Enskilda brunnar Dricksvatten- eller energibrunnar som ej längre är i bruk Mikrobiologisk förorening genom att förorenat ytvatten tränger ner i dåligt konstruerade brunnar eller att djur faller ner i dåligt skyddade brunnar. Brunnarna är öppna fönster ner i akviferen mycket känsliga för skadegörelse. Miljöfarliga ämnen kan förorena grundvattnet via borrhål. Antalet nedlagda brunnar är inte känt. Det är därför svårt att bedöma sannolikheten för riskkällan. Antalet registrerade enskilda brunnar uppgår enligt SGU:s brunnsregister till 7 stycken inom sekundär tertiär skyddszon. Sex av dessa brunnar är geoenergibrunnar, för en brunn saknas uppgiften om användningen. Ytterligare en brunn ligger strax utanför det föreslagna skyddsområdet. Ett till övergiven brunn bedöms som svårupptäckt. Borrhålet utgör en bra föroreningsväg eftersom det står i kontakt med grundvattnet. Konsekvenserna av ett oupptäckt förorenings anses därför kunna bli stora för vattentäkten. Finns inga allmänna råd gällande enskilda brunnar Nya anläggningar för uttag av vatten från berg jord samt även andra typer av borrningar som kan påverka vattentillgång /eller kvalitet kräver tillstånd av Ändring av befintlig anläggning eller brunn kräver tillstånd av Brunnar som inte längre är i bruk ska avställas, åtgärdas mot risker för framtida läckage anmälas till Nya anläggningar för uttag av vatten från berg jord samt även andra typer av borrningar som kan påverka vattentillgång /eller kvalitet kräver tillstånd från Föreslaget skyddsområdet ska säkerställa vattentillgången kvalitén. Därför bör nya brunnsanläggningar tillståndsprövas med avseende på exempelvis uttagsmängd anläggningens tekniska utformning. Det bedöms som svårt att minska risken genom föreskrift. Upplysning/information om riskkällor bör därför delges verksamhetsutövare boende inom skyddsområdet. Cisterner Petroleumprodukter brandfarliga vätskor Olycka vid påfyllning eller läckage från cistern Oljespill läckage från oljetank är de vanligaste orsakerna till allvarliga föroreningsskador på grundvattentäkter. Dels på grund av att oljeprodukter hanteras i många olika sammanhang i förhållandevis stora mängder, dels på grund av att de ger märkbar inverkan redan i mycket låga koncentrationer. Det mest sannolika scenariot är att cisterner utan sekundärt skydd läcker. Sannolikheten bedöms som relativt liten eftersom det endast finns en registrerad fastighet med cistern inom föreslaget skyddsområde. Cisternen ligger inom den tertiära skyddszonen. Ett oupptäckt läckage kan ge långtgående konsekvenser för vattentäkten beroende på föroreningens spridningshastighet närheten till yt- I föreskrifter till ett bör för primär skyddszon, föreskrivas att hantering av petroleumprodukter inte får förekomma annat än för att försörja bostads- jordbruksfastigheter med olja att det i ett sådant fall krävs tillstånd. För sekundär föreskrivas att det krävs tillstånd för sådan hantering av petroleumprodukter som på kort eller lång sikt kan motverka syftet med skyddet Myndigheten bör ange i föreskrifterna vilken hantering som avses. All hantering av petroleumprodukter andra hälsa eller miljön ska ske på ett sådant sätt att spill läckage i största möjliga omfattning kan insamlas omhändertas. Hantering av petroleumprodukter andra hälsa eller miljön, i en större mängd än 60 liter, kräver tillstånd av Med hantering avses här inte användning i maskiners fordons egna tankar. All hantering av petroleumprodukter andra hälsa eller miljön ska ske på ett sådant sätt att spill läckage i största möjliga omfattning kan insamlas omhändertas. Hantering av petroleumprodukter andra hälsa eller miljön, i en större mängd än 60 liter, kräver tillstånd av Med hantering avses här inte användning i maskiners fordons egna tankar. i stort sett nivån i allmänna råd NFS. Hantering av stora mängder petroleumprodukter andra brandfarliga vätskor i närheten av grundvattenmagasinet utgör en betydande risk för vattentäkten. Med föreslaget tillståndskrav för hantering av petroleumprodukter, inom både primär sekundär zon, kan tillsynsmyndigheten ställa de krav som behövs för att långsiktigt skydda vattenresursen. analys; för närmare förklaring se separat matris 1(7)
Transformatorstationer Transformatorstationer kan innehålla PCB upp till 350 l olja. T.ex. blixtnedslag eller brand kan resultera i läckage av transformatorolja som kan infiltrera i marken. Bekämpningsmedel inom jord-, skogs- trädgårdsbruk, i offentliga miljöer som parker, gångbanor, kyrkogårdar, kring transformatorstationer, idrottsplatser, längs vägar, vid skadedjursbekämpning m.m. Olycka vid hantering av bekämpningsmedel kan leda till punkt. Spridning överdosering kan leda till a. Bekämpningsmedel dess nedbrytningsprodukter riskerar att nå vattentäkten. Inom det föreslagna skyddsområdet finns sammanlagt 2 stycken transformatorer. Båda ligger inom den förslagna tertiära skyddszonen. Markuppställda transformatorer kan innehålla upptill 350 l olja stolptransformatorer upp till 160 l olja. De sistnämnda saknar sekundärt skydd. Sannolikheten för att ett sådant läckage ska inträffa bedöms som relativ liten på grund av det låga antalet transformatorstationer. Bekämpningsmedel kan användas mer eller mindre inom alla områden. Olyckor felaktig hantering är normalt förekommande. Rester av bekämpningsmedel kan hittas i många vattentäkter i dag. Större bedöms kunna upptäckas relativt snabbt i de flesta fall. Mindre läckage är däremot svårare att upptäcka. Därför bedöms konsekvensen för vattentäkten kunna bli stor. Om föroreningen har nått grundvattenmagasinet är förutsättningarna för sanering ringa. Föroreningens förmåga att motstå nedbrytning fastläggning avgör vilken koncentration som når vattentäkten. Även om det skulle vara tekniskt möjligt att rena vattnet är det mycket kostsamt grundvattenresursen får anses vara allvarligt påverkad under mycket lång tid. röd Finns inga allmänna råd gällande transformatorer men se råd för hantering av petroleumprodukter (cisterner). bör föreskrivas att i primär skyddszon är hantering av kemiska bekämpningsmedel förbjuden. För sekundär tillstånd för hantering av kemiska bekämpningsmedel. Se föreslagen skyddsföreskrift för hantering av petroleumprodukter (cisterner). Hantering av kemiska bekämpningsmedel är förbjuden. Förvaring av bekämpningsmedel undantas förbudet istället krävs tillstånd från Från förbuden enligt första stycket, undantas även tillfällig användning av bekämpningsmedel i viltavskräckande syfte samt punktsanering mot ohyra skadedjur som innebär olägenhet för människors hälsa. I dessa fall krävs istället tillstånd från Hantering av kemiska bekämpningsmedel kräver tillstånd av Från tillståndskravet enligt första stycket, undantas tillfällig användning av bekämpningsmedel i viltavskräckande syfte samt punktsanering mot ohyra skadedjur som innebär olägenhet för människors hälsa. I dessa fall krävs istället anmälan till En dialog med energibolagen angående skyddsåtgärder inom bör inledas. T.ex. produktval säkerhetsrutiner kan diskuteras. restriktionsnivå (NFS 2003:16) inom primär skyddszon uppfylls i stora drag. Undantag görs för tillfällig användning i viltavskräckande syfte med motivet att denna användning sker lokalt mycket begränsat. Undantag har även gjorts för plantering av skogsplantor som i förväg är behandlade med bekämpningsmedel mot snytbaggar. Att behandla plantor i förväg innebär att risken för oönskad spridning minimeras till en acceptabel nivå. Undantag för punktsanering har gjorts för att möjliggöra bekämpning av t.ex. råttor getingbon. Restriktionsnivån i den sekundära zonen uppfyller krav. Tillstånd för spridning av bekämpningsmedel krävs enligt SNFS 1997:2, men skrivs in i föreskriften ändå för att det ska bli tydligare. Vid tillståndsgivning kan krav ställas som begränsar användingen av t.ex. lättrörliga bekämpningsmedel som t.ex. MCPA eller Bentazon. Det bör vara ett långsiktigt mål att kemikalieintensiv odling undviks inom t. bedöms medföra en långtgående minimering av risken. analys; för närmare förklaring se separat matris 2(7)
Växtnäringsämnen förekommer främst inom lantbruk, används av enskilda fastighetsägare sprids på t.ex. fotbollsplaner Spridning, överdosering samt olycka vid gödseltransport kan leda till läckage av näringsämnen (främst nitrat fosfor) eller spridning av smittoämnen. Det finns endast enstaka områden inom föreslaget skyddsområde där hantering av växtnäringsämnen kan förmodas. Fel vid hantering kan förekomma. Näringsämnen i vattentäkter utgör dock inte något problem i dag. Det bedöms att föroreningarna till stor del bryts ner eller fastläggs i marken innan de kan nå vattentäkten. Därför bedöms konsekvensen för vattentäkten kunna bli medelstor. grön För yrkesmässig hantering av växtnäringsämnen i krav på tillstånd. Yrkesmässig hantering av växtnäringsämnen kräver anmälan till Förvaring av växtnäringsämne direkt på mark är förbjuden. Det är förbjudet att förvara ensilage på ett sådant sätt att det finns risk för att pressaft eller lakvätska infiltrerar i eller avrinner på marken. För att ändra en befintlig eller utföra en ny gödseleller ensilageanläggning krävs tillstånd av tillsynsmyndigheten Yrkesmässig spridning av växtnäringsämnen på annan mark än jordbruksmark kräver anmälan till Det bedöms att hantering av växtnäringsämnen inom lantbruket redan i dag regleras genom omfattande detaljerade bestämmelser. Bland annat anger förordning SFS 1998:915 om miljöhänsyn i jordbruket långtgående regler för spridning av gödselmedel. Därutöver anges i Jordbruksverkets föreskrifter SJVFS 2004:62 om miljöhänsyn i jordbruket regler för begränsning av antalet djur i ett jordbruk, lagring spridning av stallgödsel samt krav för när åkermark skall anses höst- eller vinterbevuxen. Föreslagna föreskrifter inkl övriga regleringar bedöms medföra en långtgående minimering av risken. Förvaring av växtnäringsämne direkt på mark är förbjuden. Det är förbjudet att förvara ensilage på ett sådant sätt att det finns risk för att pressaft eller lakvätska infiltrerar i eller avrinner på marken. För att ändra en befintlig eller utföra en ny gödseleller ensilageanläggning krävs tillstånd av Upplag av timmer, bark, flis, spån, bränslepellets liknande Lakvatten från stora timmerupplag utomhus kan förorena grundvatten med vedämnen fenoler. Sannolikheten för förekomsten av riskkällan inom skyddsområdet anses vara svår att bedöma men då stora delar av området består av skog ges den en hög sannolikhetsklass. Infiltrationsegenskaperna bedöms som måttliga inom primär sekundär skyddszon. Ett långvarigt t kan dock försämra råvattenkvaliteten. röd bör föreskrivas att i primär sekundär skyddszon permanenta upplag av bark timmer är förbjudna. I sekundär upplag från en avverkningssäsong få förekomma. För tillfälliga sådana upplag i primär tillstånd. Permanenta upplag av bark timmer är förbjudna. Tillfälliga upplag från en avverkningssäsong kräver tillstånd från Det är dock tillåtet att lagra obehandlat virke för vedeldning för husbehov. Bevattning av timmer är förbjudet. Bevattning av timmer är förbjudet. i stort sett nivån i allmänna råd NFS. Upplag för uppvärmning för husbehov innebär mindre upplagsstorlek undantas därför restriktioner. Bevattning innebär bildning av lakvatten. Därför förbjuds bevattning av upplag. analys; för närmare förklaring se separat matris 3(7)
Enskilda allmänna avloppsanläggningar Spridning av avloppsvatten (innehållande patogener, närsalter, läkemedel, m.m.) till yt- Dagvatten Dagvatten innehåller vanligen många olika miljö- hälsofarliga ämnen, t.ex. polyaromatiska kolväten tungmetaller. Vägdagvatten som infiltreras i vägdiken kan nå yteller Fordonstvätt Tvättvatten från fordonstvätt kan bland annat innehålla avfettningsmedel, tensider, tungmetaller, asfalt- oljerester. Infiltration av tvättvatten kan leda till förorening av S4 De kommunala verksamhetsområdena för vatten avlopp omfattar Alsjöholms samhälle. inventeringen visar endast på tre fastigheter med enskilda avloppsanläggningar. Men det antas finnas flera enskilda avloppsanläggningar än vad som finns redovisat. Vanligtvis består de flesta av dessa troligtvis till stor del av slamavskiljning infiltration. Enskilda avlopp innebär alltid en risk på grund av bristande funktion. Även allmänna avloppsanläggningar kan utgöra en risk t.ex. genom otäta ledningsnät. Inom det föreslagna skyddsområdet finns ett kommunalt reningsverk, som ligger inom tertiär skyddszon. Sannolikheten för riskkällan bedöms som relativt hög. Vägdagvatten bildas kontinuerligt. Infiltrationsegenskaperna är dock måttliga inom primär sekundär skyddszon sannolikheten för spridning bedöms som relativt låg. Tvätt av fordon på garageuppfarter, gator eller andra hårdgjorda ytor förekommer frekvent. Infiltrationsegenskaperna är dock måttliga inom primär sekundär skyddszon men sannolikheten för spridning till vattentäkten bedöms som måttlig med tanke på en del fastigheters närhet till uttagsbrunn. Diffusa av avloppsvatten med resulterande förorening av grundvatten kan medföra stora konsekvenser för en vattentäkt. Trafikerade vägar utgör en liten del av skyddsområdets yta mängden vägdagvatten som bildas är inte så stor. Därför bedöms risken för försämrad råvattenkvalitet som relativt liten. Antalet boende i området är relativt lågt. Därför bedöms behovet av fordonstvätt som litet. Framtida påverkan på råvattenkvaliteten är möjlig men är inte ett problem i dag. röd grön förbud mot ytterligare infiltrationsanläggningar för hushållsspillvatten av annat avloppsvatten i primär skyddszon. För sekundär skyddszon krav på tillstånd för sådana anläggningar. Finns inga allmänna råd gällande vägdagvatten Finns inga specifika allmänna råd gällande tvätt av motorfordon Det är förbjudet att anlägga nya avloppsanläggningar för eller infiltration av spillvatten med grundvattnet som direkt eller indirekt recipient. Nya avloppsanläggningar för eller infiltration av avloppsvatten kräver tillstånd av Utsläpp på eller infiltration direkt i marken av förorenat dagvatten, dräneringsvatten eller motsvarande, med grundvattnet som recipient, är förbjudet. Tvätt av motorfordon, maskiner förbränningsmotorer med varmvatten eller tvättkemikalier på plats där tvättvattnet direkt eller indirekt kan infiltrera marken är förbjudet. Restriktionsnivån i föreslagen föreskrift för primär sekundär skyddszon ligger i samma nivå som. Gällande tillståndkravet för nya avloppsanläggningar i den sekundära zonen kan tillsynsmyndigheten i varje enskilt fall relatera skyddsåtgärder beträffande hälso- miljöskydd för den enskilda anordningen till en normal eller hög skyddsnivå. Hög skyddsnivå medför automatiskt vissa krav. Utöver dessa föreskrifter bör upplysning/information om riskkällor delges verksamhetsutövare boende inom skyddsområdet. Kommunens egna anläggningar bör regelbundet kontrolleras, t.ex. med avseende på ledningsnätets täthet. Se nedan. Föreskrifterna lägger restriktioner så att fordonstvätt genomförs utan risk för grundvattenpåverkan eller dirigeras till områden utanför primär skyddszon. På grund av lägre skyddsbehov läggs inga restriktioner inom sekundär skyddszon. analys; för närmare förklaring se separat matris 4(7)
Avfall T.ex. deponier förorenade områden Läckage av miljöfarliga ämnen via lakvatten till yt- grundvatten Enligt kommunens register finns det en äldre deponi inom sekundärt skyddsområde. Enligt kommunens register finns 5 stycken förorenade områden inom tertiär skyddszon ett område ligger i närheten utav skyddsområdet. Sannolikheten för riskkällan är svårbedömd men uppskattas vara medelstor. Konsekvensen av att lakvatten når grundvattnet inom primär eller sekundär zon kan vara förödande för vattentäkten. I föreskrifter för bör anges att upplag av avfall eller snö som härrör från trafikerade ytor i en skyddszon inte får förekomma i en skyddszon med strängare föreskrifter. Primär sekundär skyddszon Deponering av snö från område utanför skyddszonen är förbjuden. Förvaring av avfall direkt på mark är förbjudet. Trädgårdsavfall, rena jordmassor annat inert avfall som kan jämställas med detta är undantaget från förbudet. Nedgrävning av avfall är förbjudet. Förvaring annan hantering av farligt avfall utöver normala hushållsmängder är förbjudet. Deponering av snö som härrör från trafikerade ytor utanför primär sekundär skyddszon är förbjuden. i stort sett nivån i allmänna råd NFS. Förvaring av avfall direkt på mark som kan innebära risk för förorening av yt- eller grundvatten är olämpliga i ett omfattas därför av skyddsföreskrifterna. Trädgårdsavfall, rena jordmassor annat inert avfall anses inte utgöra någon risk undantas därför från förbjudet. För att ytterligare minimera föroreningsrisken bör tillsyn av kända möjligen förorenade områden genomföras. Förvaring av avfall direkt på mark är förbjudet. Trädgårdsavfall, rena jordmassor annat inert avfall som kan jämställas med detta är undantaget från förbudet. Nedgrävning av avfall är förbjudet. Förvaring annan hantering av farligt avfall utöver normala hushållsmängder kräver tillstånd från Miljöfarlig verksamhet A-, B, C eller U- verksamheter som hanterar miljöfarliga ämnen Utsläpp av föroreningar som kan utgöra risk för förorening av yteller grundvatten Inom föreslaget skyddsområde finns i dag endast en registrerad miljöfarlig verksamhet, varför sannolikheten för ett bedöms vara måttlig. Ett eventuellt kan ge långtgående konsekvenser för vattentäkten beroende på föroreningens art, spridningshastighet närheten till yt- bör anges att i primär skyddszon sådan miljöfarlig verksamhet som innebär risk för förorening av yt- eller grundvatten inte får etableras. I sekundär tillstånd för ny anmälningspliktig miljöfarlig verksamhet. Nyetablering av miljöfarlig verksamhet är förbjuden om verksamheten innebär risk för förorening av Nyetablering av miljöfarlig verksamhet, som innebär risk för förorening av grundvattnet, kräver tillstånd av nivån i. Etablerad/befintlig miljöfarlig verksamhet bedöms styras i tillräcklig grad av övriga lagar förordningar, därför ska skyddsföreskrifter inte inskränka på befintliga tillstånd. Nyetablering ändring av befintlig miljöfarlig verksamhet som utgör ett hot för yt- eller grundvattnet bör däremot avstyras från primär sekundär skyddszon. Med kravet på tillstånd inom sekundär skyddszon ges tillsynsmyndigheten möjlighet till bedömning av verksamhetens farlighet med hänseende till vattenskyddsintresse kan vid behov ställa relevanta villkor. analys; för närmare förklaring se separat matris 5(7)
Väghållning Spridning upplag av miljöfarliga ämnen Vid underhåll av vägar används olika ämnen som kan försämra råvattenkvaliteten om de når yteller Störst risk utgör vägsalt för halkbekämpning, vilket kan medföra läckage av klorider. Även spridning av bekämpningsmedel längs vägar kan förekomma leda till läckage av miljöfarliga ämnen. S4 Saltning av vägar förekommer. infiltrationsegenskaperna är dock måttliga inom primär sekundär skyddszon. Förhöjd kloridhalt utgör dock inte ett problem i vattentäkten idag. På sikt kan vägsaltning leda till förhöjda salthalter i yt- grundvatten med försämrad råvattenkvalitet som följd. bör anges att i primär sekundär skyddszon är upplag av asfalt, oljegrus eller vägsalt förbjudna. I primär tillstånd för spridning av vägsalt. Upplag tillverkning av asfalt, oljegrus, vägsalt eller saltinblandat grus/sand är förbjudna. Upplag tillverkning av asfalt, oljegrus, vägsalt eller saltinblandat grus/sand kräver tillstånd från Gällande upplag följs restriktionsnivå (NFS 2003:16) i stora drag. Gällande rekommendation av tillståndskravet för spridning av vägsalt inom primär zon bedöms att den är svårt att efterleva i praktiken samt att en nedsatt halkbekämpning kan leda till olyckor med långtgående föroreningar som följd. Väglängden inom primär skyddszon är liten i förhållande till bedömd storlek på tillrinningsområde. I dag utgör kloridhalten inte ett problem i vattentäkten. Gällande risken av bekämpningsmedelsanvändningen längs vägar styrs det av restriktioner för hanteringen av bekämpningsmedel inom respektive skyddszon. Täktverksamhet Jord- bergtäkter Markarbeten Schaktningsarbeten, pålning, spontning, underjordsarbete, utfyllnad borrning Materialtäkt ökar markens vattnets sårbarhet genom att det naturliga skyddet mot föroreningar tas bort. Följaktligen skulle en olycka eller sabotage i en grustäkt lätt kunna leda till förorening av Olyckor med fordon eller arbetsmaskiner kan resultera i av miljöfarliga ämnen som kan förorena yt- S1 Inom föreslaget finns inga täkter registrerade. Vid markarbeten tas det naturliga skyddet bort sårbarheten ökar. Sådana arbeten sker ofta i samband med väg- järnvägsarbeten. Utsläpp av exempelvis hydraulolja är ganska vanligt förekommande. När det naturliga skyddet i marken är nedsatt kan en eventuell förorening snabbt nå grundvattnet beroende på föroreningens art mängd kan detta ha långtgående konsekvenser för grundvattenkvaliteten. Oftast upptäcks sådana incidenter föroreningen kan lätt saneras. Därför bedöms konsekvenserna kunna bli måttliga. bör anges att materialtäkt är förbjuden i primär sekundär skyddszon för grundvattentäkt. För husbehovstäkter i ett krav på tillstånd. Oljespill får inte förekomma. Det bör även föreskrivas att tillfartsvägar till täkter så långt möjligt ska vara avspärrade. bör föreskivas att schaktningsarbete, t.ex. i samband med vägbyggen eller i annat byggande, muddring inte får utföras utan tillstånd. För pålning, spontning underjordsarbete krav på tillstånd i primär skyddszon. Primär sekundär skyddszon Sand-, grus- eller annan materialtäkt är förbjuden. Husbehovstäkt undantas från förbudet men kräver tillstånd från Primär sekundär skyddszon Att utföra pålning, spontning, underjordsarbete, borrning, sprängning eller liknande arbeten samt att utföra utfyllnad, schakt- anläggningsarbeten kräver tillstånd från Akuta åtgärder som måste genomföras för att undvika risk för människors hälsa eller miljön, undantas tillståndsplikten. I dessa fall råder anmälningsplikt inom en vecka efter genomförd åtgärd. I det akuta skedet ska snarast möjligt kontakt tas ( dokumenteras) med i stort sett nivån i allmänna råd NFS. i stort sett nivån i allmänna råd NFS. Avseende pålning, spontning underjordsarbete krävs tillstånd även inom den sekundära skyddszonen. Med tillståndskravet kan kommunens nämnd för miljöfrågor ställa krav på lämpliga åtgärder öka skyddet för vattentäkten ytterligare. Vid akuta åtgärder ges möjlighet till tillsyn efter utförandet. Muddring anses här inte utgöra ett direkt hot för vattentäkten behöver därför inte regleras i föreskrifterna. analys; för närmare förklaring se separat matris 6(7)
Energianläggningar under mark, Berg- /jordvärmeanläggningar Länsväg 550/551 Olycka med transportfordon, t.ex. drivmedelstransport Utsläpp av kollektorvätska ( brine ) till yt- eller grundvatten på grund av defekter i anläggningen. Som brine användes tidigare glykol, numera används etanol. En eventuell höjning av grundvattentemperaturen i marken kan medföra försämrad vattenkvalitet. Olycka med transport som medför av stora mängder miljö- hälsofarliga ämnen som kan yt- grundvattenkvaliteten. S1 Enligt SGU:s brunnsregister finns 6 stycken bergvärmeanläggningar inom det föreslagna skyddsområdet. Även om det kan finnas oregistrerade anläggningar bedöms sannolikheten för ett sådant som liten. På grund av den relativt låga trafiktätheten är sannolikheten för olyckor längs vägarna inte hög. Enligt Trafikverket har Väg 550 en ADT (årsdygnstrafik) av 382 fordon 19 lastbilar Väg 551 har en ADT av 220 fordon 17 lastbilar. Läckage av kollektorvätska bedöms som relativt svårt att upptäcka snabbt. Själva borrhålet utgör dessutom en bra spridningsväg för föroreningar från markytan till grundvattnet. Bergvärmeanläggningar bedöms som mindre farliga än jordvärmeanläggningar om borrhålet är tätat mot jorden. De hydrogeologiska förhållandena i främst primär sekundär skyddszon gör täkten måttligt sårbar för denna typ av riskkälla. Det vanligtvis stora avståndet mellan väg uttagsbrunn motiverar även gjord klassning. grön I föreskrifter för bör anges att i primär skyddszon för grundvattentäkt är anläggningar för lagring av utvinning av värmeenergi ur berg, mark vatten, uttag av vatten från berg jord, samt även andra typer av borrningar som kan påverka vattentillgång/kvalitet, förbjudna att i sekundär skyddszon för grundvattentäkt i primär skyddszon för ytvattentäkt krävs tillstånd för sådana anläggningar. bör föreskrivas att i primär skyddszon får transport av farligt gods endast ske på anvisade transportleder. Nya anläggningar för lagring av utvinning av värmeenergi eller kyla ur berg, jord vatten är förbjudna. Ändring av befintlig energianläggning eller brunn kräver tillstånd av Energianläggningar som inte längre är i bruk ska avställas, åtgärdas mot risker för framtida läckage anmälas till Nya anläggningar för lagring av utvinning av värmeenergi ur berg, mark vatten kräver tillstånd från Energianläggningar som inte längre är i bruk ska avställas, åtgärdas mot risker för framtida läckage anmälas till Någon föreskrift för transport av farligt gods kan inte motiveras med avseende på den låga trafiktätheten, att alternativa transportvägar inom rimligt avstånd saknas samt att vägsträckan genom primär skyddszon är kort. i stort sett nivån i allmänna råd NFS. Befintliga anläggningar undantas delvis av restriktioner. Det föreslås tillståndsplikt av ändring av befintlig anläggning i primär skyddszon. Används exempelvis etanol som kollektorvätska borde det finnas möjlighet att få tillstånd. Äldre anläggningar som inte utnyttjas längre utgör en potentiell fara för vattenskyddet, bör årgärdas samt anmälas till Inga ytterligare åtgärder krävs. analys; för närmare förklaring se separat matris 7(7)