Styrelseledamöters Skadeståndsansvar mot Aktiebolaget

Juridiska institutionen Vårterminen 2016 Examensarbete i civilrätt, särskilt associationsrätt 30 högskolepoäng Styrelseledamöters Skadeståndsansvar mot Aktiebolaget En analys av skillnader vid ansvarsbedömningen i USA och Sverige Författare: Viktor Hanson Handledare: Professor Daniel Stattin

1

2 Innehållsförteckning 1. Inledning... 6 1.1. BAKGRUND... 7 1.2. SYFTE... 9 1.3. METOD... 10 1.4. DISPOSITION OCH AVGRÄNSNING... 10 2. Aktiebolagets organisation... 13 2.1. VARFÖR ETT AKTIEBOLAG?... 13 2.2. BOLAGSORDNINGEN... 15 2.2.1. Syfte och Verksamhetsföremål... 15 2.3. BOLAGSSTÄMMAN... 16 2.3.1. Bolagsstämmans kompetens... 17 2.4. VERKSTÄLLANDE DIREKTÖREN... 19 2.5. STYRELSEN... 20 2.5.1. Styrelsens Sammansättning... 20 2.5.2. Styrelsens Uppgifter... 22 3. Svenskt Styrelseansvar... 25 3.1. SKADESTÅNDETS SYFTE... 25 3.1.1. Lojalitetsplikten... 27 3.1.2. Vårdsplikten... 28 3.2. ORDALYDELSEN... 28 3.2.1. Det Interna Ansvaret... 29 3.3. SKADEREKVISITET... 29 3.3.1. Begreppet... 30 3.4. UPPDRAGSREKVISITET... 32 3.4.1. Fullgörandet... 32 3.5. CULPABEDÖMNINGEN... 35 3.5.1. Culpabedömningens objektiva sida... 36

3 3.5.2. Culpabedömningens subjektiva sida... 42 3.6. ANSVARSFRIHETEN... 43 4. Amerikanskt Styrelseansvar... 45 4.1. ALLMÄNT OM LAGARNA... 45 4.1.1. Federal Lagstiftning... 46 4.1.2. Modellagar och riktlinjer... 47 4.2. ALLMÄNT OM BOLAGEN... 48 4.2.1. Bolagets struktur... 49 4.3. GRUNDEN TILL SKADESTÅNDSANSVARET... 51 4.3.1. Duty of Loyalty... 51 4.3.2. Duty of Care... 52 4.4. THE BUSINESS JUDGMENT RULE... 53 4.4.1. Regels innebörd... 53 4.4.2. Rekvisit... 55 5. Analys... 59 5.1. JÄMFÖRELSE... 59 5.1.1. Diskussion kring gällande rättsläget... 61 6. Slutsats... 63 Källförteckning... 64

4 Förkortningar: ABA American Bar Association ABL Aktiebolagslag (2005:551) ALI American Law Institute BJR Business Judgment Rule CGCL California General Corporation Law DGCL Delaware General Corporation Law MBCA Model Business Corporation Act (1984) NJA Nytt Juridisk Arkiv NTS Nordisk Tidsskrift for Selskabsret Prop. Regeringens proposition RB Rättegångsbalk (1942:740) SEC U.S. Securities and Exchange Commission SOU Statens Offentliga Utredningar SOX Sarbanes Oxley Act of 2002 (Corporate and Auditing Accountability and Responsibility Act) SvJT Svensk Jurist Tidning

5

6 1. Inledning With great power comes great responsibility. Ett av de mest kända citat som förekommer i dagens serietidningar är just att med stora krafter så kommer ett stort ansvar. Det uttrycks av Spindelmannen 1 eller hans farbror Ben och används som en förklaring till varför han inte ska använda sina superkrafter enbart för eget gagn. Detta citat sägs dock ha många andra ursprung, och variationer av det sägs ha uttryckts av bland annat Jesus, Voltaire, Theodore Roosevelt och Winston Churchill. 2 Även om dess ursprung kan anses något oklart så är det fortfarande ett talesätt som tål att reflekteras över. Med stor kraft/makt kommer ett stort ansvar. Detta gäller inte bara fiktiva superhjältars användning av sina superkrafter. Varje person som besitter befogenhet att besluta i frågor som berör någon annan bör betänka dessa ord. Detta gäller också i aktiebolag. De ledande organen i dessa har ofta långtgående befogenheter men med detta kommer också ett lika långtgående ansvar. Ansvaret gäller att sköta de uppgifter som tillkommer dem och att se till att den tillit som visats dem av aktieägarna inte missbrukas. 1 Spider-Man vs. Wolverine #1, från 1987 2 Quote Investigator, Exploring the Origins of Quotations With Great Power Comes Great Responsibility

7 1.1. BAKGRUND Då bolag går i konkurs brukar man ofta framställa vissa ageranden som rent dumdristiga då det fanns självklara risker i det handlingssätt som företogs och de som oftast blir utpekade som ansvariga för att de fel som har begåtts är VD:n och styrelsen. Det är trots allt de som styr bolaget och ska kontrollera så att företaget inte kommer till skada vid bedrivandet verksamheten. De ekonomiska kriser och bolagsskandaler som förekommit genom historien, både inom 3 och utanför Sverige, har gett upphov till en viss avsaknad av tillförlit till bolag och dess styrande organ. Då en sådan reaktion är förståelig och i någon mån befogad så finns det anledning att se till hur den reglering som styr hur ett bolag ska skötas är uppbyggd och om det bör ske några förändringar så att inte historien upprepar sig. Det är trots allt väldigt viktigt med en välfungerande marknad då det ofta leder till ett fungerande näringsliv. Om då merparten av bolagen drabbas ekonomiskt, på så sätt att ledningen i bolagen blir rädda för att fatta riskabla beslut så kan det komma att påverka hela samhället. 4 Samtidigt som man vill säkra upp regelverket och skydda aktieägare och borgenärer så måste man se till att möjligheterna att göra affärer, både bra och dåliga, inte påverkas i allt för stor utsträckning. Av de rättshandlingar som man i efterhand kan se en klar kausalitet mellan det handlingssättet som företogs och den skadan som uppstod så är det säkert inte så många där skadan ens identifierandes innan den blev verklighet. Om den gjorde det så ansågs den kanske inte vara så överhängande eller stor som blev fallet. Det är lätt att sitta i efterhand och peka på vad som har gjorts fel men kan vara nog så svårt att göra det i realtid då många affärsverksamheter kräver visst risktagande. Ett risktagande vilket som sagt uppmuntras. 3 Se bland annat Kruger-kraschen i NJA 1934 s. 582 och NJA 1936 s. 78 4 Prop. 2004/05:85 s. 204

8 För att ett aktiebolag ska fungera krävs att det finns ett organ som sköter verksamheten och ser till bolagets intressen. Detta organ är i första hand styrelsen. Aktiebolagets styrelse har oftast väldigt omfattande arbetsuppgifter som inte är helt självklara. Ofta får man se till vad bolagsstämman har valt att ge styrelsen för uppgifter. Det framgår dock i ABL 8:4 att styrelsens huvuduppgift är att sköta bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Denna formulering kan innefatta lite allt möjligt och det kan bli överväldigande för styrelsen i ett större bolag att styra bolaget helt på egen hand. Det finns därför möjlighet för styrelsen att delegera vissa delar av dessa uppgifter till andra så som verkställande direktören. Som framgår av ABL 8:4 st. 4 så har styrelsen dock fortfarande ett ansvar för övervakande av uppgiften. Styrelsen måste alltså se till så att den delegerade uppgiften fortfarande sköts på ett tillfredställande sätt så att inte bolaget blir lidande. Om styrelsen inte har sköt sina uppgifter till den grad att bolaget, aktieägare eller tredjeman har blivit lidande så kan styrelsen bli skadeståndsskyldig gentemot den skadade parten enlig ABL 29:1. Denna regel, då det gäller skadeståndsskyldigheten mot det egna bolaget, är en följd av den lojalitetsplikt och vårdsplikt som en styrelseledamot anses ha mot sin huvudman, vilket i detta förhållande är bolaget. I svensk rätt sker bland annat en culpabedömning för att avgöra huruvida det aktuella skadeståndsanspråket ska godkännas eller inte. 5 I amerikans rätt så utgår man att från The Business Judgment Rule (BJR). Dess innebörd kan utläsas av diverse rättsfall och även har kodifierats i de flesta stater. 6 Syftet med BJR är att skydda bl.a. styrelseledamöter som har iakttagit tillräckliga försiktighetsåtgärder vid affärsmässiga beslut som i efterhand visat sig vara skadliga för bolaget. Utöver det så skyddar BJR även beslutet mot ett möjligt upphävande. 7 5 Dotevall, Bolagsledningens skadeståndsansvar, s. 60 6 MCBA 8.30; ALI Principles 4.01(c) 7 Eklund, Stattin, Aktiebolagsrätt och aktiemarknadsrätt, s. 273

9 Den svenska regleringen i ABL är relativt strikt formulerad och borde därför ge bolag ganska goda möjligheter att utkräva skadestånd av sin styrelse i jämförelse med den amerikanska rätten. Trots att så är fallet så är det ovanligt, även i Sverige, att bolaget väljer att bedriva process mot den egna styrelsen. 8 Om nu lagstiftaren har valt att göra regleringen strikt varför är det så sällan som de används? Finns det en motvilja att använda dessa regler och varför har man inte omformulerat dem om de inte är bästa sättet att uppnå dess syfte? 1.2. SYFTE Syftet med denna text är att genom att analysera de nuvarande reglerna angående skadeståndsansvar mot styrelsen i ett aktiebolag undersöka om dessa är utformade på så sätt att nyttjandet av dessa får det önskvärda resultatet från den lagstiftande maktens sida. Då det har skett en ökning i användandet av skadeståndsregleringen i Aktiebolagslagen de senaste åren 9 så är frågan varför så har skett och om detta har varit ett medveten och önskvärd utveckling från lagstiftaren eller om det är en följd av något utomstående fenomen? Utöver det så syftar denna text till att jämföra den amerikanska regleringen av det ovannämnda området mot den svenska för att se vilka skillnader som finns och om kan finnas andra och möjligtvis bättre sätt att uppnå de resultat som önskas. 8 Prop. 1997/98:99 s. 187 9 Neurath, Kraftig ökning av skadeståndsmål mot styrelser 2012, Svenska Dagbladet

10 1.3. METOD För att undersöka den svenska regleringen av skadeståndsansvar hos styrelsen så krävs en grundlig genomgång av dessa vilket sker genom en genomgång av lagtext, förarbeten, rättsfall och doktrin. Dock kan avsaknaden av rättsfall på detta område bli ett problem då det som tidigare nämnts inte är så ofta som det blir tal om skadeståndsansvar. Det bör dock inte vara alltför problematiskt om en tillräcklig genomgång av övrigt material har skett. Den doktrin som främst kommer att användas har författats av Rolf Dotevall som, utöver att ha skrivit om styrelsens skadeståndsansvar i Sverige, även har gjort en del jämförelser mellan internationell och svensk rättsregleringen på område. I övrigt kommer även annan doktrin av bland annat Daniel Stattin och Carl Svernlöv användas vid en analys av regleringen om styrelsen i svensk rätt. Den amerikanska rätten kommer att till stor del även där behandlas på liknande sätt men då det handlar om common law så kommer de olika delarna av bedömningen illustreras med hjälp av rättsfall tillsammans med vissa av de delstatliga bolagslagarna. Den amerikanska doktrinen kommer i övrigt att användas då det finns behov. Även i detta avsnitt kommer Dotevalls texter användas som stöd då ett antal av dessa även behandlar även den amerikanska rätten. 1.4. DISPOSITION OCH AVGRÄNSNING Denna text delas in i sex avsnitt som kommer att behandla de olika delar som är av vikt för att tillgodose syftet med arbetet. Avsnitt två kommer att börja med att med ge en förklaring av uppbyggnaden av ett aktiebolag, dvs. vilka de olika ledande organen är och vad deras syfte och uppgifter är i bolaget.

11 Detta görs för att få förståelse för styrelsens uppgifter och vilka begränsningar som kan tänkas placeras på styrelsen vid utförandet av dessa. En genomgång av vissa övriga bolagsorgan kommer att ske då det är nödvändigt att förstå kopplingen mellan dessa organ och styrelsen. Den största delen av detta avsnitt kommer dock att behandla styrelsen och dess uppgifter. För att begränsa ett annars ganska stort område så kommer detta arbete att främst behandla regler som gäller för privata aktiebolag. Det tredje avsnittet kommer att vara ett ganska omfattande avsnitt. Det kommer att behandla styrelsens skadeståndsansvar. Huvudsakligen kommer detta att handla om att analysera de olika rekvisit som ställs upp i ABL 29:1 och redogöra vad lojalitetsplikten och vårdsplikten innebär. Avsnittet kommer sedan behandla culpabedömningens innehåll och betydelse då aktiebolagsrättsligt skadeståndsanspråk görs gällande. Slutligen kommer avsnittet även att gå in på innebörden av ansvarsfrihet och vad effekterna blir av detta. Avsnitt fyra kommer att behandla den amerikanska rätten. Det kommer att börja med att ange vissa regleringar av särskild vikt för den ansvarsfrågan som kommer att tas upp senare. Sedan kommer skillnaderna som finns i hur aktiebolag är uppbyggda belysas. Även i detta avsnitt huvudfokus ligga på styrelsens uppbyggnad och uppgifter. Därefter görs en allmän genomgång av styrelsens skadeståndsansvar som sedan kommer att leda vidare in på begreppen duty of care och duty of loyalty. Slutligen kommer en redogörelse av The Business Judgment Rule att göras där rekvisiten som finns analyseras genom att se till vad som framkommer om dessa i doktrin och vissa av de rättsfall som behandlar dessa. I det femte avsnittet så sker själva jämförelsen mellan den svenska och amerikanska regleringen där en förklaring på vad som skiljer sig och huruvida dessa skillnader är viktiga för de bedömningar som sker i de anslutning till de olika regleringarna. För de fall då ena regleringen

12 innehåller ett moment som den andra inte har så kan det behöva undersökas varför så är fallet. De slutsatser som kan dras vid denna analys kommer senare att diskuteras vidare i den avslutande delen av detta avsnitt. I det avslutande avsnittet en kortare genomgång av vilka slutsatser och följdfrågor som uppkom i det tidigare avsnittet. Här kommer även undersökas om texten har åstadkommit sitt syfte och sedan uttrycka några avslutande åsikter och förhoppningar.

13 2. Aktiebolagets organisation I den inledande delen av detta avsnitt kommer aktiebolagets olika beslutsfattandeorgan behandlas. Detta görs för att illustrera grundstrukturen i aktiebolag. Det görs även för att förklara hierarkin bland de beslutsfattandeorganen. För att förstå styrelsens uppgifter så krävs förståelse för vilka organ som, 1) kan påverka utformandet av styrelsens uppgifter eller, 2) styrelsen kan, i sin tur, delegera uppgifter till då det är nödvändigt eller fördelaktigt för bolaget. Men först måste man ställa sig frågan varför skapas så många aktiebolag och hur kommer det sig att just denna bolagsform har blivit så populär? 2.1. VARFÖR ETT AKTIEBOLAG? Bolag skapas huvudsakligen i syfte att gå med vinst inom något visst område genom att bedriva någon form av verksamhet. Många av dessa bolag skapas som aktiebolag av diverse anledningar varav vissa är av mer betydelse än andra. En av de större anledningarna är delägarna, i.e. aktieägarna, som huvudregel är utan personligt betalningsansvar mot utomstående om bolaget ställs inför att en situation då det krävs att man betalar tillbaka en skuld av något slag. 10 Detta skiljer sig alltså mot t.ex. handelsbolag där man som delägare har ansvar för de avtal som bolaget ingår och för de skulder som 10 Hemström, Giertz, Bolag Föreningar Stiftelser, s. 58

14 bolaget ådrar sig. 11 Aktiebolag är alltså en bolagsform som, genom att minimera det personliga betalningsansvaret för delägarna, uppmuntrar till att göra affärer. Det kommer sig av att det inte finns en rädsla för aktieägarna att bli personligt betalningsskyldiga så kan man därigenom göra lite mer riskfyllda affärer än om man hade behövt oroa sig över att behöva betala tillbaka ett lån som bolaget inte själv har kapital nog att betala. Med detta sagt så är det inte så att alla affärer som ett aktiebolag gör är mer oförsiktiga eller riskfyllda än för andra bolagsformer. Om det finns ett riskabelt och ett säkert handlingsalternativ så skulle de flesta välja det säkrare. Det gäller framförallt om vinstens storlek var densamma för båda alternativen. Detta kommer sig av att för att tjäna på att ha aktier i ett företag så bör företaget gå bra så att man som aktieägare kan få ut vinst i form av utdelning. Utöver detta så får ju inte bolaget gå i konkurs då detta innebär att den investering som aktieägarna har gjort i bolaget försvinner. Vid skapandet av ett aktiebolag ska, enligt ABL 2:5, stiftarna av bolaget upprätta en stiftelseurkund som innehåller bland annat bolagets namn och teckenkursen för aktierna. Teckenkursen är det värde för vilket stiftarna tecknar aktierna i bolaget och detta värde får inte understiga kvotvärdet. Att teckna sig för aktier innebär enligt ABL 2:12 att man lovar att köpa aktierna för det värde som bestämts i teckenkursen. Hur betalningen för en tecknad aktie ska göras framgår av ABL 2:15-19. Utöver detta ska även bolagsordningen ingå i denna stiftelseurkund enligt ABL 2:10. 11 Hemström, Giertz, Bolag Föreningar Stiftelser, s. 42

15 2.2. BOLAGSORDNINGEN Bolagsordningen ska innehålla vissa bestämda punkter, bland annat bestäms här antalet aktier, hur bolagstämman ska sammankallas, bolagets verksamhetsföremål och antalet styrelseledamöter. Dessa punkter framgår i ABL 3:1 men innebär inte att en bolagsordning inte får innehålla andra punkter än de som anges där, så länge de inte strider mot en tvingade regel i ABL eller i annan författning. En av Bolagsverkets uppgifter är att övervaka och kontrollerar att så att detta inte sker. 12 Bolagsordningen är ett av de viktigaste dokumenten för ett aktiebolag då det används som normkälla för bolaget i vissa hänseenden. 13 En av de viktigaste anledningarna till varför detta görs är att i bolagsordningen är det möjligt att ange, utläsa och ändra bolagets syfte och verksamhetsföremål. 2.2.1. Syfte och Verksamhetsföremål Det vanligaste syftet är att man bedriver verksamheten för att ge vinst åt aktieägarna och om så är fallet så krävs inte att det står i bolagsordningen då det presumeras att så är fallet. Om bolaget istället har ett annat syfte så måste detta stå i bolagsordningen så att ledningen kan utgå ifrån detta då den sköter bolaget. 14 Man brukar säga att verksamhetsföremålet ska ange sättet som bolaget ska åstadkomma syftet. Detta betyder inte att man i verksamhetssyftet måste ange exakta rättshandlingar som bolaget ska företa då detta skulle få till följd att ett bolag blev tvungen att ändra verksamhetsföremålet och alltså bolagsordningen innan varje sådan rättshandling företas. Detta skulle kräva 12 Sandström, Svensk aktiebolagsrätt, s. 81 13 Eklund, Stattin, Aktiebolagsrätt och aktiemarknadsrätt, s. 110 14 Dotevall, Skadeståndsansvar för styrelseledamot och verkställande direktör, s. 375

16 ett beslut från bolagstämman vilket oftast skulle ta för lång tid. Det som istället behöver anges är arten av bolagets verksamhet och formuleringen ska vara någorlunda precist. 15 Ett verksamhetsföremål skulle kunna vara att bolaget ska i utbyte mot ersättning restaurera bilar av märke X. Detta innebär att bolaget har begränsat sig till just bilar av detta märke. Man brukar vid utformandet av verksamhetssyftet ange dessa i relativt vida ordalag så att bolaget handlingsmöjligheter inte blir alltför begränsade. 16 Genom att ändra bilar till fordon och ta bort kravet på visst märke i exemplet ovan så har bolaget möjlighet att även behandla andra typer av fordon av alla tillverkare. Då bolaget skapas så kanske det inte finns någon tanke på att restaurera annat än bilar av just detta märke då det kanske är det enda märke som finns vid detta tillfälle. Detta innebär dock inte att det alltid kommer att fortsätta vara så. Samtidigt finns fortfarande kravet på att verksamhetsföremålet ska vara någorlunda preciserat vilket då innebär att formuleringen inte ska vara allt för intetsägande. 2.3. BOLAGSSTÄMMAN Ett aktiebolags delägare kallas aktieägare. För att bli aktieägare så krävs att man köper aktier i bolaget. På det sättet så tillskjuts kapital till bolaget då det erhåller den summa som betalas för aktierna då de först säljs från bolaget. Om aktier istället säljs av aktieägare så går inte denna betalning till bolaget eftersom bolaget redan fått in det kapitalet vid den första försäljningen, i.e. teckningen, av dessa aktier. En ägare av aktier får då rösträtt i bolagstämman vilket är det högsta av de beslutade organen i ett aktiebolag. Bestämmelserna som behandlar stämman återfinns i ABL kap. 7. 15 Stattin, Bolagsorgan och bolagsstyrning, s. 26 16 Stattin, Bolagsorgan och bolagsstyrning, s. 27

17 2.3.1. Bolagsstämmans kompetens Bolagsstämman är det enda av bolagsorganen som har kompetens att ändra i bolagsordningen. Den har alltså möjlighet att ändra bland annat syftet och verksamhetsföremålet vilket antagligen skulle kunna medföra stora förändringar i bolagets organisation och dagliga verksamhet, beroende på vilken sorts och hur omfattande ändring som görs i bolagsordningen. Bolagstämman kan alltså påverka hur styrelsen och verkställande direktören utför sina uppgifter genom denna typ ändringar. Detta anses dock svårt eller omständligt och i många fall är ett sådant förfarande mer ingripande än vad som är strängt nödvändigt. Detta gör att ändringar i bolagsordningen oftast inte är så väl lämpade som styrinstrument. Bolagsstämman kan, istället för att göra denna typ av ändringar, ge anvisningar till styrelsen eller VD:n. 17 Styrelse och VD ska, enligt ABL 8:41, då följa dessa anvisningar så länge de inte strider mot lag eller bolagsordningen. Utöver de begränsningar som anges i det nyss nämnda lagrummet så ska anvisningar från stämman inte heller åtföljas om det skulle strida mot bolagets intresse. Med det menar man att en anvisning som inte är ägnat att uppfylla bolagets syfte eller verksamhetsföremål på sikt, kan stå i strid med bolagets intresse. Bolagsstämmans anvisningar får inte heller vara så pass ingripande att de berövar styrelsen eller verkställande direktören funktion i bolaget. 18 Det är även enbart stämman som kan tillsätta styrelseledamöter i ett bolag och har även ensam rätten att entlediga dessa. Vissa av de övriga uppgifter där stämman har exklusiv kompetens kan trots detta delegeras till bolagets styrelse eller enskilda styrelseledamöter men enligt ABL 8:8 så får alltså stämman inte delegera uppgiften att tillsätta styrelseledamöter till styrelsen. 17 Stattin, Bolagsorgan och bolagsstyrning, s. 41 18 A.a,, s. 41 f.

18 I bolagstämman kan man även genom ändringar i bolagsordningen besluta att ge vissa aktier större röstvärde vilket avviker från huvudregeln enligt likhetsprincipen som anger att alla aktier ska vara lika mycket värda. 19 Det ska hållas minst en stämma varje år, vilken kallas årsstämman eller ordinarie bolagstämman, där man beslutar om fastställande av resultaträkning och balansräkning för bolaget och för eventuella dotterbolag. Man beslutar även om ansvarsfrihet för styrelsen och verkställande direktören. Innebörden av begreppet ansvarsfrihet och dess betydelse kommer att behandlas i senare avsnitt (Se avsnitt 3.6). Aktieägarna ska också på årsstämman besluta om hur bolagets, alternativt koncernens, vinst eller förlust ska disponeras. Årsstämman ska hållas inom ett halvår från slutet av förra räkenskapsåret men kan även ske innan dess. Detta är inte en uttömmande lista över alla de uppgifter som ska eller kan tas upp i en bolagsstämma och någon mer ingående redovisning av dessa övriga uppgifter kommer inte att ske. Om det finns skäl eller har beslutats i bolagsordningen så kan en extra stämma sammankallas vilken kan behandla beslut som är av vikt för företaget men som av någon anledning inte kunde behandlas på årsstämman. Det kan uppkomma situationer då det kan krävas att bolagsstämmans beslut och man inte har tid att invänta att årsstämman ska hållas. Ett exempel är om man skulle behöva ändra eller omformulera bolagets verksamhetsföremål av någon anledning. 19 Prop. 1997/98:99 s. 119

19 2.4. VERKSTÄLLANDE DIREKTÖREN Ofta när man pratar om aktiebolags styrande organ så kan det framstå som att den verkställande direktör är den person som tar de faktiska besluten. Anledningen till att det förhåller sig så är att en VD:s huvudsakliga uppgift är att ta hand om den löpande förvaltningen enl. ABL 8:29. En verkställande direktör agerar som syssloman i förhållande till bolaget vilket innebär att ökade ansvarskrav ställs på dennes omhändertagande av det förtroende som bolaget i egenskap av huvudman visar genom att låta VD sköta dennes uppgifter. 20 Till att börja med ska först förklaras att ett privat aktiebolag inte måste ha en VD och beroende på bolagets storlek så är det olika vanligt att posten tillsätts. 21 Det är upp till styrelsen att bestämma om det skulle vara bra för bolaget. Detta framgår av ABL 8:27 där det uttrycks att en styrelse får utse en VD. I ett publikt aktiebolag förhåller det sig annorlunda då det istället finns krav på att det ska finnas en VD i dessa. Utöver det så får styrelsen, enligt ABL 8:28, även tillsätta en vice verkställande direktör och det som gäller för en verkställande direktör ska även gälla den vice verkställande direktör. Utöver de uppgifter som kommer av positionen som vice verkställande direktören kan denne även ha andra uppgifter i bolaget som då är kopplade till andra regler istället för de som gäller för en VD. 22 En verkställande direktörs uppgift är som sagt huvudsakligen att sköta den löpande förvaltningen. Vad som den löpande förvaltningen faktiskt innebär har med en VD:s behörighet att göra. Det finns ingen allmän regel som ger en exakt definition av vad som omfattas av en VD:s behörighet. Det är istället så att den bedöms utifrån bolagets verksamhet med betoning på 20 SOU 1995:44 s. 242 21 Prop. 2013/14:86 s. 57 22 Keisu, Stattin, Bolagsorgan och bolagsstyrning, s. 94

20 vilket art av verksamhet det handlar om och hur omfattningen av denna. Med detta menas att de rättshandlingar som normalt måste tas för att bolagets verksamhet ska kunna fortgå ska innefattas i detta. 23 Detta innebär att för en VD i ett bolag som sysslar med att köpa och sälja fastigheter så innefattas ingående av avtal om införskaffade av en fastighet antagligen i denna VD:s behörighet. Det hela beror förvisso även på hur pass stor utgift det handlar om och om det är vanligt för bolaget att köpa fastigheter av denna typ. Köper bolaget oftast bostadsfastigheter och den fastighet som VD:n avtalar om är av ett annat slag så blir det mer troligt att detta skulle falla utanför behörigheten. För ett bolag vars verksamhet istället huvudsakligen går ut på att köpa och sälja bilar så skulle ett införskaffade av den sagda fastigheten kanske inte innefattas i dennes behörighet. Den befogenhet som tillkommer en verkställande direktör är i grunden ganska omfattande men den brukar begränsas på olika sätt. Styrelsen kan begränsa verkställande direktörens befogenhet genom att ge skriftliga instruktioner som VD:n måste förhålla sig till. Detta kan ske så väl i anställningsavtalet som vid senare tillfälle om det krävs. 24 2.5. STYRELSEN 2.5.1. Styrelsens Sammansättning Inom bolagshierarkin så hamnar alltså styrelse under bolagsstämma ovanför VD. En styrelse i ett privat aktiebolag ska enligt ABL 8:1 minst en styrelseledamot. Det ska anges i bolagsordningen hur många styrelseledamöter som ska finnas i bolaget, även om det inte måste göras i ett exakt antal. Det kan istället stå i bolagsordningen att styrelsen ska bestå av maximalt X antal ledamöter och minimalt Y ledamöter. Av ABL 8:13 23 Nerep, Adestam, Samuelsson, Aktiebolagslag (2005:551) 8 kap. 29 24 A.st.

21 framgår att som huvudregel sitter en styrelseledamot tills den första årsstämman året efter att ledamoten blev vald. Bolaget har dock möjlighet att i bolagsordningen föreskriva att styrelseledamöterna ska sitta längre än vad som anges i huvudregeln. Den längsta tillåtna tiden att ha uppdraget som styrelseledamot är fyra år. Då sammansättningen av styrelsen ändras så måste en anmälan med de nya styrelseledamöternas namn skickas till Bolagsverket alternativt namn på de som entledigas från uppdraget som styrelseledamot. Liksom den verkställande direktören så är styrelseledamöterna sysslomän i bolaget. 25 Tillskillnad mot VD:n så kan inte styrelseuppdraget sägas vara ett yrke på samma sätt som då en verkställande direktörs utför sitt uppdrag som syssloman. Detta gör att man inte kan sätta upp en yrkesstandard som varje ledamot ska uppfylla. Man ska dock kunna förvänta sig att även om de enskilda styrelseledamöterna inte känner bolaget, branschen i vilken bolaget agerar, är finansiellt kunniga, vet hur företagsstyrning fungerar eller vet vilka regler som gäller bolaget så ska de gemensamt kunna dessa saker. 26 Det finns alltså inget specifikt krav på förkunskap för en styrelseledamot men utöver det kravet på att styrelsen i sin helhet ska vara kunnig inom området så ligger det i bolagets och stämmans intresse att ha en erfaren och kunnig styrelse då de uppgifter som åligger styrelsen oftast är av stor vikt för bolaget. Utan en styrelse som vet hur den ska hantera de frågor som ankommer den att avgöra så blir bolaget lidande och detta påverkar även aktieägarna och deras investering. Det är därför rimligt att anta att stämman, i.e. aktieägarna och som en följd, bolaget vill ha så skickliga styrelseledamöter som möjligt. 25 SOU 1995:44 s. 242 26 Keisu, Stattin, Bolagsorgan och bolagsstyrning, s. 84

22 2.5.2. Styrelsens Uppgifter Styrelsens huvuduppgifter framgår av ABL 8:4. Den har tre olika huvuduppgifter. Den första och mest omfattade uppgiften är att styrelsen ska svara för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Innebörden av detta är vid första anblicken väldigt vag och kan vara förvirrande. Med bolagets organisation menas att styrelsen ska se till att bolagets olika delar fungerar som de ska och är uppbyggda på ett så optimalt sätt som möjligt. Sättet som bolag organisation är uppbyggt på skiljer sig ofta vilket beror bolagens på storlek och inom vilken bransch som det är aktivt. Därför är någon mindre omfattade eller vag reglering är svår att få fram utan man får istället se till det individuella fallet. Däremot har man sagt att styrelsen ska se till, bland annat, att handläggningen av ärenden sker på rätt sätt, att det finns riktlinjer för förvaltningen och att kommunikationen i bolagen fungerar som den ska för att ta några exempel. 27 Då det kommer till förvaltningen av bolagets angelägenheter så är detta ett extremt omfattande område, framförallt om styrelsen inte har tillsatt en verkställande direktör. Förvaltningen av bolagets angelägenheter är så pass omfattande att med det menas allt som inte tillhör bolagsstämmans exklusiva kompetens vilket, som nämnts ovan, antingen kan härledas till en lagreglering om att det ska vara bolagstämmans exklusiva kompetens eller finnas reglerat i bolagsordningen. Den löpande förvaltningen som en VD har hand om minskar visserligen arbetsbördan för styrelsen väsentligen men vissa uppgifter kan fortfarande inte härledas till löpande förvaltningen och måste därmed hanteras av styrelsen eller delegeras av den. Utöver detta så ska styrelsen agera som 27 Prop. 1997/98:99 s. 205

23 kontrollerande organ för att se till så att den verkställande direktören sköter sina uppgifter enligt de riktlinjer som styrelsen ger. 28 Detta innebär att styrelsen fortfarande måste kontrollera att bolagets VD gör rätt då denne hanterar den löpande förvaltningen, så även om det minskar styrelsen arbetsbörda ganska mycket så har styrelsen fortfarande en hel del uppgifter att utföra. Den andra uppgiften är att styrelsen ska fortlöpande bedöma bolagets och, om bolaget är moderbolag i en koncern, koncernens ekonomiska situation vilket egentligen innefattas i förvaltningen av bolagets angelägenheter men lagstiftaren har i ABL 8:4 st. 2 velat betona vikten av att styrelsen håller sig uppdaterat som bolagets ekonomiska förhållanden. 29 Om den andra uppgiften är kopplad förvaltningen så är istället den tredje huvuduppgiften kopplad till att styrelsen ansvar för organisationen. Denna uppgift består i att styrelsen ska se till att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Lagstiftaren har återigen ansett att det är värt att understryka vikten av att styrelsen sköter organisationen av bolaget, särskilt då det kommer till bolagets ekonomiska delar. Det åligger därför styrelsen att se till att kontrollfunktionen av bolagets ekonomiska förhållande finns på plats och fungerar. Kontrollfunktionen och även i viss utsträckning kontrollbehovet kan, precis som vid organisationen i övrigt, skifta sig från bolag till bolag. 30 2.5.2.1. Övriga Uppgifter Utöver de nämnda huvuduppgifterna så finns flera uppgifter som berör styrelsen. Dessa uppgifter är inte alltid i första hand riktade till just styrelsen men i många fall kan komma att bli just styrelsens uppgift att förbereda, utföra eller avsluta 28 Dotevall, Skadeståndsansvar för styrelseledamot och verkställande direktör, s. 170 29 Prop. 1997/98:99 s. 206 30 A.a., s. 205

24 dessa. Många av dessa bör kunna innefattas i förvaltningen av bolagets angelägenheter. Bland de viktigaste av de ovan nämnda uppgifter är att det är styrelsens uppgift att kalla till bolagstämma eller extra stämma. Vid bolagstämman ska även styrelsen ha förberett en redogörelse för årsredovisningen och revisionsberättelsen samt tillhanda hålla dessa handlingar eller kopior av dessa så att de finns tillgängliga för aktieägare minst 2 veckor innan datumet då stämman hålls. Dessa är några av de uppgifter som framgår av ABL 7 kap. Styrelsen har även ansvaret för att bolagets aktiebok förs och är uppdaterad. Detta är viktigt av flera anledningar varav en av dessa är att det gör det lättare för styrelsen att skicka kallelse om bolagsstämma till de aktuella aktieägarna vilket alltså sammanfaller med styrelsens ansvar att kalla till bolagstämma. Det gör det även möjligt att se hur stor andel av aktier en aktieägare äger vilket påverkar hur mycket aktieägarens röst är värd på stämman. Detta är inte en uttömmande lista över styrelsens uppgifter då en sådan lista skulle uppta alltför stor plats och det räcker istället med att klargöra att styrelsens uppgifter är omfattande.

25 3. Svenskt Styrelseansvar En styrelse, och därigenom enskilda styrelseledamöter, har vid genomförande av sina uppgifter vissa regler och anvisningar som denne är ansvarig att, med vissa undantag och begränsningar, följa. Då styrelsen i ett bolag är ett kollegialt organ så måste alltså det sagda ansvaret åligga de enskilda styrelseledamöterna separat. 31 För att betona detta ansvar har man infört att enskilda styrelseledamöter kan bli skadeståndsskyldiga för skada som dessa orsakat det egna bolaget eller tredje man. 3.1. SKADESTÅNDETS SYFTE Skadeståndsbestämmelserna i ABL kan inte ses som isolerat från de allmänna principer som ligger till grund för resten av skadeståndsrätten. 32 Det är därför av viss vikt att förstå i vilket syfte skadeståndsbestämmelser skapas. Först därefter kan man sätt in skadeståndsbestämmelserna i ABL i den aktiebolagsrättsliga kontexten. Ekelöf anger att, som med de flesta civilrättsliga bestämmelser, så har bestämmelser om skadestånd till syfte att reglera befolkningens handlande. De har alltså till syfte att, ersätta uppkommen skada men samtidigt, verka för att man undviker att skada andra personer eller deras egendom genom att 31 Dotevall, Bolagsledningens skadeståndsansvar, s. 81 f. 32 SOU 1995:44 s. 241

26 tillskriva dessa skadevållande handlingar med sanktioner. 33 I de aktiebolagsrättsliga sammanhanget då ABL 29:1 blir tillämplig så är dessa två syften inte så svåra att se. Det reparativa syftet, att man ersätter den skadan som man har tillfogat den skadelidande parten, står att finna i själva lagtexten, nämligen att styrelseledamot ska ersätta bolaget för skada. Det ska sedan poängteras att det i många fall, framförallt de fall som blir mest uppmärksammade i media, handlar om skadeståndsanspråk från bolagets sida på väldigt stora summor. Med detta menas inte att bolag är giriga och begär mer i skadestånd än den uppmätta skadan. Det är snarare så att den skadan som kan uppstå till följd av ett felaktigt beslut eller åtgärd av bolagets ledning kan handla om väldigt mycket pengar. Detta kan minska verkan av det reparativa syftet då det finns väldigt få personer som har tillräckliga enskilda resurser att ersätta den uppkomna skadan till fullo. 34 Det preventiva syftet, i.e. det handlingsreglerande syftet, kan visserligen inte utläsas i lagtexten i ABL 29:1, vilket sällan är fallet, men att bli träffad av sanktioner är något som de flesta oftast undviker. Anledningen till att man undviker sådana gärningar kan vara själva sanktionen är betungade, den alltså har en avskräckande effekt och därigenom gör att man inte vill begå dessa sanktionsbelagda handlingar. 35 En annan anledning kan vara att man, genom att lagstifta att ett visst handlande är sanktionsbelagt, visat att denna typ av handlingar är förkastlig som då ska skapa en ovilja att begå dessa handlingar. 36 Att man skulle av rädsla avstå från att begå fel i uppdraget som styrelseledamot kan visserligen ha viss bäring men samtidigt så täcks många av dessa ledamöter av s.k. ansvarsförsäkringar och betalar endast en viss självrisk. Ekelöf menar att denna självrisk, tillsammans med att det 33 Ekelöf, Rättegång I, s. 18 34 Svernlöv, Styrelse- och VD-ansvar i aktiebolaget, s. 33 35 Ekelöf, Rättegång I, s. 14 36 A.a., s. 14 ff. Ekelöf menar att detta sätt är det mer effektiva av de två då det ger en vilja att följa lagar istället för en rädsla att bryta mot dem.

27 uppmärksammas att personen ifråga har begått en, ur samhällets perspektiv, moraliskt förkastlig handling får den önskade preventiva effekten. 37 3.1.1. Lojalitetsplikten Det finns en allmän åsikt om att en styrelseledamots ansvar för det bolag i vilket han eller hon är styrelsemedlem kommer sig av det uppdrag som syssloman mot bolaget som då är huvudman. En del av detta ansvar består i att en styrelseledamot har en skyldighet att vara lojal mot bolaget. Detta innebär en viss utökning av ansvaret då det inte bara innebär att en styrelseledamot ska utföra de uppgifter som ingår i uppdraget. Bland de delar som omfattas av denna lojalitetsplikt finns tystnadsplikt om förhållanden rörande bolaget och en skyldighet att informera bolaget om omständigheter eller förhållanden gällande uppdraget som det bör känna till. 38 Lojalitetsplikten finns till viss del inkorporerat i ABL 8 kap. i bland annat, regeln om jäv i ABL 8:23 samt i generalklausulen i 8:41. Det handlar om att styrelseledamöter inte ska agera i konflikt med bolagets intressen. 39 Det ska anmärkas att både Stattin och Åhman menar att doktrins syn på vad som innefattas i lojalitetsplikten verkar skilja sig åt. 40 De menar att Dotevall i sin beskrivning av lojalitetsplikten även innefattar vårdsplikten vilket enligt andra, så som Andersson och Taxell, bör hållas åtskilda. 41 Lojalitetsplikten kan, för att underlätta förståelsen av denna relativt komplexa term, delas upp i fyra plikter. De innebär att en plikt; 1) att undvika självkontrahering, 2) att inte utnyttja vinstmöjligheter eller driva konkurrerande verksamhet i näringsverksamhet som tillkommer bolaget, 3) 37 Ekelöf, Rättegång I, s. 18 38 Stattin, Företagsstyrning, s. 362 39 Dotevall, Bolagsledningens skadeståndsansvar, s. 161 f. 40 Stattin, Företagsstyrning, s. 363; Åhman, Behörighet och befogenhet i aktiebolagsrätten, s. 649 41 A.st., Hänvisningar till Dotevall, Skadeståndsansvar för styrelseledamot och verkställande direktör, s. 315; Taxell, Ansvar och ansvarsfördelning, s. 66 f.; Andersson, Medelbar skada och aktieägarnas skadeståndsanspråk, NTS 1999 s. 81

28 att handla med bolagets intresse i åtanke och enligt dess instruktioner och 4) att inte utnyttja information som kommer av uppdraget eller åsidosätta sin tystnadsplikt. 42 3.1.2. Vårdsplikten Den vårdsplikt som åligger styrelseledamöterna är inte tänkt att begränsa deras möjlighet att överhuvudtaget fatta riskabla beslut. Det tillhör uppdraget som styrelseledamot att ha möjlighet att kunna ta sunda affärsrisker. Vårdsplikten handlar istället om att bolaget ska kunna få ersättning från styrelseledamöter för vårdslöst agerande som de uppvisat vid utförandet av sitt uppdrag och vars konsekvenser har skadat bolaget. 43 Själva plikten innebär att styrelseledamot är skyldig att visa tillbörlig omsorg för bolaget och dess intressen vid utförandet av sitt uppdrag. Denna skyldighet kan, åtminstone till viss del, anses reglerad i ABL 8:4 st. 3 som då anger att styrelsen skall se till att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. 44 Det är dock i doktrin en allmän åsikt att ansvar som grundar sig i vårdsplikten ska utövas restriktivt. 45 3.2. ORDALYDELSEN Regeln om styrelseledamöternas aktiebolagsrättsliga skadeståndsansvar återfinns i ABL 29:1 där man gör skillnad mellan det interna och externa ansvaret. Det interna ansvaret, vilket denna text handlar om, framgår i ABL 29:1 p. 1 reglerar bolagets rätt till ersättning av skada från styrelseledamot, 42 Stattin, Företagsstyrning, s. 363 ff. 43 A.a., s. 366 44 Åhman, Behörighet och befogenhet i aktiebolagsrätten, s. 650 45 Stattin, Företagsstyrning, s. 366

29 VD eller stiftare. 46 Det externa ansvaret, i ABL 29:1 p. 2, reglerar istället styrelseledamöter och VD ansvar att ersätta skada som drabbat en aktieägare eller tredje man. 47 3.2.1. Det Interna Ansvaret Enligt bestämmelsen om det interna ansvaret så kan en styrelseledamot som, vid utförande av sitt uppdrag, uppsåtligen eller av oaktsamhet, orsakar skada till bolaget blir denne ersättningsskyldig för den skadan som uppkommit. Av detta kan man få fram fyra rekvisit som är av vikt vid bedömningen för huruvida styrelseledamot ska anses skadeståndsskyldig mot det egna bolaget enligt ABL. Det första rekvisitet som måste uppfyllas är att det ska ha uppkommit en skada. Denna skada ska ha uppkommit då vid fullgörandet av uppdraget som styrelseledamot, vilket alltså är det andra rekvisitet som måste uppfyllas. Det tredje rekvisitet är att ledamotens handlade eller underlåtenhet ska vara culpöst, i.e. skadan ska alltså ha uppstått genom uppsåtligt eller av oaktsamhet. Slutligen så måste det finnas en koppling mellan handlingen och den skada som uppstod vilket anges som att det måste föreligga adekvat kausalitet. 48 För att få förståelse för innebörden av dessa rekvisit så kommer en individuell genomgång av dessa göras. 3.3. SKADEREKVISITET Det mest uppenbara rekvisitet är att styrelseledamot ska ha åstadkommit skada som drabbat bolaget. Om det inte finns någon skada så kan det ju logiskt sett inte heller finnas någon ersättningsskyldighet för 46 Svernlöv, Styrelse- och VD-ansvar i aktiebolaget, s. 38 47 A.a., s. 39 48 A.a., s. 51

30 styrelseledamöter. Det första som måste undersökas är alltså huruvida det föreligger en skada. För att det ska vara möjligt att åberopa skadeståndsansvar så måste skadan vara fullbordad. Detta innebär att en skada rent faktiskt måste ha hänt och det ska ha påverkat bolaget. Det kan alltså inte handla om att en ledamot handlande varit culpöst genom att rösta för att genomföra en affär som aldrig blev av. 49 Detta innebär dock inte att ett beslut som orsakat skada till bolaget innan det är verkställt inte kan innebära skadeståndsskyldighet enligt ABL 29:1. 50 3.3.1. Begreppet Själva skadebegreppet är i sig väldigt brett och det är svårt att ge det en allmängiltig definition då den måste innefatta så mycket. Till skillnad från andra som har försökt skapa en sådan definition 51 så menar Andersson att en sådan definition inte är av vikt. Andersson menar istället att man bör definiera skadan utifrån ersättningen och den definition av begreppet skada som sedan görs ska anpassas från fall till fall. 52 Skador delas normalt sett in i tre skadetyper: Real, Ideell och Ekonomisk skada. 53 Realt så innebär skada en fysisk försämring av ett föremål eller på en person, i.e. om en person blir av med ett öga som påverkar dennes syn eller om taket går sönder på en byggnad så innebär detta en sådan försämring. 54 Ideell skada anses vara svårt att definiera. Det utgår i vissa specifika fall så som vid kränkning av den personliga integriteten eller vid fysiskt eller 49 Dotevall, Bolagsledningens Skadeståndsansvar, s. 69 50 NJA 2000 s. 404 51 Karlgren, Skadeståndsrätt, s. 194. Med skada förstås i allmänhet en viss ofördelaktig effekt, å en nyttighet eller ett intresse. 52 Andersson, Skyddsändamål och adekvans, s. 298 53 A.a., s. 297; jfr Prop. 2000/01:68 s. 17. Här delas skador endast in i två skadetyper: Ideell eller Ekonomisk skada. Den reala skadan verkar istället innefattas i båda dessa typer av skador. 54 Andersson, Skyddsändamål och adekvans, s. 297

31 psykiskt lidande. Gemensamt för dessa är att skadans omfång oftast inte kan mätas i pengar på samma sätt som vid en ekonomisk skada. 55 Ekonomiskt så innebär skada en kostnad, inkomstbortfall eller värdeminskning. En ekonomisk skada av detta slag brukar kallas för allmän förmögenhetsskada. Denna typ av ekonomiska skador brukar normalt sätt uppkomma som en följd av en real skada. Det kan då handla om läkarkostnader eller reparationskostnader. En ekonomisk skada om inte föranleds av en real skada kallas istället för en ren förmögenhetsskada. 56 När man nämner skada som orsakats av styrelse eller VD och som drabbar dennes aktiebolag så handlar det i normala fall handlar det oftast om just en ekonomisk skada och i många fall består de av ren förmögenhetsskada. 57 En definition av skadebegreppet i ABL 29:1 kan anges som en ekonomiskt mätbar förmögenhetsförlust som utan eller mot den skadelidandes vilja drabbat denne vilket då innefattar såväl en värdeminskning av en av bolagets tillgångar, som att bolaget går miste om en intäktsmöjlighet. 58 Den skadan som, enligt ABL 29:1 p. 1, ålägger styrelseledamot ersättningsskyldighet kan, i enlighet med skadeståndsrättsliga principer, uppkomma genom positivt handlande eller underlåtenhet. 59 För att man ska kunna bestämma vad skadan omfattar så måste en bedömning av skadans omfång också göras. Det görs genom att man jämför den skadelidandes förmögenhet efter det att skadan inträffat mot hur dennes förmögenhet hade sett ut om den skadebringande handlingen inte inträffat. 60 Det gör att man måste konstruera ett hypotetiskt händelseförlopp vilket kan i vissa fall bli komplicerat. Om det inte är möjligt att fastställa den exakta 55 Prop. 2000/01:68 s. 17 56 Andersson, Skyddsändamål och adekvans, s. 297 ff. 57 Svernlöv, Styrelse- och VD-ansvar i aktiebolaget, s. 53 58 Dotevall, Bolagsledningens skadeståndsansvar, s. 68 59 SOU 1995:44 s. 241 60 Hellner, Hager, Persson, Speciell avtalsrätt II, häfte 2, s. 227

32 storleken på skadan så har domstolen möjlighet att genom Rättegångsbalk (1942:740) (RB) 35:5 bestämma skäligt belopp för skadans storlek. 61 3.4. UPPDRAGSREKVISITET Skadan måste uppkommit vid fullgörande av det uppdrag som åligger styrelseledamot. En styrelseledamots uppdrag har sin grund i det uppdragsavtal som finns mellan denna styrelseledamot och bolaget. Då en styrelseledamot tillträder sitt uppdrag så ska tillträdet registreras hos Bolagsverket enligt ABL 8:43. Dotevall menar att trots detta så kan en styrelseledamot som inte har registrerats hos Bolagsverket bli ersättningsskyldig enligt ABL 29:1 då rekvisitet, att skadan ska ha uppkommit vid utförande av uppdrag, inte är beroende av registrering hos Bolagsverket. Det grundar sig istället på uppdragsavtalet mellan bolaget och ledamoten. 62 Svernlöv menar att, även om det kan argumenteras för Dotevalls synpunkt, så är huvudregeln alltjämt att den formella behörigheten som styrelseledamot enligt ABL uppstår först då anmälan inkommer till Bolagsverket. 63 Utgångspunkten för vad som innefattas i uppdraget som styrelseledamot har sin grund i styrelsens funktion samt de uppgifter som delegeras till denne (Se avsnitt 2.4.2). 64 3.4.1. Fullgörandet Det krävs dock inte bara att en styrelseledamot antingen har ingått uppdragsavtal med bolaget eller att denne är anmäld som bolagets styrelseledamot hos Bolagsverket. Styrelseledamoten måste dessutom ha 61 Dotevall, Bolagsledningens skadeståndsansvar, s. 68 f. 62 A.a., s. 51 63 Svernlöv, Styrelse- och VD-ansvar i aktiebolaget, s. 53 f. 64 A.a., s. 54

33 fattat ett beslut eller vidtagit en åtgärd som del i fullgörande av detta uppdrag. De typer av beslut eller åtgärder som kan ålägga ansvar kan, enligt Taxell, två grupper. Den första gruppen är beslut eller åtgärder av speciell aktiebolagsrättslig natur som uttryckligen anges, antingen i ABL eller bolagsordningen, ligga inom ramen för styrelsens uppdrag. Den andra gruppen består av beslut eller åtgärder som utgör vanliga led i den faktiska verksamheten som bolaget bedriver. 65 Den första gruppen är den mer självklara av de två grupperna. Det bör vara självklart om frågan uppkommer huruvida ett beslut eller en åtgärd ska ingå det uppdrag som styrelseledamot då det anges att så är fallet i lagtext eller bolagsordningen. En sådan åtgärd eller beslut som kan leda till ansvar från denna grupp skulle exempelvis kunna vara att en styrelseledamot som ska verkställa ett stämmobeslut skadar bolaget. 66 I den andra gruppen så är utgångspunkten att det som ska omfattas av uppdraget ska hänföras från bolagsorganets funktion och uppgifter, vilket för en styrelseledamot ABL 8:4-5 (se avsnitt 2.4.2). 67 Dessa inkluderar inte längre kraven att i ett privat aktiebolag upprätta en skriftlig arbetsordning som tidigare fanns i ABL 8:6-7. 68 Angående denna grupp kan det dock uppstå svårigheter när det kommer till att bestämma vilka åtgärder som rör den faktiska verksamheten ska anses ingå i uppdraget och vilka som inte ska ingå i detta. 69 Taxell menar att det avgörande för denna bedömning inte ska vara om den skadevållande styrelseledamoten agerat inom ramen för sina uppgifter. Inte heller den interna arbetsfördelningen inom styrelsen är avgörande. Ett brottsligt agerande, eller agareande i direkt strid med direktiv skulle fortfarande kunna ligga inom bolagets verksamhet. Det avgörande för 65 Taxell, Bolagsledningens ansvar, s. 8; Dotevall, Skadeståndsansvar för styrelseledamot och verkställande direktör, s. 83 66 A.st.; Svernlöv, Styrelse och VD-ansvar i aktiebolaget, s. 54 67 Svernlöv, Styrelse- och VD-ansvar i aktiebolaget, s. 54 68 Prop. 2013/14:86 s. 56 69 Dotevall, Skadeståndsansvar för styrelseledamot och verkställande direktör, s. 83

34 bedömningen är istället arten och omfattningen av bolagets verksamhet och om man kan koppla den skadeorsakande handlingen till denna verksamhet. Som exempel på en sådan handling anges ingående av förlustbringande avtal. 70 Denna mening har utvecklats av Dotevall som då menar att det avgörande är om åtgärden faller inom vad som är bolagets verksamhetsföremål enligt bolagsordningen. 71 Detta menar Svernlöv skulle innebära att ett ultra vires handlande (i strid med bolagsordningens verksamhetsföremål) från en styrelseledamot inte skulle kunna dömas till skadeståndsansvar enligt ABL 29:1. Han argumenterar att ett av de möjliga rekvisiten vid bedömningen av skadeståndsansvar mot aktieägare eller tredje man, som är mindre omfattade än det mot bolaget, innebär just överträdelse av bolagsordningen. Utöver detta så används även bolagsordningen som en del i culpabedömningen för att bedöma om det rörde sig om vårdslöst agerande (se avsnitt 3.5.1.1. nedan). Svernlöv menar att det ansvar som åligger styrelseledamöter måste gå längre än överträdelser av lagtext eller föreskrifter då de även måste uppfylla sina plikter som kommer av uppdragets natur. 72 Som antagligen framgår vid det här laget så är den senare gruppen av åtgärder och beslut omdiskuterad och det är inte riktigt klart vad som gäller. 73 Man kan dock klargöra att bedömningen ifråga görs utifrån de funktioner som tilldelas styrelsen i ABL och skadans koppling till verksamhetsföremålet i bolagsordningen eller bolagets verksamhet. 74 70 Taxell, Bolagsledningens ansvar, s. 8 71 Dotevall, Skadeståndsansvar för styrelseledamot och verkställande direktör, s. 83. Dotevall anger att detta är Taxells syn men då Taxell inte nämner bolagsordningen och det handlar om den faktiska verksamheten, inte som Dotevall anger verksamhetsföremålen (vilket förvisso beskriver arten av verksamheten), så kan det ifrågasättas om detta verkligen är vad Taxell menar. 72 Svernlöv, Styrelse- och VD-ansvar i aktiebolaget, s. 55 73 Nerep, Adestam och Samuelsson, Aktiebolagslag (2005:551) 29 kap. 1, Lexino 2015-09-22 74 af Sandberg, Aktiebolagsrätten, s. 258 f.