett område där utrymmet för ökade satsningar, både från biståndsgivare och inhemska regeringar, är stort. VI KAN UTPLÅNA FATTIGDOMEN Vi befinner oss idag i ett läge där vi kan ta stora steg i kampen mot fattigdomen. Vi vet vad som behöver göras, vi har resurserna och alla länder har skrivit under på det gemensamma målet att utrota fattigdomen. Nu är det bara konkret handling som saknas. En värld utan extrem fattigdom ligger närmare än vi tror. Vi behöver inte ens några nya löften eller åtagande från världens regeringar. Det som krävs är en seriös, ärligt menad insats för att krossa fattigdomen. 4

5

VAD ÄR UTVECKLING? Flest bilar per invånare, bäst utbildade ungdomar, högst BNP per capita eller kanske mest pengar i statskassan? UTVECKLING smaka på ordet. Alla pratar om utveckling, fattiga länder ska utvecklas. Vi mäter till och med graden av utveckling i världens länder. Men vad är utveckling och hur ska det mätas, eller med andra ord, vad är det som ska utvecklas? En vanlig definition av utveckling är möjligheten för människor att leva ett fullvärdigt liv, men också att ha rätten att själv välja vad det livet ska innehålla. Till att börja med handlar det om grundläggande saker: ett hus att bo i, mat att äta, skola för barnen, vård för de sjuka och arbete som ger en lön att leva på. Men utöver detta finns ingen objektiv definition för utveckling som passar alla människor eller alla länder. Vissa menar att ekonomisk tillväxt är det bästa måttet på framgång, andra menar att pengar på sin höjd kan vara ett verktyg för att betala de verkligt viktiga sakerna i livet såsom utbildning och hälsa. Visst finns det universella värden som de flesta om inte alla människor behöver, oavsett var de lever eller hur rika de är. FN:s utvecklingsprogram UNDP, talar om så kallad mänsklig utveckling (human development) och ser i första hand till områdena hälsa, utbildning och en dräglig levnadsstandard. Därför mäter UNDP en rad olika indikatorer inom dessa områden i världens länder och sammanställer detta i ett index, där världens länder rangordnas. Det handlar om hur länge människor i ett land förväntas leva, hur många barn som dör innan sin femårsdag, hur många av alla barn i ett land som går i skola och hur länge de går i skolan. 6

HUMAN DEVELOPMENT INDEX Human Development Index (HDI) rangordnar världens länder efter så kallad mänsklig utveckling (human development). Utifrån tre dimensioner av mänsklig utveckling; hälsa (mätt i förväntad livslängd), utbildning (mätt i läskunnighet och skolgång) samt levnadsstandard (mätt i BNP per capita) räknas ett värde ut för varje land som kan jämföras med andra länder och över tid för att se om utvecklingsnivån i landet ökar eller minskar. De sex mest utvecklade länderna enligt 2005 års index: 1. Norge 2. Island 3. Österrike 4. Luxenburg 5. Kanada 6. Sverige De sex minst utvecklade länderna enligt 2005 års index: 172. Guinea-Bissau 173. Tchad 174. Mali 175. Burkina Faso 176. Sierra Leone 177. Niger 7

VAD ÄR UTVECKLING? ALLT GÅR INTE ATT MÄTA Förutom allt man kan mäta statistiskt finns andra faktorer som är svårare att värdera, men som ändå är viktiga för ett bra liv. Vi talar här om värden som demokrati, frihet och mänskliga rättigheter. Vad som framför allt framträder när man börjar mäta utveckling är hur mycket olika faktorer hänger ihop. Länder med hög medellivslängd är också oftast länder med hög inkomst, hög läskunnighet, bra barn- och mödrahälsa. Hur svårmätta saker som frihet eller demokrati påverkar mänsklig utveckling är lite svårare att svara på. Undersökningar har visat att ju mer inflytande folket har över politiska beslut, desto mer jämlikt fördelas resurserna. Det skulle i så fall betyda att demokrati som regel är bra för mänsklig utveckling. Problemet är bara att man då först måste hitta gemensamma definitioner på frihet och demokrati, vilket inte alltid är lätt och sedan kunna avgöra om det är demokrati som leder till mänsklig utveckling eller tvärtom. Det är däremot inte svårt att hitta tydliga exempel på hur demokrati och frihet har bidragit till folks välbefinnande och till ökad mänsklig utveckling. Men det har visat sig vara svårt att hitta entydiga statistiska samband. Exempel på både framsteg och tillbakagång i mänsklig utveckling finns i såväl demokratier som diktaturer. Mänskliga rättigheter, demokrati och kulturell och individuell frihet är och förblir viktiga mål i sig själva. Nödvändiga för att ha rätten att leva det liv man önskar. ATT DISKUTERA: VAD ÄR UTVECKLING? Hur tycker du att man ska mäta ett lands utvecklingsnivå? Eller är det helt enkelt omöjligt att mäta? Kan man med hjälp av uträkningar och index avgöra om ett land går framåt eller bakåt? Och vilka fler värden borde man i så fall titta på? Spelar det någon roll att barn går i skolan om flertalet av befolkningen inte får rösta? Spelar det någon roll om alla får rösta, om det ändå inte finns resurser till utbildning, sjukvård eller ens mat? Är friheter som föreningsfrihet och yttrandefrihet viktiga för ett lands utveckling? Varför? Vad är viktigast, ekonomisk utveckling, social hälsa eller mänskliga rättigheter? Spelar miljö och ekologi in i människors välbefinnande? Hur då? 8

VAD ÄR UTVECKLING? 9

10

HUR TROR DU VÄRLDEN SER UT? Vad tänker du på när du hör begrepp som global utveckling, kampen mot fattigdom eller Afrika söder om Sahara? SÄKERLIGEN FORMAS BILDER i ditt huvud på människor, främmande länder och världsdelar. Kanske är det bilder på små barn med svullna magar och flugor i ögonen, en ganska vanlig, stereotyp bild som ofta får känneteckna människor från framför allt Afrika. Kanske är det bilder från stora insamlingar som Live Aid-galan i mitten av 1980-talet eller senare initiativ. Men vad vet du egentligen om hur världen ser ut? Gör snabbtestet på nästa sida och jämför sedan med facit. 11

TESTA DIG SJÄLV vad vet du om världen? 1. Var bor det flest fattiga människor, i Indien eller i Afrika? 2. Hur stor andel av världens befolkning lever på mindre än en dollar om dagen? 11%, 21%, 41% eller 61% 3. Var är barnadödligheten störst? a. I Sri Lanka eller i Turkiet b. I Estland eller i Sydkorea c. I Malaysia eller i USA 4. Hur många av världens barn går idag i grundskolan? 44%, 64% eller 84% 5. Vilket land gav mest bistånd år 2005 I faktiska kronor och ören? Sverige, Norge, Japan eller USA I procent av landets intäkter? Sverige, Norge, Japan eller USA 6. Vad är medellivslängden i världen? 55 år, 65 år eller 75 år 7. Medellivslängden i Botswana var 1990 65 år. Idag är den nästan lägst i världen. Hur låg är den? Hur låg är den? 31 år, 36 år, 39 år eller 43 år 8. 1970 dog nästan vart fjärde egyptiskt barn innan fem års ålder Hur stor är procenttalet idag? 24%, 19%, 14%, 9% eller 4% 12

1. Indien. 360 miljoner människor i Indien lever på mindre än en dollar om dagen. I hela Afrika är motsvarande siffra 320 miljoner. 2. 21 procent. Fattigdomen i världen har minskat från 28 procent 1990. Målet är att halvera fattigdomen till år 2015, att alltså nå 14 procent. 3a. Turkiet har dubbelt så hög barnadödlighet som Sri Lanka. 3b. Estland har dubbelt så hög barnadödlighet som Sydkorea. 3c. Kuggfråga, USA och Malaysia har lika hög barnadödlighet. 4. 84 procent av alla barn i världen är inskrivna i grundskolan. Målet är att nå 100 procent innan år 2015. 5a. USA gav mest bistånd i dollar räknat, följt av Japan, Storbrittanien och Frankrike. Däremot gav USA nästan minst i förhållande till sin nationalinkomst. 2005 var USA:s bistånd bara 0,22 procent av BNI/ capita bara Portugal bland givarländerna gav mindre. 5b. I procent av ländernas intäkter gav Norge mest (0,87%), följt av Luxemburg och Danmark. Sverige hamnar på fjärde plats. Sveriges mål är att under 2006 nå 1 procent av BNP. 6. Den uppskattade livslängden i världen är 65 år. 7. Den uppskattade medellivslängden i Botswana har fallit från 65 till drygt 36 år. 8. Fyra procent. FACIT: 13

HUR TROR DU VÄRLDEN SER UT? STATISTIKEN GER EN ANNAN BILD Undersökningar under senare år visar att svensken ofta tror att världen är sämre än den faktiskt är, i alla fall rent statistiskt. Framsteg som gjorts i många länder går oss helt enkelt förbi. Längre fram i denna skrift kommer du att kunna läsa om några av de framgångar världen sett de senaste 30 åren. I en undersökning nyligen gjord av Sida fick de tillfrågade bland annat svara på följande tre frågor. Hur stor del av de fattiga ländernas befolkning tror du: Kan läsa och skriva? Har tillgång till sjukvård? Har tillgång till rent vatten? De allra flesta svarade en av tio eller två av tio. I själva verket är svaret mellan 7 och 8 av tio på alla tre av frågorna. Bilden vi har av hur världen runt omkring oss ser ut är alltså mycket mörkare än den faktiskt är. Mer än hälfen av alla tillfrågade trodde att läskunnigheten i fattiga länder ligger under 20%. Även om det finns några få länder i världen med så låg läskunnighet så är det mycket ovanligt. Läskunnigheten bland de länder som fortfarande brukar kallas utvecklingsländer är 77 procent. Bland de allra minst utvecklade länderna, en grupp på 50 länder som brukar kallas MUL-länder är siffran 54 procent. Läs mer om indelning av länder i det sista kapitlet i boken. Läskunnigheten bland de länder som fortfarande brukar kallas utvecklingsländer är 77 procent. VARFÖR ÄR BILDEN SNEDVRIDEN? Det finns säkert ett flertal orsaker till att vi tror att världen är sämre än den i verkligheten är. En kan vara att vi i allt högre grad förlitar oss på en nyhetsbild som styrs av allt färre nyhetskällor. Militära konflikter, dramatiska val och plötsliga olyckor hamnar lättare på första sidan än långsiktiga utvecklingstrender eller minskad barnadödlighet. Det har sina förklaringar i medielogiken, hyllmeter med medieforskning stödjer detta. Vissa debattörer och forskare framhäver även att medierapporteringen ofta styrs av stereotyper och förenklingar snarare än verkliga skeenden. Andra menar att dagens utveckling med allt färre utrikeskorrespondenter ytterligare minskar mångfalden av bilder från andra delar av världen. Helt säkert finns det också andra förklaringar till att vår bild av omvärlden inte stämmer med verkligheten. Den bild som många folkrörelser och insamlingskampanjer givit har ofta dominerats av misär och problem eftersom syftet inte sällan varit att samla in pengar för att råda bot på detta. Möjligen kan till exempel ideologiska eller politiskt korrekta filter få oss att se det vi vill se och blunda för eventuella framsteg i länder vi inte vill eller 14

tjänar något på att se. Hur utbildningen i våra skolor har varit upplagd och vilka läromedel som använts är säkert också en del av förklaringen. Gör det något att bilden är fel? Gör det något om vi tror att större delar av världen lider av fattigdom och hunger än vad som faktiskt är sanningen? Det finns flera svar på den frågan, här kommer tre: Det finns nog med frågor att lösa ändå Det finns nog med utmaningar och problem i världen som kräver stora insatser för att lösa. Vi behöver inte uppfinna nya eller överdriva statistiken för att öka engagemanget hos människor i länder som Sverige. kunna dra lärdom av deras framsteg? Att ett land som Iran lyckats minska barnadödligheten från 191 barn per tusen födda till 42 på bara trettio års tid är en enorm framgång. Om ingen vill eller vågar titta på vad landet har gjort för att nå detta resultat, hur ska man då kunna lära något? LUTA DIG INTE TILLBAKA Vi gör alltså framsteg i kampen mot extrem fattigdom, men vägen är lång. Även om världen statistiskt sett är bättre än många tror får framstegen som gjorts på vissa håll aldrig bli ett argument för att luta sig tillbaka och tro att vi har nått en fulländad och rättvis värld. Nästa kapitel redogör för några av de utmaningar som världen står inför. Motgångar är förlamande Om vi ständigt bär på känslan att världen inte blir ett dugg bättre, eller att framsteg inte är möjliga är det lätt att drabbas av en känsla av hopplöshet. Varför ska vi fortsätta att ge bistånd om vi ändå inte kan se att det hjälper? Därför är det viktigt att inte blunda för de framsteg som görs. Att veta att Uganda lyckats vända den svåra hiv/aids-epidemin ger oss hopp om att grannländerna också kan göra det med rätt politik och rätt hjälp från omvärlden. Vi kan lära av framstegen Om vi inte lägger märke till de länder som gör framsteg på olika områden, hur ska vi då ATT DISKUTERA: VARIFRÅN KOMMER DIN VÄRLDSBILD? Var får du din kunskap om världen? Tänk noga igenom alla källor till kunskap som du kan komma på. Försök sedan att fundera på orsakerna till att just dessa källor förmedlar det som de gör. Hur kan man få en annan bild av världen? Var får du din kunskap ifrån? Finns det bättre sätt? Var kan man hitta alternativa nyhetskällor? 15 15

16

BLIR VÄRLDEN BÄTTRE? Är världen en bättre eller sämre plats att leva på idag, jämfört med för 10, 30 eller 50 år sedan? VISSA kommer att säga att världen aldrig varit en så bra plats som just nu. Fler barn än någonsin går i skola, fler människor än någonsin kan läsa och skriva och fattigdomen i världen har aldrig varit lägre. För att inte tala om att fler barn än någonsin överlever sina första år på jorden. Andra kommer att säga att världen aldrig varit så orättvis som nu, att skillnaderna mellan de allra fattigaste och de allra rikaste aldrig varit större än nu, att problemen faktiskt växer i vissa delar av världen, trots att vi aldrig haft så mycket resurser att dela på som vi har idag. Det svåra är att båda synpunkterna är rätt. Världen blir bättre och bättre på många områden. Men det går inte tillräckligt fort och framför allt blir det inte bättre för alla. 17

BLIR VÄRLDEN BÄTTRE? ATT FÖRSTÅ STATISTIKEN Titta på diagrammet här intill. På den ena axeln har vi inkomst (BNP per capita) och på den andra har vi hälsa (förväntad livslängd). Bäst är alltså att vara uppe i högra hörnet, att ha hög inkomst och god hälsa. Där hittar du till exempel länder som Sverige, Norge och Japan. Diagrammet ger en bra bild av läget i världen och skillnader mellan länder. Några tydliga sanningar framträder genast. Bilderna med bubbeldiagrammen är tagna från Human Development Trends ett datorprogram framtaget av UNDP i samarbete med Hans Rosling, professor i internationell hälsa och en svensk stiftelse som heter Gapminder. Programmet och graferna finns att ladda ner gratis från Internet och ska med fördel användas av och spridas till så många som möjligt. (Läs mer om programmen och hur du använder dem längst bak i denna bok). 18

Förväntad livslängd (år) 80 75 70 65 60 55 Kuba Sverige Singapore Arabländerna Central och östeuropa samt f.d. Sovjet Östasien och stillahavsområdet Höginkomstländer i OECD 50 45 Latinamerika och Karibien 40 Sierra Leone Sydafrika Sydasien 35 Afrika söder om Sahara 2003 218 500 1 000 2 000 5 000 10 000 20 000 30 000 65 000 BNP per capita Varje prick är ett land, färgen visar region och storleken är befolkning. Den stora gula pricken är till exempel Kina och den stora ljusblå är Indien. Sverige, med hög livslängd och inkomst, ligger långt uppe till höger och Sierra Leone, med låg inkomst och livslängd, ligger längst ner till vänster. Diagrammet visar tydligt vilken region som halkar efter. I stort sett alla länder i det nedre vänstra hörnet, med låg inkomst och kort livslängd, ligger i Afrika söder om Sahara, ifrånsprungna i utvecklingen av resten av världen. Intressant är också att länderna i de övriga regionerna är blandade och finns utspridda över hela utvecklingsskalan, utom hos de allra mest utvecklade och de allra minst utvecklade. Diagrammet visar dessutom att det inte går att dela upp världen i i-länder och u-länder, rika och fattiga, vi och dem. Varför skulle Singapore och Sierra Leone klumpas ihop i samma grupp? Det finns idag länder på alla utvecklingsnivåer, ofattbart rika och lika ofattbart fattiga och dessutom hela skalan däremellan. 19

BLIR VÄRLDEN BÄTTRE? Förväntad livslängd (år) 80 75 70 65 60 55 Kina Sverige Arabländerna Central och östeuropa samt f.d. Sovjet Östasien och stillahavsområdet Höginkomstländer i OECD 50 45 Latinamerika och Karibien 40 Sydasien 35 Afrika söder om Sahara 218 1962 500 1 000 2 000 5 000 10 000 20 000 30 000 65 000 BNP per capita 1962 såg världen annorlunda ut. Då var gruppen länder med låg inkomst och hälsa (nedre vänstra hörnet) en blandad grupp med länder från nästan hela världen, idag är det som sagt nästan bara länder i Afrika Söder om Sahara. De ljusgröna länderna, som idag brukar kallas rika länder eller i-länder, låg 1960 där många medelinkomstländer ligger idag (jämför med 2003). Se också Kina som 1962 var ett av världens fattigaste länder, men hade en livslängd som var stigande. 20

Förväntad livslängd (år) 80 75 70 65 60 55 Sydafrika Arabländerna Central och östeuropa samt f.d. Sovjet Östasien och stillahavsområdet Höginkomstländer i OECD 50 45 Latinamerika och Karibien 40 Sydasien 35 Afrika söder om Sahara 218 1990 500 1 000 2 000 5 000 10 000 20 000 30 000 65 000 BNP per capita Jämför med diagrammet intill - fram till 1990 hade de flesta länderna gått åt rätt håll, uppåt och åt höger. Detta gällde även länderna i Afrika söder om Sahara (ljuslila prickar) även om de redan nu började hamna på efterkälken jämfört med övriga världen. Men de flesta länderna hade stigit förbi 50-strecket i förväntad livslängd. 1990 märks dock ett dramatiskt trendbrott. Livslängden, som sällan går bakåt, föll i många länder i Afrika söder om Sahara. Jämför man igen med diagrammet från 2003 är fallet tydligt. Orsaken är hiv/aids. 21

22

AFRIKA HALKAR EFTER! Som framgår av diagrammen du nyss såg är det tydligt att Afrika halkar efter i utvecklingen. De allra flesta länder i Afrika söder om Sahara har idag lägre inkomst och sämre hälsa än i stort sett alla andra länder i världen. Faktum är att med några få undantag ligger alla länder med en medellivslängd under 50 år i Afrika. Så har det inte alltid varit, men när resten av världen utvecklats och den förväntade livslängden stigit till över 50 år, har många av Afrikas länder lämnats efter. SLUTA PRATA OM U-LÄNDER! Det är också dags att sluta prata om i- och u-länder. Enligt den gängse definitionen skulle alla länder förutom de allra mest utvecklade kallas utvecklingsländer (developing countries). Det behövs bättre och mer exakta sätt att dela världen. Singapore har lika hög utvecklingsnivå som Västeuropa ändå räknas landet som utvecklingsland. Det gör också Världen består inte längre bara av en liten grupp rika och en stor grupp fattiga Sierra Leone, som med en förväntad livslängd under 40 år har mycket lite gemensamt med Singapore. Världen består inte längre bara av en liten grupp rika och stor grupp fattiga länder. Det finns idag länder på alla utvecklingsnivåer från de allra fattigaste till de allra rikaste. De flesta människor lever inte i väldigt fattiga länder. DEN GENERELLA TRENDEN ÅT RÄTT HÅLL Mellan 1960 till 1990 såg de allra flesta länder en positiv utveckling i både inkomst och hälsa. Visserligen gick det fortare bland de rika länderna än bland de fattiga men den generella trenden gick åt rätt håll. I det index som FN:s utvecklingsprogram, UNDP använder för att mäta utveckling inom ekonomi, hälsa och utbildning gick alla länder utom fyra framåt. Redan av slutet i 80-talet kunde man dock se hur Afrika söder om Sahara började halka efter i utvecklingen, både i inkomst och hälsa, men även i denna region gick utvecklingen framåt om än långsammare än i resten av världen. MEDELLIVSLÄNGDEN FÖLL I FLERA LÄNDER Under 1990-talet hände något ovanligt och mycket dramatiskt. Den förväntade livslängden, en indikator som mycket sällan går bakåt, föll drastiskt i flera länder, främst i Afrika söder om Sahara. Det är historiskt sett extremt ovanligt att livslängden faller i så många som 34 länder under ett och samma årtionde. Orsaken är främst hiv/aids. Epidemin som hårdare än någon annanstans har slagit till mot den redan fattigaste regionen i världen. I de få värst drabbade länderna, där mer än var 23

BLIR VÄRLDEN BÄTTRE? tredje vuxna människa beräknas ha hiv, har livslängden fallit med 15 till 30 år. SKILLNADERNA ÖKAR Skillnaderna mellan de rikaste och de fattigaste ökar dag för dag, i och med att utvecklingen i de rika länderna går enormt mycket snabbare. Om Sveriges BNP per capita skulle öka med 2 procent (från 26 000 dollar till 26 520 dollar) måste de så kallade MULländerna (de 50 minst utvecklade länderna) vars BNP per capita är cirka 1 300 dollar ha en tillväxt på över 19 procent bara för att inte halka efter. I mer än hälften av världens länder växer skillnaderna mellan de fattigaste och de rikaste. Och man mäter ojämlikheten i hela världen ser man att den är större globalt än i något enskilt land. Den rikaste procenten av världens befolkning tjänar lika mycket som de fattigaste 57 procenten gör tillsammans. De 25 miljoner rikaste människorna i USA har högre inkomst än en tredjedel av världens befolkning har tillsammans. Även mellan regioner är skillnaderna mycket stora. Redan i början av 1800-talet var Västeuropas intäkter 2,9 gånger högre än Afrikas. Idag har den siffran vuxit och är mer än 13 gånger högre. 24

25

BLIR VÄRLDEN BÄTTRE? Barnaöverlevnad (88-100%) 100 98 96 94 92 Kina 1972 Kuba 1975 Sri Lanka 1972 Korea 1972 90 88 2004 Ghana 1972 Iran 1974 500 2000 3000 5000 10 000 20 000 BNP per capita i US dollar Diagrammet visar hur olika länder har utvecklats olika. På ena axeln är barnaöverlevnad. Ju högre upp i diagrammet desto fler barn överlever, allra längst upp överlever alla barn. På andra axeln har vi BNP per capita. Det vill säga ju längre åt höger ett land är desto rikare är det. Diagrammet visar utvecklingen från början av 1970-talet till idag. Vissa länder har blivit rikare och andra har minskat barnadödligheten. 26

INGET SJÄLVKLART SAMBAND MELLAN INKOMST OCH HÄLSA Vid en första anblick på det övergripande diagrammet över läget i världen [på sidan 17] ser det ut som om det finns ett direkt samband mellan inkomst och hälsa. Det finns få länder med hög BNP och låg livslängd eller på samma sätt, få länder med låg BNP och hög livslängd. En liknande bild får man även om man skulle byta ut indikatorn för hälsa från livslängd till barnadödlighet eller någon annan indikator för social eller mänsklig utveckling. Det finns få länder med hög BNP och låg livslängd Men verkligheten är mer komplicerad än så. Det går inte alltid att dra slutsatsen att hög BNP ger bra hälsa eller för den delen tvärtom, att bra hälsa automatiskt ger hög BNP. Historien visar tvärtom hur olika länder tagit olika vägar till utveckling. Det finns inte en utvecklingsmodell som passar alla. Diagrammet här intill visar hur olika länder utvecklats. KINA OCH SRI LANKA hade först stor framgång med att minska barnadödligheten utan att ekonomin på allvar växte, man ser hur Kina rörde sig nästan rakt uppåt i diagrammet. Men när sedan BNP-tillväxten tar fart på allvar stannar utvecklingen i barnaöverlevnad upp och Kina går åt höger i diagrammet. SYDKOREA lyckades omvandla den höga BNP-tillväxten till förbättrad barnahälsa. GHANA OCH IRAN har lyckats få ned de höga dödstalen bland barn trots att BNP inte ökat alls utan till och med gått bakåt under svåra perioder. KUBA har lyckats behålla en mycket god hälsonivå (statistisk sett jämförbar med de rikaste länderna) trots en svag ekonomi och låg BNP per capita. Att hög BNP per capita inte garanterar välfärd eller mänsklig utveckling är anledningen till att andra sätt att mäta utveckling har utarbetats (läs om Human Development Index i inledningen av denna skrift). När man jämför rangordningen av länder enligt BNP per capita och Human Development Index ser man att hög BNP inte automatiskt ger hög mänsklig utveckling i form av utbildning och hälsa. Anledningen till att ett land hamnar långt ned på listan över mänsklig utveckling trots hög BNP per capita kan vara att resurserna i landet är ojämnt fördelade och inte kommer alla till nytta genom satsningar på utbildning och hälsa. Likaledes hamnar länder med låg BNP men som har en mer jämlik fördelningspolitik högre upp på Human Development Index. Men det kan också vara andra faktorer som påverkar, till exempel konsekvenserna av hiv/aids. Detta oavsett BNP-nivån. 27

Medellivslängd i år 70 60 50 1960 1970 1990 65 år 40 30 2004 35 år 20 500 1 000 2 000 5 000 10 000 BNP per capita i US dollar EXEMPLET BOTSWANA Botswana är kanske det tydligaste exemplet på vad hiv/aids kan få för konsekvenser. Ett stort land med liten befolkning, bara 1,7 miljoner invånare. 1960 var Botswana ett av de fattigaste länderna på jorden. Sedan fann man diamanter samtidigt som man fick sin självständighet. Under de kommande 30 åren hade landet en fantastisk utveckling där diamanterna blev motorn. Intäkterna ökade och alla hälsoindikatorer förbättrades. Livslängden ökade från 50 till 65 år mellan 1960 och 1990. Sedan slog hiv-epidemin till. På tio år förlorades mer än 30 år av fantastisk utveckling och idag är den förväntade livslängden bara 35 år, femton år lägre än den var 1960. Intressant nog växer fortfarande Botswanas BNP, även om den säkert hade varit högre om det inte hade varit för hiv/aids. 28

TABELL: SKILLNADEN MELLAN HDI OCH BNP-RANKNING Länder med lägre Placering enl. Placering HDI än BNP BNP/capita enl. HDI Sydafrika... 53... 119 Botswana...61... 128 Gabon... 73... 122 Namibia...78... 126 Swaziland... 100...137 Länder med lägre Placering enl Placering enl. BNP än HDI HDI BNP/capita Tadzjikistan...116... 160 Kuba...52... 91 Uzbekistan...107... 141 Albanien...65... 96 Armenien...82... 15 ATT DISKUTERA: BLIR VÄRLDEN BÄTTRE? Kan man säga att världen blir bättre, att vi är på väg åt rätt håll? Vad i dagens utveckling är bra och vad är dåligt? Vad skulle man kunna ändra på för att få en bättre och mer rättvis värld? Gör det något att skillnaderna mellan de fattigaste och de rikaste ökar även om de fattigaste får det bättre? Eller är rättvis fördelning av jordens resurser ett självändamål? Vad kan Sverige och andra rika länder göra för att förhindra att hiv/aids får lika stora konsekvenser på andra håll i världen som i Afrika? 29

FRAMSTEG DU KANSKE INTE KÄNDE TILL? Om vi aldrig får höra de lyckliga historierna tvingas vi kvar i en bild av att världen enbart består av elände och lidande. HUR OFTA får du höra att Indonesien utvecklas dubbelt så fort, socialt och ekonomiskt, som Sverige gjorde under 1900-talet? Eller att Egypten har minskat barnadödligheten med rekordfart? Eller att det finns länder som dubblerat inskrivningen i skolan på tio år? Här presenteras några av de framsteg som har gjorts under senare år, en del utan att hamna på tidningars förstasidor: RENT VATTEN I SYDAFRIKA Att Apartheidregimen föll och verklig demokrati infördes i Sydafrika är ju i sig själv den stora succén. Men vad vet vi om vad som hänt sedan dess? När Apartheidregimen föll i Sydafrika saknade 15 miljoner sydafrikaner tillgång till rent dricksvatten. 2001 hade den siffran mer än halverats och ett av millenniemålen uppnåtts. Inte på 25 år utan på sju. 30

31

FRAMSTEG DU (KANSKE) INTE KÄNDE TILL? UGANDA VÄNDE EN VÄXANDE AIDS-EPIDEMI I Uganda liksom i många andra länder i Afrika söder om Sahara slog hiv/aids-epidemin till i slutet av 1980-talet. Till skillnad från många andra regeringar tog Ugandas president hiv/aids-hotet på största allvar. Genom en rad åtgärder inom många av samhällets sektorer, utförda av en bred skara aktörer har Uganda lyckats vända trenden och påbörja en minskning av antalet nya hiv-fall och därigenom också andelen smittade i landet. Det är osäkert hur hög den så kallade hiv-prevalensen, andelen vuxna människor som lever med hiv, var när den var som högst. Någonstans mellan 15-20 procent är kanske en trolig gissning. Idag uppskattar UNAIDS att talet är någonstans mellan 2,8 och 6,6 procent. ARABLÄNDERNA OCH BARNADÖDLIGHETEN I början av 1970-talet var barnadödligheten var mycket hög i de flesta länder i arabregionen. I flera länder dog vart femte barn innan fem års ålder. Värst var läget i Jemen där tre av tio barn dog innan sin femårsdag. Idag har barnadödligheten sjunkit dramatiskt i alla länder i regionen (utom Irak), i de flesta fall med över 75 procent. Detta oavsett om länderna har varit indragna i konflikter eller haft andra svårigheter. Procentuellt sett har den sjunkit mest i Oman (-93,5%), Förenade Arabemiraten (-89,2%) och Libyen (-88%). 32