Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-10-09 Dnr: 140072/10 1(1) Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 14/14 - Redovisning av hur riktlinjer för landstingets arbete med organdonationer ska verkställas Förslag till beslut Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisningen av utredningsuppdrag 14/14 Redovisning av hur riktlinjerna för landstingets arbete med organdonationer ska verkställas. Bakgrund Människors möjlighet och vilja att hjälpa andra genom att ge organ för transplantation är en grundförutsättning för en fungerande transplantationsverksamhet. Det är därför nödvändigt att organdonationer och transplantationer sker i former som är förenliga med enskilda personers egna önskemål och vilja och på ett sätt som bidrar till att bevara och befästa förtroendet för sjukvården. I landstinget finns en välfungerande verksamhet avseende organdonationer och transplantationer. För att utveckla samarbetsformer kring området organdonationer och transplantationer har både lokalt och regionalt nätverk bildats. Det lokala nätverket består av donationsansvariga läkare och sjuksköterskor på våra tre sjukhus. Syftet med nätverken är att bevaka utvecklingen inom området, identifiera utbildnings- och informationsbehov till allmänheten och till anhöriga samt vårdpersonal. Nationellt pågår en utredning som syftar till att säkerställa en fortsatt välfungerande donationsverksamhet i Sverige som skall slutredovisas i början av 2015. Gunnita Augustsson Utredare Telefon 0480-848 54 gunnita.augustsson@ltkalmar.se Christina Edward Planeringschef Bilaga Redovisning av hur riktlinjer för landstingets arbete med organdonationer ska verkställas 14/14 Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon 0480-810 00 vx Organisationsnr 232100-0073 Bankgiro 833-3007
Planeringsenheten Regionsjukvården SLUTREDOVISNING Dnr: 140072/10 1(7) Till Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 14/14 - Redovisning av hur riktlinjer för landstingets arbete med organdonationer ska verkställas Bakgrund Andelen patienter som väntar på transplantation som livräddande åtgärd eller för att minska lidandet, är lika stort i Landstinget i Kalmar som i övriga riket. I landstingsplanen för 2015-2017 föreslås att en utredning genomförs över hur riktlinjerna för organdonationer i Landstinget i Kalmar län skall verkställas. Mål Målet är att höja kunskapsnivån, förändra attityder till donationer, på sikt identifiera flera potentiella donatorer samt att höja kompetensen vid kontakt med anhöriga och transplantationstema på ett etiskt och patientsäkert sätt. Donation och transplantation av organ Transplantation är sedan läge en etablerad behandlingsform inom hälso- och sjukvården. Genom transplantation av organ, donerade av en levande eller avliden givare, kan många människor få ett förlängt liv och en bättre livskvalitet. Människors möjlighet och vilja att hjälpa andra genom att ge organ för transplantation är en grundförutsättning för en fungerande transplantationsverksamhet. Det är därför nödvändigt att organdonationer och transplantationer sker i former som är förenliga med enskilda personers egna önskemål och vilja och på ett sätt som bidrar till att bevara och befästa förtroendet för sjukvården. I Lagen (1995:831) om transplantation m m finns bestämmelser om när och under vilka förutsättningar ingrepp på levande eller avlidna donatorer får göras för att ta till vara organ eller annat biologiskt material för behandling av sjukdom eller kroppsskada hos annan människa. Enligt denna lag får organ tas från en levande givare om denne samtyckt till ingreppet. Från en avliden människa får organ avsett för transplantation tas om den avlidna personen har medgett detta eller om det på något annat sätt kan utredas att åtgärden står i överensstämmelse med den avlidnes inställning. Om den avlidnes inställning inte är känd eller inte kan tolkas, får organ omhändertas för transplantation enligt ett förmodat samtycke om inte någon som stått den avlidne nära motsätter sig detta. Om det finns personer som stått den avlidne nära får ingreppet inte ske förrän någon av dessa underrättats om det tilltänkta ingreppet och om rätten att förbjuda det. Bestämmelsen innebär att Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon 0480-810 00 vx Organisationsnr 232100-0073 Bankgiro 833-3007
2(7) om de som stått den avlidne nära inte kan nås inom den tid som står till buds, får donationen inte genomföras. I lagen (1987:269) om kriterier för bestämmande av människans död anges att den människa är död när hjärnans samtliga funktioner totalt och oåterkalleligen har fallit bort. När det har fastställts att döden har inträtt får medicinska insatser fortsätta, om det behövs för att bevara organ eller annan biologisk materia i avvaktan på transplantationsingreppet. Insatsen får inte pågå mera än 24 timmar, om det inte finns synnerliga skäl. Med modern intensivvård är det möjligt att hålla igång andning och hjärtverksamhet. Hjärtat fortsätter att slå om blodet syresätts med hjälp av respirator. Därmed kan cirkulationen i organen upprätthållas och organen fortsätter att vara livskraftiga till dess de kan tas tillvara. I Sverige tas organ endast från personer som avlidit under respiratorbehandling. Under de 24 timmar som de fortsatta insatserna får pågå skall patientens inställning till organdonation utredas, samtal med de närstående äga rum och det eventuella donationsingreppet förberedas och planeras gemensamt med den aktuella transplantationsenheten. Donatonsverksamhet innebär den del av vårdkedjan som inträffa före ingreppet att ta tillvara organ vid en vårdinrättning där donatorn vårdas. Transplantationsverksamhet avser såväl ingreppet för tillvaratagande som transplantation av organ. Ansvar Vårdgivare, Socialstyrelsen och Donationsrådet Vårdgivarna har en nyckelroll i att tillskapa en väl fungerande donations- och transplantationsverksamhet. Möjliga donatorer identifieras vid ett 80-tal intensivvårdsavdelningar i Sverige. Transplantationer utförs vid transplatationscentrum vid Sahlgrenska universitets-sjukhuset i Göteborg, transplantationskirurgiska kliniken vid Akademiska sjukhuset ti Uppsala, transplantationskirurgiska kliniken vid Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm, thoraxkirurgiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus i Malmö. Hela kedjan från donation till transplantation innebär att flera vårdgivare är inblandade. Detta ställer stora krav på samordning av de medicinska insatserna, transport av transplantationsteam och tillvaratagande av organ och förberedelse av mottagare etc. Nationellt Regeringen beslutade i februari 2013 i kommittédirektiv 1 om en översyn av donations- och transplantationsfrågor (dir. 2013:25). En särskild utredare har fått i uppdrag att göra en översyn - Utredning om donations- och transplantationsfrågor, (S 2013: 04). Utredningen ska slutredovisas i mitten av januari 2015. Syftet är att säkerställa en fortsatt välfungerande donations- och transplantationsverksamhet i Sverige samt möjliggöra ett ökat antal donatorer och tillgängliga organ. De områden som omfattas av översynen är information till allmänheten samt dess möjlighet att ta ställning till donation 1 Kommittédirektiv - Utredning av donations- och transplantationsfrågor (dir. 2013:25)
3(7) vårdgivarnas organisation och arbetssätt och deras betydelse för donations- och transplantationsverksamheten förutsättningarna att bedriva donationsfrämjande insatser i vården uppgiftsutbytet med Scandiatransplant. Utredningens huvuduppgift är att säkerställa en fortsatt väl fungerande donationsoch transplantationsverksamhet i Sverige samt möjliggöra ett ökat antal donatorer och tillgängliga organ. I detta ligger bl.a. att analysera följande frågor: Hur ska människor kunna göra sin vilja att donera organ, eller att inte donera, känd för vårdgivare, anhöriga och andra? Behövs det även i framtiden ett register där man kan anmäla om man vill vara organdonator, eller om man inte vill vara det? Behöver informationen till allmänheten om organdonationer och transplantationer förbättras och vem ska ansvara för sådan information? Behöver vårdens organisation förändras för att en fortsatt säker och effektiv transplantationsverksamhet ska kunna säkerställas? Har sjukvården det kunskapsstöd som behövs eller behöver det förstärkas? I vilken utsträckning ska det vara tillåtet att hålla en avliden människas hjärtverksamhet och andning igång för att hans eller hennes vilja att donera sina organ ska kunna tillgodoses och en annan människa få fortsatt liv? Är regelverken ändamålsenliga och tidsenliga, t.ex. när det gäller det utbyte av uppgifter om donatorer mellan vårdgivare och samarbetsorganisationer i Sverige och andra länder, som krävs för en hög patientsäkerhet? Regionalt Regionsjukvårdsledningen i sydöstra sjukvårdsregionen har gett ett uppdrag, till den regionalt donationsansvariga läkaren (RDAL), att samordna ett nätverk av donationsansvariga läkare (DAL) och donationsansvariga sjuksköterskor (DAS) i regionen. Nätverket skall resultera i ett stärkt samarbete i regionen där målsättningen är att öka antalet organdonationer inom sydöstra sjukvårdsregionen. Ett deltidsuppdrag som Regionalt donationsansvarig sjuksköterska (RDAS) finns också. Uppdraget är för närvarande vakant. I Landstinget i Östergötland finns tre akutsjukhus, varav ett saknar intensivvårdsavdelning (en förutsättning för organdonation) - Lasarettet i Motala. Det finns fyra DAL:ar och fyra DAS:ar samt en kurator med specialintresse för området. På Universitetssjukhuset i Linköping finns en hornhinnebank som tar emot preparaten.
4(7) Inom Jönköpings läns landsting finns tre sjukhus med intensivvård; Ryhov (Jönköping), Värnamo och Eksjö. Alla har DAL och DAS - Ryhovs sjukhus har två DAL:ar och tre DAS:ar. Det är endast på Ryhovs sjukhus som tillvaratagande av vävnad (hornhinnor) äger rum. I Landstinget i Kalmar län finns tre sjukhus: Kalmar, Västervik och Oskarshamn (saknar IVA). Alla sjukhusen har DAL och DAS. Inget av sjukhusen i Landstinget i Kalmar län arbetar med vävnadsdonation. Sammantaget utgör ovannämnda grupp av donationsansvariga ett regionalt nätverk om totalt 24 personer (11 DAL:ar och 13 DAS:ar). Därutöver finns kontaktsköterskor och kuratorer inom Landstinget i Östergötland. 2 Lokalt - Landstinget i Kalmar län Granskningsrapport av hur landstinget arbetar med frågan om organdonation 3 Landstingets revisorer har i granskningsrapport från 2003, Dnr 0300928, avseende hur landstinget arbetar med organdonationer konstaterat att landstinget arbetar på ett seriöst sätt med frågan om organdonationer och att på länets sjukhus fanns donationssamordnare utsedda. Att på alla tre sjukhusen fanns beredskap att ta hand om organdonatorer när beslut om donation väl är fattat. Det finns särskilda donationspärmar med klara rutiner och handlingsplaner som kontinuerligt hålls uppdaterade med hjälp av bl a Sahlgrenska Universitetssjukhuset. På länets sjukhus försöker man se till att minst någon läkare eller sjuksköterska från intensiven eller anestesi har genomgått EDHEP (European donor Hospital Education Programme), ett utbildningsprogram för läkare och sjuksköterskor som möter och tar hand om sörjande anhöriga. En slutsats som revisorerna drar är att det framledes är viktigt att det finns resurser till information och kompetensutveckling av främst sjukvårdspersonal inom IVA, kirurgi-, medicin- och akutklinikerna så att man inte försummar möjliga organdonatorer. Det är viktigt att det finns både tid och medel så att sjukvårdspersonalen ges möjlighet att lära sig om människors krisreaktioner och uppöva förmågan att förstå och på ett värdigt sätt bemöta dem. Landstingets tre sjukhus I landstinget i Kalmar län finns tre sjukhus: Kalmar, Västervik och Oskarshamn. Sjukhuset i Oskarshamn har medicin-iva men inte intensivvårdsavdelning där man t ex kan ta emot trafikolyckor. Samtliga tre sjukhus har utsedda DAL och DAS. Inget av de tre sjukhusen arbetar i dag med vävnadsdonationer. För uppdraget som DAL och DAS finns inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen framtaget en uppdragsbeskrivning. 2 Kristina Rutberg-Söderlind, RDAL, Linnköping 3 Granskningsrapport från 2003 över hur landstinget arbetar med organdonationer, Landstingets revisorer, Landstinget i Kalmar län. Dnr 0300928
5(7) Riktlinjer för organdonationer Landstinget i Kalmar län Sjukhusledningen vid länssjukhuset i Kalmar har fastställt en Policy för rådrum i samband med tänkbar organdonation 2010-02-04. Landstinget i Kalmar län har sin verksamhet avseende organdonationer i första hand knuten till transplantationsenheten vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och man följer de riktlinjer för organdonationer som Sahlgrenska universitetssjukhuset tagit fram. Riktlinjerna finns att tillgå via landstingets intranät. Uppdragsbeskrivning för donationsansvarig läkare/sjuksköterska i Landstinget i Kalmar län Uppdraget för donationsansvarig läkare och donationsansvarig sjuksköterska är att finna former som främjar tillgången på organ och vävnader för transplantation, samt att medverka till kvalitetssäkring. Uppdragstagaren skall verka för det övergripande målet - att förbättra donationsfrekvensen i Kalmar län. Uppdraget är anpassat till lokala rutiner i Landstinget i Kalmar län samt till respektive sjukhus uppdaterade lokala rutiner. Donationsansvarig läkare och donationsansvarig sjuksköterska ska tillsammans ansvara för att aktivt arbeta för att identifiera donatorer. skapa rutiner för organ- och vävnadsdonation, t.ex. genom att upprätta handlingsplaner för donationsverksamheten höja kunskapsnivån genom att utbilda och informera om organ- och vävnadsdonation inom sjukhuset, så att denna verksamhet ingår som en naturlig del av den övriga hälso- och sjukvården, fortlöpande registrera samtliga dödsfall inom intensivvården, före-trädesvis till Svenskt intensivvårdsregister, SIR. Vid sjukhuset i Oskarshamn registreras detta i särskild ordning. fortlöpande samarbeta med Donationsrådet i syfte att förbättra och utveckla verksamheten kring organ- och vävnadsdonation, kontinuerligt uppdatera information från Transplantationscentrum. ingå i nätverket för donationsansvariga i sydöstra sjukvårdsregionen. delta i relevanta utbildningar för DAL och DAS uppsägningstid från uppdraget är 3 månader och rutiner för överlämning skall finnas. Uppföljning sker genom årlig rapport av utförda aktiviteter till sjukhusledningen samt till RDAL (Regionalt ansvarig donationsansvarig läkare). Rapporten ska innehålla uppgift om vilka aktiviteter som vidtagits under året samt redovisning av: Identifierade brister i organisationen som hotar donationsverksamheten och rapportera vidare till sjukhusledning. Missar vi någon möjlig organdonator? Med möjlig donator menas invasiv ventilatorbehandlad intensivvårdspatient med diagnostiserad totalhjärninfarkt och utan exklusionskriterier. (SIR 2007-03-15). Målsättning: inga möjliga donatorer ska missas.
6(7) Statistik Antalet donatorer per år i Kalmar län och i hela riket enligt statistik från Transplantationsenheten Göteborg 4 : Årtal Landstinget i Kalmar län Riket Procent Landstinget i Kalmar Befolkning /Riket 2005 4 128 3% 2006 0 137 0% 2007 0 133 0% 2008 0 152 0% 2009 1 128 1% 2010 3 118 3% 2011 3 143 2% 2,4% 2012 1 141 1% 2,3% 2013 0 151 0 2,4% Befolkningen i Landstinget i Kalmar län utgör i snitt 2,5 % av rikets totala befolkning. En jämförelse mellan antalet organdonationer i Landstinget i Kalmar län och hela riket visar att landstinget följer detta relativt väl även om det vissa år inte förkommit någon organdonation. Antal patienter som finns på väntelista för organtransplantation vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, från de tre sjukhusen i Landstinget i Kalmar län var vid frågetillfället 15 patienter. Patienterna på väntelistan väntar på organ från avliden donator. 5 Njurtransplantation Levertransplantation 14 st 1 st Thoraxorgan (hjärta, lunga) 0 st Transplantationsenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset, uppgifterna lämnade 27 augusti 2014 Nätverk Under våren 2014 har utsetts en DAL och en DAS på de tre sjukhusen i Landstinget i Kalmar län, totalt 6 personer. I dagsläget finns inte något nätverk för dessa inom landstinget. Under utredningens gång har DAL och DAS bildat ett nätverk som har kontakt med varandra via e-post i en mailgrupp. Vid donation kommer man att informera varandra via e-post. Behovet av att fysiskt träffas uppges vara litet men om behov finns kommer träffar att anordnas. 4 Transplantationsenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg 5 Transplantationsenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg
7(7) Utbildning Inom utbildningsområdet håller sig DAL och DAS uppdaterade och söker och går de vidareutbildningar som anordnas nationellt och av transplantationsenheterna i landet. Representanter från Sahlgrenska universitetssjukhuset kommer ut till sjukhusen vid behov av utbildning. Dock behöver all personal på de kliniker inom sjukhusen som är berörda av donationsverksamhet få information och övergripande utbildning inom området. Sammanfattning Föreliggande utredningen syftar till att utreda hur man inom Landstinget i Kalmar län ska höja kunskapsnivån, förändra attityder till donationer, på sikt identifiera flera potentiella donatorer samt att höja kompetensen vid kontakt med anhöriga och transplantationstema på ett etiskt och patientsäkert sätt. Utredningen visar att donationsverksamheten i Landstinget i Kalmar län fungerar väl. Nationellt pågår en utredningen om donations- och transplantationsfrågor som syftar till att säkerställa en fortsatt välfungerande donations- och transplantationsverksamhet i landet samt att möjliggöra ett ökat antal donatorer och tillgängliga organ. Inom Landstinget i Kalmar län har framtagits en uppdragsbeskrivning för donationsansvarig läkare och sjuksköterskor. Gunnita Augustsson Utredare Christina Edward Planeringschef