PROTOKOLL 1/2016 1 Stadsfullmäktige 20.01.2016 TID 20.01.2016 kl 18:00-21:05 PLATS Fullmäktigesalen, Karstuvägen 4, Lojo DELTAGARE NÄRVARANDE Räsänen Joona ordförande Aho Jarmo ledamot Aittakumpu Birgit ledamot Alanne Päivi ledamot Herpiö Mika ledamot Huhtala Lassi ledamot Hägg Toni ledamot Ilmarinen Pekka ledamot Kangas Inkeri ledamot Kopra Tapani ledamot Kuitunen Päivi ledamot Kuurto Annmarie ledamot Kyttälä Kari ledamot Laakkonen Janne ledamot Lackman Taina ledamot Laine Maaret ledamot Lausteela Jorma ledamot Lehtonen Markku ledamot Lemberg Monica ledamot Liimatainen Tiina ledamot Linnavirta Heikki ledamot Luoma Pekka ledamot Lähteenmäki Ilkka ledamot Maittila Hannele ledamot Makkonen Hannu ledamot Nauska Ahti ledamot Nordström Paula ledamot Packalen Paul ledamot Pajuoja Matti ledamot Parnetti Alfonso ledamot Peippo Jukka ledamot Piekka Tuija ledamot Piiparinen Katri ledamot Poikonen Piritta ledamot Rintanen Leo ledamot Saarinen Markku ledamot Sassi Jukka ledamot Silvennoinen Birgitta ledamot Sjögren Pirjo ledamot Tenkanen Sami ledamot Tommila Eija ledamot Wikberg Gunilla ledamot Virtanen Nina ledamot Åström Petteri ledamot Äyräväinen Irene ledamot Flink Tarmo ersättare
PROTOKOLL 1/2016 2 Kerisalo Alla Levonperä Leena Lipponen Juha Oinonen Rolf ersättare ersättare ersättare ersättare FRÅNVARANDE Forsström Pirjo-Leena ledamot Hillner Tom ledamot Huttu Sari ledamot Palenius Aslak ledamot Slunga-Poutsalo Riikka ledamot Väre Jari ledamot ÖVRIGA NÄR- VARANDE Sivula Mika stadsdirektör Grandell Hanna-Maria förvaltningsdirektör Lindroos Raija förvaltningschef Partanen Henri ekonomidirektör Perämäki Pasi centralförvaltningens sektorchef Puistosalo Pekka miljödirektör Savela Jussi teknisk direktör Uunimäki Mira tf. grundtrygghetsdirektör BEHANDLADE ÄRENDEN :t 1-13 UNDERSKRIFTER Joona Räsänen Ordförande Hanna-Maria Grandell Protokollförare JUSTERING AV PROTOKOLLET Lojo 22.1.2016 Jorma Lausteela Markku Lehtonen PROTOKOLLET OFFENTLIGT FRAMLAGT Lojo 25.1.2016 Monkola, kundservicecentret bestyrks Hanna-Maria Grandell protokollförare förvaltningsdirektör
PROTOKOLL 1/2016 3 Stadsfullmäktige 20.01.2016 BEHANDLADE ÄRENDEN Sida 1 Sammanträdets laglighet och beslutförhet 4 2 Protokolljusterare 5 3 Precisering och komplettering till det markpolitiska programmet 6 4 Avbrytande av generalplaneprocessen för Nummi-Pusula 10 Bilaga 1/sfm 20.1.2016 5 Utlåtande om social- och hälsovårdsreformen och de självstyrande områdena 13 Bilaga 2-3/sfm 20.1.2016 6 Den nya tjänstemannaorganisationen i Lojo 27 Bilaga 4/sfm 20.1.2016 7 Ändring av förvaltningsstadgan och centralförvaltningens instruktion 44 8 Beviljande av borgen för Lohjan Vuokra-asunnot Oy:s lån för finansiering av köp av fastigheter med aravabegränsningar 9 Beviljande av borgen för Lohjan Vuokra-asunnot Oy:s lån för finansiering av köp av fritt finansierade fastigheter 10 Beviljande av befrielse från kommunala förtroendeuppdrag för Mikki Nieminen 51 11 Motion om energispartävling för skolor och daghem i Lojo 53 12 Motion om att ändra stadsfullmäktiges arbetsordning 55 13 Motion om förbättring av säkerheten på Långgatan 56 47 49
PROTOKOLL 1/2016 4 Stadsfullmäktige 1 20.01.2016 Sammanträdets laglighet och beslutförhet SFM 20.01.2016 1 Förslag Möteskallelsen och föredragningslistan över de ärenden som skall behandlas under sammanträdet skickades 13.1.2016 till alla fullmäktigeledamöter och medlemmar i stadsstyrelsen, till de tre första ersättarna i varje fullmäktigegrupp och till stadsdirektören. Sammanträdet kungjordes också 13.1.2016 i tidningarna Länsi-Uusimaa, Västra Nyland och Ykkös-Lohja samt i tidningen Karkkilan Tienoo, som utkom 14.1.2016. Kungörelsen har ytterligare varit offentligt framlagd på stadens anslagstavla 13.1. - 25.1.2016. Fullmäktigesammanträdet är beslutfört då minst 34 ledamöter är närvarande. Fullmäktige konstaterar att sammanträdet är lagligt sammankallat och beslutfört. Beslut Godkändes. -----------------------------------
PROTOKOLL 1/2016 5 Stadsfullmäktige 2 20.01.2016 Protokolljusterare SFM 20.01.2016 2 Förslag Fullmäktige väljer ledamöterna Jorma Lausteela och Markku Lehtonen till protokolljusterare för sammanträdet. Beslut Godkändes. -----------------------------------
PROTOKOLL 1/2016 6 Stadsfullmäktige 3 20.01.2016 Precisering och komplettering till det markpolitiska programmet Stadsplaneringsnämnden 8.12.2015 138 Lojo stads markpolitiska program godkändes i stadsfullmäktige den 11 juni 2014 under 70. Miljösektorn föreslår nedan nämnda precisering och komplettering till programmet. 1. Precisering till Lojo stads markpolitiska program 2014 I kapitel 2.4.3 Principer för markanvändningsavtal utanför detaljplaneområde, punkt b), sägs följande om ersättningsprincipen: I obebyggda områden är ambitionen att i första hand ersätta värdestegringen på grund av planläggning i form av råmark till priset av råmark. Det ovan sagda har föranlett problem i praktiken, om den markägare som markanvändningsavtalet ska ingås med inte har någon råmark. För att möjliggöra markanvändningsavtal i sådana situationer är det förenligt med stadens intresse att göra upp ett markanvändningsavtal där värdestegringen kan ersättas genom överlåtelse av kvartersmark inom det område som planläggs, på basis av en oberoende värdering. 2. Komplettering till Lojo stads markpolitiska program 2014 Kapitel 2.4.2 Principer för markanvändningsavtal vid ändring av detaljplan i centrumområdet. För att trygga den befintliga industriella verksamhetens utveckling och kontinuitet bör det göras lättare att få ökad byggrätt. Det här kan ske på följande sätt, genom att en ny punkt 8 införs i programmet: Staden kan låta bli att ta ut avtalsersättning för ökad byggrätt genom markanvändningsavtal, då följande villkor uppfylls: Det är fråga om att trygga en befintlig industriproduktion i form av fortsatt eller utvidgad verksamhet eller en kommande utvidgning, och Utvidgningen kräver inga (särskilda) kommunaltekniska investeringar av staden, och I fall där kvarteret utvidgas är det redan från förut fråga om samma markägare eller en markägare inom en verksamhet som hör till samma koncern. Möjligheten att inte ta ut avtalsersättning gäller endast industriell produktion, inte någon annan affärsverksamhet. Ny eller ökad byggrätt på en tredje parts eller stadens mark tillkommer genom ett normalt markanvändningsavtal och/eller ett tomtdelsköp. Staden förbehåller sig rätten till prövning från fall till fall. (Tapio Ruutiainen)
PROTOKOLL 1/2016 7 Stadsfullmäktige 3 20.01.2016 Separata handlingar: Markpolitiskt program 2014 Förslag Miljödirektören Stadsplaneringsnämnden beslutar att lägga fram följande förslag till ändringar i det markpolitiska programmet för stadsstyrelsen och vidare för fullmäktige: Punkt 1 Följande stycke läggs till i kapitel 2.4.3 under mellanrubriken b) obebyggd mark efter första stycket: Ett avtal kan också ingås så att ersättningen betalas i form av kvartersmark, om ägaren till det område som markanvändningsavtalet gäller inte har tillräckligt med råmark. Punkt 2 Beslut Godkändes. ----------------------------------- Stadsstyrelsen 14.12.2015 457 En ny punkt 8 läggs till i kapitel 2.4.2 Principer för markanvändningsavtal vid ändring av detaljplan i centrumområdet: Staden kan låta bli att ta ut avtalsersättning för ökad byggrätt genom markanvändningsavtal, då följande villkor uppfylls: Det är fråga om att trygga en befintlig industriproduktion i form av fortsatt eller utvidgad verksamhet eller en kommande utvidgning, och Utvidgningen kräver inga (särskilda) kommunaltekniska investeringar av staden, och I fall där kvarteret utvidgas är det redan från förut fråga om samma markägare eller en markägare inom en verksamhet som hör till samma koncern. Möjligheten att inte ta ut avtalsersättning gäller endast industriell produktion, inte någon annan affärsverksamhet. Ny eller ökad byggrätt på en tredje parts eller stadens mark tillkommer genom ett normalt markanvändningsavtal och/eller ett tomtdelsköp. Staden förbehåller sig rätten till prövning från fall till fall. Separata handlingar: Markpolitiskt program 2014 Förslag Stadsdirektören Stadsstyrelsen beslutar lägga fram följande förslag för stadsfullmäktige: F u l l m ä k t i g e b e s l u t a r
PROTOKOLL 1/2016 8 Stadsfullmäktige 3 20.01.2016 godkänna följande ändringar i det markpolitiska programmet: Punkt 1 Följande stycke läggs till i kapitel 2.4.3. under mellanrubriken b) obebyggd mark efter första stycket: Ett avtal kan också ingås så att ersättningen betalas i form av kvartersmark, om ägaren till det område som markanvändningsavtalet gäller inte har tillräckligt med råmark. Punkt 2 En ny punkt 8 läggs till i kapitel 2.4.2 Principer för markanvändningsavtal vid ändring av detaljplan i centrumområdet: Staden kan låta bli att ta ut avtalsersättning för ökad byggrätt genom markanvändningsavtal, då följande villkor uppfylls: Det är fråga om att trygga en befintlig industriproduktion i form av fortsatt eller utvidgad verksamhet eller en kommande utvidgning, och Utvidgningen kräver inga (särskilda) kommunaltekniska investeringar av staden, och I fall där kvarteret utvidgas är det redan från förut fråga om samma markägare eller en markägare inom en verksamhet som hör till samma koncern. Möjligheten att inte ta ut avtalsersättning gäller endast industriell produktion, inte någon annan affärsverksamhet. Ny eller ökad byggrätt på en tredje parts eller stadens mark tillkommer genom ett normalt markanvändningsavtal och/eller ett tomtdelsköp. Staden förbehåller sig rätten till prövning från fall till fall. Beslut Godkändes. Planläggningschef Leena Iso-Markku anlände till mötet som expert kl. 17.28. ----------------------------------- SFM 20.01.2016 3 Förslag Separata handlingar: Markpolitiskt program 2014 F u l l m ä k t i g e b e s l u t a r godkänna följande ändringar i det markpolitiska programmet: Punkt 1 Följande stycke läggs till i kapitel 2.4.3. under mellanrubriken b) obebyggd mark efter första stycket:
PROTOKOLL 1/2016 9 Stadsfullmäktige 3 20.01.2016 Ett avtal kan också ingås så att ersättningen betalas i form av kvartersmark, om ägaren till det område som markanvändningsavtalet gäller inte har tillräckligt med råmark. Punkt 2 Beslut Godkändes. ----------------------------------- En ny punkt 8 läggs till i kapitel 2.4.2 Principer för markanvändningsavtal vid ändring av detaljplan i centrumområdet: Staden kan låta bli att ta ut avtalsersättning för ökad byggrätt genom markanvändningsavtal, då följande villkor uppfylls: Det är fråga om att trygga en befintlig industriproduktion i form av fortsatt eller utvidgad verksamhet eller en kommande utvidgning, och Utvidgningen kräver inga (särskilda) kommunaltekniska investeringar av staden, och I fall där kvarteret utvidgas är det redan från förut fråga om samma markägare eller en markägare inom en verksamhet som hör till samma koncern. Möjligheten att inte ta ut avtalsersättning gäller endast industriell produktion, inte någon annan affärsverksamhet. Ny eller ökad byggrätt på en tredje parts eller stadens mark tillkommer genom ett normalt markanvändningsavtal och/eller ett tomtdelsköp. Staden förbehåller sig rätten till prövning från fall till fall.
PROTOKOLL 1/2016 10 Stadsfullmäktige 4 20.01.2016 Avbrytande av generalplaneprocessen för Nummi-Pusula Stadsplaneringsnämnden 8.12.2015 145 Kommunsammanslagningen mellan Lojo, Nummi-Pusula och Karislojo trädde i kraft den 1 januari 2013. I Nummi-Pusula pågick då arbetet på en generalplan för hela kommunens område. Förslaget till generalplan hade varit framlagt 11.10 12.11.2012. I sammanslagningsavtalet mellan kommunerna slogs fast som princip att planläggningsprocesser som inletts skulle fortsätta. Sammanslagningsavtalet har nu varit i kraft i tre år. Det första gemensamma planläggningsprogrammet efter sammanslagningen godkändes i stadsplaneringsnämnden den 19 mars 2013. I planläggningsprogrammet slogs fast att staden i första hand skulle ta fram en strukturmodell för markanvändningen i hela den nya kommunens område. Stadsfullmäktige godkände strukturmodellen (Lojo, struktur för markanvändningen 2013 2037) den 14 maj 2014. När strukturmodellen blivit klar, kan vi granska enskilda planprocesser i relation till den nya kommunens områdesstruktur och bedöma behovet av att fortsätta med planläggningen. Utifrån strukturmodellen ter det sig inte ändamålsenligt att börja utarbeta en generalplan för hela kommunen. I den nya kommunkonstellationen är det inte heller ändamålsenligt att ge Nummi-Pusula generalplan, som följer den tidigare kommungränsen, status som delgeneralplan med rättsverkningar. Enligt principerna i strukturmodellen kan den översiktliga planeringen och utvecklingen av Nummi-Pusulaområdet bäst främjas med hjälp av delgeneralplaner som utarbetas i zoner. Av dessa har delgeneralplanen för servicetätorten Nummi-Saukkola (inkl. Tavola) prioriterats högst i planläggningsprogrammet. Den karta och planbeskrivning som ingår i generalplaneförslaget för Nummi-Pusula och de utredningar som gjorts för planen kan utnyttjas som utgångsdata i planeringsprocesser och tillståndsberedningar som gäller Nummi-Pusulaområdet. I miljösektorns instruktion har inte bestämts att stadsplaneringsnämnden skulle ha behörighet att avbryta en planläggningsprocess, fastän nämnden i samband med godkännandet av planläggningsprogrammet kan besluta att inleda en planläggningsprocess. Färdiga delgeneralplaner ska godkännas av fullmäktige. Separata handlingar: Generalplaneprocessen i Nummi-Pusula kommun Förslag Miljödirektören Stadsplaneringsnämnden föreslår för stadsstyrelsen och vidare för fullmäktige att utarbetandet av generalplanen för Nummi-Pusula inte fullföljs.
PROTOKOLL 1/2016 11 Stadsfullmäktige 4 20.01.2016 Beslut Godkändes. ----------------------------------- Stadsstyrelsen 14.12.2015 458 Separata handlingar: Generalplaneprocessen i Nummi-Pusula kommun Förslag Stadsdirektören Stadsstyrelsen beslutar lägga fram följande förslag för stadsfullmäktige: F u l l m ä k t i g e b e s l u t a r att utarbetandet av generalplanen för Nummi-Pusula inte fullföljs. Ändringsförslag Omröstning Under diskussionen föreslog styrelseledamoten Päivi Alanne att ärendet skulle återförvisas till beredningen och att planen skulle beredas vidare som en delgeneralplan för Lojo stad. Hannele Maittila understödde förslaget. Eftersom det förelåg ett understött ändringsförslag som skiljde sig från stadsdirektörens förslag, konstaterade ordföranden att omröstning måste ske i ärendet. Omröstningen förrättades genom namnupprop så att de som stödde stadsdirektörens förslag röstade JA och de som stödde Alannes ändringsförslag röstade NEJ. Vid omröstningen avgavs 10 JA-röster (Hillner, Hägg, Nordström, Palenius, Piekka, Rintanen, Sassi, Slunga-Poutsalo, Virtanen och Äyräväinen) och 3 NEJ-röster (Alanne, Maittila och Åström). Ordföranden konstaterade att stadsdirektörens förslag hade vunnit omröstningen med rösterna 10 3. Således blev stadsdirektörens beslutsförslag stadsstyrelsens beslut. Beslut Stadsstyrelsen beslutade lägga fram följande förslag för stadsfullmäktige: F u l l m ä k t i g e b e s l u t a r att utarbetandet av generalplanen för Nummi-Pusula inte fullföljs. Planläggningschef Leena Iso-Markku deltog i mötet som expert under behandlingen av detta ärende. ----------------------------------- SFM 20.01.2016 4 Förslag Separata handlingar: Generalplaneprocessen i Nummi-Pusula kommun F u l l m ä k t i g e b e s l u t a r att utarbetandet av generalplanen för Nummi-Pusula inte fullföljs. Behandling Motförslag Under diskussionen föreslog ledamot Päivi Alanne att ärendet skulle återförvisas till beredningen och att planen skulle beredas vidare som en
PROTOKOLL 1/2016 12 Stadsfullmäktige 4 20.01.2016 delgeneralplan för Lojo stad. Ledamot Hannele Maittila och ledamot Markku Lehtonen stödde Alannes motförslag. Omröstning Eftersom det förelåg ett understött motförslag som skiljde sig från stadsstyrelsens utgångsförslag, konstaterade ordföranden att fullmäktige ska förrätta omröstning. Fullmäktige godkände ordförandens förslag om omröstning genom namnupprop så att de som stödde stadsstyrelsens utgångsförslag röstade JA och de som stödde ledamot Päivi Alannes motförslag röstade NEJ. Vid omröstningen röstade fyrtiotvå (42) ledamöter JA och åtta (8) NEJ. En ledamot var frånvarande. Ordförande konstaterade att stadsstyrelsens utgångsförslag vunnit omröstningen med rösterna 42 8 med 1 frånvarande. Därmed förblev stadsstyrelsens utgångsförslag i kraft. Beslut Stadsfullmäktige beslutade: att utarbetandet av generalplanen för Nummi-Pusula inte fullföljs. Bilaga 1/sfm 20.1.2016 - omröstningslista -----------------------------------
PROTOKOLL 1/2016 13 Stadsfullmäktige 5 20.01.2016 Utlåtande om social- och hälsovårdsreformen och de självstyrande områdena Stadsstyrelsen 11.1.2016 4 Social- och hälsovårdsministeriet har skickat en begäran om utlåtande till alla Finlands kommuner och samkommuner och ca 150 andra organisationer för att få deras ställningstaganden till vårdreformen samt de självstyrande områden som ska bildas och deras uppgifter. Utlåtandena ska ges senast 9.2.2016. Endast utlåtanden som ges via det digitala systemet kommer att beaktas. Det är värt att notera att staten samtidigt har tillsatt en utredare, minister Lauri Tarasti, som fått i uppdrag att ta fram ett detaljerat förslag om vilka uppgifter som ska övertas av de nya självstyrande områdena. Minister Tarasti ska ge sitt förslag till minister Anu Vehviläinen senast den 22 januari 2016, alltså innan kommunernas tid för utlåtanden går ut. Begäran om utlåtande med tillhörande material delas ut som kringmaterial till föredragningslistan. Den vårdreform som beretts redan länge omvandlades snabbt efter att den nuvarande regeringen tillträtt till en förvaltningsreform för självstyrande områden. Statsminister Juha Sipiläs regering har genom sina beslut den 20 oktober och den 7 november 2015 dragit upp riktlinjerna för hur man ska bilda helt nya självstyrande områden och vilka uppgifter de ska få. Genom den här reformen får Finland en helt ny förvaltning på mellannivå, som består av 18 självstyrande områden. Till dessa överförs en del eller samtliga uppgifter från 190 organisationer. Den största gruppen av uppgifter som ska överföras är de uppgifter inom social- och hälsovården som flyttas över från kommuner och samkommuner till de självstyrande områdena. Dessutom ska de självstyrande områdena ta över samtliga uppgifter från de regionala räddningsverken och landskapsförbunden, en del av närings-, trafik- och miljöcentralernas uppgifter samt eventuellt också miljö- och hälsoskyddet. De självstyrande områdena planeras få ett eget beslutsfattande organ som väljs genom val. Hur de självstyrande områdena ska finansieras har ännu inte klarnat. De självstyrande områdena inleder sin verksamhet den 1 januari 2019, och gränserna följer ungefärligen de nuvarande landskapsgränserna. Bildandet av de självstyrande områdena och den samtidiga kraftiga minskningen av kommunernas uppgifter kan ses som en historisk händelse och utgör den största förvaltningsreformen i Finland sedan kommunalreformen 1865. (Eero Soinio) Kringmaterial: Begäran om utlåtande med tillhörande material Förslag Stadsdirektören Stadsstyrelsen lägger fram följande förslag för stadsfullmäktige: F u l l m ä k t i g e b e s l u t a r
PROTOKOLL 1/2016 14 Stadsfullmäktige 5 20.01.2016 att Lojo ger följande utlåtande om vårdreformen och bildandet av självstyrande områden (numreringen följer numreringen i den digitala begäran om utlåtande, och utlåtandet matas in i det digitala formuläret efter att fullmäktige fattat sitt beslut): 1) Områdesindelning utgående från landskapen: Ja. 2) Motivering: För Nylands del är ett självstyrande område av samma storlek som landskapet befogat, eftersom befolkningsmängden är tillräcklig och området är tillräckligt enhetligt. I fråga om resten av Finland förhåller det sig inte nödvändigtvis så, eftersom landskapen har liten befolkning. 3) Lojo hör till Nylands självstyrande område. 4) Motivering: Lojo (inklusive de nya sammanslagningskommunerna) har historiskt och i alla tider hört till Nyland. 5) (inget ställningstagande, berör inte Lojo) 6) ( - - -"- ) 7) Egentliga Finlands självstyrande område. 8) (inget ställningstagande, berör inte Lojo) 9) ( - - -"- ) 10) Lojo förordar att räddningsväsendet, landskapsförbundens uppgifter och NTM-centralernas områdesutvecklingsuppgifter överförs till de självstyrande områdena. Dessutom föreslår Lojo att de självstyrande områdena (eller staten) övertar skuldrådgivningen. (Motivering: Rättshjälpen och konsumentrådgivningen har redan övertagits av staten, och skuldrådgivningen skulle övertas, men reformen blev ofullbordad. Skuldrådgivningen har delvis anknytning till socialvården.) Lojo föreslår också att hela landsbygdsförvaltningen överförs till de självstyrande områdena. (Motivering: Landsbygdsförvaltningens centrala uppgift är att kanalisera EU-stödpengar och övriga bidrag till lantbruksföretagare och att sköta den övervakning och rådgivning som anknyter till dessa. De här uppgifterna, som har att göra med en enskild näring, har ingen speciell koppling till kommunens grundläggande uppgifter utan utgör verksamhet som i första hand hör till staten. För statens räkning kan saken skötas i en centraliserad enhet i det självstyrande området.) Därtill föreslår Lojo att alla uppgifter som gäller mottagning av flyktingar och omsorg om asylsökande, med undantag av undervisningssektorns uppgifter, flyttas över till de självstyrande områdena. Miljö- och hälsoskyddet, miljövården och byggnadstillsynen, för vilkas del man även på ministerienivå har dryftat möjligheten att flytta över
PROTOKOLL 1/2016 15 Stadsfullmäktige 5 20.01.2016 uppgifterna till större administrativa enheter, stöder både varandra och markanvändningen i kommunerna. De här sakernas betydelse accentueras i framtidens kommuner. Uppgifterna i fråga, med undantag av veterinärvården och eventuellt livsmedelstillsynen, bör stanna hos kommunerna. Kommunerna samarbetar redan nu vid ordnandet av dessa funktioner, och så bör det vara också i fortsättningen. Om någon kommungruppering så önskar, kan hälso- och miljöskyddet/vården inklusive tillsynsuppgifterna i fortsättningen lyda under en gemensam ledning och ett gemensamt organ som kommunerna tillsammans organiserar. Man bör helst överväga vilka av de uppgifter som NTM-centralerna och övriga regionala myndigheter idag administrerar kunde överföras till kommunerna i stället för de självstyrande områdena. Exempelvis kunde miljötillståndsärendena i en större utsträckning än idag skötas av kommunerna. Vidare kunde beslutsfattandet om undantag vid byggande på en bredare basis delegeras till kommunerna, och även styrningen av hur handelsenheter placeras kunde delegeras till kommunerna. Lojo vill också uppmärksamma att uppkomsten av självstyrande områden leder till en synnerligen oklar situation när det gäller kommunernas beredskapsärenden. Ansvarsfördelningen i beredskapsfrågor och uppgiftsfördelningen mellan kommunen och det självstyrande området bör bestämmas entydigt. Vidare framhåller Lojo att de självstyrande områdenas IKT-lösningar bör utvecklas tillsammans med den IKT som blir kvar i kommunerna. Den återstående IKT-verksamheten kommer att vara mycket småskalig i en del av kommunerna och kan inte höja primärkommunernas produktivitet. 11) Kommunens och det självstyrande områdets uppgiftsfördelning vid främjandet av hälsa och välfärd bör bestämmas tydligt. I vård- och regionförvaltningsreformen slog regeringen fast att främjandet av hälsa och välfärd blir kvar hos kommunerna. Det här bör dock inte tolkas så att hälsofrämjandet skulle höra enbart till kommunerna, utan uppgiften bör skötas i samarbete mellan kommunerna, de självstyrande områdena och staten. För samarbetet mellan det självstyrande området och kommunerna bör skapas tydliga modeller. För hälsofrämjandet bör i bägge förvaltningarna inrättas egna funktioner, och de bör dra åt samma håll. De självstyrande områdena ska sköta det koordinerande förebyggande arbetet. För kommunerna bör skapas en modell i vilken deras aktivitet för främjandet av hälsa och välfärd belönas med t.ex. statsandelar. Det bör skapas mätare för sådana åtgärder inom ramen för samarbetet och framför allt i kommunerna som jämnar ut skillnader i hälsa och välfärd mellan kommuninvånarna, minskar förtida dödlighet samt främjar arbetsförmågan och förlänger den yrkesverksamma tiden. Mätare bör tas fram också för lösningar som förbättrar barns och ungas välbefinnande, såsom förebyggande av rökning och hjälp med att sluta röka, minskning av alkoholbruket samt förebyggande av familjevåld. Det vore viktigt att också beakta avgöranden som görs inom kommunernas markanvändning,
PROTOKOLL 1/2016 16 Stadsfullmäktige 5 20.01.2016 byggnadsverksamhet, motionsfrämjande, kosthåll, ungdoms- och seniorarbete samt samarbete med tredje sektorn. 12) Nylands självstyrande område har en mycket stor befolkning och avviker i det hänseendet från de andra självstyrande områden som ska bildas. Befolkningen är till största delen koncentrerad till huvudstadsregionen, och det är möjligt att man börjar styra verksamheten i det övriga Nyland från det hållet. Då föreligger en risk att befolkningen i västra, mellersta och östra Nyland inte behandlas likvärdigt med invånarna i metropolområdet. Nyland behöver ett eget upplägg som avviker från de övriga självstyrande områdena; detta för att trygga en ändamålsenlig och effektiv organisering och produktion av social- och hälsovårdstjänster och övrig service, kombinerad med likvärdiga möjligheter till deltagande och påverkan. Speciellt till de delar det handlar om närservice kan verksamheten organiseras via något slags områdesenheter. De självstyrande områdena bör i en viss mån stå i proportion till varandra vad gäller folkmängden. I den nu presenterade formen utgör Nyland ett oproportionerligt stort självstyrande område, och å andra sidan ser det ut att uppstå flera områden som är alldeles för små. Det här kommer att leda till svåra problem med bl.a. finansieringen. Det får inte uppstå ett läge där Nyland som ett folkrikt självstyrande område måste finansiera mindre områdens verksamhet.dessutom bör man för Nylands del tänka efter hur de mindre kommunernas invånare ska tryggas tillräckliga möjligheter till deltagande och påverkan. 13) Om de självstyrande områdena får beskattningsrätt, blir resultatet en ny skattetagare, vilket med stor sannolikhet skulle innebära ett tryck på den totala skattegraden och svårigheter att täcka hållbarhetsgapet. Staten borde sköta de självstyrande områdenas finansiering i sin helhet och samtidigt avveckla subjektiva rättigheter, höja klientavgifter mm. för att den totala skattegraden inte ska stiga. Problemet med denna lösning vore de självstyrande områdenas existensberättigande; systemet skulle stå närmare en statlig regionalförvaltning. När finansieringsmodellen utformas, är det viktigt att invånare i hela landet garanteras likvärdiga och rättvisa tjänster. Den föreslagna områdesindelningen medför dock problem när det gäller finansieringen. Det är svårt att skapa ett rättvist system för hela landets behov. Ändringsförslag 1 Omröstning Under behandlingen lämnade Paula Nordström med stöd av Leo Rintanen följande förslag till ändring i punkt 13 i beslutsförslaget: Följande bisats stryks i punkt 13: "och samtidigt avveckla subjektiva rättigheter, höja klientavgifter mm. för att den totala skattegraden inte ska stiga." Eftersom det förelåg ett ändringsförslag som skiljde sig från föredragandens beslutsförslag och som vunnit stöd, skulle omröstning förrättas. Ordförande lade fram följande omröstningsförslag: De som stödde stadsdirektörens förslag röstade JA och de som stödde Nordströms förslag röstade NEJ. I omröstningen röstade 10 ledamöter JA (Alanne, Hillner, Hägg, Maittila, Palenius, Piekka, Sassi, Slunga-Poutsalo,
PROTOKOLL 1/2016 17 Stadsfullmäktige 5 20.01.2016 Åström och Äyräväinen).och 3 ledamöter NEJ (Nordström, Rintanen och Virtanen). Ordföranden konstaterade att stadsdirektörens förslag hade vunnit omröstningen med rösterna 10 3. Därmed förblev stadsdirektörens beslutsförslag i kraft. Ändringsförslag 2 Tuija Piekka lade med stöd av Tom Hillner fram följande ändring/tillägg i punkt 10 i beslutsförslaget: Räddningsverken ska även framöver ha skyldighet att stödja kommunerna när de förbereder sig på olyckor, störningar och undantagsförhållanden. Därtill ska räddningsverken även framöver kunna utgöra en plattform för organisering av prehospital akutsjukvård. Ordförande frågade om stadsstyrelsen enhälligt kunde godkänna Piekkas tillägg i punkt 10 som styrelsens beslut. Stadsstyrelsen var enhälligt för Piekkas tillägg i texten. Ändringsförslag 3 Beslut Paula Nordström föreslog att följande mening i punkt 10 i beslutsförslaget stryks: Exempelvis kunde miljötillståndsärendena i en större utsträckning än idag skötas av kommunerna. Vidare kunde beslutsfattandet om undantag vid byggande på en bredare basis delegeras till kommunerna, och även styrningen av hur handelsenheter placeras kunde delegeras till kommunerna. Det här förslaget av Nordström förföll på grund av bristande stöd. Stadsstyrelsen beslutade lägga fram följande förslag för stadsfullmäktige: F u l l m ä k t i g e b e s l u t a r att Lojo ger följande utlåtande om vårdreformen och bildandet av självstyrande områden (numreringen följer numreringen i den digitala begäran om utlåtande, och utlåtandet matas in i det digitala formuläret efter att fullmäktige fattat sitt beslut): 1) Områdesindelning utgående från landskapen: Ja. 2) Motivering: För Nylands del är ett självstyrande område av samma storlek som landskapet befogat, eftersom befolkningsmängden är tillräcklig och området är tillräckligt enhetligt. I fråga om resten av Finland förhåller det sig inte nödvändigtvis så, eftersom landskapen har liten befolkning. 3) Lojo hör till Nylands självstyrande område. 4) Motivering: Lojo (inklusive de nya sammanslagningskommunerna) har historiskt och i alla tider hört till Nyland. 5) (inget ställningstagande, berör inte Lojo) 6) ( - - -"- ) 7) Egentliga Finlands självstyrande område.
PROTOKOLL 1/2016 18 Stadsfullmäktige 5 20.01.2016 8) (inget ställningstagande, berör inte Lojo) 9) ( - - -"- ) 10) Lojo förordar att räddningsväsendet, landskapsförbundens uppgifter och NTM-centralernas områdesutvecklingsuppgifter överförs till de självstyrande områdena. Dessutom föreslår Lojo att de självstyrande områdena (eller staten) övertar skuldrådgivningen. (Motivering: Rättshjälpen och konsumentrådgivningen har redan övertagits av staten, och skuldrådgivningen skulle övertas, men reformen blev ofullbordad. Skuldrådgivningen har delvis anknytning till socialvården.) Lojo föreslår också att hela landsbygdsförvaltningen överförs till de självstyrande områdena. (Motivering: Landsbygdsförvaltningens centrala uppgift är att kanalisera EU-stödpengar och övriga bidrag till lantbruksföretagare och att sköta den övervakning och rådgivning som anknyter till dessa. De här uppgifterna, som har att göra med en enskild näring, har ingen speciell koppling till kommunens grundläggande uppgifter utan utgör verksamhet som i första hand hör till staten. För statens räkning kan saken skötas i en centraliserad enhet i det självstyrande området.) Därtill föreslår Lojo att alla uppgifter som gäller mottagning av flyktingar och omsorg om asylsökande, med undantag av undervisningssektorns uppgifter, flyttas över till de självstyrande områdena. Miljö- och hälsoskyddet, miljövården och byggnadstillsynen, för vilkas del man även på ministerienivå har dryftat möjligheten att flytta över uppgifterna till större administrativa enheter, stöder både varandra och markanvändningen i kommunerna. De här sakernas betydelse accentueras i framtidens kommuner. Uppgifterna i fråga, med undantag av veterinärvården och eventuellt livsmedelstillsynen, bör stanna hos kommunerna. Kommunerna samarbetar redan nu vid ordnandet av dessa funktioner, och så bör det vara också i fortsättningen. Om någon kommungruppering så önskar, kan hälso- och miljöskyddet/vården inklusive tillsynsuppgifterna i fortsättningen lyda under en gemensam ledning och ett gemensamt organ som kommunerna tillsammans organiserar. Man bör helst överväga vilka av de uppgifter som NTM-centralerna och övriga regionala myndigheter idag administrerar kunde överföras till kommunerna i stället för de självstyrande områdena. Exempelvis kunde miljötillståndsärendena i en större utsträckning än idag skötas av kommunerna. Vidare kunde beslutsfattandet om undantag vid byggande på en bredare basis delegeras till kommunerna, och även styrningen av hur handelsenheter placeras kunde delegeras till kommunerna. Lojo vill också uppmärksamma att uppkomsten av självstyrande områden leder till en synnerligen oklar situation när det gäller kommunernas beredskapsärenden. Ansvarsfördelningen i beredskapsfrågor och uppgiftsfördelningen mellan kommunen och det självstyrande området bör
PROTOKOLL 1/2016 19 Stadsfullmäktige 5 20.01.2016 bestämmas entydigt. Räddningsverken ska även framöver ha skyldighet att stödja kommunerna när de förbereder sig på olyckor, störningar och undantagsförhållanden. Därtill ska räddningsverken även framöver kunna utgöra en plattform för organisering av prehospital akutsjukvård. Vidare framhåller Lojo att de självstyrande områdenas IKT-lösningar bör utvecklas tillsammans med den IKT som blir kvar i kommunerna. Den återstående IKT-verksamheten kommer att vara mycket småskalig i en del av kommunerna och kan inte höja primärkommunernas produktivitet. 11) Kommunens och det självstyrande områdets uppgiftsfördelning vid främjandet av hälsa och välfärd bör bestämmas tydligt. I vård- och regionförvaltningsreformen slog regeringen fast att främjandet av hälsa och välfärd blir kvar hos kommunerna. Det här bör dock inte tolkas så att hälsofrämjandet skulle höra enbart till kommunerna, utan uppgiften bör skötas i samarbete mellan kommunerna, de självstyrande områdena och staten. För samarbetet mellan det självstyrande området och kommunerna bör skapas tydliga modeller. För hälsofrämjandet bör i bägge förvaltningarna inrättas egna funktioner, och de bör dra åt samma håll. De självstyrande områdena ska sköta det koordinerande förebyggande arbetet. För kommunerna bör skapas en modell i vilken deras aktivitet för främjandet av hälsa och välfärd belönas med t.ex. statsandelar. Det bör skapas mätare för sådana åtgärder inom ramen för samarbetet och framför allt i kommunerna som jämnar ut skillnader i hälsa och välfärd mellan kommuninvånarna, minskar förtida dödlighet samt främjar arbetsförmågan och förlänger den yrkesverksamma tiden. Mätare bör tas fram också för lösningar som förbättrar barns och ungas välbefinnande, såsom förebyggande av rökning och hjälp med att sluta röka, minskning av alkoholbruket samt förebyggande av familjevåld. Det vore viktigt att också beakta avgöranden som görs inom kommunernas markanvändning, byggnadsverksamhet, motionsfrämjande, kosthåll, ungdoms- och seniorarbete samt samarbete med tredje sektorn. 12) Nylands självstyrande område har en mycket stor befolkning och avviker i det hänseendet från de andra självstyrande områden som ska bildas. Befolkningen är till största delen koncentrerad till huvudstadsregionen, och det är möjligt att man börjar styra verksamheten i det övriga Nyland från det hållet. Då föreligger en risk att befolkningen i västra, mellersta och östra Nyland inte behandlas likvärdigt med invånarna i metropolområdet. Nyland behöver ett eget upplägg som avviker från de övriga självstyrande områdena; detta för att trygga en ändamålsenlig och effektiv organisering och produktion av social- och hälsovårdstjänster och övrig service, kombinerad med likvärdiga möjligheter till deltagande och påverkan. Speciellt till de delar det handlar om närservice kan verksamheten organiseras via något slags områdesenheter. De självstyrande områdena bör i en viss mån stå i proportion till varandra vad gäller folkmängden. I den nu presenterade formen utgör Nyland ett oproportionerligt stort självstyrande område, och å andra sidan ser det ut att uppstå flera områden som är alldeles för små. Det här kommer att leda till svåra problem med bl.a. finansieringen. Det får inte uppstå ett läge där
PROTOKOLL 1/2016 20 Stadsfullmäktige 5 20.01.2016 Nyland som ett folkrikt självstyrande område måste finansiera mindre områdens verksamhet.dessutom bör man för Nylands del tänka efter hur de mindre kommunernas invånare ska tryggas tillräckliga möjligheter till deltagande och påverkan. 13) Om de självstyrande områdena får beskattningsrätt, blir resultatet en ny skattetagare, vilket med stor sannolikhet skulle innebära ett tryck på den totala skattegraden och svårigheter att täcka hållbarhetsgapet. Staten borde sköta de självstyrande områdenas finansiering i sin helhet och samtidigt avveckla subjektiva rättigheter, höja klientavgifter mm. för att den totala skattegraden inte ska stiga. Problemet med denna lösning vore de självstyrande områdenas existensberättigande; systemet skulle stå närmare en statlig regionalförvaltning. När finansieringsmodellen utformas, är det viktigt att invånare i hela landet garanteras likvärdiga och rättvisa tjänster. Den föreslagna områdesindelningen medför dock problem när det gäller finansieringen. Det är svårt att skapa ett rättvist system för hela landets behov. Därtill konstaterade stadsstyrelsen att de långa svarspunkterna bör stiliseras till kortare form. Utvecklingsdirektör Eero Soinio var expert under denna paragraf. ----------------------------------- SFM 20.01.2016 5 Kringmaterial: Begäran om utlåtande med tillhörande material Förslag F u l l m ä k t i g e b e s l u t a r att Lojo ger följande utlåtande om vårdreformen och bildandet av självstyrande områden (numreringen följer numreringen i den digitala begäran om utlåtande, och utlåtandet matas in i det digitala formuläret efter att fullmäktige fattat sitt beslut): 1) Områdesindelning utgående från landskapen: Ja. 2) Motivering: För Nylands del är ett självstyrande område av samma storlek som landskapet befogat, eftersom befolkningsmängden är tillräcklig och området är tillräckligt enhetligt. I fråga om resten av Finland förhåller det sig inte nödvändigtvis så, eftersom landskapen har liten befolkning. 3) Lojo hör till Nylands självstyrande område. 4) Motivering: Lojo (inklusive de nya sammanslagningskommunerna) har historiskt och i alla tider hört till Nyland. 5) (inget ställningstagande, berör inte Lojo) 6) ( - - -"- ) 7) Egentliga Finlands självstyrande område.
PROTOKOLL 1/2016 21 Stadsfullmäktige 5 20.01.2016 8) (inget ställningstagande, berör inte Lojo) 9) ( - - -"- ) 10) Lojo förordar att räddningsväsendet, landskapsförbundens uppgifter och NTM-centralernas områdesutvecklingsuppgifter överförs till de självstyrande områdena. Räddningsverken ska även framöver ha skyldighet att stödja kommunerna när de förbereder sig på olyckor, störningar och undantagsförhållanden. Därtill ska räddningsverken även framöver kunna utgöra en plattform för organisering av prehospital akutsjukvård. Dessutom föreslår Lojo att de självstyrande områdena (eller staten) övertar skuldrådgivningen. (Motivering: Rättshjälpen och konsumentrådgivningen har redan övertagits av staten, och skuldrådgivningen skulle övertas, men reformen blev ofullbordad. Skuldrådgivningen har delvis anknytning till socialvården.) Lojo föreslår också att hela landsbygdsförvaltningen överförs till de självstyrande områdena. (Motivering: Landsbygdsförvaltningens centrala uppgift är att kanalisera EU-stödpengar och övriga bidrag till lantbruksföretagare och att sköta den övervakning och rådgivning som anknyter till dessa. De här uppgifterna, som har att göra med en enskild näring, har ingen speciell koppling till kommunens grundläggande uppgifter utan utgör verksamhet som i första hand hör till staten. För statens räkning kan saken skötas i en centraliserad enhet i det självstyrande området.) Därtill föreslår Lojo att alla uppgifter som gäller mottagning av flyktingar och omsorg om asylsökande, med undantag av undervisningssektorns uppgifter, flyttas över till de självstyrande områdena. Veterinärvården och livsmedelstillsynen kan överföras från kommunerna till de självstyrande områdena. Däremot ska det övriga miljö- och hälsoskyddet, miljövården och byggnadstillsynen kvarstå som kommunala uppgifter. Vid behov kan närbelägna kommuner handha uppgifterna gemensamt. Därutöver kan miljötillståndsärenden, undantagsbeslut som gäller planer och styrning av etablering av handel överföras till kommunerna i större grad än idag. Lojo vill också uppmärksamma att uppkomsten av självstyrande områden leder till en synnerligen oklar situation när det gäller kommunernas beredskapsärenden. Ansvarsfördelningen i beredskapsfrågor och uppgiftsfördelningen mellan kommunen och det självstyrande området bör bestämmas entydigt. Räddningsverken ska även framöver ha skyldighet att stödja kommunerna när de förbereder sig på olyckor, störningar och undantagsförhållanden. Därtill ska räddningsverken även framöver kunna utgöra en plattform för organisering av prehospital akutsjukvård. Vidare framhåller Lojo att de självstyrande områdenas IKT-lösningar bör utvecklas tillsammans med den IKT som blir kvar i kommunerna. Den återstående IKT-verksamheten kommer att vara mycket småskalig i en del av kommunerna och kan inte höja primärkommunernas produktivitet.
PROTOKOLL 1/2016 22 Stadsfullmäktige 5 20.01.2016 11) Kommunens och det självstyrande områdets uppgiftsfördelning vid främjandet av hälsa och välfärd bör bestämmas tydligt. Hälsofrämjande arbete kan inte vara en uppgift enbart för kommunen. Hälsofrämjande och förebyggande arbete kan skötas i samarbete mellan kommunen och det självstyrande området. För kommunerna bör skapas en modell i vilken deras aktivitet för främjandet av hälsa och välfärd belönas med t.ex. statsandelar. Det bör skapas mätare för sådana åtgärder inom ramen för samarbetet och framför allt i kommunerna som jämnar ut skillnader i hälsa och välfärd mellan kommuninvånarna, minskar förtida dödlighet samt främjar arbetsförmågan och förlänger den yrkesverksamma tiden. Mätare bör tas fram också för lösningar som förbättrar barns och ungas välbefinnande, såsom förebyggande av rökning och hjälp med att sluta röka, minskning av alkoholbruket samt förebyggande av familjevåld. Det vore viktigt att också beakta avgöranden som görs inom kommunernas markanvändning, byggnadsverksamhet, motionsfrämjande, kosthåll, ungdoms- och seniorarbete samt samarbete med tredje sektorn. 12) Nylands självstyrande område har en mycket stor befolkning och avviker i det hänseendet från de andra självstyrande områden som ska bildas. Befolkningen är till största delen koncentrerad till huvudstadsregionen, och det är möjligt att man börjar styra verksamheten i det övriga Nyland från det hållet. Då föreligger en risk att befolkningen i västra, mellersta och östra Nyland inte behandlas likvärdigt med invånarna i metropolområdet. Nyland behöver ett eget upplägg som avviker från de övriga självstyrande områdena; detta för att trygga en ändamålsenlig och effektiv organisering och produktion av social- och hälsovårdstjänster och övrig service, kombinerad med likvärdiga möjligheter till deltagande och påverkan. Speciellt till de delar det handlar om närservice kan verksamheten organiseras via något slags områdesenheter. De självstyrande områdena bör i en viss mån stå i proportion till varandra vad gäller folkmängden. I den nu presenterade formen utgör Nyland ett oproportionerligt stort självstyrande område, och å andra sidan ser det ut att uppstå flera områden som är alldeles för små. Det här kommer att leda till svåra problem med bl.a. finansieringen. Det får inte uppstå ett läge där Nyland som ett folkrikt självstyrande område måste finansiera mindre områdens verksamhet.dessutom bör man för Nylands del tänka efter hur de mindre kommunernas invånare ska tryggas tillräckliga möjligheter till deltagande och påverkan. 13) Om de självstyrande områdena får beskattningsrätt, blir resultatet en ny skattetagare, vilket med stor sannolikhet skulle innebära ett tryck på den totala skattegraden och svårigheter att täcka hållbarhetsgapet. Staten borde sköta finansieringen av de självstyrande områdena i sin helhet. Problemet med denna lösning vore de självstyrande områdenas existensberättigande; systemet skulle stå närmare en statlig regionalförvaltning. När finansieringsmodellen utformas, är det viktigt att invånare i hela landet garanteras likvärdiga och rättvisa tjänster. Den föreslagna områdesindelningen medför dock problem när det gäller finansieringen. Det är svårt att skapa ett rättvist system för hela landets behov.
PROTOKOLL 1/2016 23 Stadsfullmäktige 5 20.01.2016 Behandling Teknisk korrigering Motförslag 1 Beslutsförslaget är stadsstyrelsens ursprungliga beslutsförslag i sin helhet. Under diskussionen föreslog ledamot Paula Nordström att fullmäktige stryker följande mening i punkt 10: "Exempelvis kunde miljötillståndsärendena i en större utsträckning än idag skötas av kommunerna. Vidare kunde beslutsfattandet om undantag vid byggande på en bredare basis delegeras till kommunerna, och även styrningen av handeln kunde delegeras till kommunerna. Ledamot Katri Piiparinen stödde Nordströms motförslag. Omröstning 1 Eftersom det förelåg ett understött motförslag som skiljde sig från stadsstyrelsens utgångsförslag, konstaterade ordföranden att fullmäktige ska förrätta omröstning. Fullmäktige godkände ordförandens förslag om omröstning genom namnupprop så att de som stödde stadsstyrelsens utgångsförslag röstade JA och de som stödde ledamot Paula Nordströms motförslag röstade NEJ. Vid omröstningen röstade fyrtiofyra (44) ledamöter JA och sex (6) NEJ. En ledamot var frånvarande. Ordförande konstaterade att stadsstyrelsens utgångsförslag vunnit omröstningen med rösterna 44 6 med 1 frånvarande. Därmed förblev stadsstyrelsens utgångsförslag i kraft. Motförslag 2 Ledamot Paula Nordström föreslog vidare att följande passus i punkt 13 i beslutsförslaget stryks: "Staten borde sköta de självstyrande områdenas finansiering i sin helhet och samtidigt avveckla subjektiva rättigheter, höja klientavgifter mm. för att den totala skattegraden inte ska stiga." Ledamot Leo Rintanen stödde Nordströms motförslag. Omröstning 2 Eftersom det förelåg ett understött motförslag som skiljde sig från stadsstyrelsens utgångsförslag, konstaterade ordföranden att fullmäktige ska förrätta omröstning. Fullmäktige godkände ordförandens förslag om omröstning genom namnupprop så att de som stödde stadsstyrelsens utgångsförslag röstade JA och de som stödde ledamot Paula Nordströms motförslag röstade NEJ. Vid omröstningen röstade trettio (30) ledamöter JA och tjugo (20) NEJ. En ledamot var frånvarande. Ordförande konstaterade att stadsstyrelsens utgångsförslag vunnit omröstningen med rösterna 30-20 med 1 frånvarande. Därmed förblev stadsstyrelsens utgångsförslag i kraft. Därtill beslutade fullmäktige stryka följande mening i beslutsförslaget: "Därtill konstaterade stadsstyrelsen att de långa svarspunkterna bör stiliseras till kortare form." Beslut Stadsfullmäktige beslutade att Lojo ger följande utlåtande om vårdreformen och bildandet av självstyrande områden (numreringen följer numreringen i den digitala begäran om utlåtande, och utlåtandet matas in i det digitala formuläret
PROTOKOLL 1/2016 24 Stadsfullmäktige 5 20.01.2016 efter att fullmäktige fattat sitt beslut): 1) Områdesindelning utgående från landskapen: Ja. 2) Motivering: För Nylands del är ett självstyrande område av samma storlek som landskapet befogat, eftersom befolkningsmängden är tillräcklig och området är tillräckligt enhetligt. I fråga om resten av Finland förhåller det sig inte nödvändigtvis så, eftersom landskapen har liten befolkning. 3) Lojo hör till Nylands självstyrande område. 4) Motivering: Lojo (inklusive de nya sammanslagningskommunerna) har historiskt och i alla tider hört till Nyland. 5) (inget ställningstagande, berör inte Lojo) 6) ( - - -"- ) Egentliga Finlands självstyrande område. 8) (inget ställningstagande, berör inte Lojo) 9) ( - - -"- ) 10) Lojo förordar att räddningsväsendet, landskapsförbundens uppgifter och NTM-centralernas områdesutvecklingsuppgifter överförs till de självstyrande områdena. Dessutom föreslår Lojo att de självstyrande områdena (eller staten) övertar skuldrådgivningen. (Motivering: Rättshjälpen och konsumentrådgivningen har redan övertagits av staten, och skuldrådgivningen skulle övertas, men reformen blev ofullbordad. Skuldrådgivningen har delvis anknytning till socialvården.) Lojo föreslår också att hela landsbygdsförvaltningen överförs till de självstyrande områdena. (Motivering: Landsbygdsförvaltningens centrala uppgift är att kanalisera EU-stödpengar och övriga bidrag till lantbruksföretagare och att sköta den övervakning och rådgivning som anknyter till dessa. De här uppgifterna, som har att göra med en enskild näring, har ingen speciell koppling till kommunens grundläggande uppgifter utan utgör verksamhet som i första hand hör till staten. För statens räkning kan saken skötas i en centraliserad enhet i det självstyrande området.) Därtill föreslår Lojo att alla uppgifter som gäller mottagning av flyktingar och omsorg om asylsökande, med undantag av undervisningssektorns uppgifter, flyttas över till de självstyrande områdena. Miljö- och hälsoskyddet, miljövården och byggnadstillsynen, för vilkas del man även på ministerienivå har dryftat möjligheten att flytta över uppgifterna till större administrativa enheter, stöder både varandra och markanvändningen i kommunerna. De här sakernas betydelse accentueras i framtidens kommuner. Uppgifterna i fråga, med undantag av veterinärvården och eventuellt livsmedelstillsynen, bör stanna hos
PROTOKOLL 1/2016 25 Stadsfullmäktige 5 20.01.2016 kommunerna. Kommunerna samarbetar redan nu vid ordnandet av dessa funktioner, och så bör det vara också i fortsättningen. Om någon kommungruppering så önskar, kan hälso- och miljöskyddet/vården inklusive tillsynsuppgifterna i fortsättningen lyda under en gemensam ledning och ett gemensamt organ som kommunerna tillsammans organiserar. Man bör helst överväga vilka av de uppgifter som NTM-centralerna och övriga regionala myndigheter idag administrerar kunde överföras till kommunerna i stället för de självstyrande områdena. Exempelvis kunde miljötillståndsärendena i en större utsträckning än idag skötas av kommunerna. Vidare kunde beslutsfattandet om undantag vid byggande på en bredare basis delegeras till kommunerna, och även styrningen av hur handelsenheter placeras kunde delegeras till kommunerna. Lojo vill också uppmärksamma att uppkomsten av självstyrande områden leder till en synnerligen oklar situation när det gäller kommunernas beredskapsärenden. Ansvarsfördelningen i beredskapsfrågor och uppgiftsfördelningen mellan kommunen och det självstyrande området bör bestämmas entydigt. Räddningsverken ska även framöver ha skyldighet att stödja kommunerna när de förbereder sig på olyckor, störningar och undantagsförhållanden. Därtill ska räddningsverken även framöver kunna utgöra en plattform för organisering av prehospital akutsjukvård. Vidare framhåller Lojo att de självstyrande områdenas IKT-lösningar bör utvecklas tillsammans med den IKT som blir kvar i kommunerna. Den återstående IKT-verksamheten kommer att vara mycket småskalig i en del av kommunerna och kan inte höja primärkommunernas produktivitet. 11) Kommunens och det självstyrande områdets uppgiftsfördelning vid främjandet av hälsa och välfärd bör bestämmas tydligt. I vård- och regionförvaltningsreformen slog regeringen fast att främjandet av hälsa och välfärd blir kvar hos kommunerna. Det här bör dock inte tolkas så att hälsofrämjandet skulle höra enbart till kommunerna, utan uppgiften bör skötas i samarbete mellan kommunerna, de självstyrande områdena och staten. För samarbetet mellan det självstyrande området och kommunerna bör skapas tydliga modeller. För hälsofrämjandet bör i bägge förvaltningarna inrättas egna funktioner, och de bör dra åt samma håll. De självstyrande områdena ska sköta det koordinerande förebyggande arbetet. För kommunerna bör skapas en modell i vilken deras aktivitet för främjandet av hälsa och välfärd belönas med t.ex. statsandelar. Det bör skapas mätare för sådana åtgärder inom ramen för samarbetet och framför allt i kommunerna som jämnar ut skillnader i hälsa och välfärd mellan kommuninvånarna, minskar förtida dödlighet samt främjar arbetsförmågan och förlänger den yrkesverksamma tiden. Mätare bör tas fram också för lösningar som förbättrar barns och ungas välbefinnande, såsom förebyggande av rökning och hjälp med att sluta röka, minskning av alkoholbruket samt förebyggande av familjevåld. Det vore viktigt att också beakta avgöranden som görs inom kommunernas markanvändning, byggnadsverksamhet, motionsfrämjande, kosthåll, ungdoms- och seniorarbete samt samarbete med tredje sektorn.