Kartläggning av atlantisk vårtlav



Relevanta dokument
Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge

Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig

räd Värdefulla TReftele Inventerare: Hanna Torén, Biolog

Värdefulla. räd. TBroaryd. Inventerare: Hanna Torén, Biolog

Inventering av liten aspgelélav och hårig skrovellav. i Västerbottens län 2014

Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport

Trädvårdsplan. Blötebågen naturreservat. Rapport 2011:07

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV

Slutrapport för Jätteträdsinventering i Bokskogen, Torup

Transplantering av lunglav Lobaria pulmonaria. i sex skogsbestånd i Göteborg Miljöförvaltningen R 2012:7. ISBN nr:

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

Skogliga grunddata Vägen framåt

Övervakning av Öländsk tegellav

Inventering av naturvärden knutna till stadsträd i Göteborgs kommun. Linnégatan

Naturvärdesinventering (NVI)

Naturreservat i Säffle kommun

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016

Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010

Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012

Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun

Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta.

Handledning för Floraväktarverksamheten

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014

Utvärdering av "Sök och plock - sommar" - Slutrapport

Rapport Länsmuseet Gävleborg 2011:15 ESKÖRÖNNINGEN. Arkeologisk utredning. Hille socken Gävle kommun Gästrikland Bo Ulfhielm

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Slutversion. Skötselplan för naturmarken i norra Hjorthagenparken

Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Morakärren SE

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: /

Grönholmarnas naturreservat

STÄMPLINGSRAPPORT v Medel Stamvol [m3sk] Volym [m3fub]

Naturvärdesbedömning vid Görla

Kan vi återskapa naturvärden?

NATURVÅRDSUTLÅTANDE LAVFLORAN UTMED MÖLNDALSÅN I MÖLNLYCKE

Restaureringsplan Värmlandsskärgården

Översiktlig avgränsning av naturvärden och gröna samband inför detaljplanering Alfred Nobels allé

Trädvårdsplan. Gullmarsberg naturreservat. Rapport 2011:08

Naturreservatet Rosfors bruk

Dädesjö Hembygdsförening. Böcker

Trädvårdplan Skönstaholm

Kungsbacka kommun. Kungsbackas planeringsmetod Daniel Helsing, kommunekolog. Skyddade arter Teresia Holmberg, kommunekolog

Utvärdering till möjlighet för flytt och skydd av träd

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark

Viks Fiskeläge 62:1 ANLÄGGANDE AV UTEPLATS

7.5.7 Häckeberga, sydväst

Ombyggnad av lågspänningsnät vid Sandby

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk

Metapopulation: Almö 142

FÄLTBESÖK FINNTORP

Inventering och besiktning av träden vid delar av Vandraren 8 och Orienteraren 8 i Hallonbergen November 2014

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun

Trädplan. för Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg. del ett

Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6

Återbesök på äldre lokaler för grynig påskrislav i Västra Götalands län

Action A3 Inventering gamla träd och sammanställning av befintligt underlag i Kalmars län

Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs

FINNSTA GÄRDE SOLHAGA SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING. Av: Roger Blidmo. Rapport 2003:1087. Bro socken, Upplands-Bro kommun, Uppland

FÅGELINVENTERING AV LUSMYREN-LUSBÄCKENLUSBERGET SAMT ÅKERMARK 2009

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.

Trädinventering av Allégatan i Mönsterås

Välkommen till Naturstig Miskarp

Mötesplatser och kommunikationsleder under järnålder och medeltid. Röhälla. En fosfatkartering. Maria Brynielsson Emma Sturesson

Granskning av Holmen Skogs skogsbruk i Härjedalen. Rapport från Fältbiologernas skogsnätverks inventeringsresa augusti 2015

Kronobergs läns författningssamling

BROBÄNKEN LANDSKAPSANALYS

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Planerad bergtäkt i Stojby

Intressanta naturområden på Smedberget väster om Hensbacka herrgård

Handledning för Floraväktarverksamheten

RAPPORT Naturvärdesbedömning för området kring Karbosjön,

Restaureringsplan för Natura området Tjurpannan, SE i Tanums kommun

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE

Trädportalen.se. Användarhandledning för rapportsystemet för skyddsvärda träd

UPPFÖLJNING AV FÖREKOMSTEN AV VÄSTLIG KNOTTER-

Värdetrakter för biologisk mångfald - utifrån perspektivet arter, nyckelbiotoper i skogsmiljöer samt skyddsvärda träd i Jönköpings kommun

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009

. M Uppdragsarkeologi AB B

RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär. Petter Haldén

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund

Strandinventering i Kramfors kommun

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun

ågelsjön Hälla Skötselplan Antagen av tekniska nämnden Motala kommun

Trädplan KUNGSHOLMEN. för Stockholm. maj 2002

Inventering av Omphiscola glabra längs Mölndalsån vid Landvetter 2008

Inventering av hasselmus i planområde öster om Ingared i Alingsås kommun.

Restaureringsplan för Natura området Rånö Ängsholme, SE i Haninge kommun

HÄLLRISTNINGAR I BORG DEL 11

Risk- och sårbarhetsanalys

Anneröd 2:3 Raä 1009

BESLUT. Datum. Skogsvårdsstyrelsens beslut. E-posl Postgiro Organisationsnr Fax

ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Transkript:

Kartläggning av atlantisk vårtlav Pyrenula occidentalis Högalidsberget i Forshälla socken, Västra Götalands län Rapport 2008:80

Rapportnr: 2008:80 ISSN: 1403-168X Text: Svante Hultengren Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Naturvårdsenheten Rapporten finns att beställa och hämta som pdf på www.lansstyrelsen.se/vastragotaland under Publikationer/Rapporter.

Kartläggning av atlantisk vårtlav Pyrenula occidentalis Högalidsberget i Forshälla socken, Västra Götalands län

Förord I januari 2007 genomfördes en kartläggning av förekomsten av atlantisk vårtlav, Pyrenula occidentalis, på Högalidsberget i Uddevalla kommun. Atlantisk vårtlav är en mycket sällsynt lav som bedöms som akut hotad (CR) i den nationella rödlistan och en av de hotade arter som omfattas av ett särskilt åtgärdsprogram. Högalidsberget utgör idag den enda kända svenska lokalen. Den genomförda kartläggningen är ett led i Länsstyrelsens arbete inom åtgärdsprogrammet för bevarande av atlantisk vårtlav. Karläggningen gjordes av Svante Hultengren, Naturcentrum AB som även är författare till denna rapport. Lars Sjögren Koordinator för åtgärdsprogram för hotade arter Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Inledning Atlantisk vårtlav Pyrenula occidentalis är en av Sveriges sällsyntaste lavar. Arten växer vid baser och på stammar av hassel, asp, ek och rönn och bildar släta, som unga olivgula, som äldre rödbruna till mörkt gröna bålar som blir upp till 6 cm i diameter. Arten är idag enbart känd från en lokal i Sverige, en bergsbrant vid Högalidsberget söder om Uddevalla i Västra Götalands län. I det åtgärdsprogram som tagits fram för att bevara atlantisk vårtlav (Hultengren & Arvidsson 2006) föreslås som en inledande åtgärd att artens delpopulationer vid Högalidsberget dokumenteras. Dokumentationen utförs på sådant sätt att den går att upprepa vart 5:e år för att följa artens förekomst i området. Föreliggande rapport är en kortfattad redovisning av den dokumentation som utfördes i januari 2007. Metodik Kartläggning av habitatet: Populationen dokumenterades genom att den aktuella branten inventerades översiktligt för att lokalisera alla eventuella delpopulationer (se bilagd kartskiss). En punkt inmättes med GPS, anges också på översiktskartan. Flera bilder på miljön och de olika delpopulationerna togs också. Kartläggning av träd med atlantisk vårtlav: Därefter kartlades samtliga träd med förekomst av atlantisk vårtlav. De parametrar som registrerats är; 1 substrat/trädslag, 2 diameter på respektive värdträd (mättes med klave), 3 substratets vitalitet i en tregradig skala 1 = helt frisk träd, 0 = skadat träd, -1 = dött träd, 4 substratets/trädets ljusförhållanden i en tregradig skala 1 helt öppet, 0 halvskugga, -1 mycket mörkt (skuggat av barrträd), 5 antal bålar av atlantisk vårtlav. Avskilda med mörk förbål (se bild på framsida där bedömningen är att det finns fyra bålar), 6 lavpopulationens vitalitet (på trädet) i tregradig skala; 1 helt vitala bålar dominerar (>75 %), 0 = tydliga skador på bålarna (>25 % av bålarna är sjuka/missfärgade), -1 = sjuka bålar dominerar (> 75 %) och 7 övrigt. Här anges eventuella intressanta följearter på respektive trädstam (rödlistade eller signalarter) samt annan information som kan bedömas vara värdefull för att kunna utvärdera utvecklingen på lokalen. Kartläggning av trädstammar som bedömdes vara lämpliga men som saknar atlantisk vårtlav (resurs/efterträdare): Sist kartlades samtliga träd som enligt min egen bedömning kunde vara lämpliga men som saknar påväxt av atlantisk vårtlav. Här räknades enbart antalet lämpliga träd inom 20 meters radie från de aktuella värdträden. Trädslag noterades liksom diameter ca 0,5 meter från marken. Dessa träd räknades enbart in i olika kategorier; 0 2 cm, 3 5, 6 10 och > 10 cm. Resultat: Antal träd med P. occidentalis Antal lämpliga träd utan P. occidentalis Medelvärde träd diameter (cm): 13 stycken 68 st 5,38 cm Vitalitet träd medelvärde: 0,69 Antal bålar totalt: 131 st Antal bålar/träd: 11,5 st Vitalitet lavar medelvärde: 0,92 Merparten av populationen på Högalidsberget finns inom delområde A (9 stammar), i B finns två stammar och i C finns två stammar.

Inventeringsprotokoll: Pyrenula occidentalis Datum: 07-01-18 Inventerare: Svante Hultengren Beskrivning: 300 meter av nordsluttningen inventerades noggrant. Från klippbranten i väster till övergången till granskog i öster. Sluttningen utgörs av blandskog med björk, gran, hassel, rönn, ek och sälg. Rikt inslag av oceaniska lavar. P occidentalis förekommer i tre delytor. Se karta. Lokalnummer: 1 Fotografier: Flera BILAGA Koordinat x: 6467377 Koordinat y: 1277719 Trädstammar med P. occidentalis Trädslag Diameter Vitalitet Ljustal Antal bålar Vitalitet Träd 1 rönn 4 1 0 7 1 2 rönn 7 1 0 17 1 T. lepadinum 3 rönn 3 1 0 11 1 T. lepadinum 4 rönn 2 1 0 21 1 T. lepadinum 5 rönn 9 1 0 11 0 T. lepadinum 6 rönn 2 1 0 5 1 T. lepadinum, P. multipuncta 7 rönn 4 1 0 11 1 T. lepadinum, P. multipuncta 8 rönn 2-1 0 5 1 T. lepadinum 9 rönn 8 1 0 7 1 T. lepadinum 10 rönn 5-1 -1 2 1 T. lepadinum, P. multipuncta 11 rönn 6 1-1 37 1 12 hassel 5 1 0 4 1 en stam i bukett 13 ek 13 1 0 11 1 små exemplar, svårräknade Summa: 70 9-2 149 12 Övrigt Antal träd med P. occidentalis 13 Antal lämpliga träd utan P. o 68 Medelvärde träd diameter (cm) 5,38 Vitalitet träd medelvärde 0,69 Antal bålar totalt 131 Antal bålar/träd 11,46 Vitalitet lavar medelvärde 0,92 PS: det träd där jag fann arten 1998, en medelgrov asp i den östra delen av branten, har fallit. Bark och ved har brutits ner och laven är borta. Däremot det huvudpopulationen vital ut. Trädstammar utam P. occidentalis Trädslag Antal 0-2 cm 3 5 cm 6 10 cm >10 Övrigt Hassel 9 1 5 3 rönn 14 3 6 5 ek 11 7 2 1 1 Summa: 34 11 13 9 1 Total summa: 68

Merparten av populationen på Högalidsberget finns inom delområde a, i b finns arten på två stammar och i c på två stammar.

Delområde a, mot öst. Gul snitsel markerar träd med förekomst av atlantisk vårtlav.

elområde a mot nordväst. Gul snitsel markerar träd med förekomst av atlantisk vårtlav. D Delområde b. Gul Snitsel markerar träd med förekomst av atlantisk vårtlav.

Delområde C, sluttningen nedanför branten. Gul snitsel markerar träd med förekomst av atlantisk vårtlav.

Lämliga träd ovanför delområde C.