Projektet. Strukturutveckling och fuktbindning i cementbundna material där delar av Portlandcementet ersatts med flygaska. Doktorand: Handledare:

Relevanta dokument
Projektet Strukturutveckling och fuktbindning i cementbundna material där delar av Portlandcementet ersatts med flygaska.

Nyheter inom betongområdet!

Nyheter inom betongforskningen

Nyheter inom betongforskningen -nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar

Betong med mineraliska tillsatser -Hur förändrade materialegenskaper kan inverka på den avlästa RF-nivån vid borrhålsmätningar

Den nya betongen? Erfarenheter från cementtillverkare

Bindemedel för stabilisering av muddermassor. Sven-Erik Johansson Cementa AB

Fuktmätning i högpresterande

TILLSATSMATERIAL FÖR BETONG

ISSN TVBM Lunds Tekniska Högskola Byggnadsmaterial Box Lund.

Bindemedlens inverkan på betongens uttorkning

FUKT I MATERIAL. Fukt i material, allmänt

FUKT I MATERIAL. Fukt i material, allmänt. Varifrån kommer fukten på tallriken?

Vattenavvisande impregnering - material och utförande. CBI Betonginstitutet

Simulering av uttorkning i betong med COMSOL Multiphysics

Betong med mineraliska tillsatser -Nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar

Fuktcentrum informationsdag Fuktsakkunniges vardag. Johan Tannfors AK Uppsala

Uttorkningsberäkning av betong med COMSOL

(RF ) Mätning i betong underlag för senaste revideringarna av RBK systemet

Fuktrisker på KL trä som utsätts för yttre klimat under produktion fokus på mögel och uppfuktning

Vattenavvisande impregnering - material och utförande. CBI Betonginstitutet Katarina Malaga

för kalibrering av fuktgivare. Systemet organiseras inom Rådet för Byggkompetens (RBK). I dag är fuktmätning i betonggolv en betydande verksamhet.

Fuktrisker på KL-trä som utsätts för yttre klimat under produktion -fokus på mögel och uppfuktning

Fukttransport i vattenbyggnadsbetong

Byggmaterial med statistik Provmoment: Tentamen i byggmaterial Ladokkod:41B10B Tentamen ges för: IH byggnadsingenjörer årskurs 2

Fuktrisker på KL trä som utsätts för yttre klimat under produktion fokus på mögel och uppfuktning

WoodBuild delprojekt C Fukt i trä utomhus ovan mark

Cementstabilisering. Per Lindh NCC Teknik, Malmö

Fuktcentrum informationsdag Fuktsakkunniges vardag. Johan Tannfors AK Uppsala

De första viktiga timmarna. Plastiska krympsprickor

Ingjuten sensor för mätning av uttorkningsförlopp beräkning av inverkan av sensorns dimension och orientering. Sensobyg delprojekt D4

Bantat kontrollprogram avsett för beräkning av nuvarande och framtida kvicksilverspridning från Nedsjön till Silverån

Sulfat- och svavelsyraangrepp på prefabricerade betongrör i VA-miljö

Karbonatisering av slagg- och flygaskebetong och dess inverkan på transportegenskaper

Inverkan av balkonginglasning

Byggnadsfysik och byggnadsteknik. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH

Projektering av träkonstruktioner utomhus m h t risken för rötangrepp. Projekteringsverktyg. Lars Wadsö, Byggnadsmaterial LTH

BETONGTEKNIK DÅ OCH NU. En exposé över 90 års betongutveckling

SLUTRAPPORT. Projekt 2.1.6b.Frostbeständighet hos betong med helkrossballast

Prenumerationserbjudande! Prova tre nummer för 99 kr

Betong med lägre klimatpåverkan

Hur en stoppar en handbollsplan i ett snapsglas. Emma Björk Nanostrukturerade material

Fuktmätning i betong med lågt vattencementtal, steg 3 (samt slutsatser från Steg 1-2)

Fuktmätning i betonggolv med pågjutningar

Betong och armeringsteknik

Fuktegenskaper hos lättballastbetonger. beräkningar och mätningar. Sensobyg delprojekt D4. Lars-Olof Nilsson LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS UNIVERSITET

Hampa som byggmaterial

Gamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar

Betong med mineraliska tillsatser -Nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar

Lågtemperaturkorrosion

TriLi Långlivade litiumelektroder för EV och HEV batterier

Fukt kan ge ökat energibehov genom: Ångbildningsvärme för vatten vid olika temperaturer

Revisionsnr: 2, 00. SC-Proof fungerar även som bindemedel för damm för skikt och industriella golv, parkeringsdäck, garage osv.

Golvvärme Fuktmätning i betonggolv med golvvärme

Fukt-FoU hösten 2010 vid Avd Byggnadsmaterial, LTH Peter Johansson

Bästa praxis vid inomhusmiljöutredningar. Annika Glader Yrkeshögskolan Novia

04 SE. Vägledning. Fukt

Multifasmodellering av nedbrytning i betong vid kontakt med vatten. Daniel Eriksson Betongbyggnad SVC-dagarna

PROVNING AV BORRKÄRNOR FRÅN FORSMARK

Prognosverktyg för betong. Hans Hedlund Skanska Sverige AB / SBUF Specialist Betong Tekn. Dr, Adj. Prof.

Uttorkningstider och kritiska fukttillstånd -

RBK-auktoriserad fuktkontrollant - betong

Fanerfuktkvot och klimat i produktionslokaler vid Åberg & Söner AB Dick Sandberg Växjö University, School of Technology & Design

Täckskiktskrav i exponeringsklasserna XC3 och XC4 för betong med låga vattencementtal

Provning av tryckhållfasthet, krympning och frostbeständighet av sprutbetong med TiOmix

Tillsatsmaterial Till vad kan dessa användas?

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön?

LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Sanne Johansson Avdelningen för Byggnadsmaterial MATERIALLÄRA (VBM 611) 2012

RBK-auktoriserad fuktkontrollant - betong

SLUTRAPPORT. Projekt 2.1.6a. Krympning hos betong med krossand

Henry Flisell. Silika Flygaska GGBS. AD dagen Henry Flisell Swecem AB

FUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER

FUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER

Construction. Slut på blåsbildning! Sika EpoCom Teknologi för ung och fuktig betong

Corrosion of steel in concrete at various mouisture and chloride conditions. Licentiate work Johan Ahlström

Kritiska fukttillstånd kopplat till mögelmodeller Lars Wadsö, Byggnadsmaterial LTH

Betong- och armeringsteknik

Klimartsmart Betong - Egenskaper & användning. Ingemar Löfgren FoU chef Thomas Concrete Group

Lars Wadsö Kritiska fukttillstånd kopplat till mögelmodeller. Lars Wadsö, Byggnadsmaterial LTH. Fuktcentrum Stockholm 24 april 2018.

Mögel Kritiska fukttillstånd kopplat till mögelmodeller. Lars Wadsö, Byggnadsmaterial LTH

Det är skillnad på kalk och kalk!!!

TEKNISK INFORMATION ALUMINIUM. Sanodal Gold 4N

Tikkurila Coatings AB Besöksadress : Lövholmsgr STOCKHOLM. Telefon: Telefax:

Betong- och armeringsteknik

Fuktpåverkan på material Kritiska fuktnivåer en översikt

Vad är glasfiber? Owens Corning Sweden AB

Uttorkningstider för avjämningsmassor från TM Progress

Förändringsprocesser i reaktorinneslutningar

Fuktkvotsmätning OBS! ENBART I TRÄ! Fuktkvotsmätning. Torrviktsmetoden ISO Provbiten vägs

Växtbäddens vatten, luft och temperatur

Glufoss. ert nya additiv för en optimal produktion av energi pellets. för PELS - workshop. Älvdalen 18 september Bo Jönsson

Kap 2 Reaktionshastighet. Reaktionshastighet - mängd bildat eller förbrukat ämne per tidsenhet

aktuellt Vi hälsar alla fyra varmt välkomna till AK-konsult!! Då var hösten här på allvar! Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader oktober 2012

Betong med tillsatsmaterial Inverkan på klimatbelastning och beständighet

Komplett reparationssortiment

De första viktiga timmarna! En skrift om plastiska krympsprickor

Förordningen om sanitära förhållanden i bostäder och andra vistelseutrymmen

Fasta förband metaller

arbetar med sluttäckning av deponier och miljöriktig återanvändning av restprodukter

Hans-Erik Gram Björn Lagerblad Hans-Erik Gram

Transkript:

Strukturutveckling och fuktbindning i cementbundna material där delar av Portlandcementet ersatts med flygaska OSKAR LINDEROTH Projektet Doktorand: Oskar Linderoth Avd. Byggnadsmaterial, Lunds Universitet Handledare: Peter Johansson Lars Wadsö Katja Fridh Avd. Byggnadsmaterial, Lunds Universitet Avd. Byggnadsmaterial, Lunds Universitet Avd. Byggnadsmaterial, Lunds Universitet Tidsplan: 2015-10 2020-10 Finansiering:

Mål med projektet Fördjupa kunskapen om hur porstrukturen utvecklas och hur vatten binds kemiskt och fysikaliskt i cementbundna material med flygaskainblandade bindemedel. Användbarhet: Kunna prediktera självuttorkningen hos betongkonstruktioner Bedöma risken för fuktberoende nedbrytning Kunskap till framtida beständighetsmodeller Projektstruktur Bindemedelssammansättning och härdningstemperatur Hydratationen (reaktionshastighet, kemiskt bundet vatten och fasfördelning) Porstruktur (fysikaliskt bundet vatten, porositet och porstorleksfördelning) Fuktegenskaper (självuttorkning, fukttransport)

Material Cementpasta och bruksprov med kvartssand Portlandcement (OPC) eller OPC med flygaskaersättning (10-70 vikts-%) Härdningstemperatur: 5, 20 eller 35 C Vatten-bindemedelstal (w/b) 0.45 Flygaska (FA) Restprodukt från kolkraftverk Puzzolan: Liten förmåga till spontan reaktion med vatten Beroende av OPC för sin egen reaktion Kräver högt ph (>13) Signifikant reaktion först efter >14 dygn ex. Berodier, Scrivener (2015) Delvis inert kan inte reagera till samma grad som ex. OPC

Kemisk sammansättning OPC, FA OPC: Klinker + vatten 1 C-S-H OPC + Portlandit OPC Start: vid kontakt med vatten FA: Portlandit OPC + SiO FA + vatten 2 C-S-H FA Start: >14 dygn (högt ph, Portlandit) FA använder till stor del redan bundet vatten Betydande skillnader mellan slagg, flygaska och silika Vatten i cementbundna material Blandningsvattnet kommer antingen Bindas kemiskt i de hydratiserade faserna (C-S-H, Portlandit osv) Bindas fysikaliskt i porstrukturen (utrymmena mellan de hydratiserade faserna) eller avdunsta till omgivande klimat

Vatten i cementbundna material Blandningsvattnet kommer antingen Bindas kemiskt i de hydratiserade faserna (C-S-H, Portlandit osv) Bindas fysikaliskt i porstrukturen (utrymmena mellan de hydratiserade faserna) eller avdunsta till omgivande klimat Kemiskt bundet vatten Mätning: Härdning vid 20 C 3 dygn 15 mån Resultat: Minskar med ökad FA-ersättning Per gram OPC (högra figuren): >14 dygn FA bidrar till den kemiska bindningen De hydrat som binder vatten kemiskt bildar tillsammans materialets struktur och formar dess porstruktur.

Fysikaliskt bundet vatten Vatten som inte binds kemiskt i hydrat binds fysikaliskt i materialets porer. 11 % RF 95 % RF Fysikaliskt bundet vatten Beskrivs ofta med en Sorptionsisoterm. Fysikaliskt bundet vatten (W e ) som funktion av den relativa fuktigheten (RF). RF Porositet Porstorlek >90% Kapillärporer >10 nm 90 80% Inter-hydrate spaces 8 10 nm 80 50% Stora gel porer 3 8 nm 50 25% Små gel porer 1 3 nm 25 0% Inter-layer water <1 nm Cementreaktionen stannar i princip när RF <80% (dvs. utan vattenfyllda kapillärporer). Desorption uttorkning

Desorption OPC, 15FA Mätning: Efter ca 15 mån i 20 C. W e per gram bindemedel (B) 3 replikat Resultat: 15FA mer porös (ej statistiskt signifikant) Liknande porstorleksfördelning Vad säger detta om självuttorkningen? Desorption OPC, 15FA Kan vi räkna på självuttorkningen? 1. Medelvärdena ger ca 5 % skillnad i självuttorkning Antar OPC 85% RF 15FA binder ca 8-10% mindre vatten kemiskt 15FA ca 90% RF Men, signifikant spridning mellan replikat

Desorption OPC, 15FA Kan vi räkna på självuttorkningen? 2. OPC min ger i princip samma RF. Antar OPC 85% RF 15FA binder ca 8-10% mindre vatten kemiskt 15FA ca 85% RF Men, signifikant spridning mellan replikat Desorption OPC, 15FA Kan vi räkna ut självuttorkningen? Svårt att utifrån ett fåtal observationer av kemiskt och fysikaliskt bundet vatten göra noggranna beräkningar av självuttorkningen. För bättre noggrannhet krävs: Fler replikat Validering mot ex. mätningar med RF-givare

Desorption - porstorleksfördelning Mätning: 15-16 mån härdning vid 20 C Normaliserat till fukthalten vid 95% RH. Resultat: OPC, 15FA, 35FA likartad porstorleksfördelning. 70FA helt annan struktur Desorption olika härdningstemperaturer 35FA Mätning: Ökad inblandning av flygaska 6 månaders härdning i 5, 20 eller 35 C

Diffusionsuttorkning Materialets möjlighet till uttorkning utöver självuttorkning. Inte kvantifierbar från enbart fysikalisk och kemisk bindning av fukt. För att kvantifiera: Hur sammanhängande är porstrukturen? Hur slingrig är porstrukturen? eller mätning av fukttransportkoefficienter Data för fukttransport i material med FA-inblandning saknas. Men mätningar för att ta fram sådan data pågår just nu inom detta projektet! Sammanfattning Ökad ersättning av OPC med FA ger bland annat: Mindre kemiskt bundet vatten Mer fysikaliskt bundet vatten (ett mer poröst material) För välhärdade prov; en likartad porstorleksfördelning Förändrad temperaturkänslighet En minskad förmåga till självuttorkning (vilken är helt dominerande i grova konstruktioner)

Stort tack! Desorption olika härdningstemperaturer Mätning: 6 mån härdning vid 5, 20 eller 35 C Normaliserat till fukthalten vid 95% RH. Resultat: OPC: låg temperatur finare struktur Effekten ändras med inblandning av FA FA reagerar mycket långsamt vid låg temperatur Korrelation med kemisk bindning av vatten, densitet och hållfasthet! De Weerdt et al. (2012)

Desorption olika härdningstemperaturer Mätning: 6 mån härdning vid 5, 20 eller 35 C Normaliserat till fukthalten vid 95% RH. Resultat: OPC: låg temperatur finare struktur Effekten ändras med inblandning av FA FA reagerar mycket långsamt vid låg temperatur Korrelation med kemisk bindning av vatten, densitet och hållfasthet! 35FA Repeatability of DVS OPC 28 days 2nd des. (3 reps) 15 16 month old 1st des. (3 replicates, 3 diff DVS instruments) 24

Strukturuppbyggnad <11% RF 11 80% RF >>95% RF 80 95% RF

Tidigt härdningsförlopp - värmeutveckling Med FA minskad värmeutveckling de första dygnen Utspädning av OPC fördröjer reaktionstarten Sammanfattning så långt Partiell ersättning av OPC med FA: Ger ett mindre reaktivt bindemedel Långsammare reaktion första dygnen (ex. sänkt tidig hållfasthet) Något accelererad OPC-reaktion (högre w/c, mer utrymme och tillgänglig yta) Hur ser påverkan ut på längre sikt (högre ålder)? Hur påverkas porstrukturen och fuktbindningen?