http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se SVENSK STANDARD Fastställd 2005-03-24 Utgåva 1 Akustik Mätning av bullerexponering i arbetsmiljön Acoustics Measurement of exposure to noise in a working environment ICS 13.140 Språk: svenska Publicerad: maj 2005 Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited.

Sida 2 Innehåll Förord... 3 1 Omfattning... 4 2 Normativa hänvisningar... 4 3 Termer och definitioner samt symboler... 4 4 Mätning av buller i arbetsmiljön... 7 4.1 Allmänt... 7 4.2 Mätutrustning... 7 4.3 Mätningar... 8 4.4 Frekvensanalys... 11 4.5 Infraljud och ultraljud... 11 4.6 Speciella egenskaper hos bullret... 11 5 Mätosäkerhet... 12 6 Tillämpning av mätresultaten... 12 6.1 Allmänt... 12 6.2 Effekter på hörseln och skydd av hörseln... 12 7 Information som skall rapporteras... 13 Bilaga A (informativ) Exempel på beräkning av ekvivalent kontinuerlig A-vägd ljudtrycks - nivå med formeln (4) i 4.3.4... 15 Bilaga B (informativ) Mätosäkerhet hos bullermätningar... 16 B.1 Allmänt... 16 B.2 Bestämning av mätosäkerhet... 16 B.3 Exempel på osäkerhetsbestämning... 18 Bilaga C (informativ) Beskrivning av mätprocedur för bullerexponeringsmätning... 20 C.1 Val av representativ arbetsdag (4.3.1)... 20 C.2 Val av mätstorheter (4.3.1.1)... 20 C.3 Val av mättidsintervall (4.3.2.1)... 20 C.4 Val av mätpunkter och mikrofonplacering (4.3.3)... 21 C.5 Genomförande av mätning... 21 C.6 Rapportering... 21 Bilaga D (informativ) Exempel på blankett för mätrapport... 22 Bilaga E (informativ) Exempel på bullerexponering under en arbetsdag... 23 Bilaga F (informativ) Överensstämmelse mellan ISO 9612:1997 och... 25 Litteraturförteckning... 26 Sida Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av SIS, Swedish Standards Institute, telefon 08-555 520 00. Standarder kan beställas hos SIS Förlag AB som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Postadress: SIS Förlag AB, 118 80 STOCKHOLM Telefon: 08-555 523 10. Telefax: 08-555 523 11 E-post: sis.sales@sis.se. Internet: www.sis.se

Sida 3 Förord Enhetliga mätningar, analyser och utvärderingar av buller på arbetsplatsen är viktiga för att bedöma bullrets potentiella effekter på arbetstagarens hälsa och välbefinnande, säkerhet och arbetsprestation. SS 25400 har utarbetats med tanke på detta. Den bygger på standarderna SS-ISO 1999 och ISO 9612:1977 men har omarbetats för att bli enklare och mer lättanvänd och därmed kunna ge erfarenheter inför revideringen av ISO 9612. I jämförelse med ISO 9612:1997 Acoustics Guidelines for the measurement and assessment of exposure to noise in a working environment kan följande noteras: samtliga tillämpliga referenser har uppdaterats till nu gällande standarder nyskrivna avsnitt är 3 Definitioner, 5 Mätosäkerhet och bilagorna A, C, D och E. Avsnitt 4.3.5 har anpassats till krav i EU-direktiv. behållits ur ISO 9612 har 4.2 Mätutrustning, 4.3.1till 4.3.4 Mätningar, 4.4, 4,5 och 4,6 samt bilaga B Exempel på beräkning. Noggrannare information om skillnaderna mellan ISO 9612 och SS 25400 återfinns i Bilaga F. Bilagorna A F är endast för information. ISO 9612 håller för närvarande på att revideras. SS 25400 kommer att omprövas när revisionen av ISO 9612 är klar. Denna standard kan användas som ersättning för den upphävda SEN 59 01 11 Akustik Bedömning av risk för hörselskada vid bullerexponering Mätmetoder och riktvärden.

Sida 4 1 Omfattning Denna standard beskriver vilka typer av ljudtrycksnivåmätningar och vilka mätpositioner som skall utföras, vilken tidsmässig fördelning av mätningarna som skall iakttas samt vilka speciella egenskaper hos bullret som kan behöva beaktas. Syftet är att medge en bedömning av bullret i arbetsmiljön med hänsyn till dess olika effekter på arbetstagaren som resultat av en daglig bullerexponering. Denna standard kan användas av myndigheter ansvariga för bullertillsyn på arbetsplatser, av arbetsmiljöoch skyddsingenjörer m.fl. Mätningar enligt standarden kan även ligga till grund för beslut om hörselvårdsprogram och bullerbekämpningsåtgärder. Den varken specificerar eller rekommenderar acceptabla bullergränser. Denna standard anger inte statistiska metoder för att karakterisera gruppers bullerexponering. Användningen av mätresultaten beskrivs med avseende på bullers påverkan på hörsel, kommunikation och andra effekter orsakade av buller. Speciella krav beträffande beskrivning av infraljud och ultraljudsexponering ingår. Bilaga A ger exempel på beräkningar av ekvivalent A-vägd ljudtrycksnivå. Bilaga B behandlar bestämning av mätosäkerhet. Bilaga C beskriver en mätprocedur och i bilaga D redovisas ett exempel på blankett för mätrapport. I bilaga E visas exempel på olika typer av bullerexponering under en arbetsdag. 2 Normativa hänvisningar I standarden hänvisas till följande standarder, vilka innehåller krav som även utgör krav i denna standard. Vid tiden för fastställelse gällde de utgåvor som anges. Standarder revideras ibland och parter som gör upp avtal baserade på denna standard uppmanas att undersöka möjligheterna att tillämpa de senaste utgåvorna av nedan angivna standarder. IEC- och ISO-medlemmar tillhandahåller förteckningar över gällande internationella standarder. SS-EN 60942 (2003) SS-EN 61252 (2002) SS-EN 61260 (2002) SS-EN 61672-1 (2002) SS-ISO 7196 (1995) SS-EN ISO 11201 (1996) ISO Guide:1995 Akustik Ljudkalibratorer Akustik Specifikation för personburna bullermätare Akustik Filter för oktavband och delar av oktavband Elektroakustik Ljudnivåmätare Del 1: Specifikationer Akustik Frekvensvägning vid infraljudsmätningar Akustik Buller från maskiner och utrustning Mätning av ljudtrycksnivå vid operatörsplats Teknisk metod för frifältsförhållanden över en reflekterande yta (ISO 11 201:1995) Guide to expression of uncertainty in the measurements (GUM) 3 Termer och definitioner samt symboler Vid tillämpning av denna standard gäller följande definitioner. Definitionerna är kompatibla med dem som återfinns i Arbetsmiljöverkets föreskrift om buller. 3.1 ljudtrycksnivå, L p 10 gånger 10-logaritmen av kvoten mellan kvadraten på ljudtrycket och kvadraten på referensljudtrycket ANM. Ljudtrycksnivåerna uttrycks i decibel. Referensljudtrycket är 20 µpa (2 x 10-5 Pa). 3.2 A-vägd ljudtrycksnivå, L pa ljudtrycksnivå mätt med frekvensvägning A enligt SS-EN 61672-1

Sida 5 3.3 C-vägd ljudtrycksnivå, L pc ljudtrycksnivå mätt med frekvensvägning C enligt SS-EN 61672-1 3.4 C-vägt toppvärde för ljudtrycksnivån, L pcpeak högsta registrerade C-vägda ljudtrycksnivå under mätperioden vid användning av tidsvägning peak enligt SS-EN 61672-1 ANM. För begreppet "C-vägt toppvärde för ljudtrycksnivån" används även termen "impulsstoppvärde". 3.5 maximal A-vägd ljudtrycksnivå, L pafmax högsta registrerade A-vägda ljudtrycksnivå under mätperioden vid användning av tidsvägning F enligt SS-EN 61672-1 3.6 ekvivalent A-vägd ljudtrycksnivå, L paeq,t A-vägd ljudtrycksnivå för ett kontinuerligt konstant ljud som under ett givet tidsintervall T har samma kvadratiska medelvärde för ljudtrycket som det ljud som betraktas och som varierar med tiden ANM. Uttryckt i db. L paeq,t = 10 lg 2 T 1 p ( t) dt T 0 2 p 0 (1) 3.7 daglig bullerexponeringsnivå, L EX,8h ekvivalent A-vägd ljudtrycksnivå normaliserad till en nominell 8-timmars arbetsdag ANM. Uttryckt i db. L EX,8h = L paeqtm T + 10 lg T e 0 (2) där: T e = Daglig exponeringstid T 0 = 8 timmar 3.8 mittfrekvens, f m geometrisk medelfrekvens för oktav- och tersbandsfilter ANM. Uttryckt i Hz. f m = f 1 f 2 (3) där: f 1 = filtrets undre bandgräns f 2 = filtrets övre bandgräns

Sida 6 3.9 ljudtrycksnivå i oktavband, L p1/1 fm ljudtrycksnivå bestämd med oktavbandsfilter enligt SS-EN 61260 3.10 ljudtrycksnivå i tersband, L p1/3 fm ljudtrycksnivå bestämd med tersbandsfilter enligt SS-EN 61260 3.11 referenstidsintervall, T n tidsintervall som representerar en eller flera arbetsdagar ANM. Referenstiden är vanligen 8 timmar och referenstidsintervallet betecknas då T 0 3.12 mättidsintervall, T m tidsintervall för vilket den ekvivalenta A-vägda ljudtrycksnivån bestäms AMN. Mättidsintervallet kan vara en del av eller hela referenstidsintervallet. 3.13 deltidsintervall, T i tidsintervall under vilket bullerexponeringen är av samma typ ANM. T.ex. sammanhängande med olika aktiviteter på arbetsplatsen. Symbol Beskrivning Enhet f 1 filtrets undre bandgräns Hz f 2 filtrets övre bandgräns Hz f m mittfrekvens Hz L EX,8h daglig bullerexponeringsnivå, db L p ljudtrycksnivå db L p 1/1 fm ljudtrycksnivå i oktavband db L p 1/3 fm ljudtrycksnivå i tersband db L pa A-vägd ljudtrycksnivå db L paeq,t ekvivalent A-vägd ljudtrycksnivå över tiden T db L pafmax maximal A-vägd ljudtrycksnivå db L pc C-vägd ljudtrycksnivå db L pcpeak toppvärde för ljudtrycksnivån db p ljudtryck pascal p 0 referensljudtrycket är 2 x 10-5 Pa pascal T 0 8 timmar min T e daglig exponeringstid min T i deltidsintervall min T m mättidsintervall som är summan av deltidsintervall min T n referenstidsintervall min

Sida 7 4 Mätning av buller i arbetsmiljön 4.1 Allmänt Detta avsnitt beskriver förfarandet för att bestämma arbetstagarnas bullerexponering. Det innefattar bl.a. mätutrustning (4.2), mättid (4.3.2), mikrofonplacering och mätpunkter (4.3.3) samt bestämning av flera bullerstorheter, speciellt ekvivalent kontinuerlig A-vägd ljudtrycksnivå (4.3.4), daglig bullerexponeringsnivå (4.3.5). 4.2 Mätutrustning 4.2.1 Ljudnivåmätare Ljudnivåmätare skall minst uppfylla kraven för klass 2 - instrument enligt SS-EN 61672-1. Personburna bullerdosimetrar skall uppfylla kraven i SS-EN 61252. För att indikera om instrumentet har överstyrts av ljudtryckstoppar är instrument med inbyggd överstyrningsindikator att föredra. ANM. 1 För instrument av klass 2 anges i standarderna stora toleranser avseende instrumentens frekvenskarakteristik för frekvenser högre än 4000 Hz vilket kan medföra att dessa instrument inte korrekt registrerar ljud med höga frekvenser. Klass 2 - instrument är även mer känsliga för extrema temperaturer och hög luftfuktighet. ANM. 2 De flesta äldre instrument uppfyller endast kraven i SS-EN 60651 (1996) Akustik Ljudnivåmätare och SS-EN 60804 (2001) Elektroakustik Integrerade medelvärdesbildande ljudnivåmätare. Även sådana instrument kan dock användas för mätningar enligt denna standard. 4.2.2 Oktav- och tersbandsfilter Oktav- och tersbandsfilter skall uppfylla kraven enligt SS-EN 61260. 4.2.3 Filter och mikrofoner för infra- och ultraljudsmätningar Filter för infraljudsmätningar skall uppfylla kraven enligt SS-ISO 7196 alternativt SS-EN 61260 klass 2 för tersband ned till 1 Hz. Tersbandsfilter för ultraljudsmätningar skall uppfylla kraven enligt SS-EN 61260 klass 2 upp till minst mittfrekvensen 40 000 Hz. Smalbandsfilter skall i passbandet ha rak frekvensgång inom ± 1 db inom minst frekvensområdet 16 000 Hz till 40 000 Hz. Mikrofoner för infraljudsmätningar skall uppfylla kraven enligt SS-ISO 7196. Mikrofoner för ultraljudsmätningar skall ha rak frekvensgång inom ± 2 db upp till 40 000 Hz för fritt ljudinfall rakt framifrån. 4.2.4 Övrig mätutrustning Bandspelare eller annan utrustning som används för att lagra mätsignaler skall vara sådan att mätkedjan i sin helhet överensstämmer med specifikationerna för klass 2 - instrument enligt SS-EN 61672-1.

Sida 8 Kalibratorer som används för kalibrering och kontroll av ljudmätningsutrustningen skall överensstämma med klass 2 eller bättre enligt SS-EN 60942. 4.2.5 Kalibrering och kontroll Kalibrering av instrumenten så att de överensstämmer med SS-EN 61672-1 eller SS-EN 61252 skall genomföras regelbundet. Kalibratorer skall kalibreras 1 gång per år och instrumenten 1 gång vartannat år. En kontroll i fält skall göras av användaren åtminstone före och efter varje mätserie. Elektrisk kontroll av förstärkare, indikatorer m.m. skall göras liksom en akustisk kontroll av hela systemet inkluderande mikrofonen (t.ex. med en akustisk kalibrator). Så långt det är möjligt bör den akustiska kontrollen göras på mätplatsen. Om skillnaden mellan kalibrerad nivå före och efter mätning överstiger 0,5 db är mätningen ogiltig. 4.3 Mätningar 4.3.1 Allmänt Bullerexponering på arbetsplatsen innefattar buller som genereras där samt buller som kommer från andra källor i omgivningen. Mätningen skall utgöra en kvantitativ beskrivning av den karakteristiska bullerexponeringen på arbetsplatsen. Bullerexponeringen är karakteristisk om antalet gånger bullret uppträder, typen av buller och bullrets härstamning är typiska för arbetsplatsen i ett längre tidsperspektiv. För att fastställa detta kan lämplig information samlas in eller ett tillräckligt stort antal oberoende mätningar genomföras. 4.3.1.1 Mätstorheter Den grundläggande mätstorheten är den ekvivalenta A-vägda ljudtrycksnivån L paeqt,. För bedömning av hörselskaderisk skall även maximal momentan A-vägd ljudtrycksnivå L pafmax och C-vägt toppvärde L pcpeak mätas. ANM. 3 I vissa fall kan även oktav- och tersbandsnivåer för hörbart ljud, infraljud eller ultraljud behöva bestämmas. För bedömning av möjligheten till kommunikation kan talinterferensnivån (SIL), signalbrusförhållandet (S/N), taluppfattbarhetsindex (SII) eller något annat mått behövas. Vidare information se Bibliografin. 4.3.1.2 Ovidkommande buller Om vissa tidsperioder exkluderas från mätningen på grund av ovidkommande buller, exempelvis för bedömning med hänsyn till störning eller välbefinnande, skall detta framgå i mätrapporten. Det kan t.ex. vara: ljud som skapas vid den specifika arbetsplatsen när arbetstagaren som befinner sig där talar med andra personer, ljud bestående av kommunikationssignaler riktade till den specifika arbetsplatsen (t.ex. telefon, internkommunikationssystem). 4.3.2 Mättid 4.3.2.1 Val av mättidsintervall Mättidsintervallet T m skall väljas så att bullernivåns alla signifikanta variationer mäts och inkluderas. Dessutom skall valet av mättidsintervall vara sådant att mätresultatet är repeterbart. Under mättidsintervallet skall ljud som är karakteristiskt för den specifika arbetsplatsen förekomma (se 4.3.1). Två metoder kan användas för att erhålla karakteristisk bullerexponering: T m = T n : Om mättidsintervallet sträcker sig över hela referenstidsintervallet kan den totala bullerexponeringen för det aktuella arbetsskiftet bestämmas direkt.

Sida 9 T m < T n : Om mättidsintervallet är kortare än referenstidsintervallet kan det förra väljas utifrån erfarenhet så att mätningen representerar den karakteristiska bullerexponeringen. Ju mer komplex bullersituationen är desto längre behöver mättidsintervallet normalt vara. För vissa typer av arbeten krävs därför att mätningar görs under hela referenstidsintervallet för att en karakteristisk bullerexponering skall kunna erhållas. I vissa fall kan även krävas att mättidsintervallet omfattar flera dagar för att en verksamhets karakteristiska bullerexponering skall kunna fastställas. 4.3.2.2 Mätning under del av arbetsdag eller arbetsskift Om mätningen enbart sträcker sig över en kortare tid (T m < T n ) (stickprovsmätning) skall mättidsintervallet väljas så att den uppmätta bullerexponeringen är karakteristisk för arbetsplatsen och representativ för referenstidsintervallet. Det kan delas in i deltidsintervall T i inom vilka bullerexponeringen är av samma typ, t.ex. sammanhängande med olika aktiviteter på arbetsplatsen eller i dess omgivning. Genom förfrågningar alternativt insamlande av information beträffande de typiska bullerkällorna (t.ex. arbetsprocesser, maskiner, aktiviteter på arbetsplatsen och i dess omgivning) kan deras tidsandel av arbetsskiftet och deras bidrag till medelljudtrycksnivån för varje deltidsintervall bestämmas (se 4.3.4 och bilaga A). ANM. 4 En noggrann bestämning av tidsandelen är särskilt viktig för bullerkällor med höga bullernivåer eftersom dessa har stor inverkan på den totala bullerexponeringen. Identifiering av de bullerkällor eller arbetsmoment som ger de högsta momentana nivåerna är också viktig för att korrekt kunna bestämma maximal A-vägd ljudtrycksnivå och toppvärde för ljudtrycksnivån. Den valda mättiden skall anpassas till bullrets fluktuationer. Den skall vara tillräckligt lång för att den resulterande bullerexponeringsnivån skall vara representativ för arbetstagarens aktiviteter. Mättiden skall antingen vara en del av aktiviteten, aktivitetens hela längd eller flera upprepningar av aktiviteten beroende på vad som krävs för att stabilisera avläsningen av den ekvivalenta A-vägda ljudtrycksnivån inom 0,5 db. Minsta mättid skall vara 15 s. Om bullret uppvisar en tydlig periodicitet skall mättiden omfatta minst en cykel annars skall flera kompletta cykler ingå. 4.3.3 Mätpunkter och mikrofonplacering Beroende på den aktuella situationen kan mätningen utföras i fasta mätpunkter eller på arbetstagarna under arbetet. För hög noggrannhet kan metoden med mikrofonen placerad på arbetstagaren vara att föredra. Om bullerexponeringen bestäms för en väl definierad arbetsplats skall mätning utföras på denna plats. Om arbetstagaren växlar mellan flera arbetsplatser kan den ekvivalenta A-vägda ljudtrycksnivån bestämmas antingen separat för varje arbetsplats eller för den person som utför arbete vid dessa. För att medge bestämning av arbetstagarens totala exponering under arbetsdagen eller arbetsskiftet behöver även tiden vid varje arbetsplats registreras. Mikrofonplacering i en punkt eller punkter där den exponerade normalt har sitt huvud är att föredra. I fall när arbetstagaren måste befinna sig på arbetsplatsen skall mikrofonen, när det är praktiskt möjligt, placeras mellan 0,10 m och 0,30 m från hörselgångens mynning för det öra där den högsta ekvivalenta A-vägda ljudtrycksnivån förekommer. Om huvudets läge vid en arbetsplats inte är väl definierat skall följande mikrofonhöjder användas (se SS-EN ISO 11201): för stående personer för sittande personer 1,55 m ± 0,075 m över det plan personen står på 0,91 m ± 0,05 m över sittplanets centrum med sitsen inställd på eller så nära som möjligt den horisontella och vertikala inställningens mittposition. Mikrofonen hos personburna ljudexponeringsmätare skall monteras på hjälm, axel eller krage på ett avstånd av 0,1 m till 0,3 m från hörselgångens mynning.

Sida 10 ANM. 5 För att fästa mikrofonen kan en hjälm eller ram användas. ANM. 6 Vid mätning med personburen ljudexponeringsmätare och i övrigt när mikrofonen måste placeras mycket nära en persons kropp påverkas mätresultatet av skärmverkan hos personens kropp och ljudreflexioner från denna. Detta gäller speciellt för högfrekvent buller och små ljudkällor på litet avstånd från örat. Denna inverkan kan minskas om mikrofonen inte placeras direkt mot kroppen utan på minst 4 cm avstånd. Om möjligt bör en mikrofonplacering på axeln eller kragen användas. ANM. 7 Även om arbetstagaren har en fast arbetsplats vid en maskin kan mätning med fast mikrofon ge en över- eller underskattning av den verkliga exponeringen i fall där arbetstagaren rör sig relativt maskinen. Mätning med personburen ljudexponeringsmätare kan då vara att föredra. Om mätutrustningen eller delar av den bärs av arbetstagaren skall försiktighet iakttas så att inte dennes prestation påverkas eller så att inte säkerhetsrisker uppstår. Försiktighet bör också iakttas för att undvika oriktig användning av instrumentet under mätningen. Mikrofonen bör placeras och fästas så att kontakt med andra objekt under mätningen undviks. Mikrofonen skall vara riktad enligt tillverkarens instruktioner, om möjligt i synriktningen för den person som befinner sig på arbetsplatsen. Om arbetstagaren befinner sig mycket nära bullerkällan skall mikrofonens placering och riktning anges noggrant i mätrapporten. ANM. 8 Nära ljudkällan kan även små förändringar av mikrofonens läge resultera i signifikanta variationer hos ljudtrycksnivån. Om toner är klart hörbara på arbetsplatsen kan stående vågor uppträda. För att bestämma ljudtrycksnivåns lokala variation bör mikrofonen förflyttas över ett område på 0.10 m till 0,50 m. De observerade variationerna hos ljudtrycksnivån behandlas som tidsvarierande nivåer och medelvärdesbildas i enlighet med detta (se 4.3.4). ANM. 9 Särskilda mätningar krävs för att bestämma bullerexponeringen under hörtelefoner (t.ex. för sekreterare, telefonister, piloter, flygledare) eller under hjälmar (t.ex. flyg- och motorcykelhjälmar). Dessa mätmetoder beskrivs inte i denna standard men finns beskrivna i SS-EN ISO 11904-1 och SS-EN ISO 11904-2. För att minska mätinsatsen i områden med många arbetsplatser kan följande procedur användas: Zoner med arbetsplatser med likartad ljudexponering definieras och mätning utförs i ett urval av typiska arbetsplatser. Medelvärdet av mätresultaten vid dessa platser antas som representativt för alla arbetsplatser i denna zon. En sådan gruppering är bara tillåten om nivåerna L paeq,t som bestämts på olika platser inte skiljer sig med mer än 5 db. Om det är tveksamt huruvida aktuella gränsvärden uppfylls skall dessutom kontroll göras vid de enskilda arbetsplatserna. För vissa arbetsområden kan det vara lämpligare att definiera zoner i termer av samma nivåer L paeq,t. Arbetsplatser med likartad exponering kan vara: arbetsplatser med arbetstagare som utför samma arbetsuppgifter arbetsplatser där bullerexponeringen i huvudsak bestäms av bullerkällor på stort avstånd från arbetsplatsen (t.ex. mer än 5 m till 20 m i en fabrikshall) ANM. 10 På ett avstånd från bullerkällan (omkring 5 m till 20 m) avtar nivån med omkring 2 db till 4 db per avståndsfördubbling från ljudkällan i normala fabrikshallar med liten ljudabsorption. I fabrikshallar med hög ljudabsorption avtar nivån per avståndsfördubbling med 4 db till 6 db. 4.3.4 Bestämning av ekvivalent A-vägd ljudtrycksnivå Den mätmetod som rekommenderas är användande av integrerande ljudnivåmätare för att mäta ekvivalent A-vägd ljudtrycksnivå L paeq,t under det givna tidsintervallet T. Om mättidsintervallet T m delas in i n stycken mindre intervall T i, beräknas den ekvivalenta A-vägda ljudtrycksnivån med hjälp av följande formel:

Sida 11 L paeq, T m n 1 LpAeq, T = i /10 1 / Tm 10 lg T T i 10 (4) i = 1 där L paeq,ti är den ekvivalenta A-vägda ljudtrycksnivån under tidsintervallet T i T m är lika med i = n T i 1 n det totala antalet deltidsintervall 4.3.5 Omräkning till daglig bullerexponeringsnivå Omräkningen från uppmätt L paeqtm till daglig bullerqxponeringsnivå sker med formel (2). Om L paeqtm bestämts enligt ekvation (4) krävs att varje T i står i samma proportion till den dagliga exponeringstiden T e för hela händelsen med ekvivalentnivå L paeqtm. För att kunna jämföra bullerexponeringar från arbetsdagar med olika längd kan kortare och längre daglig bullerexponering räknas om till en 8-timmars arbetsdag. Den omräknade dagliga bullerexponeringsnivån L EX,8h erhålls ur formeln (2). Om arbetsdagen är 8 timmar är L EX,8h = L paeq,8. 4.4 Frekvensanalys Om information om bullrets frekvensspektrum på operatörsplats behövs t.ex. för att bedöma lågfrekvensbuller, planera bullerskärmar eller ljudabsorption kan en frekvensanalys genomföras med användning av oktaveller tersbandsfilter (se 4.2.2). Beroende på syftet med frekvensanalysen skall lämplig mättid väljas, t.ex. det tidsintervall under vilket det högsta värdet på L paeq,t förekommer, tidsintervall för speciella driftsfall eller tidsintervall inom vilka bullret innehåller tydliga (framträdande) toner. För att förhindra felaktiga resultat i samband med frekvensanalys rekommenderas medelvärdesbildning över ett antal upprepade oberoende mätningar. 4.5 Infraljud och ultraljud Om infraljud (frekvenser under 20 Hz) utgör en väsentlig del av bullermiljön på operatörsplatsen rekommenderas att kompletterande mätningar genomförs med tersbandsfilter eller bandpassfilter med egenskaper specificerade enligt SS ISO 7196. Om ultraljud (frekvenser över 16 khz) eller högfrekvent hörbart ljud utgör en väsentlig del av bullret på operatörsplats skall mätningar utföras med tersbandsfilter eller smalbandsfilter med mittfrekvenser som täcker det aktuella frekvensområdet och som minst mittfrekvenserna från 16 000 Hz till 40 000 Hz (4.2.3). Ljudnivåmätaren som används skall vara ett klass 1 - instrument enligt SS-EN 61672-1 och ha en rak frekvensrespons inom valt frekvensintervall. Mättidsintervallen skall väljas så att resultatet är representativt för medelexponeringen på lång sikt. För mätning av infraljud eller ultraljud behövs speciella mikrofoner. 4.6 Speciella egenskaper hos bullret När det är tillämpligt skall speciella egenskaper hos bullret som inte kan härledas ur ovanstående mätningar beskrivas i mätrapporten och stödjas eller kompletteras med resultat från tilläggsmätningar, t.ex. oscillogram, percentilnivåer, nivåregistreringar, varaktighet hos bullerstötar, skarphet m.m.