1(11) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y NÄRVARANDE Hanna Ljungkvist Nordin, IVL Jenny Svärd, Svenskt Näringsliv Sven Lundgren, Avfall Sverige Weronika Rehnby, TEKO/Sveriges Textil- och Modeföretag Fredrik Bäck, SKL/Sveriges Kommuner och Landsting Stefan Hållberg, Håll Sverige Rent (ers. Johanna Ragnartz) Marianne Hedberg, Sveriges Byggindustrier Johanna Eriksson, Havs- och Vattenmyndigheten (via länk) Thomas Johansson, Boverket Henrik Nilsson, FTI AB/Förpacknings & tidningsinsamlingen Anna Werner, Villaägarna Viveke Ihd, Återvinningsindustrierna Elin Belleza, Kemikalieinspektionen Katja Sällström, Länsstyrelsen i Örebro län Vesa Hiltula, Eskilstuna Strängnäs Energi & Miljö AB Peter Mellgren, TMR AB Linn Åkesson, Miljö- och energidepartementet Ida Edwertz, Miljö- och energidepartementet Ylva Norén, Delegationen för cirkulär ekonomi, sekretariatet Gunnar Fredriksson, Miljöutredningar Naturvårdsverket Lena Callermo, Samhällsavdelningen Uwe Fortkamp, Hållbarhetsenheten Katariina Parker, Avfallsenheten (antecknade) Emma Sjökvist, Återvinningsenheten (praktikant) Lena Stig, Återvinningsenheten Agnes Willén, Återvinningsenheten (fm) Jannica Häggbom, Miljömålsenheten (em) Linnea Acaralp, Inköpsenheten (em) Henrik Sandström, Avfallsenheten (em) MÖTESANTECKNINGAR 2019-06-19 Ärendenr: NV-00322-14 B E SÖ K: ST O C K H O LM V ALH A L L AV ÄG E N 195 Ö ST E R SU N D F O R SK AR E N S V ÄG 5, HUS U B P O ST: 106 48 ST O C K HO LM TEL: 010-698 10 00 F AX: 010-698 16 00 E-POST: R E G IST R AT O R@ N AT U RV AR D SV E R K E T. SE IN T E R N E T: WWW. N AT U R V AR D SV E R K E T. SE
2(11) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Anteckningar från Avfallsrådets möte den 8 maj 2019 Välkommen Lena Callermo, avdelningschef på Samhällsavdelningen och ordförande för rådet välkomnar nya och gamla ledamöter till årets första Avfallsråd. Lena informerar om agendan. Under förmiddagen är det fokus på avfallspaketet, och Naturvårdsverket ger en uppdatering om plastarbete. I anslutning till lunchen berättar och visar Naturvårdsverket om det avfallsförebyggande arbetet i samband med flytten till de nya lokalerna i Stockholm. Eftermiddagen har temat avfallsförebyggande och avslutas med en gruppdiskussion som följs av mingel. Bordet runt Lena ber ledamöterna presentera sig och kortfattat svara på den medskickade frågan om hur de arbetar med avfallsförebyggande i sina organisationer. Förklarar också att frågeställningen återkommer under dagens gruppdiskussion. SVEN LUNDGREN, AVFALL SVERIGE Avfall Sverige arbetar mycket med avfallsförebyggande, bl. a. har en tjänst inrättats och de har en arbetsgrupp som arbetar med frågorna. Mål för att minska matsvinnet med 25 % till år 2025 har formulerats. Ett antal separata projekt bedrivs, t. ex. för att stödja kommuner i det avfallsförebyggande arbetet. VESA HILTULA, ESKILSTUNA STRÄNGNÄS ENERGI & MILJÖ AB Eskilstuna Strängnäs Energi & Miljö AB arbetar mycket med avfallsförebyggande arbete genom det som hushållen t.ex. slänger i soppåsen. I kommunen har de optisk sortering av hushållsavfallet i sju fraktioner, inklusive textil, och driver även gallerian Retuna: https://www.retuna.se/ HANNA NORDIN LJUNGKVIST, IVL Svenska Miljöinstitutet IVL har en bred verksamhet inom avfallsområdet. I arbetet ingår bl. a. framtagande av nulägesbeskrivningar och olika projekt. Mycket har fokus på delningsekonomi. IDA EDWERTZ OCH LINN ÅKESSON, MILJÖDEPARTEMENTET Mycket av departementets arbete rör avfallsområdet. Återkommer till detta under sin punkt i programmet. KATJA SÄLLSTRÖM, LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN För det avfallsförebyggande arbetet så är tillsyn och prövning länsstyrelsernas verktyg. I det arbetet gäller det att ställa de rätta frågorna. MARIANNE HEDBERG, SVERIGES BYGGINDUSTRIER I uppdraget ingår att hjälpa medlemmarna och att ge förutsättningar för att det ska vara lätt att göra rätt, så att de befintliga resurserna vid byggande och rivning förvaltas. Kommande B E SÖ K: ST O C K H O LM V ALH A L L AV ÄG E N 195 Ö ST E R SU N D F O R SK AR E N S V ÄG 5, HUS U B P O ST: 106 48 ST O C K HO LM TEL: 010-698 10 00 F AX: 010-698 16 00 E-POST: R E G IST R AT O R@NAT U RV AR D SV E R K E T.SE IN T E R N E T: WWW. N AT U R V AR D SV E R K E T.SE
NATURVÅRDSVERKET 3(11) vecka publiceras de nya riktlinjerna med fokus på förebyggande, i riktlinjerna ingår en bilaga om förebyggande av avfall vid byggproduktion: Resurs och avfallsriktlinjer vid byggande och rivning 2019 VIVEKE IHD, ÅTERVINNINGSINDUSTRIERNA I fokus för branschen är materialåtervinning. Byggbranschens riktlinjer är en del i arbetet. Där ingår arbete för en enhetlighet i skyltningen, för att bidra till en förbättrad sortering och för renare strömmar till materialåtervinning. Tipsar om den nya branschrapporten Trender inom cirkulär ekonomi : http://www.recycling.se/nyheter-media/i-fokus/trendrapport PETER MELLGREN, TMR AB Förordningarna om förpackningar och returpapper är på agendan. Dessa innebär utmaningar, bl.a. att förhålla sig till tidplanen. Förpackningars återvinningsbarhet är viktig. Deras kunder utbildas om minimering av förpackningar och förpackningsmängden. Ett aktuellt projekt rör kompositslipers som produceras av förpackningar från hushållen. THOMAS JOHANSSON, BOVERKET Boverket lämnade får ca ett år sedan en utredning till departementet om Dokumentationssystem för byggprodukter, regler om loggbok för vissa nya byggnader och anläggningar. Arbetet ingår delvis i januariöverenskommelsen. De följer EU:s arbete om cirkulär ekonomi, och planerar att starta en förstudie inom ett år för att undersöka hur Boverket bör förhålla sig till den frågan inom sitt verksamhetsområde. https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-avboverket/publikationer/2018/dokumentationssystem-for-byggprodukter/ HENRIK NILSSON, FTI AB FTI arbetar för minimerade avfallsmängder och avfall som går att återvinna. Aktuellt nu är vad förändringarna i förordningarna om förpackningar och returpapper kommer att innebära bl. a med avseende på de tillståndspliktiga insamlingssystemen. Den 28 maj invigs den nya sorteringsanläggningen i Motala: https://www.ftiab.se/plastanlaggning.html ANNA WERNER, VILLAÄGARNA Utmaningen är att skapa ordentliga kretslopp på lång sikt, och på kort sikt behövs idéer. Villaägarna är positiva till de nya kraven som rör fastighetsnära insamling, och har samtidigt funderingar över hur förordningarna ska tolkas. WERONIKA REHNBY, TEKO Det är mycket som sker inom textilområdet. Aktuellt är t. ex en eventuell kommande kemikalieskatt som rör textil. Mycket av det samarbete som behövs sker branschöverskridande. Exempel på aktuella projekt är: Texchain hos Wargön Innovation, ett projekt som syftar till att ta skapa ett cirkulärt system/marknadsplats för textila restströmmar. Wargotex Development (Wargön Innovation), ett projekt för att etablera en test- och demoanläggning för sortering, återvinning, återbruk och redesign av textil samt RISE IVF och Textilhögskolans Testbädd för textilåtervinning av textil i Mölndal. Inom EU pågår arbetet med att revidera dokumentationen för hållbar textilproduktion (BREFprocessen). Nationellt finns plattformen för hållbart mode och textil (Textil & Fashion 2030) där såväl TEKO som Naturvårdsverket ingår. Stiftelsen Svensk Textilforskning som TEKO ansvarar för delar årligen ut medel till forskning och högre undervisning som bland annat gått till utrustning och pilotmaskiner hos Textilhögskolan. https://wargoninnovation.se/texchain-for-cirkulara-vardekedjor-i-textilindustrin/ https://wargoninnovation.se/projekt/wargotex-development/ https://www.swerea.se/test-demo/textilatervinning http://eippcb.jrc.ec.europa.eu/reference/ https://smarttextiles.se/nationell-plattform-for-hallbart-mode-och-hallbara-textilier/
NATURVÅRDSVERKET 4(11) JENNY SVÄRD, SVENSKT NÄRINGSLIV Det är viktigt att skapa bra förutsättningar för cirkulära affärsmodeller och att så lite som möjligt ses som avfall. De har en aktuell rapport om cirkulär ekonomi: https://www.svensktnaringsliv.se/fragor/miljo-energi-klimat/cirkular-ekonomi-for-ettkonkurrenskraftigt-och-hallbart-naringsl_734656.html FREDRIK BÄCK, SKL Följer arbetet som sker inom EU. Internt utvärderar de sitt eget arbete. ELIN BELLEZA, KEMIKALIEINSPEKTIONEN (KemI) Kemikalieinspektionens hela verksamhet är egentligen avfallsförebyggande eftersom de arbetar för att minska mängden farliga ämnen i det som blir avfall. De har en satsning som rör substitution som pågår 2018 till 2020. Då kommer bl.a. deras konferens Forum för Giftfri miljö i mars 2020 att ha temat substitution, och PRIO-guiden kommer att moderniseras. Arbetet med nya etappmål för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö pågår. En rapport kommer efter sommaren. KemI har tagit fram förslag på hur ECHA:s (Europeiska kemikaliemyndigheten) databas för SVHC-ämnen i varor ska implementeras i svensk lagstiftning. Databasen ska vara igång den 5 juli 2020. STEFAN HÅLLBERG, HÅLL SVERIGE RENT Håll Sverige Rent arbetar framförallt för att avfall inte ska hamna fel och ge upphov till nedskräpning. Arbetar bl.a. för smartare och färre förpackningar. Vill påverka företag, myndigheter och privatpersoner att fatta bättre beslut när det gäller konsumtion och avfallshantering, exempelvis att inte producera eller att köpa saker som riskerar att bli skräp. JOHANNA ERIKSSON, HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETEN Arbetar bl.a. uppströms för att minska den marina nedskräpningen. Arbetet rör bl.a. engångsartiklar och fiskeredskap. EU:s avfallspaket Ida Edwertz och Linn Åkesson, Miljödepartementet Avfallsrätten är i stor utsträckning reglerad genom EU-direktiv. Avfallspaketet omfattar sex olika direktiv som ändrats i olika omfattning. Det har funnits ett behov av att uppdatera reglerna, men även ett uttalat syfte att främja omställningen till en cirkulär ekonomi. Departementet har haft hjälp av Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen i arbetet med avfallspaketet. Promemorian förbättrat genomförande av två direktiv på avfallsområdet remitterades i nov 2017. Merparten av bestämmelserna p.g.a. direktivsändringarna ska vara införlivade i lagar och andra författningar senast den 5 juli 2020, ex. rapportering, nya beräkningsmetoder, åtgärder för förebyggande av avfall, ny bestämmelse om när avfall upphör att vara avfall, förbud mot förbränning av separat insamlat avfall och nationellt elektroniskt register för farligt avfall. Promemoria med lag och förordningsändringar kommer i höst. Arbetet innebär även ett föreskriftsarbete för Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen. Sedan förra rådsmötet i december har det varit en diskussion om nya etappmål för kommunalt avfall och matsvinn. Även mål gällande återanvändning har
NATURVÅRDSVERKET 5(11) diskuterats, eftersom medlemsländerna uppmuntras att sätta upp egna mål för återanvändning. Naturvårdsverket har fått ett nytt uppdrag om avfallsstatistik och förbättrad spårbarhet för farligt avfall. I uppdraget ingår att Naturvårdsverket ska ta fram en digital lösning för spårbarhet för farligt avfall. Arbetet utgår från tidigare uppdrag. Synpunkter ska inhämtas från kommuner, länsstyrelser och övriga berörda myndigheter. Diskussioner pågår om nytt uppdrag där Naturvårdsverket ska utreda rättsliga förutsättningar för att upprätta och tillhandahålla avfallsstatistik samt säkerställa spårbarhet av farligt avfall i en digital lösning, som uppfyller kraven i avfallsdirektivet. Bakgrunden till arbetet är att det i avfallspaketet finns krav på att länderna ska införa nationella digitala lösningar för avfallsstatistiken och spårbarhet. Sverige har fått ett motiverat yttrande som rör avfallsdirektivet, artikel 3.14, 13, 14, 15, 17 och 23. Detta kommer att medföra vissa lagändringar. Det har även inkommit en formell underrättelse beträffande WEE-direktivet, dvs artikel 3.1 h, 3.1 j, 5.2 e, 9.1, 11.2, 16.1, 23.2 och bilaga X del A. Engångsplastdirektivet kommer att publiceras i juli. Direktivet gäller alla engångsprodukter som innehåller plast. Även sådana som bara innehåller en liten del, även de med papphinna. Det ska vara genomfört på två år. Förändringarna innebär ett utökat producentansvar för fimpar, våtservetter, fiskeredskap och förpackningar, och ett tydligare kostnadsansvar för insamling av avfall i offentliga miljöer, för städning (förpackningar) och för medvetandehöjande åtgärder. Syftet är att förebygga och minska påverkan av plastprodukter på miljön, särskilt havsmiljöer. Januariavtalet innehåller delar som rör avfall, och syftet är att stärka utvecklingen av en resurseffektiv, cirkulär och biobaserad ekonomi. Flera utredningar ska starta. Mycket rör plast, t.ex. att förhindra spridning av mikroplast och förbud mot onödiga plastartiklar. Avgift eller skatt på engångsartiklar? Pant på fler produkter som exempelvis batterier, mobiltelefoner och annan elektronik? Arbetet med ett producentansvar för textilier inleds snart, mot bakgrund av kravet på separat insamling av textil. Nya samordnade krav på lägsta servicenivå för hushållens avfall, inklusive förpackningar, tidningar, grovavfall och farligt avfall ska utredas. Ett förslag som också lämnats är produktpass, och hur information om ämnen i varor och ska kunna följa med i hela livscykeln. Som medlemsland har vi dock begränsad möjlighet att påverka EU-lagstiftning, p.g.a. harmoniserad lagstiftning inom EU för produkter och import/export. Nationellt behöver vi förbättra avfallsstatistiken. Inför rapporteringsarbetet har det tagits fram nya detaljerade beräkningsregler. Nytt är att rapporteringen ska ske för varje kalenderår (tidigare vart tredje år). Ändrade regler bl. a. för rapportering av icke-farligt bygg- och rivningsavfall. Den avfallsmängd som används för återfyllnad och andra resursåtervinningsförfaranden ska rapporteras separat. Nya mål för förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av kommunalt avfall i tre steg (år 2025, 2030, 2035). Artikel 11a innehåller detaljerade bestämmelser om hur vikten av avfallet som har producerats och
NATURVÅRDSVERKET 6(11) förberetts för återanvändning eller materialåtervinning ska beräknas. Förpackningsdirektivet innehåller mål och rapporteringskrav för materialåtervinning. Agnes Willén, Återvinningsenheten på Naturvårdsverket Vissa av de nuvarande rapporteringarna kommer revideras efter 2020, medan andra kommer att finns kvar i nuvarande form. Fokus i avfallsdirektivet är på hushållsavfall och liknande avfall samt bygg- och rivningsavfall. En förändring som följer av deponidirektivet är det kommer att vara det som faktiskt deponeras som ska rapporteras, inte det som lämnas till deponi. En nyhet är att de (importörer, producenter) som sätter något på marknaden som innehåller ett kandidatämne över 0,1 viktprocent ska lämna information om produkten till ECHA från och med den 5 januari 2021. Information ska göras tillgängligt till allmänheten och avfallshanterare. Diskussioner pågår om hur data ska tillgängliggöras. Till sommaren kommer ECHA presentera sitt förslag till format för rapportering. Databasen ska vara färdigställd den 5 januari 2020. Kemikalieinspektionen har stöttat departementet i arbetet med ECHA-databasen. Artikeln om förebyggande av avfall i avfallsdirektivet är helt omskriven och innehåller ett stort antal punkter som säger att medlemsstaterna ska vidta åtgärder som ska främja, stödja, uppmuntra återanvändning av vissa produkter, inrikta förebyggande insatser för produkter innehållande kritiska råvaror, främja nätverk för återanvändning etc. Medlemsstaterna har varit långt ifrån varandra i diskussionerna i synen på vad som är produkter och inte avfall. De ska börja mäta återanvändning för 2020 om akten inte försenas till 2020. Den årliga rapporteringen omfattar nu fyra produktkategorier. Under samma artikel (9) är det krav på MS att rapportera livsmedelsavfall årligen. Kommissionen ska senast den 31 mars 2019 fastställa metod för mätning av livsmedelsavfall. Arbetet är försenat, men kommer att beslutas inom kort. Kommissionen håller nu även på att ta fram en implementeringsakt med rapporteringsformat (layout av tabeller och hur kvalitetsrapporten ska se ut). Medlemsstaterna ska börja mäta livsmedelsavfall för 2020. Inom EU:s matsvinnsnätverk pågår diskussioner och även mellan medlemsstaterna. Till den 31 mars 2023 ska kommissionen överväga mål för minskat livsmedelsavfall till 2030. Avfallsdirektivet innehåller nya mål för förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av kommunalt avfall och nya beräkningsmetoder publiceras inom kort (akten skulle varit klart från kommissionen den 31 mars 2019, akten är antagen av MS 2 maj 2019, den översätts nu). Till den 31 mars 2024 ska kommissionen överväga nya mål för förberedelse för återanvändning och materialåtervinning som omfattar fler fraktioner. Nytt krav på rapportering av spillolja enligt artikel 37.4. Uppgifter som ska rapporteras är bland annat, mängd och typ satt på marknaden, insamlade mängder av olika typer och regenerering och regenereringsprodukter.
NATURVÅRDSVERKET 7(11) Förpackningsdirektivet innebär bl. a att åtgärder ska vidtas för att främja återanvändbara förpackningar. Kommissionen har för rapporteringen av förpackningar antagit genomförande akter som fastställer reglerna för beräkning, kontroll och rapportering av uppgifter samt för beräkning av målen. Arbetet publicerades den 7 maj. I arbetet med att ta fram rapporteringsunderlag kommer Naturvårdsverket och andra berörda myndigheter troligen att behöva vägleda om det som blir nytt i den svenska lagstiftningen och om förtydliganden. Naturvårdverket kommer delta i EU:s genomförandekommittéer, expertgrupper m.m. Engångsplastdirektivet kan komma att medföra en ökad produktion av s.k. nedbrytbara plaster, vilket påverkar återvinningen. Avfall Sverige har kontaktat SIS för att definiera bionedbrytbara/nedbrytbara plaster. Det kommer att finnas ett behov av att nationellt definiera kommunalt avfall. Avfallsförebyggande åtgärder i avfallspaketet Annica Carlsson, Hållbarhetsenheten på Naturvårdsverket Avfallspaketet syftar till att främja en mer cirkulär ekonomi. Ändringarna ska bidra till minskade avfallsmängder, ökad återanvändning av produkter och komponenter, ökad återvinning samt förbättrad avfallshantering. Av direktivet framgår att förebygga avfall är det effektivaste sättet att förbättra resurseffektiviteten och minska miljöpåverkan från avfall. Sveriges ekologiska fotavtryck, är cirka fyra gånger större än vad som anses vara långsiktigt hållbart. Sverige behöver öka takten i omställningen från en linjär till cirkulär ekonomi för att minska det ekologiska fotavtrycket. Även om mycket pågår så räcker det inte. Genom att arbeta med avfallsförebyggande åtgärder och säkerställa långsiktiga cirkulära materialflöden så tar vi tillvara resurserna i avfallet. Konstruktionsmaterial och metaller som idag byggs in i infrastruktur och byggnader är exempel på material som kommer finnas i samhället under relativt lång tid framöver och kan fungera som en form av förråd i samhället. Innan revideringen av avfallsdirektivet innehöll artikel 9 enbart krav på kommissionen att ta fram rapporter som vid behov skulle följas av förslag till åtgärder för att stödja förebyggandet av avfall. Artikeln om förebyggande av avfall är nu helt omskriven och innehåller ett stort antal punkter om åtgärder som ska främja, stödja, uppmuntra återanvändning av vissa produkter, inrikta förebyggande till produkter innehållande kritiska råvaror främja nätverk för återanvändning etc. Åtgärderna som medlemsstaterna gör ska redovisas i det avfallsförebyggande programmet. Definitionen på avfallsförebyggande åtgärder, enligt artikel 3 i direktivet, är åtgärder som vidas innan ett ämne, ett material eller en produkt blivit avfall och innebär en minskning av mängden avfall, inbegripet genom återanvändning av produkter eller förlängning av produkters livslängd.
NATURVÅRDSVERKET 8(11) Ändringarna ska bl.a. bidra till minskade avfallsmängder och en ökad återanvändning av produkter och komponenter. Åtgärderna under 9.1 är formulerade som att de ska främja, stödja uppmuntra, rikta in sig på, minska, identifiera, utveckla samt syftar till att förebygga avfall. Som en del av åtgärderna bör medlemsstaterna främja innovativa produktionsföretags- och konsumtionsmodeller som minskar förekomsten av farliga ämnen i material och produkter. Modellerna ska uppmuntra till ökad livslängd för produkter och främja återanvändning (däribland genom inrättande av och stöd till nätverk för återanvändning och reparation), pantsystem och system för återlämnande och återfyllnad, samt ge incitament till återtillverkning och renovering av produkter och i förekommande fall användning av dem för nya ändamål samt till delningsplattformar. Ekonomiska styrmedel kan bli aktuellt på sikt. Naturvårdsverkets plastarbete Lena Stig, Hållbarhetsenheten på Naturvårdsverket Vi har stora utmaningar med avseende på vår nuvarande produktion och konsumtion, som medför ett resursslöseri och bl. a nedskräpning. Idag saknas en infrastruktur för klimatsmart och cirkulär plastanvändning. Cirkeln behöver slutas vare sig det rör sig om plast eller andra resurser. Plast ska i framtiden produceras, användas och återanvändas i ett cirkulärt kretslopp som inte utgör en risk för hälsan eller miljön. På Naturvårdsverket vill vi att plast får ett värde så att det inte förbrukas i onödan eller hamnar i naturen. Naturvårdsverket arbetar på uppdrag av regeringen. Vi ska tillsammans med andra uppmuntra och samordna aktiviteter som gynnar hållbar plastanvändning. Arbetet baseras på kunskap och ska ge möjligheter för hållbar utveckling. Hållbar plastanvändning handlar om att sluta cirkeln inget avfall inget skräp inga mikroplaster: Hjulet ska snurra långsammare: använda produkter längre och ha en längre livslängd. Cirkeln ska bli mindre: minska konsumtion och minska onödig användning. Den ska bli renare: fri från oönskade ämnen. Cirklarna ska bli fler: på lokal nivå. Uttag av råvaror och andra resurser ska vara hållbara. Material ska inte tappa i värde. Inom IMPEL:s (det europeiska nätverket för miljömyndigheter) projekt Make it Work har en vägledning som främjar cirkulära innovationer tagits fram. Naturvårdsverket har varit med om att ta fram kapitel 6 om plast. Flera aktiviteter ingår i Naturvårdsverkets plastarbete. Beställargrupper för att efterfråga och specificera krav i upphandlingen är en aktuell insats. I
NATURVÅRDSVERKET 9(11) utvecklingsprojektet policylab identifieras utvecklingsbehov och förslag på lösningar testas i praktiken, t.ex. har det utförts ett policylab kring nedskräpning. Att främja hållbara innovationer är en del av arbetet, och nu pågår en innovationstävling om framtidens lösningar för nutrition och hälsa. En plastutmaning som leds av RE:Source. Naturvårdsverket har i uppdrag att under tre år fördela bidrag till åtgärder som förbättrar vattenmiljön. Utlysningen av bidrag till investeringar för att minska utsläpp av mikroplast och andra föroreningar via dagvatten är en del av uppdraget. Sista ansökning är den 13 maj. Även i år ger Naturvårdsverket bidrag till kommuner för strandstädning. Regeringsuppdraget om åtgärder för att begränsa spridningen av mikroplaster till miljön redovisas i maj: http://www.naturvardsverket.se/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i- Sverige/Regeringsuppdrag/Redovisade-2019/Atgarder-om-utslapp-avmikroplaster-till-vattenmiljo/ Håll Sverige Rent har fått ett bidrag för en kampanj om som nu pågår som rör plastbärkassar och där olika informationsinsatser testas för att utvärdera vad som fungerar bra och mindre bra. Efterfrågat är en sammanfattning av kunskapsläget gällande mikroplast för att klargöra de olika uppfattningarna som finns om källorna. Merparten av det skräp som flyter iland i Bohuslän kommer från andra länder. Bidrag finns att söka för berörda kommuner. Se ovan. Kunskapen om vad nedbrytbar/bionedbrytbar plast innebär behöver spridas. Även hur begreppet används borde ses över. Plastutredningen (SOU 2018:84) belyser frågan. Naturvårdsverkets nya lokaler Jannica Häggbom, Miljömålsenheten på Naturvårdsverket Naturvårdsverket har både i Stockholm och Östersund gått över till aktivitetsbaserade kontor. Målsättningen är att skapa effektivare arbetssätt där vi kan göra mer miljönytta. Ett miljöprogram har tagits fram för Naturvårdsverkets miljöval och miljökrav för färdigställande av kontoren (Stockholm och Östersund) och flytten. Miljöprogrammet är ett styrande dokument som även kan användas framöver i driftsfasen. Den övergripande målsättningen har varit att minska den negativa och öka den positiva miljöpåverkan. Viktiga aspekter har varit miljöval i lokaliseringen, tydliga och uppföljningsbara miljökrav i färdigställandet av lokalerna och vid flytt, vår miljöprofil och vad vi signalerar. De förväntade miljövinsterna är bl.a. att genom en stor variation av arbetsplatser som stödjer olika arbetssätt öka möjligheten till individanpassning, ökad trivsel och ökad effektivitet i verksamhetsutövningen. En mindre lokalyta ger vidare en lägre energianvändning. Ökad digital hantering innebär mindre pappersförbrukning och digitala möten minskad miljöpåverkan från resor. De nya lokalerna är BREEAM-certifierade, vilket påverkat valet av ljudmiljö, belysning, vattenanvändning och avfallshantering. Viktigt i valet av lokaler i Stockholm har varit att återanvända en befintlig byggnad på redan exploaterad
NATURVÅRDSVERKET 10(11) mark och att den de ska ligga nära allmänna kollektiva transportmedel, vara lätta att nå via gång- och cykelbanor samt uppmuntra till arbetspendling med cykel. För att främja återanvändningen har en hög andel av möblerna återanvänts eller sålts. Det har inte funnits några krav på att nya möbler eller inredning ska innehålla återanvänt eller återvunnit material. Delegationen för cirkulär ekonomi Ylva Norén, kanslichef Delegationen för cirkulär ekonomi Delegationens uppdrag utgår från ett regeringsuppdrag från Miljödepartementet i nära samverkan med Näringsdepartementet. Arbetet startade i december. Delegationen har haft ett möte i månaden sedan i december. Det finns en budget för år 2018-2020. Avrapportering ska ske en gång om året, och den sista redovisningen ska göras mars 2021. Regeringsförklaringen för 2019 ger delegationen ett stadigt mandat för arbetet. I uppdraget ingår att vara ett rådgivande organ för regeringen, och en samordnade kraft för omställningen till en cirkulär ekonomi. En omställning som kan bidra till de nationella miljömålen, stärka svensk konkurrenskraft och öka Sveriges bidrag till genomförandet av Agenda 2030. Tre prioriterade områden har valts: plast, offentlig upphandling och design för cirkularitet. Nu pågår bemanning av de tre referensgrupper som ska bildas för varje fördjupningsområde. Referensgrupperna ska ha ett brett perspektiv med medverkan från myndigheter, organisationer, företag, industri, universitet, forskning. De ska bidra till delegationens arbete med sin sakkunskap och erfarenhet, ge expertråd, hjälpa till ned avgränsningar och föreslå åtgärder. Intresset för att medverka i arbetet är stort. Den 14 juni är det kick-off för arbetet. Referensgrupperna kommer att träffas 2-3 gånger år. Ledamöterna i Avfallsrådet ombeds att via mejl lämna sina synpunkter på vilka som är de viktigaste frågorna för delegationen att arbeta med. Det har ännu inte skett någon avgränsning inom uppdraget gällande design för cirkulariet. RE:Source. Gunnar Fredriksson, projektledare Policyanalys, RE:Source Det finns 18 strategiska innovationsprogram, ett utav dem är RE:Source. Arbetet finansieras av Vinnova, Formas, Energimyndigheten och av områdets aktörer. Programkontoret finns på RISE. Programmet tar fram förslag som styrelsen och Energimyndigheten beslutar om. Verksamheten sker via utlysningar och strategiska projekt. En policy innebär ett ställningstagande innan ett styrmedel tas fram, och bör för att uppnå önskade mål innehålla en avsiktsförklaring och principiella riktlinjer
NATURVÅRDSVERKET 11(11) för att styra beslut och åtgärder. Problembeskrivningen och kunskapsunderlaget som ligger till grund för formuleringen av en policy är viktig. Samhällsekonomiska konsekvensanalyser behöver ingå i arbetet. Ett medskick till Avfallsrådet är att alla projekt är policyprojekt. Alla projekt leder till kunskap och något typ av styrmedel, regel eller åtgärd. RE:Source har identifierat sju frågor som är utgångspunkten för kunskapsinhämtningen och vilken policyutveckling som behövs. En av de identifierade frågorna är hur ska arbetet med förebyggande av avfall utvecklas och organiseras? Exempel på strategiska frågor i övrigt - Är det meningsfullt att skilja på förebyggande och resurseffektivitet/hållbar produktion och konsumtion? Det finns ett stort behov av att kunna avgränsa frågeställningen. Behövs en ny metod och systematik? Varför uppstår avfall? Idag är kunskapen liten om orsakerna. Vilka aktörer har möjlighet att påverka avfallsmängderna? Vilka åtgärder är möjliga och kostnadseffektiva? Ett aktuellt projekt rör kartläggning av vilka hinder avfallsproducenter upplever att det finns för att förebygga verksamhetsavfall, och att identifiera strategier för att överkomma dem. Ett annat pågående projekt handlar om utvärdering av goda exempel av förebyggande av avfall. Vad är vi ute efter? Vad vill vi åstadkomma? Det ska vara cirkulärt, men det är inte tydligt vad vinsterna är. Vi kan utöka avfallsområdet och vad som ingår, men vi måste vara tydliga med vad det innehåller och vilka avgränsningar vi gör. Är förebyggande en avfallsfråga eller materialfråga/fråga inom hållbar konsumtion och produktion? Kanske handlar det mer om marknaden? Gruppdiskussion Diskussion i tre grupper om avfallsförebyggande, med utgångspunkt från dagens presentationer och tidigare utskickade frågor till deltagarna. Mötet avslutas Uwe tackar Avfallsrådet för dagens möte och alla intressanta och initierade diskussioner. Påminner om att nästa rådsmöte är den 18 september.