Årsredovisning Länsförsäkringar Skaraborg

2011 Årsredovisning Länsförsäkringar Skaraborg

INNEHÅLL Korta fakta om Länsförsäkringar Skaraborg 1 Vd-kommentar 2 Samverkan 4 Förvaltningsberättelse 7 - Väsentliga händelser under året 8 - Marknadsutveckling 8 - Resultat och ekonomisk ställning 9 - Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer 11 - Information om icke - finansiella resultatindikationer 11 - Förslag till resultatdisposition 13 - Femårsöversikt 15 Resultaträkning 16 Resultatanalys för skadeförsäkringsrörelse 17 Noter till resultatanalys för försäkringsrörelse 17 Balansräkning 18 Rapport över förändringar i eget kapital 20 Kassaflödesanalys 21 Noter till de finansiella rapporterna 22 Revisionsberättelse 53 Miljöredovisning 55 Hur framförs kundsynpunkter 56 Styrelse och revisorer 57 Företagsledning och valberedning 58 Fullmäktige 59 Bolagsstyrningsrapport 60 Styrelsens rapport och intern kontroll 62 Liten ordlista 64

Korta fakta om året som gått: Länsförsäkringar Skaraborg Koncernen Länsförsäkringar Skaraborgs koncern redovisar ett totalt resultat inklusive fastighetsbolaget Länsförsäkringar Skaraborg Loke 6 AB på 4,6 Mkr. Konsolideringsgraden är 113 procent. Skuldtäckningen liksom kassaflödet är betryggande. Moderbolaget Länsförsäkringar Skaraborg redovisar ett resultat inklusive negativ finansavkastning på 0,9 Mkr. Det operativa rörelseresultatet är 100 Mkr, ett av bolagets bästa någonsin. Omkostnaderna per anställd har minskat och driftskostnadsprocenten är fortsatt låg. På bolagsövergripande nivå kan även konstateras följande: Den totala tillväxten i affärsvolym i sakförsäkring har ökat med 5 procent och livförsäkring med 3 procent. Bankvolymerna har ökat med 21 procent. Bolaget har ökat antalet kunder till totalt 112 303 stycken. Antalet Guldkunder/Förmånskunder har ökat med 1 329 till totalt 8 126 stycken. Flera nya säljkanaler fortsatte utvecklas starkt under året, främst internet. Totala skadeutfallet blev lågt, trots inledande hårt vinterväder. Finansresultatet är negativt med 5,6 procent. Förvaltningen har omstrukturerats till färre och enklare produkter med lägre risk. Bolaget har uppfyllt alla granskningar och certifieringsrevision avseende kvalitet och miljö med noll avvikelser mot standarden. Bolaget har förberett sig väl för Solvens II-inträdet 2014. Bolaget har 141 anställda. Total sjukfrånvaro är låga 2,65 procent, långt under branschsnittet. Sakaffär 93 832 kunder gav oss sitt förtroende. Affärsvolymen inklusive gemensam sakaffär ökade och uppgick till 655 Mkr. Totalkostnadsprocenten blev 86 procent, varav skadeprocenten är 67 och driftskostnadsprocenten 19. Livaffär 35 061 kunder sparade långsiktigt hos oss genom Länsförsäkringar Liv. Konsolideringen är 109 procent. Den genomsnittliga återbäringsräntan har varit 4 procent. Premieinkomsten i livaffären ökade till 231 Mkr. Bankaffär 28 117 bankkunder finns hos Länsförsäkringar Skaraborg. Affärsvolymen närmar sig sex miljarder och ligger före långsiktig plan. Den starka tillväxten kombinerat med väl avvägd affärsmarginal, effektiva processer och låga kreditförluster gör att det lokala bankresultatet blir positivt på sista raden. Länsförsäkringar Fastighetsförmedling Länsförsäkringar Fastighetsförmedling är nu tredje största fastighetsförmedlingskedja i landet och den mest snabbväxande. I Skaraborg har nya franchisetagare och bobutiker etablerats i våra lokaler i Mariestad och Vara. Efter årsskiftet etableras även franchisetagare och bobutik i Lidköping. Därmed är vi heltäckande i Skaraborg. Marknadsandelen i Skaraborg är 7,5 procent. På de etablerade orterna är denna marknadsandel mer än dubbelt så hög. En framgångsfaktor som utvecklats väl i Skaraborg är att få kunderna att köpa bank och försäkring av Länsförsäkringar i samband med bostadsbytet. NYCKELTAL i koncernen 2011 2010 Resultat före återbäring, bokslutsdispositioner 2 27 och skatt, Mkr Totalavkastning kapitalförvaltning i % -6 4 Återbäring, Mkr - - Balansomslutning 1 728 1 754 Konsolidering i procent 113 118 Antal anställda 141 140 Antal kunder totalt 112 303 111 472 Bank Inlåning, Mkr 2 031 1 586 Utlåning, Mkr 3 896 3 295 Fond marknadsvärde, Mkr 201 231 Antal kunder 28 117 26 665 Livförsäkring Premieinkomst, Mkr 231 225 Totalt försäkringskapital, Mkr 4 027 4 052 Antal kunder 35 061 34 310 Sakförsäkring Premieinkomst brutto, Mkr 594 565 Tekniskt resultat 94 7 Rörelsemarginal 18 1 Rörelsemarginal 3 års snitt 9 6 Totalkostnadsprocent f.e.r 86 103 Antal kunder 93 832 93 691 1

Vd-kommentar Omvärld 2011 blev ett mycket händelserikt år i världen med fyra starka trender: Klimatförändringarna är gemensam utlösande faktor till flera stora skador. Alltifrån köld- och snörasskador i början av året, jordbävningar, tsunami och kärnkraftskatastroferna i Japan till stormar och översvämningar på flera håll i världen under hösten. Facebookrevolutionen är medlet som gjorde att den arabiska våren blommade ut och spred sig snabbt till en frihetsrörelse i Nordafrika. Minoritetsregeringar har styrt flera av världens ledande länder och därmed ekonomier, med handlingsförlamning och finanspolitisk oro som konsekvens. Finanskrisen flyttade från företag till offentlig verksamhet och flöt upp till ytan igen i USA och framförallt i Europa. Detta har lett till en svår EU-kris med ifrågasättande av eurosamarbetet och nedgradering av många utvecklade länders kreditvärdighet med begynnande lågkonjunktur som följd. Sverige har en av världens starkaste ekonomier och hör därmed till de minst drabbade, men Stockholmsbörsen är ändå en av de börser som reagerat mest negativt i världen. Länsförsäkringar Skaraborg påverkas allmänt av om statens finanser är goda och i balans. Detta gynnar företagsamheten och privatekonomin - även i Skaraborg. Allt fler utländska aktörer uppfattar Sverige som en framtidsmarknad, vilket bidrar till ökad konkurrens för att köpa in sig på vår marknad. Omsatt till vår verklighet, innebär fler aktörer och branschglidningen att allt fler erbjuder allt på samma ställe, dock hittills mest i partnerskap. Vi är fortsatt den enda aktören som har denna helhet inom samma företag, nu även med fastighetsförmedling, vilket gör oss heltäckande. En konkurrensfördel som vi måste värna om. Länsförsäkringar Länsförsäkringsgruppen är en av de största finansiella aktörerna på marknaden, med det starkaste varumärket av alla. Gruppen har som en av få aktörer bibehållit oförändrad god rating, vilket gör oss lika konkurrens-kraftiga som de fyra storbankerna vid upplåning. Gruppens helägda Länsförsäkringar AB har köpt ut Länsförsäkringar Fondliv samt riskaffären från vårt traditionella ömsesidiga livbolag. I dessa ägartillskott har Länsförsäkringar Skaraborg bidragit med 30 miljoner kronor. Vår ägarandel i LFAB är därmed totalt 3,04 procent efter denna nyemission. Vidare har Tradlivbolaget infört nyteckningsstopp. Ett omfattande produktutvecklingsprogram har satts igång för att möta morgondagens behov inom sparandemarknaden. Allt detta var åtgärder som planerades att genomföras till 2015, men som nu istället genomförs direkt. Bankens tillväxttakt är fortfarande hög, men har mattats något i takt med riksbankens räntehöjningar samt åtstramningarna i utlåningen till bostäder. Däremot ökar lönsamheten i banken. Länsförsäkringar Skaraborg har bidragit med ett nytt ägarlån till banken på 20 miljoner kronor, för att tillgodose det ökade utlåningsbehovet effektivt. Länsförsäkringar Fastighetsförmedling är nu tredje största i landet och den mest snabbväxande. Kund vi ska få minst 1 300 nya guldkunder Våra kunder inser fördelen med att samla allt på samma ställe. Därför har våra guldkundserbjudanden mottagits väl och vi har fått 1 329 nya guld- och förmånskunder netto. Beträffande affärsvolymer följer vi plan och har på bolagsövergripande nivå en fortsatt god tillväxt, inte minst inom bank. Det är även glädjande att trots prisjusteringar på sakaffären, som gjordes inför årsskiftet, har vi inte tappat i affärsvolym. Det är mycket viktigt att vi ser möjligheterna att öka marknadsbearbetningen utanför de kommuner där vi har kontor, och därför har vi gjort särskilda tillväxtsatsningar på de orterna. För att kunderna ska få fler kontaktytor och större valfrihet, har vi börjat använda oss av nya säljkanaler på nätet och skapat en egen sida på Facebook. Under året har vi etablerat nya bobutiker för Länsförsäkringar Fastighetsförmedling på våra kontor i Mariestad och Vara. Vi har också ett avtal klart med ny franchisetagare i Lidköping 2

Process vi ska inte öka omkostnaderna per anställd Driftskostnaderna är fortsatt låga tack vare ett hushållande tiopunktsprogram. Den skadeförebyggande planen har genomförts på ett effektivt och miljömässigt sätt. Vi har också startat ett aktivt riskurvalsprogram, vars effekter vi hoppas kunna skörda kommande år. Genomförda organisationsförbättringar i den nya kundorienterade organisationen har gett avsedd effekt. Bolaget har även organiserats för att anpassa oss till aktuella Solvens II-regler. Ett intensivt arbete med implementering av ett nytt beslutsstödssystem har lett till att vi nu även kan analysera våra bokslutsiffror utifrån både segment och marknadsområden; något vi kommer ha stor nytta av i framtiden. Bolaget har för elfte året i rad fått en godkänd ISO-certifiering i kvalitet och miljö utan avvikelser mot standarden. som just startat sin verksamhet. Därmed är vi heltäckande i hela Skaraborg och alla våra kontor har nu fastighetsförmedling, något som samverkar med våra erbjudanden inom bank och försäkring under samma starka varumärke. Ekonomi vi ska nå lönsamhet i våra kärnaffärer I bokslutet redovisar vi ett av de starkaste resultaten i kärnaffären under min tid i bolaget. Tack vare att högt ställda volymmål har uppnåtts och att skadekostnaderna kunnat hållas i schack så är totalkostnadsprocenten låg. Samtidigt har skaderegleringen och den skadeförebyggande verksamheten varit effektiv, och lett till sänkta driftskostnader. Vi har också gjort anpassningar inför Solvens II för de försäkringstekniska avsättningarna, vilket ingår som en positiv engångspost i resultatet. Det är glädjande att både bank och försäkring lokalt visar på överskott, vilket är första gången sedan bankens start 1996. Detta ger cirka 98 miljoner kronor i resultat för våra kärnaffärer tillsammans. Beträffande finansförvaltningen har vi sedan 2008 vidtagit kraftfulla åtgärder med en långsiktig och strukturerad finansplan. Vi har valt att behålla de strukturerade produkter som har lång durationstid, för att över tid ge bästa möjliga avkastning till bolaget. På kort sikt ger detta dock fortsatt riskexponering. Fokus ligger på lägre risktagande, så att vi även fortsättningsvis kan behålla våra goda nyckeltal för att nå den långsiktiga finansplanen. Ändå drabbas vi, liksom övriga försäkringsbolag, kraftigt av den rådande finanskrisen, vilket betyder att marknadsvärdena sjunkit och finansavkastningen blir negativ. Moderbolagets resultat på sista raden före skatt blir därmed -0,3 miljoner kronor. Medarbetare vi ska öka affärsmannaskapet Våra styrkortsmål genomsyrar hela organisationen och på övergripande nivå har vi nått alla de fyra perspektivens mål. Dessutom har samtliga avdelningar nått sina högt satta mål, vilket är unikt. Bolaget har även infört individuella mål för samtliga medarbetare. Affärsmannaskapet är definierat som Rätt kund till rätt pris med rätt produkt och på rätt sätt. I alla medarbetares och ledares individuella mål ingår minst ett individanpassat affärsmannaskapsmål och utbildningar därtill. Sjukfrånvaron under året stannar på låga 2,65 procent inklusive några långtidssjukskrivningar, något vi tolkar som att medarbetarna tycker att de har en god arbetsmiljö och ett meningsfullt arbete. Till sist vill jag uttrycka stor tacksamhet till alla medarbetare för kunniga och empatiska insatser för våra kunder och ägare. Motsvarande uppskattning vill jag också rikta till våra ombud, franchisetagare, mäklare och samarbetspartners, som gör vårt kunderbjudande heltäckande. Tack också till våra ägarföreträdare valberedningen, fullmäktige och styrelsen för ett förtroendefullt och inspirerande samarbete. Och sist men inte minst ett hjärtligt tack till våra kunder för förtroendet. Carl Henrik Ohlsson Vd, Länsförsäkringar Skaraborg 3

Samverkan som stärker Länsförsäkringar Skaraborg Länsförsäkringar Skaraborg äger tillsammans med de övriga länsförsäkringsbolagen Länsförsäkringar AB. Inom bank och försäkring finns påtagliga stordriftsfördelar och länsförsäkringsbolagen har valt att samla dessa resurser i Länsförsäkringar AB. För våra kunder är vi alltid lika lokala - Länsförsäkringar Skaraborg har alltid kundkontakterna lokalt, men i Länsförsäkringar AB bedrivs affärsverksamhet och service- och utvecklingsarbete inom liv- och pensionsförsäkring, bank, fondförvaltning, IT, återförsäkring och djurförsäkring. Länsförsäkringar ABs uppgift är att skapa förutsättningar för länsförsäkringsbolagen att bli framgångsrika på sina respektive marknader. Aktieinnehav i Länsförsäkringar AB Länsförsäkringar Skaraborg äger 3,04 procent av aktiekapitalet i Länsförsäkringar AB. Aktieinnehavet i Länsförsäkringar AB inräknas i Länsförsäkringars Skaraborgs konsolideringskapital. Styrkan i varumärket Länsförsäkringars gemensamma varumärke är fortsatt mycket starkt i relation till konkurrenternas inom branschen för bank, försäkring och pension. Nordic Brand Academys mätning anseendebarometern 2011 visar att Länsförsäkringar har högst anseende bland företag verksamma inom bank och försäkring. Länsförsäkringar har länge legat i toppen när Svenskt Kvalitetsindex redovisar hur nöjda kunderna är med sin bank och sitt försäkringsbolag. 2011 års mätning visade att Länsförsäkringar återigen hade Sveriges mest nöjda bank- och bolånekunder på privatmarknaden. Inom sakförsäkringar blev placeringen tvåa både bland privatkunderna och företagskunderna. Inom livförsäkring hade Länsförsäkringar de mest nöjda tjänstepensionskunderna. På privatmarknaden blev placeringen trea. För första gången hamnade Länsförsäkringar Fastighetsförmedling i topp bland fastighetsmäklarföretagen i SKI:s mätning av kundnöjdhet. Liv- och pensionsförsäkring Liv- och pensionsförsäkring bedrivs inom Länsförsäkringar AB i de två dotterbolagen Länsförsäkringar Liv och Länsförsäkringar Fondliv. Länsförsäkringar genomför för närvarande en omfattande satsning på tjänstepensionsmarknaden och Länsförsäkringar AB förvärvade under 2011 fondförsäkringsbolaget Fondliv från Länsförsäkringar Liv, som ett viktigt steg för att förstärka fondförsäkringserbjudandet ytterligare och möta företagarens behov. Sedan 6 september 2011 är det inte längre möjligt att starta ett nytt sparande med traditionell förvaltning. Ett skäl till detta är att allt fler väljer fondförsäkring och Länsförsäkringar har länge arbetat med att utveckla erbjudandet i den riktningen. De historiskt låga räntorna har bidragit till tidpunkten för beslutet, eftersom traditionella garantiprodukter inte är anpassade till dagens förutsättningar. Som en följd av utvecklingen på de finansiella marknaderna sänktes återbäringsräntan för traditionellt förvaltade försäkringar den 1 november till noll. Under 2011 var återbäringsräntan i genomsnitt 4 procent. De förändringar som genomförts under året är en del av Länsförsäkringars långsiktiga strategi att bedriva pensionsförsäkringsverksamhet i vinstutdelande bolag. 4

Bankverksamhet Bankverksamheten bedrivs i en helägd dotterbolagskoncern till Länsförsäkringar AB. Förutom moderbolaget Länsförsäkringar Bank ingår också dotterbolagen Länsförsäkringar Hypotek som erbjuder bolån, Länsförsäkringar Fondförvaltning som erbjuder sparande i investeringsfonder och Wasa Kredit som erbjuder leasing och avbetalning. Bankverksamheten erbjuder ett komplett utbud av banktjänster till privatpersoner och lantbrukare. Ett erbjudande finns även till småföretag och är under fortsatt utveckling. Bankverksamheten, som enbart finns i Sverige, har en lönsam tillväxt och en god kreditkvalitet med låga kreditförluster. Länsförsäkringar Bank är Sveriges femte största retailbank och utsågs i december till Årets Bank 2011 av tidningen Privata Affärer. Länsförsäkringar har för sjunde gången både Sveriges mest nöjda bankkunder på privatmarknaden och Sveriges mest nöjda bolånekunder. Djur- och grödaförsäkring Agria Djurförsäkring är Länsförsäkringars specialistbolag för djur- och grödaförsäkring. Agria är marknadsledande i Sverige med en marknadsandel på cirka 60 procent. Specialiseringen innebär ett renodlat fokus på djuren och dess ägare och nyckelbegrepp som kompetens och engagemang har byggt ett mycket starkt dottervarumärke till Länsförsäkringar. Agria har också ett nära samarbete med flera djurägarorganisationer samt stöttar forskning kring djurhälsa. Verksamheten växer sig också allt starkare på marknader utanför Sverige idag Storbritannien, Norge och Danmark. Stabil återförsäkring till lägre kostnad Alla försäkringsbolag har behov av att skydda sin verksamhet mot kostnader för stora enskilda skador och naturkatastrofer. Oftast vänder sig ett försäkringsbolag till speciella återförsäkringsbolag på den internationella marknaden för att försäkra en del av sina risker. Inom länsförsäkringsgruppen har länsförsäkringsbolagen också en möjlighet att dela riskerna mellan sig. Länsförsäkringar Skaraborg betalar årligen in en återförsäkringspremie till Länsförsäkringar Sak. Premien baseras bland annat på exponering och skadehistorik, men också på hur stort så kallat självbehåll bolaget väljer. Genom gemensam upphandling och intern återförsäkring behålls den största delen av återförsäkringspremien inom länsförsäkringsgruppen och kostnaderna för externa återförsäkrare blir mindre och stabilare, något som gynnar Länsförsäkringar Skaraborgs kunder. respektive marknader och att realisera marknadsstrategins mål om lönsam tillväxt och de mest nöjda kunderna. En central del i utvecklingsarbetet handlar om att förflytta kunderbjudandet för att differentiera Länsförsäkringar och realisera marknadsstrategin. Ledstjärnan är de önskade positionerna inom respektive delmarknad; privat, företag och lantbruk. Under 2011 drevs ett antal gemensamma utvecklingsfrågor genom Länsförsäkringar AB. Några exempel: Allmänt: Solvensarbete med kundernas bästa för ögonen Privatmarknad: Automatiserad skadereglering ger ökad effektivitet Vassare sparerbjudande Mobila tjänster Företagsmarknad: Fler leveranser av banktjänster för småföretagare Förenklad premieberäkningsmodell Effektivare kundmöten Fortsatt fokus på motoraffären Lantbruksmarknad: Vassare erbjudande till skogsägare Förmedlad affär Genom Länsförsäkringar Mäklarservice når Länsförsäkringar de kunder som väljer att företrädas av försäkringsmäklare när de köper försäkring. Samtliga länsbolag är med och tjänsterna förmedlas via regionala diskar inom sak- och livförsäkringar. Länsförsäkringar Fastighetsförmedling är gruppens franchisekoncept som ägs på motsvarande sätt som Länsförsäkringar Mäklarservice AB av länsbolagen direkt. Länsförsäkringar Fastighetsförmedling är nu Sveriges tredje största fastighetsförmedlingskedja och den mest snabbväxande. Finns heltäckande i alla länsbolag och är en av de allra viktigaste säljkanalerna på privatmarknaden. Gemensam utveckling En av Länsförsäkringar AB:s uppgifter är att driva länsförsäkringsgruppens gemensamma utvecklingsarbete. Syftet är att skapa ännu bättre förutsättningar för länsförsäkringsbolagen att bli ännu mer framgångsrika på sina 5

6

Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Länsförsäkringar Skaraborg ömsesidigt avger härmed årsredovisning för förvaltningen under 2011, bolagets 170:e verksamhetsår. Verksamhetsinriktning Länsförsäkringar Skaraborgs verksamhetsområde är f.d. Skaraborgs 17 kommuner, varav 15 i Västra Götalands län och två i Jönköpings län. Kunderna erbjuds ett heltäckande försäkringsskydd inom sakförsäkring, livförsäkring och banktjänster till privatpersoner, företag och lantbrukare. Inom sakförsäkring är bolaget marknadsledande. Kundägande Bolagsformen är ömsesidigt försäkringsbolag. Detta innebär att bolaget ägs av försäkringstagarna. Ägarnas inflytande utövas av 56 fullmäktigeledamöter som valts av försäkringstagarna via lokala val i varje kommun. För varje påbörjat 2000-tal kunder i respektive kommun utses en fullmäktigeledamot. Fullmäktige är indelat i bolagets fyra marknadsområden inom koncessionsområdet. Bolagsstämman utser en ledamot per varje marknadsområde till valberedning som förbereder förslag till val av styrelse. Bolagsstämman utser bolagets styrelse som för närvarande består av sju ledamöter valda av bolagsstämman. Dessutom ingår två personalrepresentanter i styrelsen. Vd är föredragande och sekreterare. Ägarförhållanden Bolaget ingår som ett av 23 kundägda, lokala bolag i Länsförsäkringsgruppen. Gemensamt äger dessa bolag Länsförsäkringar AB (LFAB). Länsförsäkringar Skaraborg äger 3,04 procent av aktiekapitalet i LFAB. Anpassning av vår ägarandel har skett under året, i samband med att länsförsäkringsbolagen genom LFAB köpte ut fondlivbolaget och riskaffären från Livbolaget. Förutom den del av verksamheten där bolaget har egen koncession, erbjuder bolaget djur- och grödaförsäkring genom Agria, liv-, pensions- och fondförsäkring genom Länsförsäkringar Liv, samt banktjänster och fondsparande genom Länsförsäkringar Bank. Dessa bolag ägs av Länsförsäkringsbolagen gemensamt och ingår i en koncern med LFAB som moderbolag. De 23 länsbolagen och LFAB äger även gemensamt Mäklarservice AB. Mäklarservice har till uppgift att hantera den mäklarsålda försäkringsportföljen. På motsvarande sätt ägs Länsförsäkringar Fastighetsförmedling AB, som huvudman och stöd för de lokala franchisetagare, som arbetar nära Länsförsäkringsbolagen. Länsförsäkringar Skaraborg deltar även i Länsförsäkringsgruppens gemensamma återförsäkringssystem som innefattar såväl avgiven som mottagen återförsäkring. Organisation Bolagets operativa organisation, under vd:s ledning bestod av Privat-, Företags-, Lantbruksmarknad och Affärsstöd samt VD-stab. Dessutom bedrivs fastighetsförmedling, som franchiseverksamhet under varumärket Länsförsäkringar Fastighetsförmedling. Länsförsäkringar Skaraborg är en koncern, som förutom genom ägandet i LFAB, även har haft aktiv dotterbolagsverksamhet genom LF Skaraborg Loke 6 AB. Detta är ett helägt fastighetsbolag, inköpt 2009, för vår verksamhet i Skövde. 7

Väsentliga händelser under 2011 Fokus för årets verksamhetsplan har varit lönsamhet, byggd på de tre hörnstenarna ökat affärsmannaskap, rätt riskurval samt prisvärdhet för kunden. Resultatet i ordinarie kärnverksamheter är god. Trots en inledning av året med mycket snötryck-, halk- och frysskador i Södra Skaraborg har det totalt sett varit ett normalt skadeår. Vi har haft ovanligt lite storskador inom privatmarknaden. Den lokala bankrörelsen redovisade för första gången överskott. Bolaget har aktivt arbetat med att möta kundernas krav på moderna säljkanaler. Särskilt har internet etablerat som säljkanal med 1 200 000 inloggningar i vår internetbutik. Det är fler och fler kunder som sköter sin vardagsekonomi via internet. Länsförsäkringar Fastighetsförmedling har vidareutvecklats till vår viktigaste säljkanal för bank och försäkring. Under året har bobutiker skapats i våra lokaler i Mariestad och Vara. I Lidköping öppnas ny bobutik efter årsskiftet. Därmed är fastighetsförmedlingen heltäckande i Skaraborg. Fastigheten Loke 6 lokaler har renoverats för våra nya hyresgäster. Fastigheten har därmed 100 procent uthyrningsgrad med långsiktiga avtal. Länsförsäkringar Skaraborg har lokalt förberett sig inför införandet av EU:s Solvens II-regelverk, samt tillsammans med övriga länsförsäkringsgruppen. Marknadsutveckling Bolaget har mer än var tredje Skaraborgare försäkrad, 112 303 kunder totalt. Per kärnaffär är kundunderlaget 93 832 sak-, 35 061 liv- samt 28 117 bankkunder. I stort bibehållna marknadsandelar inom alla tre kärnverksamheter, försäkring, liv och bank, trots ökad konkurrens i Skaraborg. Se vidare under rubriken Resultat och ekonomisk ställning. Framförallt har kundandelarna ökat, det vill säga hur många engagemang varje kund har hos bolaget. Detta har gynnats av vårt kundbonussystem, där cirka 16 Mkr utbetalts i kundbonus under året. Dessutom har satsningen på Guldkunder/Förmånskunder inneburit att bolaget nu har 8 126 Guldkunder/Förmånskunder totalt, varav 1 329 tillkommit under året. Affärsvolymer Bolagsövergripande Tillväxten i affärsvolym har under året haft en gynnsam utveckling. I kundmötet har premieinkomsterna i sakförsäkring ökat med 5 procent och i livförsäkring med 3 procent. Bankvolymerna har ökat med hela 21 procent. Försäkring Den totala premieinkomsten blev 594 Mkr, varav 105 Mkr i den lokala trafikaffären. Vidare är 22 963 smådjur, 5 328 hästar, 91 100 lantbruksdjur samt 83 508 ha gröda försäkrat genom Agria Djurförsäkring. Bank Totala affärsvolymen blev 5 927 Mkr, varav utlåningen står för 3 896 Mkr. Antalet vardagsekonomikunder har ökat till 9 275 stycken. Liv Totala premieinkomsten uppgår till 231 Mkr i alla säljkanaler. Länsförsäkringar Fastighetsförmedling Vår fastighetsförmedling bedrivs i franchiseform och har fortsatt att utvecklas starkt under året. Marknadsandelarna för respektive bobutik är följande vid årsskiftet: Skövde Falköping Habo Mariestad Vara Tidaholm 22,0 procent 16,5 procent 16,1 procent 1,3 procent 1,4 procent 1,2 procent Länsförsäkringar Skaraborgs ambition är att utveckla franchisekoncept i anslutning till alla våra kontor i Skaraborg. Information om risker och riskhantering i skadeförsäkringsrörelsen Framgår av Not 2 i den fullständiga förvaltningsberättelsen. Finansiella risker och riskhantering Framgår av Not 2 i den fullständiga förvaltningsberättelsen. Byte av redovisningsprinciper Från och med 2010 tillämpar Länsförsäkringar Skaraborg full IFRS i koncernredovisningen i enlighet med ändrade regler från Finansinspektionen. Konsekvenserna av övergången till full IFRS i koncernredovisningen framgår av redovisningsprinciperna, Not 1. Inga nya eller förändrade redovisningsprinciper har tilllämpats under 2011 jämfört med 2010. 8

Resultat och ekonomisk ställning Affärsvolymer Den totala volymen samt marknadsandelarna av såväl egen sakförsäkringsaffär som gemensam affär fördelar sig enligt nedan: Premieinkomst i Mkr 2011 2010 Privat 103 100 Företag och fastighet 117 111 Kommun 11 12 Lantbruk 72 68 Motorfordon och trafik 238 225 Olycksfall 19 18 Mottagen återförsäkring 34 31 Summa egen sakaffär 594 565 Gemensam sakaffär 61 59 Bank- och Livvolymer i Mkr 2011 2010 Total premieinkomst livaffär 231 225 Totalt försäkringskapital 4 027 4 052 Bank - inlåning 2 031 1 586 Bank - utlåning 3 896 3 295 Fond (marknadsvärde) 380 231 Skador Skadekostnaden, totalt för egen räkning, blev 353 (414) Mkr. Skadekostnadsprocenten, skadors del av inkomna premier, blev 67 (81) procent. I skadeutfallet ingår en reservjustering i trafikaffären som påverkat kostnaden positivt med 37 Mkr. Totalt har 17 Mkr rapporterats till återförsäkring (två skador över självbehåll) och netto i egen räkning för bolaget efter att återförsäkrarna tagit sin andel, cirka 10 Mkr. Totalt har under året registrerats 11 438 (9 685) kombinerade skador och 9 800 (12 121) motorskador, varav personskador 492 (557). ** Ny beräkningsmetod medför att marknadstäckningen i absoluta tal ligger på en annan nivå än tidigare. Detta beror på att SCB infört förändringar i sin företagsdatabas gällande definitionen av aktiva företag och att beräkningen av marknadstäckning har anpassats utifrån den förändringen. Kapitalförvaltning Marknadsvärdet på bolagets placeringstillgångar uppgick vid verksamhetsårets slut till 1 333 (1 358) Mkr enligt följande struktur: Placeringsstruktur 2011 2010 Marknadsandelar sakförsäkring i procent 2011 2010 Hem 33 37 Villahem 38 40 Fritidshus 49 50 Personbil 33 33 Lastbil 37 37 Traktor 61 61 Lantbruk 60 59 Företag 30 44 Fastigheter 54 54 Aktier i Länsförsäkringar AB 405 360 Aktier, konvertibler och andelar 291 308 Obligationer och andra räntebärande papper 130 106 Aktieindexobligationer 351 381 Derivat 12 75 Lån och övrigt 90 74 Summa placeringstillgångar 1 333 1 358 9

Bolagets placeringskapital definierat som marknadsvärden brutto, som även innefattar värdet på våra aktier i Länsförsäkringar AB, värderas till 1 333 (1358) Mkr. Bolagets placeringsstrategi präglas av professionell riskspridning, där ledord är långsiktighet och trygghet. Av det totala placeringskapitalet motsvarar 824 (845) Mkr försäkringstekniska avsättningar för egen räkning. Den totala kapitalavkastningen på bolagets placeringar uppgick till -71 (52) Mkr redovisat i koncernen, varav -78 (47) Mkr i moderbolaget. Årets totalavkastning blev därmed -6 (4) procent. Bolagets likviditet inklusive korta placeringar uppgick vid verksamhetsårets slut till 87 (68) Mkr. Affärsplanen 2010-2012 innebär att vi kraftfullt ska öka kundengagemanget, nå lönsamhet enligt treårig beslutad resultaträkning, inte öka omkostnaderna per anställd, samt öka affärsmannaskapet. Arbetet med Solvens II har under året fortskridit och anpassas löpande för såväl vårt bolag som för övriga länsförsäkringsbolag där så bedöms erforderligt. Solvens II planeras vara infört inom EU 2014. Under not 2 går att läsa mer om Solvens II, dess syften och effekter. Resultat Årets resultat i koncernen, före dispositioner och skatt, uppgick till 2 (27) och efter dispositioner och skatt till 4 (19) Mkr. Försäkringsrörelsens tekniska resultat i moderbolaget uppgick till 100 (17) Mkr. Förväntad framtida utveckling Faktorer som finanskraschen, branschglidningen, integreringen i värdekedjan, internationaliseringen samt den snabba IT-utvecklingen ökar konkurrensen såväl nationellt som lokalt i Skaraborg. Detta leder till fortsatt prispress samt ökande grad av helhetserbjudanden från fler finansiella aktörer till kunderna. Branschen fokuserar på lönsamhet i varje led och varje produkt för att vara prisvärda på marknaden. De inträffade och på grund av klimatförändringar ökande riskerna för naturkatastrofer, samt ökat våld, sabotage och terrorhot, leder till stigande premier för återförsäkring. Riskexponeringen blir särskilt viktig och ska ses som en helhet av marknadsrisker, kapitalrisker, operativa risker och skaderisker. Nya affärsmöjligheter finns dock i alla tre kärnverksamheterna sak, liv och bank. Detta beror både på ökat utrymme i gränslandet mellan offentligt och privat, men även genom att det individuella trygghetsbehovet ökar, liksom samspelet om välfärden och strävan mot ett hållbart samhälle. Internet har gått från att vara en informationskanal till en lika viktig säljkanal som alla andra inom finansbranschen. Länsförsäkringar Skaraborg möter framtiden med missionen Kundens trygghet vårt engagemang och visionen att vara Kundens bästa val för helheten Bank och Försäkring. Dessutom med ett tydligt helhetserbjudande inom hela affärsidén Skydda, spara, låna på hemmaplan. Bolaget är välkänt och har ett gott anseende samt starkt varumärke på marknaden såväl lokalt som nationellt. 10

Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som bolaget står inför Försäkringsrisker Bolagets riskportfölj i direkt affär bedöms vara väl balanserad. Premieinkomsten i den direkta affären uppgick under verksamhetsåret till 560 (534) Mkr. Den genomsnittliga skadeprocenten för egen räkning uppgår till 75 procent under senaste femårsperioden och återspeglar försäkringsrisken. Den mottagna affären innehåller huvudsakligen svensk affär. Premieinkomsten uppgick under verksamhetsåret till 34 (31) Mkr eller 5,7 procent av premieinkomsten i direkt försäkring. Största risk i mottagen affär bedöms vara den i affären ingående Nordiska kärnförsäkringspoolen, där vi för 2011 valt att deltaga med 100 andelar. Maximal ansvarighet per skadehändelse och andel är motsvarande 10 000 Euro. Det högsta självbehåll per enskild skadehändelse som bolaget valt för 2011 är 8 Mkr. Det finns även överskadeförsäkring som begränsar bolagets totala skadekostnad för egen räkning. Valutarisker Bolaget har genom sina placeringar viss exponering i utländsk valuta. Se not 2. Ränterisk Marknadsvärdet på bolagets räntebärande placeringstillgångar, obligationer exklusive aktieindexobligationer och lån utgjorde vid räkenskapsårets utgång 130 (106) Mkr. Samtliga innehav är i kronor. Bolaget har även ränterisk i form av diskonterade avsättningar för oreglerade skador i trafikförsäkringen. Kreditrisk för bank I bolagets avtal med Länsförsäkringar Bank regleras bolagets ersättning för den förmedlade bankaffären. I detta avtal framgår även att Länsförsäkringar Skaraborg ska stå för 80 procent av uppkomna kreditförluster på de lån som bolaget förmedlat till Länsförsäkringar Bank. Det finns dock en begränsning i ansvaret, vilket innebär att bolagets maximala ansvar uppgår till det enskilda årets totala ersättning från banken. Finansiella risker och övriga risker I not 2 i den fullständiga förvaltningsberättelsen lämnas en mer ingående redogörelse över bolagets risker och riskhantering. Information om icke finansiella resultatindikationer Kvalitet och Miljö Länsförsäkringar Skaraborgs kvalitets- och miljöarbete utgår från en strategiskt beslutad kvalitets- respektive miljöpolicy, preciserad i de fyra perspektiven kund, ekonomi, processer och medarbetare. Årliga kvalitets- och miljömål fastställes och, kompletteras med handlingsplan för uppföljning. Upphandlingar prioriterar miljövänliga alternativ och vi ska också påverka våra kunder och leverantörer i riktning mot ökat miljöansvar. Förebyggande aktiviteter och kompetensutveckling är ett led i att höja vår medvetenhet i kvalitets- och miljöfrågor. Alla länsförsäkringsbolagen och Länsförsäkringar AB är certifierade enligt miljöledningssystemet ISO 14001. Länsförsäkringar Skaraborg är även certifierat enligt kvalitetsledningssystemet ISO 9001, såväl som ISO 14001 sedan 2001. Resultatet av årets certifiering i både kvalitets- och miljö blev noll avvikelser mot standarden, vilket vi haft sedan starten. Certifiering sker årligen. 11

Personalfrågor För att kunna rekrytera och behålla kompetenta medarbetare eftersträvar Länsförsäkringar Skaraborg att vara en attraktiv arbetsgivare och arbetsplats. Detta gör vi genom att erbjuda en god arbetsmiljö, engagerande arbetsuppgifter, kompetensutveckling, karriärmöjligheter och bra personalförmåner. Även inom Länsförsäkringsgruppen gemensamt pågår strukturerat arbete för att vara attraktiv arbetsgivare såväl för befintlig personal som vid nyrekryteringar. Vad gäller ersättningar och förmåner till ledande befattningshavare hänvisas till not 38. Hälsoläget Genom aktivt hälsofrämjande arbete och tidiga rehabiliteringsinsatser i bolaget är hälsoläget mycket gott. Under 2011 hade vi en total sjukfrånvaro på endast 2,65 procent, vilket är klart under branschsnittet. Medarbetarsamtal Alla anställda har rätt till personligt utvecklingssamtal tillsammans med närmaste chef minst en gång per år. I detta samtal skall ingå individuell utbildningsplanering i form av kompetensutvecklingsplan. På motsvarande sätt genomförs även årligen individuella lönesamtal liksom samtal om resultat-, aktivitets- och kvalitetsmål för ökad målstyrning. Arbetsmiljö Arbetsmiljökommitté finns med representanter från företagsledningen och från den fackliga organisationen. Kommittén svarar för planering, handlingsplan och övervakning av arbetsmiljöarbetet. För att få en så god arbetsmiljö som möjligt genomförs skyddsronder och arbetsplatserna gås igenom ur ergonomisynpunkt. Medarbetarundersökningar genomförs också under affärsplaneperioden där bland annat medarbetarnas stressnivå mäts. De anställda kan även lämna synpunkter genom det datoriserade system som finns för förbättringsförslag. Utbildning För att medarbetaren på ett tillfredsställande sätt ska kunna utföra sina arbetsuppgifter får var och en yrkesutbildning. Utbildningen ska bestå av dels en första basutbildning omfattande bank- och försäkringsverksamheternas gemensamma komponenter, dels en vidareutbildning bestående av bolagets tjänster och produkter. Utöver detta får alla medarbetare kvalitets- och miljöutbildning där syftet är att säkerställa att medarbetarna och andra personer som utför uppdrag åt oss har tillräcklig kvalitets- och miljökompetens för att våra kvalitets- och miljöledningssystem enligt ISO 9001 och 14001 ska fungera väl. Samtliga kundansvariga med finansiell rådgivning har utbildats och certifierats som finansiella rådgivare. Dessutom ska all finansiell rådgivning dokumenteras skriftligt, vilket ger trygghet för både kund och medarbetare. Särskild affärsmannaskapsutveckling för alla anställda har genomförts 2011 kopplat till var och ens individuella mål. Krisledningssystem Bolagets krisledning består idag av företagsledningen. Krisledningen utser vid behov adjungeringar och krisgrupp anpassad till aktuellt nödläge eller kris. Samtliga anställda har erhållit så kallat nödlägeskort innehållande vägledning, namn och telefonnummer för kontakt med ansvariga och för olika nödlägen. Övningar genomförs för att ständigt förbättra beredskap och hantering av krissituationer. Säkerhet Bolaget har ett säkerhetsråd, vars uppgift är att säkerställa uppgradering av säkerhetsfrågorna inom hela bolaget till motsvarande bankstandard. Säkerhetsrådet består av säkerhetschef/hr-chef, kreditcontroller bank, riskingenjör samt kommunikationschef. Etiska riktlinjer Bolaget har ett gemensamt ansvar för människors trygghet i vårt kundägda bolag. I kundmötet ska våra kunder känna förtroende och tillit till hur vi hanterar och förvaltar varje enskild persons eller företags särskilda försäkringsbehov. De skall dessutom känna förtroende för att den information som lämnas stannar hos oss och inte riskerar att spridas. Reglerna om etik och moral har reviderats och förtydligats under året och omfattar inte bara medarbetare i Länsförsäkringar Skaraborg, utan även de som inte är anställda men säljer försäkringar på uppdrag av bolaget eller har arbetat som konsult eller annars har uppdrag för Länsförsäkringar Skaraborg. De representerar i den rollen, liksom varje enskild medarbetare, också Länsförsäkringsgruppen som helhet. Styrelsen ansvarar för att det finns etiska regler som är anpassade till den verksamhet som bedrivs. Styrelsen och vd utvärderar reglerna och följer upp hur de tillämpas. Uppföljning Uppföljning av affärsplanen sker enligt balanserat styrkort i fyra perspektiv kvartalsvis såväl bolagsövergripande som avdelningsvis. Uppföljningen sker enligt processbeskrivning i ISO-certifieringen 9001 för kvalitet och 14001 för miljö. Sociala aspekter Bolaget följer Svensk kod för bolagsstyrning. I vår verksamhetsbok finns strategiska och operativa policy, med riktlinjer för våra värderingar och beteenden. Förutom övergripande kvalitets- och miljöpolicy har bolaget även uttalade policy för: ersättningar, innehav av finansiella instrument, intressekonflikter, personal, risk, arbetsmiljö, IT/Internet, likabehandling, löner, missbruk samt etiska riktlinjer. 12

Koncernen Koncernen består vid årsskiftet 2011/2012 av: - Länsförsäkringar Skaraborg (566000-6866) - LF Skaraborg Loke 6 AB (556716-9676) Koncernredovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden. Koncernens egna kapital inklusive årets resultat uppgår till 475,7 Mkr. Förslag till resultatdisposition Styrelsen och verkställande direktören föreslår bolagsstämman att årets resultat 0,9 Mkr jämte balanserad vinst 153,5 Mkr, sammanlagt disponibla vinstmedel å 154,4 Mkr avsätts till balanserat resultat. Koncernens egna kapital uppgår till 475,7 Mkr. Vad beträffar försäkringsföretagets resultat och ställning i övrigt hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 13

14

Femårsöversikt Nedanstående redovisas för egen räkning Femårsöversikt för koncernen, Mkr 2011 2010 2009 2008 2007 RESULTAT Premieintäkt 527,2 511,8 507,4 510,9 491,1 Kapitalavkastning netto i försäkringsrörelsen 19,8 20,3 16,6 20,6 19,0 Övriga tekniska intäkter - - - 0,1 7,7 Försäkringsersättningar -352,6-414,2-391,9-389,9-355,9 Driftskostnader -100,0-110,8-96,7-92,2-86,0 Övriga tekniska kostnader - - - -0,4-0,3 Återbäring och rabatter - - - 0,5-37,1 Försäkringsrörelsens tekniska resultat 94,4 7,1 35,4 49,6 38,5 Finansrörelsens resultat -91,0 31,4 75,7-607,6 19,3 Övriga intäkter och kostnader -1,3-11,3-9,9-10,0-7,6 Resultat före dispositioner och skatt 2,1 27,2 101,2-568,0 50,2 Årets resultat 4,1 18,6 73,0-410,2 37,2 Ekonomisk ställning Placeringstillgångar, verkligt värde 1 273,8 1 306,7 1 411,5 1 230,1 1 899,5 Premieinkomst 538,1 513,9 511,4 507,4 516,1 Försäkringstekniska avsättningar 818,2 845,1 789,3 741,9 734,1 Erforderlig solvensmarginal * 99,3 105,6 99,3 97,3 92,8 Kapitalbas * 592,4 538,8 513,2 432,8 1 001,9 Konsolideringskapital Beskattat eget kapital 475,7 471,1 452,5 379,5 789,7 Uppskjuten skatt 132,9 135,0 126,2 98,3 272,6 Konsolideringskapital 608,6 606,1 578,7 477,8 1 062,3 Konsolideringsgrad i procent 113 118 113 94 206 Soliditet i procent 74 72 73 64 145 Nyckeltal Försäkringsrörelsen Skadekostnad i procent av premieintäkt 67,0 80,9 77,2 76,3 72,5 Driftskostnad i procent av premieintäkt 19,0 21,7 19,1 18,2 17,7 Totalkostnad i procent av premieintäkt 86,0 102,6 96,3 94,5 90,2 Rörelsemarginal, tekniska resultat i procent av premieintäkt (före återbäring) 17,9 1,4 7,0 9,5 15,3 Bank & Liv Kostnader/Intäkter (Intäkter/Kostnader 2007-2008) 1,0 1,2 1,4 0,8 0,9 Kapitalförvaltningen Direktavkastning i procent * 0,3 1,4 0,6 2,0 1,5 Totalavkastning i procent * -5,6 3,6 7,8-33,6 2,1 * uppgifterna avser moderbolaget Länsförsäkringar Skaraborg tillämpar sedan den 1 januari 2010 IFRS i koncernredovisningen. Uppgifterna avseende räkenskapsåren 2007-2008 är oförändrade, d.v.s. presenteras i enlighet med tidigare redovisade redovisningsprinciper. För jämförbarhet har räkenskapsår 2009 omräknats. 15

Resultaträkning Koncernen Moderbolaget Teknisk redovisning av skadeförsäkringsrörelse, tkr Not 2011 2010 2011 2010 Premieintäkter (efter avgiven återförsäkring) Premieinkomst 3 594 010 564 627 594 010 564 627 Premier för avgiven återförsäkring 3-55 922-50 707-55 922-50 707 Förändring av avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker -10 894-2 135-10 894-2 135 527 194 511 785 527 194 511 785 Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen 4 19 785 20 264 19 785 20 264 Övriga tekniska intäkter (efter avgiven återförsäkring) - - 688 629 Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring) 5 Utbetalda försäkringsersättningar Före avgiven återförsäkring -399 180-394 116-399 180-394 116 Återförsäkrares andel 8 732 33 605 8 732 33 605 Förändring i avsättning för oreglerade skador Före avgiven återförsäkring 39 867-46 492 39 867-46 492 Återförsäkrares andel -2 043-7 177-2 043-7 177-352 624-414 180-352 624-414 180 Återbäring och rabatter (efter avgiven återförsäkring) - - - - Driftskostnader 6-100 000-110 799-94 778-101 205 Övriga tekniska kostnader (efter avgiven återförsäkring) 7 - - -488-589 Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat 94 355 7 070 99 777 16 704 Icke teknisk redovisning Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat 94 355 7 070 99 777 16 704 Kapitalavkastning, intäkter 8 11 594 48 895 12 444 49 244 Orealiserade vinster på placeringstillgångar 9 11 902 11 522 5 799 11 522 Kapitalavkastning, kostnader 10-76 980-174 546-78 615-179 653 Orealiserade förluster på placeringstillgångar 11-17 753 165 827-17 753 165 827 Kapitalavkastning överförd till skadeförsäkringsrörelsen -19 785-20 264-19 785-20 264 Övriga intäkter 13 52 777 41 069 49 110 37 200 Övriga kostnader 13-53 975-48 564-51 260-46 181 Fastighetsrörelsens resultat 14-48 -3 732 - - Fastighetsmäklarrörelsens resultat 14 - -117 - - Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 2 087 27 160-283 34 399 Skatt på årets resultat 15-42 - - Uppskjuten skatt 15 2 035-8 619 1 187-10 792 Årets resultat 4 122 18 583 904 23 607 Rapport över totalresultat (tkr) Koncernen Moderbolaget 2011 2010 2011 2010 Periodens resultat 4 122 18 583 904 23 607 Omräkningsdifferens överfört till årets resultat 512 - - - Summa övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt 4 634 - - - Totalresultat för perioden 4 634 18 583 904 23 607 16

Resultatanalys för skadeförsäkringsrörelse Direkt försäkring av svenska risker Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat i moderbolaget Totalt 2011 Sjuk och olycksfall Hem och villa Företag och fastighet Motorfordon Trafik Summa Mottagen återförsäkring Premieintäkter f e r (not A) 527 194 17 371 97 016 152 587 126 624 96 542 490 139 37 055 Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen 19 785 4 099 2 032 4 111 2 096 7 448 19 785 - Övriga tekniska intäkter 688-688 - - - 688 - Försäkringsersättningar f e r (not B) -352 625-12 240-65 164-126 391-88 193-38 145-324 133-28 492 Driftskostnader -94 778-8 292-18 760-36 939-14 671-15 104-93 766-1 012 Övriga tekniska kostnader -488 - -488 - - - -488 - Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat 99 777 938 15 324-632 25 855 50 741 92 225 7 552 Avvecklingsresultat brutto 47 130 3 357-2 904 6 176 4 192 40 858 51 679-4 549 Återförsäkrares andel -5 936-101 -55-3 848 187-2 119-5 936 - Avvecklingsresultat f e r 41 194 3 256-2 959 2 328 4 379 38 739 45 743-4 549 Försäkringstekniska avsättningar, före avgiven återförsäkring Ej intjänade premier och kvardröjande risker 233 047 8 958 49 389 68 756 57 768 46 665 231 535 1 512 Oreglerade skador 748 288 138 696 32 280 105 733 22 355 240 204 539 268 209 020 Summa försäkringstekniska avsättningar, före avg. återförsäkring 981 335 147 654 81 669 174 489 80 122 286 869 770 803 210 532 Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar Oreglerade skador 163 162 50 568 2 147 10 424 33 99 991 163 162 - Summa återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar 163 162 50 568 2 147 10 424 33 99 991 163 162 - Noter till resultatanalys för försäkringsrörelse Totalt 2011 Sjuk och olycksfall Hem och villa Företag och fastighet Motorfordon Trafik Summa Mottagen återförsäkring Not A Premieintäkter f e r Premieinkomst (före avg åf) 594 010 18 716 102 625 199 978 133 558 105 045 559 921 34 090 Premier för avgiven åf. -55 922-998 -3 718-44 820-256 -6 130-55 922 - Förändring i Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker -10 894-347 -1 891-2 571-6 678-2 373-13 860 2 966 Summa premieintäkter 527 194 17 371 97 016 152 587 126 624 96 542 490 139 37 055 Not B Försäkringsersättn. f e r Utbetald försäkringsersättn. före avgiven återförsäkring -399 181-15 105-82 408-128 735-97 081-57 579-380 909-18 272 Återförsäkrares andel 8 732 3 613 117 4 657 281 65 8 732 - Förändring i oregl. skador före avgiven återförsäkring 39 867 2 967 17 282 5 170 8 701 15 967 50 087-10 220 Återförsäkrares andel -2 043-3 714-155 -1 484-94 3 403-2 043 - Summa försäkringsersättningar -352 625-12 240-65 164-120 391-88 193-38 145-324 133-28 492 17

Balansräkning Koncernen Moderbolaget Tillgångar, tkr Not 2011-12-31 2010-12-31 2011-12-31 2010-12-31 Immateriella tillgångar 16 Andra immateriella tillgångar 6 628 9 853 - - 6 628 9 853 - - Placeringstillgångar Förvaltningsfastigheter/Byggnader och mark 17 115 200 109 097 54 200 54 200 Placeringar i koncernföretag och intresseföretag Aktier och andelar i koncernföretag 18 - - 33 315 37 869 Andra finansiella placeringstillgångar Aktier och andelar 662 990 629 606 662 990 629 606 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 19 130 014 109 192 130 014 109 192 Aktieindexobligationer 20 350 870 381 097 350 870 381 097 Derivat 21 11 783 74 586 11 783 74 586 Depåer hos företag som avgivit återförsäkring 2 975 3 091 2 975 3 091 1 273 832 1 306 669 1 246 147 1 289 641 Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar Oreglerade skador 163 162 165 205 163 162 165 205 163 162 165 205 163 162 165 205 Fordringar Fordringar avseende direkt försäkring 23 149 247 141 057 149 247 141 057 Fordringar avseende återförsäkring 6 446 19 107 6 446 19 107 Fordringar på koncernföretag - - 27 096 27 408 Övriga fordringar 11 248 12 411 11 248 12 411 166 941 172 575 194 037 199 983 Andra tillgångar Materiella tillgångar och varulager 24 8 638 9 116 8 638 9 116 Likvida medel / Kassa och bank 90 213 75 084 87 348 67 843 Övriga tillgångar 1 592 1 148 1 592 1 147 100 443 85 348 97 578 78 106 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda anskaffningskostnader 25 14 351 13 434 14 351 13 434 Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2 941 983 2 925 950 17 292 14 417 17 276 14 384 Summa tillgångar 1 728 298 1 754 067 1 718 200 1 747 320 18

Balansräkning Fortsättning Koncernen Moderbolaget Eget kapital, avsättningar och skulder, tkr Not 2011-12-31 2010-12-31 2011-12-31 2010-12-31 Eget kapital 26 Reservfond (avser moderföretag) 9 052 9 052 Balanserad vinst 471 602 452 507 153 489 129 882 Årets resultat 4 122 18 583 904 23 607 475 724 471 090 163 445 162 541 Obeskattade reserver Utjämningsfond - - 24 594 24 594 Säkerhetsreserv - - 389 000 389 000 - - 413 594 413 594 Försäkringstekniska avsättningar (före avgiven återförsäkring) Ej intjänade premier och kvardröjande risker 27 233 047 222 153 233 047 222 153 Oreglerade skador 28 748 288 788 155 748 288 788 155 981 335 1 010 308 981 335 1 010 308 Andra avsättningar Pensioner och liknande förpliktelser 29 7 000 6 054 7 000 6 054 Uppskjuten skatt 30 132 942 134 977 24 001 25 188 Övriga avsättningar 31 1 591 3 300 1 591 3 300 141 533 144 331 32 592 34 542 Skulder Skulder avseende direkt försäkring 32 29 018 39 406 29 018 39 406 Övriga skulder 33 8 854 6 269 6 584 5 267 37 872 45 675 35 602 44 673 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 34 91 834 82 663 91 632 81 662 91 834 82 663 91 632 81 662 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 728 298 1 754 067 1 718 200 1 747 320 Poster inom linjen (moderbolaget) Eventualförpliktelser Övriga eventualförpliktelser 36 Not 36 Not 36 24 421 19 275 19

Rapport över förändringar i eget kapital (koncernen) Belopp i tkr Totalt kapital Fritt kapital Balanserade vinstmedel Årets resultat Ingående eget kapital 2010-01-01 379 498 73 009 452 507 Resultatdisposition av 2009 års resultat 73 009-73 009 - Årets resultat - 18 583 18 583 Årets övriga totalresultat 2010 - - - Utgående eget kapital 2010-12-31 452 507 18 583 471 090 Ingående eget kapital 2011-01-01 452 507 18 583 471 090 Resultatdisposition av 2010 års resultat 18 583-18 583 - Årets resultat 4 122 4 122 Årets övriga totalresultat 2011-512 512 Utgående eget kapital 2011-12-31 471 090 4 634 475 724 Rapport över förändringar i eget kapital (moderbolaget) Belopp i tkr Bundet kapital Fritt kapital Reservfonde Balanseramedel vinst- Årets resultat Totalt kapital Ingående eget kapital 2010-01-01 9 052 57 744 72 138 138 934 Resultatdisposition av 2009 års resultat - 72 138-72 138 - Årets resultat - - 23 607 23 607 Årets övriga totalresultat 2010 - - - - Utgående eget kapital 2010-12-31 9 052 129 882 23 607 162 541 Ingående eget kapital 2011-01-01 9 052 129 882 23 607 162 541 Resultatdisposition av 2010 års resultat - 23 607-23 607 - Årets resultat - - 904 904 Årets övriga totalresultat 2011 - - - - Utgående eget kapital 2011-12-31 9 052 153 489 904 163 445 Bundet eget kapital Reservfond (avser moderföretag) Reservfonden är en balansräkningspost som räknas till bundet eget kapital och får endast användas till vissa ändamål. Syftet med reservfonden är att spara den del av nettovinsten som inte går åt för täckning av balanserad förlust Fritt eget kapital Balanserade vinstmedel Utgörs av föregående års fria egna kapital efter eventuell avsättning till reservfond och bildar tillsammans årets resultat summa fritt eget kapital Känslighetsanalys redovisas i not 2. 20

Kassaflödesanalys Direkt metod 1 januari 31 december Koncernen Moderbolaget Mkr 2011 2010 2011 2010 Den löpande verksamheten Premieinbetalningar 584 538 584 538 Premieutbetalningar till återförsäkrare -39-38 -39-38 Skadeutbetalningar -340-336 -340-336 Skadeinbetalningar från återförsäkrare 19 28 19 28 Inbetalningar av provisioner och ersättningar 44 32 44 32 Utbetalningar till leverantörer och anställda -157-154 -155-153 Utbetalning av återbäring 0 0 0 0 Övriga in- och utbetalningar -60-43 -64-48 Betald skatt -4-4 -4-4 Kassaflöde från den löpande verksamheten 47 23 45 19 Investeringsverksamheten Ränteinbetalningar 5 2 5 2 Erhållna utdelningar 6 26 6 26 Investeringar i: - byggnader och mark 0-1 0 0 - aktier och andelar i koncernföretag/rörelse 0 0 0-8 - finansiella placeringstillgångar -147-341 -147-341 Försäljning av: - byggnader och mark 0 0 0 0 - aktier och andelar i koncernföretag/rörelse 0 77 6 77 - finansiella placeringstillgångar 106 238 106 237 Investeringar i materiella tillgångar -2-3 -2-3 Försäljning av materiella tillgångar 0 0 0 0 Övrigt 0 1 0 10 Kassaflöde från investeringsverksamheten -32-1 -26 0 Årets kassaflöde 15 22 19 19 Likvida medel vid årets början 75 53 68 49 Likvida medel vid årets slut 90 75 87 68 Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa- och banktillgodohavanden 90 75 87 68 Summa 90 75 87 68 21

Noter till de finansiella rapporterna Anges inget annat avser uppgifterna i noterna koncernen och moderbolaget. Not 1 Redovisningsprinciper (a) Allmän information I denna not beskrivs inledningsvis koncernens redovisningsprinciper. Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen, med de avvikelser som anges i avsnittet Moderbolagets redovisningsprinciper. Årsredovisningen omfattar kalenderåret 2011 och avser Länsförsäkringar Skaraborg, ömsesidigt försäkringsföretag med säte i Skövde. Adressen till huvudkontoret är Rådhusgatan 8, Skövde och organisationsnumret 566000-6866. Den finansiella rapporten blir föremål för fastställelse på ordinarie bolagsstämma den 29 mars 2012. Koncernens huvudsakliga verksamhet beskrivs i förvaltningsberättelsen. (b) Överensstämmelse med normgivning och lag Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningar av dessa utgivna av International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) så som de har antagits av EU. Därutöver tillämpas lagen om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL 1995:1560) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd FFFS 2008:26 med ändringar i FFFS 2009:12 samt FFFS 2011:28. Koncernen följer Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncernen. (c) Värderingsgrunder tillämpade vid upprättandet av de finansiella rapporterna Försäkringsföretagets funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp är, om inte annat anges, avrundade till närmaste tusental. I textmaterial kan även miljoner svenska kronor (Mkr) användas. Tillgångar och skulder värderas till verkligt värde. Verkligt värde är det belopp till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller en skuld regleras, mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och som har ett intresse av att transaktionen genomförs. Verkligt värde på finansiella tillgångar som är noterade på en aktiv marknad motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan avdrag för framtida transaktionskostnader. Sådana instrument återfinns på balansposterna Aktier och andelar, Obligationer och andra räntebärande värdepapper samt Derivat. Bolagets aktieinnehav i LFAB har värderats till verkligt värde på basis av aktiernas substansvärde. Eftersom aktierna innehas med hembudsförbehåll enligt vilket aktierna i första hand måste erbjudas de övriga ägarna till ett pris som motsvarar substansvärdet, så utgör substansvärdet i de flesta fall aktiernas verkliga värde. I det fall aktiernas verkliga värde, beräknat enligt en kassaflödesmetod, uppgår till ett lägre belopp än substansvärdet, så redovisas aktierna till detta lägre värde. Verkligt värde på derivat som inte är noterade på en aktiv marknad fastställs genom en användning av värderingsmodeller som är etablerade på marknaden. Värdena tillhandahålls i allmänhet av motparten till derivaten, som är finansiella institut med högt kreditbetyg. (d) Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS fordrar att företagsledningen gör ett antal bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningar och bedömningar är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet används sedan bland annat för att bedöma de redovisade värdena på sådana tillgångar och skulder vars värde inte tydligt framgår från externa källor. Det verkliga utfallet kan avvika från de bedömningar och uppskattningar som gjorts. De antaganden som ligger till grund för uppskattningar och bedömningar ses över regelbundet. Förändringar i gällande bedömningar och uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkar denna period. Bedömningar och uppskattningar som ligger till grund för redovisning och värdering av försäkringstekniska avsättningar har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna. Värderingen av avsättningarna behandlas i nedanstående avsnitt om redovisning av försäkringsavtal samt i not 2 där upplysningar om risker i verksamheten lämnas där de enskilt största riskerna utgörs av Reservsättningsrisk och Marknadsrisk. 22

(e) Ändrade redovisningsprinciper Övergång till IFRS Koncernen har sedan tidigare tillämpat de flesta principerna enligt IFRS men räkenskapsår 2010 var den första rapport som upprättades helt i enlighet med IAS-förordningen. Övergången till tillkommande IFRS är redovisad i enlighet med IFRS 1 första gången IFRS tillämpades. Resultateffekten i koncernen 2009 och 2010 har på grund av ändrade redovisningsprinciper inte förändrats. I kommande textstycken anges förändringar i redovisningsprinciper som påverkat koncernen Länsförsäkringar Skaraborg. I övrigt är redovisningsprinciperna oförändrade jämfört med tidigare perioder. IAS 19 Förmånsbestämda pensionsplaner Redovisningen av förmånsbestämda pensionsplaner har tidigare genom ett undantag från Finansinspektionen redovisats på samma sätt som avgiftsbestämda pensionsplaner. Enligt IFRS skall förmånsbestämda planer redovisas i enlighet med IAS 19. Länsförsäkringar Skaraborg följer branschens pensionsöverenskommelse, den så kallade FTP-planen. Denna är huvudsakligen förmånsbaserad vad gäller framtida pensionsutbetalningar och försäkras av FPK (Försäkringsbranschens Pensionskassa). Bolaget saknar tillräcklig information för att möjliggöra redovisning enligt IAS 19 och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda i enlighet med rådet för finansiell rapporterings uttalande UFR 6. Redovisning av koncernbidrag Rådet för finansiell rapportering har dragit tillbaka UFR 2 Koncernbidrag och aktieägartillskott och gjort ändringar i RFR 2 avseende redovisning av koncernbidrag. Det lämnade koncernbidraget 2010 jämställs enligt den nya principen med ett aktieägartillskott. (f) Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av företagets finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. räkenskapsår 2012 och framåt planeras inte att förtidstillämpas. Bland de IFRS som kommer att införas tidigast 2013, finns IFRS 9 Financial Instruments, IFRS 12 Disclosure of Interests in Other Entities och IFRS 13 Fair Value Measurement. Inga eller marginella effekter förväntas heller dessa förändringar få på företagets finansiella rapporter. (g) Konsolideringsprinciper Dotterföretag Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från moderbolaget. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigade aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras. Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Dotterföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvsperioden till det datum då det bestämmande inflytandet upphör. Transaktioner som elimineras vid konsolidering Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från interna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättande av koncernredovisningen. (h) Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan som föreligger på transaktionsdagen. Försäkringsföretagets funktionella valuta är svenska kronor och vid värdering av tillgångar och skulder i utländsk valuta används balansdagens stängningskurser. Valutakursförändringar redovisas i resultaträkningen netto på raden Kapitalavkastning, intäkter eller Kapitalavkastning, kostnader. (i) Redovisning av försäkringsavtal Försäkringsavtal redovisas i enlighet med FFFS 2008:26 och IFRS 4. Enligt IFRS ska endast sådana kontrakt som överför betydande försäkringsrisk mellan försäkringsgivare och försäkringstagare redovisas som försäkring. Kontrakt som inte överför tillräcklig risk redovisas som antingen finansiella instrument (lån) eller serviceavtal. Samtliga Länsförsäkringar Skaraborgs försäkringskontrakt har bedömts överföra tillräckligt mycket risk för att de ska klassas som försäkring enligt definitionen i IFRS 4. Intäktsredovisning/Premieinkomst Som premieinkomst redovisas den totala bruttopremien för direkt försäkring och mottagen återförsäkring som inbetalts eller kan tillgodoföras för försäkringsavtal där försäkringsperioden påbörjats före räkenskapsårets utgång. Som premiein- 23

komst redovisas också premier för försäkringsperioder som påbörjas först efter räkenskapsårets utgång, om de enligt avtal förfaller till betalning under räkenskapsåret. Med bruttopremie menas den avtalsbestämda premien för hela försäkringsperioden efter avdrag för sedvanliga kundrabatter. Förnyelsepremier som inte är bekräftade av försäkringstagaren samt premier för nytecknade försäkringsavtal räknas in med belopp som de beräknas inflyta med. Annullationer reducerar premieinkomsten så snart beloppet är känt. Tilläggspremier räknas in med de belopp som de beräknas inflyta med. Premieinkomst redovisas exklusive skatter och andra offentliga avgifter som belastar försäkringspremien. Premieintäkten motsvarar den del av premieinkomsten som är intjänad. Ej intjänad premie avsätts till Avsättning för ej intjänade premier. Försäkringsersättningar Förändring av försäkringstekniska avsättningar för försäkringsavtal redovisas över resultaträkning under respektive rubrik. Som utbetalda försäkringsersättningar redovisas utbetalningar till försäkringstagare under räkenskapsåret på grund av försäkringsavtal eller inträffade försäkringsskador, oberoende av när skadan inträffat. Försäkringstekniska avsättningar Försäkringstekniska avsättningar utgörs av Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker samt Avsättning för oreglerade skador. Alla förändringar i försäkringstekniska avsättningar redovisas över resultaträkningen. Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker Avsättningen för ej intjänade premier och kvardröjande risker avser att täcka den förväntade skade- och driftskostnaden under den återstående löptiden på ingångna försäkringskontrakt. Avsättningen beräknas normalt strikt tidsproportionellt, så kallad prorata temporisberäkning. Om premienivån bedöms vara otillräcklig för att täcka de förväntade skade- och driftskostnaderna för skadereglering, förstärks de med ett tillägg för kvardröjande risker. Denna bedömning innefattar bl.a. uppskattningar av framtida skadefrekvenser och andra faktorer som påverkar behovet av tillägg för kvardröjande risker. Avsättning för oreglerade skador Avsättningen för oreglerade skador ska täcka de förväntade framtida utbetalningarna för samtliga inträffade skador, inklusive de skador som ännu inte rapporterats till bolaget, så kallad IBNR-avsättning. Avsättningen inkluderar även kostnader för skadereglering samt förväntad kostnadsökning. Uppskattningen av avsättningsbehovet görs för de flesta skador med statistiska metoder. Det mest väsentliga antagandet som ligger till grund för dessa metoder är att historiska utfall kan användas för beräkning av framtida skadekostnader. För de större skadorna och för skador med komplicerade ansvarsförhållanden görs en individuell bedömning. Avsättningarna för oreglerade skador är väsentliga för en bedömning av bolagets redovisade resultat och ställning eftersom en avvikelse mot faktiska framtida utbetalningar resulterar i ett avvecklingsresultat som redovisas kommande år. En redogörelse för bolagets avvecklingsresultat återfinns i resultatanalysen. Vad gäller trafik som del av bolagets sakförsäkringsaffär för egen räkning sker en diskontering. Diskonteringsräntan beräknas av Länsförsäkringsgruppens gemensamma enhet Försäkringsekonomi och rekommenderas bolagen. Diskonteringsräntan för 2011 är 2,50 procent. Vi har också valt att generellt sänka reservstyrkan i trafik från 169 till 130 procent som ett led i anpassningen till Solvens II. Som bieffekt har detta medfört att det försäkringstekniska resultatet påverkats med c:a 37 Mkr i positiv riktning. Inga andra affärer diskonteras för närvarande i Länsförsäkringar Skaraborg. Återbäring och rabatter Återbäring redovisas som separat post i det tekniska resultatet. Återbäringskostnad innefattar såväl den utdelade återbäringen som administrativa och marknadsmässiga kostnader förknippade därtill. Rabatter nettoredovisas för närvarande i posten premieinkomst. Förlustprövning Företagets tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper för balansposterna Förutbetalda anskaffningskostnader och Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker innebär automatiskt en prövning av att avsättningarna är tillräckliga med avseende på förväntade framtida kassaflöden. Förutbetalda anskaffningskostnader Försäljningskostnader som har ett klart samband med tecknande av försäkringsavtal och som bedöms generera en marginal som minst täcker anskaffningskostnaderna har aktiverats. Anskaffningskostnader innefattar driftskostnader som direkt 24

eller indirekt kan hänföras till tecknandet eller förnyandet av försäkringsavtal såsom provisioner, marknadsföringskostnader samt löner och omkostnader för säljpersonalen. Anskaffningskostnader avskrivs på 12 månader. Driftskostnader Samtliga driftskostnader fördelas i resultaträkningen efter funktionerna anskaffning, skadereglering, administration, provisioner och vinstandelar i avgiven återförsäkring, kapitalavkastningskostnader samt i vissa fall övriga tekniska kostnader. Återförsäkring Kostnader för återförsäkring redovisas i resultaträkningen under kostnadsposten Premier för avgiven återförsäkring. Premier för mottagen återförsäkring redovisas under intäktsposten Premieinkomst. Den del av risken för vilken återförsäkring tecknats redovisas i balansräkningen som Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar. Kontroller för att fastställa eventuella nedskrivningsbehov avseende denna post genomförs löpande och per balansdagen. Nedskrivningsbehov föreligger när det bedöms som sannolikt att återförsäkraren inte kommer att infria sina åtaganden enligt återförsäkringsavtalen. (j) Redovisning av kapitalavkastning Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen i skadeförsäkring Från kapitalförvaltningens resultat förs kapitalavkastning över till försäkringsrörelsens resultat beräknad på halva premieintäkten f.e.r samt på medelvärdet av in- och utgående avsättningar för oreglerade skador f.e.r. under året. Bolaget skiljer på reserver med kort duration och reserver med duration längre än fyra år. Som räntesats tillämpas den i Länsförsäkringsgruppen rekommenderade nivån som är den beräknade genomsnittliga effektiva räntan baserad på ett snitt av statsobligationsräntor och 90 dagars statsskuldväxlar, vilket anses motsvara den riskfria räntan. Det innebär för räkenskapsåret att en räntesats avseende trafikreserven på 3,25, olycksfallsreserven på 4,25 och på övrig affär 2,33 procent tillämpats. Kapitalavkastning, intäkter Posten Kapitalavkastning, intäkter avser avkastning på placeringstillgångar och omfattar hyresintäkter från byggnader och mark, utdelning på aktier och andelar, ränteintäkter, valutakursvinster (netto), återförda nedskrivningar och realisationsvinster (netto). Kapitalavkastning, kostnader Under Kapitalavkastning, kostnader redovisas kostnader för placeringstillgångar. Posten omfattar driftskostnader för byggnader och mark, kapitalförvaltningskostnader, räntekostnader, valutakursförluster (netto), av- och nedskrivningar samt realisationsförluster (netto). Realiserade och orealiserade värdeförändringar För placeringstillgångar som värderas till anskaffningsvärde utgör realisationsvinsten den positiva skillnaden mellan försäljningspris och bokfört värde. För placeringstillgångar som värderas till verkligt värde är realisationsvinsten den positiva skillnaden mellan försäljningspris och anskaffningsvärde. För räntebärande värdepapper är anskaffningsvärdet det upplupna anskaffningsvärdet och för övriga placeringstillgångar det historiska anskaffningsvärdet. Vid försäljning av placeringstillgångar förs tidigare orealiserade värdeförändringar som justeringspost under posterna Orealiserade vinster på placeringstillgångar respektive Orealiserade förluster på placeringstillgångar. Realisationsvinster på andra tillgångar än placeringstillgångar redovisas som Övriga intäkter. Orealiserade vinster och förluster redovisas netto per tillgångsslag. (k) Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Temporära skillnader beaktas inte för skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill samt första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat. Vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. 25

(l) Immateriella tillgångar Goodwill Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och prövas minst årligen för nedskrivningsbehov. Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag. Övriga immateriella tillgångar Övriga separat förvärvade immateriella tillgångar som förvärvas redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivningsprinciper Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över den immateriella tillgångens beräknade nyttjandeperiod som årligen omprövas. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna är: balanserade utvecklingsutgifter, fem år andra immateriella tillgångar, fem år (m) Förvaltningsfastigheter Förvaltningsfastigheter är fastigheter som innehas i syfte att erhålla hyresintäkter eller värdestegring eller en kombination av dessa. Initialt redovisas förvaltningsfastigheter till anskaffningskostnad, vilket inkluderar till förvärvet direkt hänförbara utgifter. Förvaltningsfastigheter redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Detta baseras i sin helhet på värderingar av utomstående oberoende värderingsmän med erkända kvalifikationer och med adekvata kunskaper i värdering av fastigheter av den typ och med de lägen som är aktuella. Värdering sker normalt årligen. Eventuella omvärderingar under löpande år, påkallade av indikationer om väsentliga värdeförändringar, sker genom intern värdering. Verkliga värden baseras på marknadsvärden, vilket är det bedömda belopp som skulle erhållas i en transaktion vid värderingspunkten mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och som har intresse av att transaktionen genomförs efter sedvanlig marknadsföring där båda parter förutsätts ha agerat insiktsfullt, klokt och utan tvång. Såväl orealiserade som realiserade värdeförändringar redovisas i årets resultat. (n) Finansiella instrument Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan kundfordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, lånefordringar, räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna skuld- och egetkapitalinstrument. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen som utgör den dag då företaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Redovisning i och borttagande från balansräkningen Finansiella tillgångar eller skulder tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor (affärsredovisning). Kundfordringar tas upp i balansräkningen när de faktureras. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. Andra skulder tas upp när motparten har presterat och en avtalsenlig skyldighet att betala föreligger (även om faktura ännu inte mottagits). Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Finansiella tillgångar och skulder presenteras brutto i balansräkningen om det inte finns en rätt och en avsikt att reglera mellanhavanden netto. I dessa fall presenteras posterna netto. För alla räntebärande finansiella instrument (även de som värderas till verkligt värde) redovisas ränteintäkter och räntekostnader med tillämpning av effektivräntemetoden. Upplupen ränta på räntebärande tillgångar och skulder redovisas på särskild rad i balansräkningen som upplupen ränteintäkt eller räntekostnad, separat från tillgången eller skulden som räntan belöper på. Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde. Anskaffningsvärde för finansiella instrument som klassificerats som finansiella tillgångar redovisade till verkligt värde via resultaträkningen består av verkligt värde inklusive transaktionskostnader. Efter anskaffningstillfället beror redovisning och värdering av finansiella instrument av hur de har klassificerats enligt nedan. För redovisade värden med uppdelning på värderingskategori se not 22. 26

Klassificering och värdering Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde med värdeförändringar redovisade över resultaträkningen Länsförsäkringar Skaraborg förvaltar och utvärderar alltid resultatet av samtliga placeringstillgångar (aktier, råvarurelaterade placeringar, obligationer, derivat och fastigheter) på basis av verkligt värde förutom när verkligt värde inte kan fastställas på ett tillförlitligt sätt. I uppföljningen av kapitalförvaltningens resultat är fokus främst riktat på nyckeltalet totalavkastning. I detta mått inkluderas såväl realiserade som orealiserade resultat (förutom i de fåtal fall när verkligt värde inte kan fastställas på ett tillförlitligt sätt). Detta innebär att även placeringar i onoterade aktier såsom LF AB, LF Mäklarservice och LF Fastighetsförmedling AB ingår i denna utvärdering. Det är därför bolagets bedömning att en redovisning till verkligt värde med värdeförändringarna redovisade över resultaträkningen ger mer relevant redovisningsinformation för läsarna av årsredovisningen. Av detta skäl väljer Länsförsäkringar Skaraborg alltid att kategorisera sina finansiella tillgångar såsom finansiella tillgångar som identifierats som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde med värdeförändringarna redovisade över resultaträkningen förutom när verkligt värde inte kan fastställas på ett tillförlitligt sätt och när redovisningslagstiftningen inte medger detta vid redovisning i juridisk person. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde med värdeförändringarna redovisade över resultaträkningen utgörs i balansräkningen av fastigheter, aktier i andra företag än koncern- och intresseföretag, aktieindexobligationer samt andra obligationer. Låne-, kund- och premiefordringar Lånefordringar värderas till upplupet anskaffningsvärde med avdrag för eventuell nedskrivning. Kundfordringar redovisas till de belopp som förväntas inflyta efter avdrag för eventuella osäkra fordringar som bedöms individuellt. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisas till nominellt belopp. Nedskrivning av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader. Inga kundfordringar bedöms vara osäkra. I premiefordran har dock ett generellt annullationsantagande på cirka 4 procent beaktats. Investeringar som hålles till förfall Omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet Består av finansiella skulder som innehas för handel och som utgörs av derivat med negativt verkligt värde och där förändringar redovisas i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Upplåning samt övriga finansiella skulder, t.ex. leverantörsskulder, ingår i denna kategori och där skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. (o) Metoder för bestämning av verkligt värde Verkligt värde är enligt IAS 39.9 det belopp till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller en skuld regleras mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och har ett intresse av att transaktionen genomförs. Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad Verkligt värde bestäms med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen med tillägg för transaktionskostnader vid anskaffningstillfället. Kriteriet för aktiv marknad är om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare eller annat där priser regelbundet och på affärsmässiga villkor presenteras och där dessas priser representerar regelbundet förekommande marknadstransaktioner. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterad säljkurs. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Verkligt värde bestäms genom att använda en värderingsteknik som i så hög utsträckning som möjligt bygger på marknads- och inte företagsspecifika uppgifter. Värderingstekniken och dess giltighet prövas regelbundet mot priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument. Derivat Verkligt värde erhålls från motpart beräknat med hjälp av en värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument det är fråga om. Aktier och räntebärande värdepapper Verkligt värde baseras på framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall där diskonterade kassaflöden har använts har dessa beräknats utifrån företagsledningens bästa bedömning. Diskonteringsräntan utgörs av marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde alternativt substansvärde i de fall ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas. Företaget har ingen avsikt att avyttra dessa aktier i en nära framtid. 27

Andra räntebärande tillgångar och skulder Verkligt värde på lånefordringar beräknas med en diskontering av förväntade framtida kassaflöden där diskonteringsräntan satts till den aktuella utlåningsränta som tillämpas. För fordringar och skulder med kvarvarande livslängd på mindre än sex månader anses det redovisade värdet motsvara verkligt värde. (p) Materiella tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel på direkt hänförbara kostnader som ingår i anskaffningsvärdet är kostnader för leverans och hantering, installation, lagfarter, konsulttjänster och juristtjänster. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som driftsintäkt/kostnad. Leasade tillgångar Bolaget har endast operationella leasingavtal som avser kontorsinventarier. Vid operationell leasing kostnadsförs leasingavgiften linjärt över leasingperioden. Avskrivningsprinciper för materiella tillgångar Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Förväntad nyttjandeperiod för materiella tillgångar varierar mellan tre och tio år. Vinst eller förlust vid avyttring eller utrangering av en tillgång fastställs som skillnaden mellan försäljningsintäkten och tillgångens redovisade värde och redovisas i resultaträkningen. (q) Nedskrivning av materiella och immateriella tillgångar Nedskrivningsprövning för materiella och immateriella tillgångar samt andelar i dotterföretag De redovisade värdena för tillgångarna prövas vid varje balansdag. Om indikation finns på att nedskrivningsbehov finns beräknas enligt IAS 39 tillgångens återvinningsvärde (se nedan). Denna nedskrivning belastar resultaträkningen. För goodwill, andra immateriella tillgångar med obestämd nyttjandeperiod och som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen. Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Återföring av nedskrivning En nedskrivning återförs om det både finns indikation på att nedskrivningsbehov inte längre föreligger och att det skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig. (r) Avsättningar En avsättning redovisas i balansräkningen när en befintlig legal eller informell förpliktelse föreligger som en följd av en inträffad händelse och det är också troligt att regleringen av denna förpliktelse kommer att kräva ett utflöde av ekonomiska resurser vars storlek kan uppskattas tillförlitligt. (s) Pensioner och liknande förpliktelser Avgiftsbestämda pensionsplaner Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras de planer där företagets förpliktelse är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. Förpliktelse avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen när de uppstår. Förmånsbestämda pensionsplaner Förmånsbestämda planer för ersättning för ersättning efter avslutad anställning redovisas på samma sätt som avgiftsbestämda. Företaget saknar tillräcklig information för att möjliggöra redovisning enligt IAS 19 och redovisar därför i enlighet med Rådet för finansiell rapporterings uttalande UFR 6 som bedömts vara tillämplig även för företagets pensionsplan. Bolaget har från och med 2008 två olika pensionsplaner i enlighet med bestämmelser i kollektivavtal. Förmånsbestämd plan för alla födda 1971 och tidigare och avgiftsbestämd plan för alla födda 1972 och senare. När ersättning erbjuds för att 28

uppmuntra frivillig avgång redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och att antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas. Utöver ovanstående gör bolaget avsättning för pensioner utöver tryggandelagens regler som omfattas av den så kallade 62-årsregeln vilken innebär att anställda födda 1955 eller tidigare har rätt att gå i pension vid 62 års ålder. Avsättningen grundar sig på tidigare års avgångar och utbetalningar. (t) Ansvarsförbindelser/Eventualförpliktelser En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. Den ersättning som bolaget erhåller från Länsförsäkringar Liv är till viss del förenad med ett annullationsansvar, vilket innebär att bolaget kan bli återbetalningsskyldig om en kund slutar att betala in sina premier. Denna risk är relativt begränsad då annullations ansvaret bara är treårigt. I bolagets avtal med Länsförsäkringar Bank regleras hur stor ersättning bolaget skall ha för den förmedlade bankaffären. I detta avtal framgår även att Länsförsäkringar Skaraborg skall stå för 80 procent av de kreditförluster som eventuellt uppkommer på de lån som bolaget förmedlat till Länsförsäkringar Bank. Det finns dock en begränsning i avtalet som innebär att bolagets ansvar maximalt kan uppgå till det enskilda årets totala ersättning från banken. För att inte redovisa intäkter för affärer som kan komma att generera en framtida återbetalning sätter bolaget av en del av intäkten i en reserv som kan utnyttjas om bolaget erhåller större återbetalningskrav från Länsförsäkringar Bank. (u) Moderbolagets redovisningsprinciper Av detta avsnitt framgår på vilka punkter moderbolagets redovisningsprinciper avviker från koncernens. Moderbolaget tillämpar lagbegränsad IFRS och med detta avses internationella redovisningsstandarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS 2008:26 med ändringar i FFFS 2009:12 samt FFFS 2011:28, samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för svensk lag och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. (v) Ändrade redovisningsprinciper Princip för redovisning av koncernbidrag. Hanteringen av koncernbidraget 2010 kan jämställas med aktieägartillskott och redovisades därigenom som en ökning av posten Aktier och andelar i dotterföretag varför ingen omräkning av jämförelsetal skett. (w) Skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenterats i moderbolagets finansiella rapporter, där inte annat anges. Skatter I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatt. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital. Koncernbidrag och aktieägartillskott Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd vilket innebär att koncernbidrag som lämnats och erhållits i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserat resultat efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt. Not 2 Upplysningar om risker Inledning Bolagets resultat beror dels av försäkringsverksamheten och de försäkringsrisker som hanteras där, dels av placeringsverksamheten och finansiella risker. Risk och riskhantering är därför en central del av verksamheten i Länsförsäkringar Skaraborg. Denna not omfattar en beskrivning av försäkringsföretagets riskhanteringsorganisation samt kvantitativa och kvalitativa upplysningar om försäkringsrisker, finansiella och operativa risker. 29

Mål, principer och metoder för hantering av försäkringsrisk Syftet med försäkringsföretagets riskhanteringsorganisation är att identifiera, mäta och styra samtliga risker som företaget är exponerat för både försäkringsrisker och finansiella risker. Ett viktigt syfte är också att tillse att försäkringsföretaget har en betryggande solvens i förhållande till de risker företaget är exponerat för. Länsförsäkringar Skaraborg är certifierat enligt ISO 9001:2008 kvalitet och ISO 14001:2004 miljö. Bolagets sätt att hantera risktagande bygger på tydligt definierade ansvarsområden och väl fungerande processer och kan beskrivas på följande sätt. Ansvaret för bolagets riskarbete ligger hos styrelsen som årligen beslutar om bolagets övergripande styrdokument, exempelvis affärsplan, policy och riktlinjer för finansförvaltningen inklusive skuldtäckningspolicy. Styrelsen får löpande rapportering av hur bolagets risker utvecklas via ett flertal olika rapporter. Styrelsen har även två utskott till sitt förfogande, finansutskottet och revisionsutskottet. I finansutskottet ingår två styrelseledamöter, vd (finanschef) samt finansrådgivaren. Finansutskottet har till uppgift att vårda bolagets balansräkning och löpande följa utvecklingen av bolagets tillgångar, samt ta beslut om placeringar inom de ramar som styrelsen beslutat. Finansutskottet tar även fram förslag till eventuella strategiska förändringar av portföljen och det regelverk som styr bolagets kapitalförvaltning. Finansutskottet har minst fyra protokollförda möten per år. Revisionsutskottet utgörs av bolagets ordinarie styrelse. Revisionsutskottet ska svara för beredning av styrelsens arbete med att kvalitetssäkra bolagets interna styrning vad gäller finansiell rapportering, riskhantering och riskkontroll, regelefterlevnad och övrig intern styrning. Revisionsutskottet gör detta genom att ta del av information från och föra dialog med företagsledning, extern och intern revisor, riskmanagement, riskcontroller och compliance. Revisionsutskottet har minst fem protokollförda möten per år. Styrelsen har även en oberoende intern revisionsfunktion till sitt förfogande. Internrevisorerna skall medverka till och kontrollera att verksamheten inom bolaget bedrivs mot fastställda mål och i enlighet med styrelsens intentioner och riktlinjer genom att undersöka och utvärdera den interna styrningen. Styrelsen har till uppgift att med utgångspunkt från bolagets riskbedömning besluta om inriktning och omfattning för internrevisionens arbete. I bolagets operativa riskorganisation finns förutom vd, en riskcontroller, en compliancefunktion och olika riskbedömningskommittéer. Om Solvens II Under året har Länsförsäkringar Skaraborg anpassat ansvars- och rapporteringsrollerna till de för EU gemensamt anpassade kraven enligt Solvens II. Syften med gemensamt införande av Solvens II:s regelverk är att, Stärka skyddet för försäkringstagarna. Öka konkurrensen mellan försäkringsbolagen inom EU. Säkerställa att verksamheten kan överleva stora oförutsedda förluster. Därför har Europeiska kommissionen tillsammans med utsedda arbetsgrupper (bl. a EIOPA, European Insurance and Occupational Pension Authority, tidigare CEIOPS) arbetat fram ett europeiskt solvensregelverk, Solvens II för försäkringsbranschen. Arbetet fortsätter fram till planerat införande år 2014. Man talar om pelare 1 som behandlar kvantitativa regler och avser beräkning av olika kapitalkrav, pelare II som behandlar kvalitativa krav på styrning och kontroll på risker, samt pelare III som behandlar krav på rapportering och därmed ökad transparens. Bolagets samtliga risker ska på detta sätt genomlysas, det vill säga såväl försäkrings-, marknads- (= placerings-) och motpartsrisker, som operativa risker och affärsrisker. Länsförsäkringar Skaraborg har gjort en s.k. gap-analys på 148 frågeställningar utifrån CEIOPS och QIS 5 (Quantitative Impact Studies, d.v.s. 5:e studien på remiss inom försäkringsbranschen). Gapanalysen visar på de gap som kan finnas mellan nuvarande processer och metoder och bedömda krav. Denna dokumenterade analys har inlämnats till tillsynsmyndigheten Finansinspektionen. Från och med 2011 ersätts CEIOPS med EIOPA (European Insurance and Occupational Pensions Authority) som kan såsom gemensam europeisk tillsynsmyndighet, precis som Finansinspektionen, också besluta om riktlinjer och sanktioner.vår internationella certifiering enligt ISO 9001:2008 i kvalitet respektive ISO 14001:2000 i miljö, innebär att vi har väl dokumenterat de flesta av våra affärskritiska processer. Därmed bedömer vi oss ligga väl framme vad gäller styrning och kontroll av våra risker. Styrelse, fullmäktige, valberedning och företagsledning har fått information och anpassad utbildning vad avser Solvens II. Solvens II kan i viss mån jämföras med bankbranschens regelverk Basel III. Vad gäller bolagsstyrning enligt Solvens II och Finansinspektionens rekommendationer, erfordras redan idag följande tydligt avgränsade nyckelfunktioner med rapportering i rätt s.k. linje, - se bild nästa sida. Bolagets riskcontroller ansvarar för att identifiera och beskriva bolagets olika riskområden. I detta ansvar ligger även att tillsammans med företagsledningen, andra ansvariga chefer och bolagets compliancefunktion, ta fram styrdokument som 30

Styrelse VD Organisatoriska enheter i fokus ( linje 1-3 ) Verksamhet Riskkontroll Compliance Internrevision beskriver hur de olika riskerna skall hanteras. Riskcontrollern har även till uppgift att rapportera om den löpande riskhanteringen till styrelsen och till revisionsutskottet. Compliancefunktionen är ett stöd för att bolaget skall arbeta enligt gällande regler och har bl.a. till uppgift att bistå organisationen vid utformning av interna regelverk, bevaka förändringar, de externa regelverken samt följa upp regelefterlevnaden i bolaget. Compliancefunktionen rapporterar till vd och styrelsen, samt lämnar årligen en samlad bedömning direkt till styrelsen, av hur väl bolagets verksamhet uppfyller gällande regler och normer. Bolagets olika riskbedömningskommittéer har till uppgift att bedöma nya och befintliga risker inom sakförsäkrings- och kreditverksamheten. Kommittéerna har rätt att ta egna beslut om bolaget skall acceptera en risk eller inte. Detta får dock bara ske inom de olika kommittémedlemmarnas behörigheter. Bolaget har dessutom en säkerhetsgrupp som har till uppgift att löpande arbeta med operativa säkerhetsfrågor i samband med nödläge. Samtliga anställda på bolaget innehar ett s.k. nödlägeskort, där det framgår vad som ska göras respektive vem som ska kontaktas vid nödläge. Säkerhets- och riskarbetet är även samordnat med motsvarande funktioner inom Länsförsäkringar AB. Rapportering av risk Bolaget har en intern beräkningsmodell för att mäta totalrisk. Som en del av modellen ingår en stresstestmodell avseende placeringstillgångarna. Mätetalet är på formen av ett kapitalkrav som förväntas svara mot det sämsta årsresultatet som skulle kunna uppstå under tvåhundra slumpmässiga verksamhetsår, givet dagens riskexponering och de i modellen antagna diversifieringseffekterna mellan och inom de olika riskslagen. Modellen är ett led i anpassningen till de så kallade riskbaserade solvensregler som förväntas komma att införas. I beräkningen ingår att mäta risk för följande risktyper; försäkringsrisk, placeringsrisk, motpartsrisk, operativ risk och affärsrisk. Det totala riskbeloppet ställs sedan i relation till bolagets kapital (konsolideringskapital). Bolagets styrelse får en riskrapport minst en gång per kvartal där det framgår hur de olika riskerna utvecklas över tiden samt hur relationen mellan totalrisk och kapital har utvecklats. Bolaget styrs av en mängd legala krav. I Sverige är det Finansinspektionen som är tillsynsmyndighet för de finansiella bolagen. Varje kvartal rapporterar bolaget in uppgifter om bland annat kapitalbas och solvens. Från och med 2007 rapporterar även bolaget in uppgifter enligt det så kallade trafikljussystemet. Trafikljussystemet är ett stresstest som görs för att kontrollera att bolaget klarar av sina åtaganden även i perioder med kraftiga rörelser på de finansiella marknaderna. Bolaget uppfyller med god marginal de minimikrav som ställs av myndigheterna. Risker i försäkringsverksamheten Försäkringsrisker består av teckningsrisk, reservrisk och katastrofrisk. Innebörden i dessa begrepp och bolagets generella metoder för att hantera dessa typer av risker beskrivs nedan. Då risker liksom principer och verktyg för värdering av riskerna och riskhantering skiljer sig åt för olika typer av försäkringskontrakt, återfinns ytterligare kommentarer nedan under rubriken Riskhantering i skadeförsäkringsrörelsen. Bolagets riskportfölj i direkt affär bedöms vara balanserad. Bolaget tar även emot affär som mottagen återförsäkring. Affären är huvudsakligen svensk. Största risk i mottagen affär bedöms vara den i affären ingående Nordiska kärnförsäkringspoolen, där bolaget för 2011 hade 100 andelar. Bolagets maximala ansvarighet per händelse och andel är motsvarande 10 000 Euro. Teckningsrisk Teckningsrisken är risken att skade- och driftskostnaderna för ännu ej inträffade skador inte täcks av premieintäkten. Teckningsrisken innehåller dels en genuin osäkerhet om det faktiska utfallet av varje enskilt försäkringsavtal, dels osäker- 31

het om den ingående totala avsättningen för ännu ej inträffade skador på redan ingångna försäkringsavtal. Osäkerheten om utfallet av årets försäljning kan uppkomma genom att den prissättningsprocess som bolaget utvecklat innehåller brister. Ett exempel skulle kunna vara att bolagets tarifferings- och premiekalkylmodeller är felspecificerade, eller att de bygger på felaktiga antaganden. Känslighetsanalys, teckningsriskens inverkan på vinst före skatt respektive på eget kapital tkr Vinst före skatt Eget kapital 1 % förändring i totalkostnadsprocenten (+/-) 5 272 3 885 1 % förändring i premienivån (+/-) 5 940 4 378 1 % förändring i skadefrekvens (+/-) 5 139 3 787 10 % förändring i premier för avgiven återförsäkring (+/-) 5 592 4 121 Ovanstående tabell visar hur resultatet före skatt och eget kapital påverkas av förändringar i olika parametrar. Reservsättningsrisk Reservsättningsrisk är risken för att avsättningen för oreglerade skador inte räcker för att reglera inträffade skador. Den hanteras främst genom utvecklade aktuariella metoder och en noggrann kontinuerlig uppföljning av anmälda skador. Bolaget redovisar diskonterade avsättningar för oreglerade skador i trafikförsäkring. Detta innebär att bolaget även har en ränterisk inbyggd i de försäkringstekniska avsättningarna som kommenteras under rubriken Ränterisk. Katastrofrisk Bolagets verksamhetsområde är i första hand begränsat till f.d. Skaraborgs läns 17 kommuner, varav 15 i Västra Götalands län och två i Jönköpings län, vilket innebär att de risker som bolaget tecknat är koncentrerade till en förhållandevis liten region. Detta medför en relativt stor risk att flera enskilda försäkringar blir skadedrabbade vid en större skada som exempelvis en brand eller stormskada. Främst är det olika typer av egendomsförsäkring (exempelvis fastighets-, lantbruks/skogs- och villaförsäkring) som är särskilt känslig för denna geografiska koncentration. Genom det i nästa avsnitt beskrivna interna riskutbytet är bolaget också exponerat för katastrofskador som inträffar i de övriga länsbolagen. Åtagandet är bolagets enskilt största risk och utgör ett belopp som motsvarar 15 procent av bolagets konsolideringskapital vid årets ingång. Det inträder då gruppens externa katastrofskydd är uttömt. Riskhantering i skadeförsäkringsrörelsen Bolaget tecknar såväl direkt försäkring som mottagen skadeåterförsäkring inom områdena sjukdom och olycksfallsförsäkring, egendom, ansvar, motorfordon och trafikförsäkring, samt mottagen livåterförsäkring från Länsförsäkringar Liv. För att reducera försäkringsrisken finns olika metoder. Riskminskning med avseende på osäkerheten i enskilda försäkringsavtal åstadkommes dels genom diversifiering, det vill säga genom att utöka portföljen med avtal som är oberoende av varandra, dels genom att säkerställa en i organisationen väl förankrad väldokumenterad prissättningsprocess, så att premien i varje enskilt avtal motsvarar den faktiska riskexponeringen. För att säkerställa detta görs inom ramen för prissättningsprocessen löpande uppföljning av tariffer och vid behov görs även justeringar av dessa. Därutöver är huvudmetoden för styrning av teckningsrisker den affärsplan som utformas årligen och fastsälls av styrelsen. Bolaget upprättar även detaljerade interna riktlinjer (riskurvalsregler) för att säkerställa en riktig bedömning och kvantifiering av den risk som tecknas. Riskurvalsreglerna revideras minst en gång per år och fastställs av bolagets styrelse. Ett viktigt led i detta är även besiktning av nya och befintliga risker, Riskurvalsreglerna anger också kvantitativa gränser för hur stor exponeringen maximalt får vara inom olika riskområden (limiter). I riktlinjerna fastsälls inom vilka försäkringsklasser, storlekar, geografiska områden och sektorer där bolaget är villigt att exponera sig för risk. På så sätt säkerställs en lämplig fördelning inom portföljen. Alla sakförsäkringskontrakt löper på högst ett år med en inbyggd rättighet för försäkringsföretaget att avböja förlängning, eller att ändra villkor och förutsättningar vid förlängning. För att ytterligare begränsa riskerna i försäkringsrörelsen deltar bolaget i ett riskutbyte tillsammans med de 22 övriga länsbolagen i länsbolagsgruppen. Hantering av riskutbyte administreras inom det gemensamt ägda bolaget Länsförsäkringar AB. Riskutbytet innebär att de deltagande bolagen begränsar sina åtaganden i försäkringsavtalen upp till vissa, av styrelsen per riskslag fastställda belopp (självbehåll), per skada, per händelse och totalt per skadeår. Återförsäkringsprogrammen ger, med undantag för vissa risker, ett automatiskt skydd och kapacitet att teckna risker upp till vissa beloppsgränser (teckningsmaximaler). Risker som inte omfattas av den automatiska kapaciteten återförsäkras på marknaden för fakultativ återförsäkring. Programmen gäller kalenderårsvis. De förnyas eller omförhandlas varje år. Självbehållen kan variera mellan olika riskslag. Det högsta självbehåll som bolaget valt för 2011 är 8 Mkr. 32

Skyddet för trafikskador är anpassat till begränsningarna i Trafikskadelagen. För skador som inträffar utomlands i länder med obegränsat ansvar finns en tilläggsförsäkring som ger ett obegränsat skydd. Det externa katastrofskyddet har under året varit begränsat till 7 miljarder totalt för de 23 länsbolagen och Länsförsäkringar AB tillsammans. För katastrofskador som överstiger 7 miljarder finns ett internt återförsäkringsskydd inom länsförsäkringsgruppen. Risken att bolaget av misstag tecknar en risk som i sin helhet, eller till en del, inte täcks av bolagets återförsäkringsprogram, är en processrisk, och är ett exempel på risk som definitionsmässigt hör hemma under rubriken Operativa risker. Premie- och reservrisken är störst i skadeportföljer med lång avvecklingstid, det vill säga avtal där de stora utbetalningarna tenderar att komma först många år framåt i tiden. Detta är särskilt märkbart inom trafik-, sjuk- och olyckfallsförsäkring, vilka tillsammans utgör en relativt stor andel av bolagets avsättning för oreglerade skador. När det gäller trafikskador tillkommer även osäkerhet om hur den framtida kostnadsutvecklingen på grund av förändrad lagstiftning och myndighetsbeslut i efterhand kan påverka hur trafikförsäkringen belastas med kostnader. Utvecklingen av bolagets avsättning för oreglerade skador följs upp löpande genom analys av avvecklingsresultatet, det vill säga en uppföljning av hur väl föregående års skadereserver räcker till att täcka kostnaden för inträffade skador. Dessa genomgångar innebär att alla skadehandläggare går igenom sina oreglerade skador och kontrollerar att den kvarvarande reserven är tillräcklig för att slutreglera skadan. Detta görs minst fyra gånger per år. Tabellen nedan visar kostnadsutvecklingen för skadeåren 2006 2011 före återförsäkring. Av den övre delen av tabellen framgår hur skattningen av den totala skadekostnaden per skadeår utvecklas årsvis. Den nedre delen visar hur stor del av detta som finns i balansräkningen. Skadekostnad före återförsäkring (tkr) Skadeår 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Totalt Uppskattad skadekostnad -I slutet av skadeåret 367 704 365 188 386 140 349 409 413 862 358 506 -ett år senare 346 103 358 292 367 583 333 421 396 740 -två år senare 347 705 354 821 365 509 330 775 -tre år senare 350 993 358 304 344 625 -fyra år senare 350 941 355 547 -fem år senare 336 751 Nuvarande skattning av total skadekostnad 336 751 355 547 344 625 350 775 396 740 358 506 Totalt utbetalt 296 525 311 899 298 505 280 032 325 543 177 761 Summa kvarstående skadekostnad 40 226 43 648 46 121 50 744 73 197 180 745 434 680 Diskonteringseffekt -17 280-5 705-6 118-7 063-8 442-9 721-54 328 Avsättning upptagen i balansräkningen 22 946 37 943 40 003 43 681 64 755 171 021 380 352 Avsättning avseende skadeår 2005 och tidigare 136 496 Total avsättn. upptagen i balansräkningen 22 946 37 943 40 003 43 681 64 755 171 024 516 848 Avsättning avs. skadebehandlingsreserv 22 699 Avsättning avs. mottagen återförsäkring 208 741 Marknadsrisk Förändringar i räntesatser, valutakurser, aktiekurser, råvarupriser och fastighetspriser påverkar marknadsvärdena för finansiella tillgångar och skulder. Marknadsrisken är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i dessa marknadspriser. För Länsförsäkringar Skaraborgs del är det aktiekurs-, ränterisk och volatilitet som är de mest påtagliga riskerna medan fastighets- och valutariskerna är av mindre omfattning beroende på att endast en mindre del av tillgångarna är exponerade mot dessa risker. Bolaget har ett regelverk, policy och riktlinjer för finansförvaltningen, för hur bolaget skall placera tillgångarna och till vilken risk detta får göras. I detta regelverk har bolaget även tagit hänsyn till de legala krav som kan påverka hur bolaget får placera kapitalet. Månadsvis sker uppföljning av aktuell allokering och skuldtäckning. Målet för bolagets kapitalförvaltning är att långsiktigt generera konkurrenskraftig avkastning samtidigt som hänsyn tas till risk och tillgänglighet. Finansutskottets roll är att vårda balansräkningen och löpande bevaka och föreslå strategiska allokeringar av placeringskapitalet. Bolagets placeringspolicy, Finansförvaltningens mål och riktlinjer, är ett styrande dokument som årligen ses 33

över och beslutas av styrelsen. Eventuella avvikelser från rekommendationerna enligt policy, protokollförs löpande genom styrelsebeslut. Styrelsen tar därmed strategisk ställning, dels till vilken risknivå som skall gälla för förvaltningen och dels till vilken del frihet ges till den operativa förvaltningsorganisationen. Bolagets Finansutskott har ansvaret för den strategisk/taktiska allokeringen av de olika placeringstillgångarna. Operativt är förvaltningen delvis outsourcad och delad på så kallad front- respektive backoffice. Operativ förvaltning av enskilda innehav i aktier och/eller räntebärande papper sker i princip inte. Känslighetsanalys enligt FFFS 2008:26 respektive RFR 2 Riskelement Värdepåverkan Påverkan på skulder och kapital Avsättningar för andra risker och kostnader Eget kapital Räntebärande fordringar Ränteförändring + 1 % 11 660 3 067 8 593 Aktier Kursändring -10 % 68 047 17 896 50 151 Fastigheter Direktavkastning + 2 % 25 000 6 575 18 425 Aktiekurs- och derivatrisker Aktiekursrisk är bolagets enskilt största marknadsrisk. Totalt har bolaget i bokförda värden aktieexponeringar (exklusive aktier i LF AB), direkt eller indirekt genom optionsdelarna av innehav i strukturerade produkter å totalt 195 (294) Mkr. Bolaget innehar också placeringar i s.k. private equities knutna till tillväxtföretag globalt. Investerat belopp i 14 000 000 (14 000 000) USD, se vidare under rubriken Valutakursrisk nedan. Bolagets totala råvarurisk i bokförda värden är - (11) Mkr. Derivat Derivatinstrument är en typ av värdepapper som är kopplade till en underliggande tillgång, exempelvis aktier, aktieindex, råvaror eller valutor. Värdet på derivatet baseras på den underliggande tillgångens utveckling utifrån ett i framtiden förutbestämt värde på en underliggande placering, till exempel en aktie eller en korg av värdepapper, index etc., förutbestämt startvärde och en förutbestämd löptid. Optioner och Terminer Exempel på derivatinstrument är optioner och så kallade warranter. En option (köp- eller säljoption) innebär en rättighet att köpa respektive sälja den underliggande tillgången. Termin motsvarar i stort en option, men innebär en skyldighet att genomföra affären på slutdagen. Genom att investera i optioner, kan en högre exponering uppnås än vid motsvarande direktinvestering i den underliggande tillgången. Optionerna ger därmed investeraren ökad flexibilitet när det gäller att erhålla önskvärd potentiell avkastning till en förutbestämd risknivå. På så sätt kan förutsättningar nås till en långsiktigt högre avkastning över tiden än vad en traditionell förvaltning kan ge. Under optionernas löptid finns dock risk för negativt utfall. Valet att investera på detta sätt kan innebära högre risk för relativt kraftiga svängningar i marknadsvärden under derivatets löptid, vilket även påverkar bolagets resultat- och balansräkning. Optionernas värden förändras upp eller ner över tiden, men kan vad avser bolagets aktuella portföljinnehav på slutdagen aldrig bli lägre än 0, vilket innebär att maximal risk på slutdagen är den samma som anskaffningskostnaden. Emittent & Rating Den organisation, t.ex. bank, företag, kommun som lånar pengar genom att ställa ut (sälja) obligationer, är emittent. Emittenten garanterar att obligationen återbetalas vid förfallodatum. Högre risknivå ger köparen högre ränta. För att bedöma förutsättningar och risk, utfärdar så kallade ratinginstitut kreditbetyg. Standard & Poor och Moody s är de två ledande kreditvärderingsföretagen. Kommuninvest i Sverige AB har högsta ratingbetyg och betraktas därmed lika säkra som garant som svenska staten. Svenska staten garanterar svenska statsobligationer. Kommuninvest som emittent baserar sig på att de kommuner som deltar i finansieringen, också enligt avtal svarar solidariskt som garanter. Länsförsäkringar Skaraborgs emittent vad avser obligationsinnehav (del av aktieindexobligationerna) är Kommuninvest som svarar för samtliga 370 Mkr. Swap Swapavtal som finansieringsmöjlighet har växt fram på marknaden som ett alternativ till att investera kapital i antingen den underliggande tillgången eller mer strukturerade produkter som t.ex. aktieindexobligationer, eller rena optioner. Man kan även swappa ränteflöden. 34

Länsförsäkringar Skaraborg har swapavtal med Barclays Capital/ Barclays Bank plc. Genom avtalet har bolaget optioner relaterade till olika index avseende aktiebörser med olika geografisk spridning, samt till råvaru- respektive valutaindex. Totalt bokförda optionsvärden i swappen var vid bokslutet 12 (63) Mkr, som således är bolagets maximala risk å denna del. Vald exponering för motsvarande värden uppgår till - (647) Mkr. Valutakursrisk Valutarisk finns i huvudsak i våra så kallade alternativa placeringar i private equity bokförda till 85 Mkr till en dollarkurs per bokslutsdagen på 6:92 SEK. Placeringen är US-dollarberoende och ingångskursen var ca 6:55 SEK per dollar. Dollarberoende valutarisk finns även i form av placering i aktiefonden Gavekal, bokförd till 34 Mkr. Högre dollarkurs är gynnsamt för vårt bokförda värde som baseras på ingångskursen. Ränterisk Större delen av bolagets ränteportfölj består av de garanterade obligationerna som ingår i aktieindexobligationer samt innehav i LF Penningmarknadsfond och Blue Bay Investment Grade Bond Fund. Emittent vad avser de garanterade obligationsdelarna är Kommuninvest i Sverige AB (AAA). Bolagets placeringar i räntebärande värdepapper bokfört till nuvärden, uppgår totalt till 472 (424) Mkr. Bolaget redovisar diskonterade avsättningar för oreglerade skador i trafikförsäkring. Totalt uppgår de diskonterade avsättningarna för oreglerade skador (brutto före avgiven återförsäkring) i trafikaffären till 331 (338) Mkr. Den ackumulerade diskonteringseffekten, skillnaden mellan diskonterade och odiskonterade reserver uppgår till 56 (62) Mkr. Fastighetsrisk Bolagets exponering i fastigheter uppgår till totalt 54 (54) Mkr. Den mest betydande fastighetsrisken är att fastighetsvärdena går ned till följd av olika omvärldsförändringar. Externa värderingar inhämtas årligen från två fastighetsvärderare i samband med bokslutet och fastighet värderas enligt huvudprincipen att nytt värde åsätts fastighet först då aktuellt värde med mer än fem procent i någondera riktning avviker från det medelvärde som framkommer ur de två värderingsunderlagen. Avrundning sker till hela Mkr. Fastighetsvärdena har med detta synsätt ansetts kunna ligga kvar på samma nivå som föregående år. Kreditrisk Kreditrisk avser de resultateffekter som uppstår om en utgivare eller motpart i ett finansiellt instrument inte kan fullgöra sina förpliktelser. Begränsningar om hur mycket Länsförsäkringar Skaraborg kan placera hos olika emittenter styrs med utgångspunkt från gällande skuldtäckningsregler. Bolaget har inga lån med fast egendom som säkerhet. Motpartsrisk Motpartsrisk avser de resultateffekter som uppstår om en utgivare eller motpart i ett finansiellt instrument inte kan fullgöra sina förpliktelser. Motpartsrisken begränsas genom följsamhet enligt Finansinspektionens skuldtäckningsregler. Motpartsrisken i avgiven återförsäkring är risken att betalning inte erhålls från återförsäkringsgivare i enlighet med återförsäkringsavtalen. För att begränsa denna risk har länsförsäkringsgruppen ett särskilt regelverk för vilka externa återförsäkringsgivare som får användas. Bolaget har på balansdagen 163 (165) Mkr i återförsäkrares andel av oreglerade skador, av dessa avser endast en mindre del externa återförsäkrare. Likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken att ett företag får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med finansiella och försäkringstekniska skulder. För Länsförsäkringar Skaraborg är likviditet normalt inget problem eftersom premierna i försäkringsrörelsen betalas in i förskott och stora skadeutbetalningar ofta är kända långt innan de förfaller. Bolaget har som riktlinje att alltid ha en likviditet (kassa och bankmedel) som uppgår till minst fem procent av försäkringstekniska avsättningar för egen räkning. Utöver detta finns alltid möjlighet att på kort varsel göra betydligt större belopp likvida genom försäljning av olika placeringstillgångar. Bolaget rapporterar månatligen en uppdaterad kassaflödesanalys till finansutskottet. Under en normal månad har bolaget utbetalningar avseende driftskostnader, skadekostnader och återförsäkringspremier på cirka 48 (44) Mkr. Inbetalningarna i form av premier i sakförsäkringsaffären, ersättningar från återförsäkrare och provisionsersättningar från Länsförsäkringar Bank och Länsförsäkringar Liv uppgår till cirka 54 (50) Mkr. Lånefordringar värderas till upplupet anskaffningsvärde med avdrag för eventuell nedskrivning. 35

Kundfordringar redovisas till de belopp som förväntas inflyta efter avdrag för eventuella osäkra fordringar som bedöms individuellt. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisas till nominellt belopp. Nedskrivning av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader. Inga kundfordringar bedöms vara osäkra. Vad avser försäkringsskulder (avsättningar) framgår den beräknade tiden för kassautflödet för skulderna av denna tabell. tkr Total avsättning, brutto Moderbolaget Duration, år Sjuk och olycksfall 132 929 > 4 Egendomsförsäkring 132 275 <= 4 Motorfordon, kasko 21 425 <= 4 Motorfordon, trafik 230 218 > 4 Summa 516 847 Risker i övrig verksamhet Förutom sakförsäkringsverksamheten säljer bolaget livförsäkringar och bankprodukter till kunderna för Länsförsäkringar Liv respektive Länsförsäkringar Banks räkning. Som ersättning för detta får Länsförsäkringar Skaraborg en provision. Den ersättning som bolaget får från Länsförsäkringar Liv är till viss del förenad med annullationsansvar, vilket innebär att bolaget kan bli återbetalningsskyldigt om en kund slutar betala sina premier. Denna risk är relativt begränsad i huvudsak en följd av att annullationsansvaret bara är treårigt. I bolagets avtal med Länsförsäkringar Bank regleras hur stor ersättning bolaget skall ha för den förmedlade bankaffären. I detta avtal framgår även att Länsförsäkringar Skaraborg skall stå för 80 % av de kreditförluster som eventuellt uppkommer på de lån som bolaget förmedlat till Länsförsäkringar Bank. Det finns dock en begränsning i avtalet som innebär att bolagets ansvar maximalt kan uppgå till det enskilda årets totala ersättning från banken, vilket innebär att denna risk är begränsad till cirka 24 (19) Mkr. Operativa risker En viktig del av bolagets riskhantering är processarbetet. En väl styrd process tydliggör för medarbetare på alla nivåer inom vilka ramar som verksamheten skall bedrivas. Processerna är även utgångspunkten för bolagets riskanalys, vilket återspeglas i organisation och handlingsplaner. En central del av processutvecklingen är att arbeta med ständiga förbättringar där både medarbetares och kunders synpunkter tas tillvara. Bolaget är sedan flera år tillbaka kvalitets- och miljöcertifierat enligt ISO 9001:2008 respektive ISO 14001:2004. Incidentrapportering är också en viktig del av riskarbetet. De incidenter som inträffar loggas och hanteras i ett särskilt system för att möjliggöra analys och förebyggande åtgärder. Bolagets funktioner för riskmanagement, compliance och internrevision har, som tidigare beskrivits, bland annat till uppgift att på olika sätt identifiera, granska och hantera bolagets operativa risker. Not 3 Premieinkomst tkr 2011 2010 Direkt försäkring i Sverige 559 921 533 620 Premier för mottagen återförsäkring 34 089 31 007 Premier för avgiven återförsäkring -55 922-50 707 Summa 538 088 513 920 36

Not 4 Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen tkr 2011 2010 Överförd kapitalavkastning 19 785 20 264 Tillämpade kalkylräntesatser Procent 2011 2010 Olycksfall 4,25 4,50 Trafik 3,25 3,50 Övrig affär 2,33 2,41 Avkastning på de tillgångar som motsvarar försäkringstekniska avsättningar har överförts från den icketekniska redovisningen till den tekniska redovisningen. Beloppet har beräknats på nettot av de genomsnittliga försäkringstekniska avsättningarna efter avdrag för förutbetalda anskaffningskostnader samt den kapitalbindning som försäkringsrörelsen medför i form av premiefordringar. Som räntesats tillämpas räntan för statsobligationer med en löptid som motsvarar avsättningarnas. Not 5 Försäkringsersättningar Utbetalda försäkringsersättningar Före avgiven återförs. Återförsäkrares andel Efter avgiven återförs. tkr 2011 2010 2011 2010 2011 2010 Utbetalda skadeersättningar -361 856-361 322 8 732 33 605-353 124-327 717 Skaderegleringskostnader -37 324-32 794 - - -37 324-32 794 Utbetalda försäkringsersättningar -399 180 394 116 8 732 33 605-390 448-360 511 Förändring i avsättning för oreglerade skador Före avgiven återförs. Återförsäkrares andel Efter avgiven återförs. tkr 2011 2010 2011 2010 2011 2010 Förändring i avsättning för inträffade och rapporterade skador 35 174 3 798-12 409-13 598 22 765-9 800 Förändring i avsättning för inträffade men ej rapporterade skador (IBNR) 2 983-50 930 10 366 6 421 13 349-44 509 Skaderegleringskostnader 1 710 640 - - 1 710 640 Summa avsättning för oreglerade skador 39 867-46 492-2 043-7 177 37 824-53 669 Not 6 Driftskostnader Funktionsindelade driftskostnader Koncernen Moderbolaget tkr 2011 2010 2011 2010 Anskaffningskostnader -34 664-48 552-34 664-48 552 Förändring av Förutbetalda anskaffningskostnader (+/-) 917-3 334 917-3 334 Administrationskostnader -66 253-58 913-61 031-49 319 Summa -100 000-110 799-94 778-101 205 Totala driftskostnader före funktionsindelning Koncernen Moderbolaget tkr 2011 2010 2011 2010 Personalkostnader -117 805-109 392-117 805-109 392 Lokalkostnader -7 837-15 462-6 704-6 809 Avskrivningar -4 783-4 372-4 783-4 372 Övriga kostnader -63 794-66 313-59 705-65 372 Omkostnadsbidrag för förmedlad affär 52 746 40 966 52 746 40 966 Summa -141 473-154 573-136 251-144 979 Avgår: Driftskostnader till finans 2 000 2 000 2 000 2 000 Driftskostnader till skador 37 324 32 794 37 324 32 794 Kostnader för förmedlad affär, bank och liv netto 2 149 8 980 2 149 8 980 Summa avdrag 41 473 43 774 41 473 43 774 Summa driftskostnader -100 000-110 799-94 778-101 205 Ersättning för kostnadstäckning av driftskostnader har erhållits med 4 090 tkr. Kostnaden för operationell leasing ingående i Övriga kostnader uppgår till 1,3 Mkr. 37

Not 7 Övriga tekniska kostnader Koncernen Moderbolaget tkr 2011 2010 2011 2010 Förmedlingsavgifter - - -488-589 Summa - - -488-589 Not 8 Kapitalavkastning, intäkter Koncernen Moderbolaget tkr 2011 2010 2011 2010 Hyresintäkter från förvaltningsfastigheter/byggnader och mark 1 357 1 081 1 357 1 081 Utdelningar Utdelning, svenska aktier och andelar 6 221 4 231 6 221 4 231 Ränteintäkter Obligationer och andra räntebärande värdepapper 2 165 1 261 3 015 1 611 Aktieindexobligationer - - Övriga ränteintäkter 1 472 201 1 472 201 Realisationsvinster och återförda nedskrivningar Svenska aktier och andelar 379 42 120 379 42 120 Summa kapitalavkastning, intäkter 11 594 48 894 12 444 49 244 Not 9 Orealiserade vinster på placeringstillgångar Koncernen Moderbolaget tkr 2011 2010 2011 2010 Förvaltningsfastigheter/Byggnader och mark 6 881 4 292 778 4 292 Svenska aktier och andelar 4 781 3 634 4 781 3 634 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 240 3 596 240 3 596 Aktieindexobligationer - - - - Derivat - - - - Summa orealiserade vinster på placeringstillgångar 11 902 11 522 5 799 11 522 Not 10 Kapitalavkastning, kostnader Koncernen Moderbolaget tkr 2011 2010 2011 2010 Driftskostnader från förvaltningsfastigheter/byggnader och mark -576-1 018-2 211-6 125 Kapitalförvaltningskostnader -2 000-2 000-2 000-2 000 Övriga räntekostnader -3 050-1 820-3 050-1 820 Kontorsfastighet, avskrivning -778-778 -778-778 Realisationsförluster Svenska aktier och andelar -8 646-18 -8 646-18 Aktieindexobligationer -61 930-166 256-61 930-166 256 Nedskrivning av aktier i dotterbolag - -2 656 - -2 656 Summa kapitalavkastning, kostnader -76 980-174 546-78 615-179 653 38

Not 11 Orealiserade förluster Koncernen Moderbolaget tkr 2011 2010 2011 2010 Aktier och andelar -6 834 - -6 834 - Aktieindexobligationer -10 919 165 827-10 919 165 827 Summa orealiserade förluster på placeringstillgångar -17 753 165 827-17 753 165 827 Not 12 Nettoresultat per kategori av finansiella instrument Koncernen Moderbolaget tkr 2011 2010 2011 2010 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen Förvaltningsfastigheter/Byggnader och mark 6 884 3 228-854 -1 530 Aktier och andelar -4 099 47 311-4 099 47 311 Obligationer och andra räntebärande värdepapper -1 173 1 588-323 1 588 Aktieindexobligationer -72 849-429 -72 849-429 Derivat - - Summa -71 237 51 698-78 125 46 940 Not 13 Övriga intäkter och kostnader Övriga intäkter tkr 2011 2010 Provisioner Liv 13 568 12 848 Provisioner Bank och Fond 35 542 24 352 Summa övriga intäkter 49 110 37 200 Övriga kostnader tkr 2011 2010 Driftskostnader Liv -16 723-13 169 Driftskostnader Bank och Fond -34 537-33 012 Summa övriga kostnader -51 260-46 181 Not 14 Fastighetsmäklarrörelsens resultat Koncernen tkr (netto efter eliminering av koncerninterna transaktioner) 2011 2010 Nettoomsättning - - Personalkostnader - 99 Övriga externa kostnader - -234 Avskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar - - Resultat från värdepapper - - Ränteintäkter och liknande resultatposter - 18 Räntekostnader och liknande resultatposter - - Resultat före dispositioner och skatt - -117 Resultateffekt av koncerneliminering - - Resultateffekt av uppvärdering av aktier - - Avskrivning goodwill - - Koncernresultat före dispositioner och skatt - -117 39

Fastighetsrörelsens resultat Koncernen tkr (netto efter eliminering av koncerninterna transaktioner) 2011 2010 Nettoomsättning 5 422 5 002 Övriga externa kostnader -4 566-10 316 Avskrivning av anläggningstillgång -513-513 Räntekostnader och liknande resultatposter -851-356 Resultat före dispositioner och skatt -508-6 183 Resultateffekt av koncerneliminering 460 2 451 Koncernresultat före dispositioner och skatt -48-3 732 Not 15 Skatt på årets resultat Redovisat i resultaträkningen. Koncernen Moderbolaget tkr 2011 2010 2011 2010 Aktuell skattekostnad (-) / skatteintäkt (+) Periodens skattekostnad/skatteintäkt - - - - Justering av skatt hänförlig till tidigare år - 42 - - Summa - 42 - - Uppskjuten skattekostnad (-) / skatteintäkt (+) Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader 2 394-46 972 1 546-47 567 Uppskjuten skatteintäkt/-kostnad till följd av aktiverat skattevärde i underskottsavdrag -359 38 353-359 36 775 Summa 2 035-8 619 1 187-10 792 Total redovisad skattekostnad 2 035-8 577 1 187-10 792 Avstämning av effektiv skatt Resultat före skatt 2 087 27 160-283 34 399 Skatt enligt gällande skattesats (26,3 %) -549-7 143 74-9 047 Ej avdragsgilla kostnader -529-1 337-525 -1 337 Ej skattepliktiga intäkter 2 1 924 2 1 578 Skatt hänförlig till tidigare år 3 111-2 021 1 636-2 021 Övrigt - - 35 Redovisad effektiv skatt 2 035-8 577 1 187-10 792 Not 16 Immateriella tillgångar Koncernen tkr (netto efter eliminering av koncerninterna transaktioner) 2011 2010 Andra immateriella tillgångar Ingående utvecklingsutgift 22 790 21 440 Under året nedlagda utgifter - 1 350 Utgående ackumulerade utvecklingsutgifter 22 790 22 790 Ingående avskrivning -12 937-9 325 Årets avskrivning -3 225-3 612 Ackumulerade avskrivningar -16 162-12 937 Utgående planenligt restvärde 6 628 9 853 Avskrivning görs enligt följande procentsats: Systemutvecklingsutgifter 20% 20 % 40

Not 17 Koncernen Förvaltningsfastigheter Förvaltningsfastigheter Övriga fastigheter Totalt tkr 2011 2010 2011 2010 2011 2010 Anskaffningsvärde 75 508 70 656 5 686 5 686 81 194 76 342 Verkligt värde 105 000 98 897 10 200 10 200 115 200 109 097 Verkligt värde/kvm uthyrningsbar bruksarea 20 20 - - - - Andel fastigheter i egen verksamhet 56 % 56 % 100 % 100 % - - Ytvakansgrad 0 % 0 % - - - - Direktavkastning 6,4 % 5,5 % - - - - Geografisk fördelning Huvudkontorsfastigheten Loke 3 och den angränsande Loke 6 är belägna i Skövde, tre lägenheter finns i Stockholm (varav två bostadsrätter) samt två fritidshus, ett beläget i Sälen och ett på Öland (båda bostadsrätter). Värderingsmetoder Båda fastigheterna har värderats (2011) av externa värderingsmän, varvid kassaflödesmetoden använts. Även lägenheter och fritidshus har värderats externt genom prisjämförelser med försäljningar i området. Riskexponering Parametrar Förändring +/- Förändring av marknadsvärde +/- Procent tkr Marknadshyra 100 kr/kvm 7,2 % 7 600 Drifts- och underhållskostnader 25 kr/kvm 1,8 % 1 900 Kalkylränta 0,5 % 7,0 % 7 300 Moderbolaget Byggnader och mark Övriga fastigheter Totalt tkr 2011 2010 2011 2010 2011 2010 Anskaffningsvärde 42 193 42 971 5 686 5 686 47 879 48 657 Verkligt värde 44 000 44 000 10 200 10 200 54 200 54 200 Verkligt värde/kvm uthyrningsbar bruksarea 19 19 - - - - Andel fastigheter i egen verksamhet 74 % 74 % - 100 % - - Ytvakansgrad 0 % 0 % - - - - Direktavkastning 6,6 5,5 % - - - - Geografisk fördelning Huvudkontorsfastigheten är belägen i Skövde, tre lägenheter finns i Stockholm (varav två bostadsrätter) samt två fritidshus, ett beläget i Sälen och ett på Öland (båda bostadsrätter). Värderingsmetoder Huvudkontorsfastigheten har värderats (2011) av externa värderingsmän, varvid kassaflödesmetoden använts. Även lägenheter och fritidshus har värderats externt genom prisjämförelser med försäljningar i området. Riskexponering Parametrar Förändring +/- Förändring av marknadsvärde +/- Procent tkr Marknadshyra 100 kr/kvm 7,3 % 3 200 Drifts- och underhållskostnader 25 kr/kvm 1,8 % 800 Kalkylränta 0,5 % 6,1 % 2 700 41

Not 18 Aktier och andelar i koncernföretag Dotterföretagets säte Ägarandel i % 2011 2010 Länshem Skaraborg AB Sverige - 100 LF Skaraborg Loke 6 AB Sverige 100 100 Ackumulerade anskaffningsvärden Moderbolaget tkr 2011 2010 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 48 399 42 399 Årets anskaffningar/avyttringar -4 554 - Årets uppskrivning (LF Skaraborg Loke 6 AB) - 6 000 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 43 845 48 399 Ackumulerade nedskrivningar Moderbolaget tkr 2011 2010 Ingående ackumulerade nedskrivningar 10 530 7 875 Årets nedskrivning, LF Skaraborg Loke 6 AB - 2 655 Utgående ackumulerade nedskrivningar 10 530 10 530 Summa 33 315 37 869 Specifikation av moderbolagets direkta innehav av andelar i dotterföretag Dotterföretag Organisationsnr. Säte Antal andelar Andel i procent 2011 2010 Redovisat värde Redovisat värde Länshem Skaraborg AB 556498-2923 Skövde 1 000 100-4 554 LF Skaraborg Loke 6 AB 556716-9676 Skövde 100 000 100 33 315 33 315 Summa 33 315 37 869 Andelarnas verkliga värde tkr 2011 2010 Verkligt värde 33 315 37 869 Not 19 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 2011 Koncernen Moderbolaget Antal Upplupet anskaffn. Verkligt värde Antal Upplupet anskaffn. tkr värde värde Verkligt värde Noterade 100 668 106 985 100 668 106 985 Onoterade Övriga svenska emittenter, förlagslån 22 719 23 029 22 719 23 029 Summa 123 387 130 014 123 387 130 014 Förfallotidpunkt Inom 1 år 100 668 106 985 100 668 106 985 1-5 år - - - - 5-10 år 22 719 23 029 22 719 23 029 Summa 123 387 130 014 123 387 130 014 Positiv skillnad till följd av att bokfört värde överstiger nominellt värde/upplupet anskaffningsvärde 6 626 6 626 Negativ skillnad till följd av att bokfört värde överstiger nominellt värde/upplupet anskaffningsvärde 42

2010 Koncernen Moderbolaget Antal Upplupet anskaffn. Verkligt värde Antal Upplupet anskaffn. tkr värde värde Verkligt värde Noterade 99 996 105 904 99 996 105 904 Onoterade Övriga svenska emittenter, förlagslån 3 219 3 288 3 219 3 288 Summa 103 215 109 192 103 215 109 192 Förfallotidpunkt Inom 1 år 99 996 105 904 99 996 105 904 1-5 år - - - - 5-10 år 3 219 3 288 3 219 3 288 Summa 103 215 109 192 103 215 109 192 Positiv skillnad till följd av att bokfört värde överstiger nominellt värde/upplupet anskaffningsvärde 5 977 5 977 Negativ skillnad till följd av att bokfört värde överstiger nominellt värde/upplupet anskaffningsvärde Not 20 Aktieindexobligationer 2011 Koncernen Moderbolaget Onoterade Nominellt Verkligt Nominellt belopp värde belopp tkr Upplupet anskaffn. värde Upplupet anskaffn. värde Verkligt värde Summa 370 000 370 100 350 870 370 000 370 100 350 870 Förfallotidpunkt Inom 1 år - - - - - - 1-5 år 370 000 370 100 350 870 370 000 370 100 350 870 5-10 år - - - - - - Summa 370 000 370 100 350 870 370 000 370 100 350 870 Positiv skillnad till följd av att bokfört värde överstiger nominellt värde/upplupet anskaffningsvärde Negativ skillnad till följd av att bokfört värde överstiger nominellt värde/upplupet anskaffningsvärde 19 230 19 230 2010 Koncernen Moderbolaget Onoterade Nominellt Verkligt Nominellt belopp värde belopp tkr Upplupet anskaffn. värde Upplupet anskaffn. värde Verkligt värde Summa 420 000 420 100 381 097 420 000 420 100 381 097 Förfallotidpunkt Inom 1 år - - - - - - 1-5 år 270 000 270 000 258 822 270 000 270 000 258 822 5-10 år 150 000 150 100 122 275 150 000 150 100 122 275 Summa 420 000 420 100 381 097 420 000 420 100 381 097 Positiv skillnad till följd av att bokfört värde överstiger nominellt värde/upplupet anskaffningsvärde Negativ skillnad till följd av att bokfört värde överstiger nominellt värde/upplupet anskaffningsvärde 38 903 38 903 43

Not 21 Derivat Verkligt Verkligt Bokfört Bokfört Nominellt Nominellt värde värde värde värde värde värde tkr 2011 2010 2011 2010 2011 2010 Swappar/Aktier Warranter - 11 453-11 453 - - Swappar med positivt värde 11 783 63 133 11 783 63 133 - - Summa 11 783 74 586 11 783 74 586 - - Not 22 Kategorier av finansiella tillgångar och skulder och deras verkliga värden Koncernen 2011 Finansiella tillgångar, tkr Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen Tillg. som hör till kategorin Innehav för handelsändamål Finansiella tillgångar som kan säljas Summa redovisat värde Verkligt värde Anskaffningsvärde Aktier och andelar 662 990 662 990 662 990 662 990 662 990 396 089 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 130 014 130 014 130 014 130 014 130 014 123 388 Aktieindexobligationer 350 870 350 870 350 870 350 870 350 870 370 100 Derivat 11 783 11 783 11 783 11 783 11 783 0 Summa 1 155 657 1 155 657 1 155 657 1 155 657 1 155 657 889 278 Koncernen 2010 Finansiella tillgångar, tkr Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen Tillg. som hör till kategorin Innehav för handelsändamål Finansiella tillgångar som kan säljas Summa redovisat värde Verkligt värde Anskaffningsvärde Aktier och andelar 629 606 629 606 629 606 629 606 629 606 360 175 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 109 192 109 192 109 192 109 192 109 192 101 715 Aktieindexobligationer 381 097 381 097 381 097 381 097 381 097 420 100 Derivat 74 586 74 586 74 586 74 586 74 586 32 110 Summa 1 194 481 1 194 481 1 194 481 1 194 481 1 194 481 914 100 Moderbolaget 2011 Finansiella tillgångar, tkr Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen Tillg. som hör till kategorin Innehav för handelsändamål Finansiella tillgångar som kan säljas Summa redovisat värde Verkligt värde Anskaffningsvärde Aktier och andelar 662 990 662 990 662 990 662 990 662 990 396 089 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 130 014 130 014 130 014 130 014 130 014 123 388 Aktieindexobligationer 350 870 350 870 350 870 350 870 350 870 370 100 Derivat 11 783 11 783 11 783 11 783 11 783 0 Summa 1 155 657 1 155 657 1 155 657 1 155 657 1 155 657 889 278 Moderbolaget 2010 Finansiella tillgångar, tkr Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen Tillg. som hör till kategorin Innehav för handelsändamål Finansiella tillgångar som kan säljas Summa redovisat värde Verkligt värde Anskaffningsvärde Aktier och andelar 629 606 629 606 629 606 629 606 629 606 360 175 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 109 192 109 192 109 192 109 192 109 192 101 715 Aktieindexobligationer 381 097 381 097 381 097 381 097 381 097 420 100 Derivat 74 586 74 586 74 586 74 586 74 586 32 110 Summa 1 194 481 1 194 481 1 194 481 1 194 481 1 194 481 914 100 44

Vissa upplysningar om finansiella tillgångar och skulder som värderats till verkligt värde Moderbolaget 2011 Nivå tkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt Tillgångar Aktier och andelar 166 975 406 165 89 850 662 990 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 106 985-23 029 130 014 Aktieindexobligationer - - 350 870 350 870 Derivat - - 11 783 11 1783 Summa 273 960 406 165 475 532 1 155 657 Definitioner Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1 Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden Bolaget har inga finansiella skulder värderade till verkligt värde Moderbolaget 2011 Avstämning mellan IB och UB för finansiella instrument värderade enligt nivå 3 tkr Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktieindexobligationer Derivat Totalt Ingående balans 2010-01-01 638-394 733 74 922 470 293 Vinst/förlust redovisad i årets resultat 311 - -38 142-9 123-46 954 Anskaffningsvärde förvärv - 1 500-8 787 10 287 Försäljningslikvid försäljning - - 24 506-24 506 Förflyttning ut från nivå 3 - - - - - Förflyttning in till nivå 3 - - - - - Utgående balans 2010-12-31 949 1 500 381 097 74 586 458 132 Vinst och förlust för tillgångar som ingår i UB 2010-12-31 311 - -38 142-9 123-46 954 Ingående balans 2011-01-01 949 1 500 381 097 74 586 458 132 Vinst/förlust redovisad i årets resultat 1 946 241-14 727-58 122-70 662 Anskaffningsvärde förvärv 20 000 20 000 Försäljningslikvid försäljning -500-15 500-4 680-20 680 Förflyttning ut från nivå 3-949 -949 Förflyttning in till nivå 3 87 904 1 788 89 692 Utgående balans 2011-12-31 89 850 23 029 350 870 11 783 475 532 Vinst och förlust för tillgångar som ingår i UB 2011-12-31 1 946 241-12 647-51 349-61 809 Upplysningar om tillämpad metod samt väsentliga antaganden för värdering till verkligt värde lämnas enligt IFRS 7.27 Till nivå 3 hör instrument där uppgift om verkligt värde inte är observerbara på marknaden eller kan beräknas genom substansvärdesberäkning. Förflyttning in till nivå 3 består av ny bedömning av innehavet i Private Equity och en onoterad aktie. Förflyttning ut från nivå 3 består av ny bedömning av innehavet i onoterada aktier värderade enligt substansmetoden. Not 23 Fordringar avseende direkt försäkring tkr 2011 2010 Fordringar hos försäkringstagare 138 007 128 355 Fordringar hos försäkringsförmedlare - - Fordringar hos försäkringsföretag 11 240 12 702 Summa 149 247 141 057 45

Not 24 Materiella tillgångar och varulager Maskiner och inventarier Koncernen Moderbolaget tkr 2011 2010 2011 2010 Anskaffningsvärde Ingående balans 79 108 75 882 78 677 75 451 Övriga förvärv 1 915 3 226 1 915 3 226 Avyttringar -279 - -279 - Utgående balans 80 744 79 108 80 313 78 677 Av- och nedskrivningar Ingående balans -69 992-68 016-69561 -67 585 Årets avskrivningar -2 114-1 976-2 114-1 976 Utgående balans -72 106-69 992-71 675-69 561 Redovisat värde 8 638 9 116 8 638 9 116 Not 25 Förutbetalda anskaffningskostnader tkr 2011 2010 Föregående års avsättning av förutbetalda anskaffningskostnader 13 434 16 768 Årets avskrivning -13 434-16 768 Årets avsättning 14 351 13 434 Förutbetalda anskaffningskostnader vid årets utgång 14 351 13 434 Anskaffningskostnad med avskrivningstid inom ett år 14 351 13 434 Not 26 Eget kapital Beträffande redovisning av eget kapital hänvisas till Rapport över förändring i eget kapital Not 27 Ej intjänade premier och kvardröjande risker Avsättning för ej intjänade premier tkr Brutto 2011 2010 Återförsäkrares Netto Brutto Återförsäkandel andel rares Netto Ingående balans 222 153-222 153 220 018-220 018 Under räkenskapsåret intjänade premier från tidigare räkenskapsår (-) -222 153 - -222 153-220 018 - -220 018 Årets avsättning 233 047-233 047 222 153-222 153 Utgående balans 233 047-233 047 222 153-222 153 Not 28 Oreglerade skador Avsättning för oreglerade skador tkr Brutto 2011 2010 Återförsäkrares Netto Brutto Återförsäkandel andel rares Netto IB inträffade och rapporterade skador 382 357-78 980 303 377 386 154-92 579 293 575 IB inträffade, ännu ej rapporterade skador (IBNR) 381 390-86 225 295 165 330 460-79 803 250 657 IB skaderegleringskostnad 24 408-24 408 25 048-25 048 Summa IB 788 155-165 205 622 950 741 662-172 382 569 280 Kostnad för skador som inträffat innevarande år 312 184 5 247 317 431 430 612-27 624 402 988 Utbetalt till försäkringstagare -399 181 8 732-390 449-394 116 33 605-360 511 Förändring av förväntad kostnad för skador som inträffat under tidigare år 47 130-5 936 41 194 9 997 1 196 11 193 Utgående balans 748 288-157 162 591 125 788 155-165 205 622 950 UB rapporterade skador 347 182-66 571 286 612 382 357-78 980 303 377 UB inträffade, ännu ej rapporterade skador (IBNR) 378 407-96 591 281 815 381 390-86 225 295 165 UB skaderegleringskostnad 22 699-22 699 24 408-24 408 Summa UB 748 288-163 162 585 126 788 155-165 205 622 950 Odiskonterat belopp 835 954-188 528 647 426 884 544-200 142 684 402 46

Not 29 Avsättningar för pensioner och liknande tkr 2011 2010 Ingående avsättning för pensioner utöver tryggandelagens regler 6 054 9 481 Årets avsättning för pensioner utöver tryggandelagens regler 4 371 - Årets utbetalningar -3 425-3 427 Summa 7 000 6 054 Not 30 Avsättningar för uppskjuten skatt Koncernen Moderbolaget tkr 2011 2010 2011 2010 Förvaltningsfastigheter/Byggnader och mark 6 572 5 593 6 572 5 593 Övriga placeringstillgångar 69 979 73 328 69 979 73 328 Underskottsavdrag -50 204-52 140-50 204-52 140 Avsatt till pensioner -2 346-1 592-2 346-1 592 Övrigt 108 941 109 788 - Summa 132 942 134 977 24 001 25 188 Not 31 Övriga avsättningar tkr 2011 2010 Ingående avsättning för befarade kreditförluster i banken 3 300 2 200 Belopp som tagits i anspråk under perioden -3 826 - Årets avsättning för befarade kreditförluster i banken 2 117 1 100 Summa 1 591 3 300 Not 32 Skulder avseende direkt försäkring tkr 2011 2010 Skulder till försäkringsföretag 29 018 39 406 Summa 29 018 39 406 Not 33 Övriga skulder Koncernen Moderbolaget tkr 2011 2010 2011 2010 Leverantörsskulder 5 036 2 569 3 285 2 429 Personalskatter 1 655 1 573 1 655 1 573 Övriga skulder 2 163 2 127 1 644 1 264 Summa 8 854 6 269 6 584 5 266 Not 34 Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader Koncernen Moderbolaget tkr 2011 2010 2011 2010 Förskottsbetalda hyror 256 276 98 - Förskottsbetalda premier 73 826 66 100 73 826 66 100 Säljarprovisioner 4 124 2 426 4 124 2 426 Sociala avgifter 8 161 3 934 8 161 3 934 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 5 467 9 927 5 423 9 202 Summa 91 834 82 663 91 632 81 662 47

Not 35 Förväntade återvinningspunkter för tillgångar och skulder tkr Högst 1 år Längre än 1 år Totalt Tillgångar Immateriella tillgångar - 6 628 6 628 Byggnader och mark - 115 200 115 200 Aktier och andelar - 662 990 662 990 Obligationer och räntebärande värdepapper 106 985 23 029 130 014 Aktieindexobligationer - 350 870 350 870 Derivat - 11 783 11 783 Depåer hos företag som avgivit återförsäkring - 2 975 2 975 Återförsäkrares andel av Försäkringstekniska avsättningar - Oreglerade skador 6 571 150 591 157 162 Fordringar avseende direkt försäkring 149 247-149 247 Fodringar avseende återförsäkring 6 446-6 446 Övriga fodringar 11 248-11 248 Materiella tillgångar och varulager - 8 638 8 638 Kassa och bank 90 213-90 213 Övriga tillgångar - 1 592 1 592 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter - Upplupna ränte- och hyresintäkter 10-75 - Förutbetalda anskaffningskostnader 14 351-14 351 - Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2 931-2 931 Summa tillgångar 388 002 1 334 296 1 722 298 Skulder Försäkringstekniska avsättningar (före avgiven återförsäkring) - Ej intjänade premier och kvardröjande risker 233 047-233 047 - Oreglerade skador 340 232 408 056 748 288 - Återbäring och rabatter - - - Andra avsättningar - Pensioner och liknande förpliktelser 3 829 3 171 7 000 - Skatter - 131 364 131 364 - Övriga avsättningar 1 591-1 591 Skulder avseende direkt försäkring 29 018-29 018 Övriga skulder 8 854-8 854 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter - Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 91 834-91 834 Summa skulder och avsättningar 708 405 542 591 1 250 996 2010 tkr Högst 1 år Längre än 1 år Totalt Tillgångar Immateriella tillgångar - 9 853 9 853 Byggnader och mark - 109 097 109 097 Aktier och andelar - 629 606 629 606 Obligationer och räntebärande värdepapper 105 904 3 288 109 192 Aktieindexobligationer - 381 097 381 097 Derivat - 74 586 74 586 Depåer hos företag som avgivit återförsäkring - 3 091 3 091 Återförsäkrares andel av Försäkringstekniska avsättningar - Oreglerade skador 14 210 150 995 165 205 Fordringar avseende direkt försäkring 141 057-141 057 Fodringar avseende återförsäkring 19 107-19 107 Övriga fodringar 12 411-12 411 Materiella tillgångar och varulager - 9 116 9 116 Kassa och bank 75 084-75 084 Övriga tillgångar - 1 147 1 147 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter - Upplupna ränte- och hyresintäkter - - - - Förutbetalda anskaffningskostnader 13 434-13 434 - Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 983-983 Summa tillgångar 382 190 1 371 876 1 754 066 Skulder Försäkringstekniska avsättningar (före avgiven återförsäkring) - Ej intjänade premier och kvardröjande risker 222 153-222 153 - Oreglerade skador 332 072 456 083 788 155 - Återbäring och rabatter - - - Andra avsättningar 48

- Pensioner och liknande förpliktelser 1 782 4 272 6 054 - Skatter - 134 279 134 279 - Övriga avsättningar 3 300-3 300 Skulder avseende direkt försäkring 39 406-39 406 Övriga skulder 6 269-6 269 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter - Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 82 663-82 663 Summa skulder och avsättningar 687 645 594 634 1 282 279 Not 36 Eventualförpliktelser/Ansvarsförbindelser Koncernen Moderbolaget tkr (nominella belopp) 2011 2010 2011 2010 Övriga eventualförpliktelser/ansvarsförbindelser 24 421 19 275 24 421 19 275 Övriga eventualförpliktelser/ansvarsförbindelser avser ansvarighet för 80 procent av konstaterade kreditförluster för förmedlade lån. Ansvarigheten är begränsad till räkenskapsårets ersättning för förmedlade bankprodukter. I egenskap av agare av 1,2 procent i Fastighets HB Humlegården, är bolaget tillsammans med övriga delägare solidariskt ansvariga för detta bolags förbindelser - - - - Summa 24 421 19 275 24 421 19 275 Not 37 Närstående Sammanställning över närståendetransaktioner tkr År Försäljning till närstående Köp av närstående Moderbolaget Övrigt Fordran på närstående den 31/12 Skuld till närstående den 31/12 LF Skaraborg Loke 6 AB 2011 962 2 368-27 096 - Länshem Skaraborg AB 2010-2 - 1 325 - LF Skaraborg Loke 6 AB 2010 379 2 245-26 084 31 Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor. Not 38 Medelantal anställda samt löner och andra ersättningar Medelantal anställda 2011 2010 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Moderbolaget Sverige 76 65 141 75 65 140 Summa 76 65 141 75 65 140 Koncernen totalt 76 65 141 75 65 140 Könsfördelning i företagsledningen 2011 2010 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Moderbolaget Styrelse 3 6 9 3 6 9 Övriga ledande befattningshavare 1 4 5 1 4 5 Summa 4 10 14 4 10 14 Dotterföretag Styrelse 1 2 3 1 2 3 Övriga ledande befattningshavare - - - - - - Summa 1 2 3 1 2 3 Koncernen totalt 5 12 17 5 12 17 Styrelseledamöter och övriga ledande befattningshavare är gemensamma för moderbolag och dotterföretag. 49

Ersättning till anställda Kostnader för ersättning till anställda Koncernen Moderbolaget tkr 2011 2010 2011 2010 Löner och ersättningar m.m. 61 273 58 839 61 273 58 839 Pensionskostnader, förmånsbaserade planer 15 985 15 636 15 985 15 636 Sociala avgifter 21 202 20 197 21 202 20 197 Summa 98 460 94 672 98 460 94 672 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader 2011 2010 Löner och Sociala Löner och Sociala tkr ersättningar kostnader ersättningar kostnader Totalt koncernen 61 273 37 187 58 839 35 833 varav pensionskostnad 15 985 15 636 Totalt moderbolaget 61 273 37 187 58 839 35 833 varav pensionskostnad 15 985 15 636 Av moderbolagets pensionskostnader avser 1 261 (1 117) vd. Förmånsbestämda pensioner redovisas på samma sätt som avgiftsbestämda. Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelseledamöter m.fl. och övriga anställda Löner och ersättningar 2011 2010 Varav Löner och tantiem och ersättningar dylikt tkr Koncernen Styrelse och verkställande direktör 2 620 2 311 Kontorstjänstemän 51 493 51 860 Fälttjänstmän 6 975 5 589 Övriga anställda - - Fritidsombud 4 936 4 463 Specialombud 2 720 3 092 Summa 68 744 67 315 Varav tantiem och dylikt Moderbolaget Styrelse och verkställande direktör 2 620 2 311 Kontorstjänstemän 51 493 51 860 Fälttjänstmän 6 975 5 589 Övriga anställda - - Fritidsombud 4 936 4 463 Specialombud 2 720 3 092 Summa 68 744 67 315 Ersättningar och förmåner till högsta ledningen tkr 2011 2010 Styrelsens ordförande, Hans Jonsson t.o.m 2010-04-16-59 Styrelsens ordförande, Jonas Rosman fr.o.m 2010-04-16 197 143 Styrelsens vice ordförande, Per-Anders Gustafsson 102 95 Styrelseledamot, Camilla Bender Larson 74 50 Styrelseledamot, Lars Elwing 66 60 Styrelseledamot, Patric Eriksson 69 56 Styrelseledamot, Marie Klingspor 69 63 Styrelseledamot, Ming Skogsberg 69 53 Styrelseledamot, Bengt Sjöberg - 1 Styrelseledamot, Lotten Svensson - 1 Verkställande direktör, Carl Henrik Ohlsson 2 936 2 588 - varav rörlig ersättning - - - varav pensionsavsättning 1 261 1 117 Övriga ledande befattningshavare (5 (2011) respektive 6 (2010) personer) 6 633 7 758 - varav rörlig ersättning - 132 Lön och arvoden Till styrelsen utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut. Styrelsearvode utgår inte till personer anställda i bolaget. Ersättningen till verkställande direktören består av fast lön, övriga förmåner samt pension. 50

Rörlig ersättning Bolagsstämman har beslutat om ett rörligt ersättningsprogram. Ingen rörlig ersättning utgår till företagsledningen, så inte heller till anställda som bedöms kunna utsätta bolaget för risk d.v.s. kreditchef, riskingenjör, riskcontroller och compliance. För chefer med underställd personal kan rörlig ersättning utgå med maximalt 50 tkr samt för övrig personal med maximalt 25 tkr per person och år. Rörliga ersättningar är baserade på koncernens resultat samt avdelningsvis uppsatta mål. Pensioner Bolaget har en premie- och förmånsbestämd pensionsplan i enlighet med bestämmelserna i kollektivavtalet. Pensionsåldern för verkställande direktören är 62 år, reglerat i avtal. Från och med 2008 avsättes årligen ett engångsbelopp i stället för att avsättning görs på 62-årsdagen, detta för att sprida kostnaden över en längre period. I verkställande direktörens pensionskostnader ingår löneväxling till förmån för pension. För övriga fem i bolagets företagsledning, varav en har pensionsålder vid 62 år, gäller försäkringsbranschens normala villkor. Bolaget avsätter även för pensioner utöver tryggandelagens regler för de anställda som omfattas av den så kallade 62-årsregeln, vilken innebär att alla anställda födda 1955 eller tidigare har rätt att gå i pension vid 62 års ålder. Avgångsvederlag Mellan bolaget och verkställande direktören gäller en ömsesidig uppsägningstid om tre månader. Vid uppsägning av verkställande direktören från bolagets sida utgår två årslöner. För övriga i bolagets företagsledning gäller för försäkringsbranschen normala villkor. Berednings- och beslutsprocess Ersättning till verkställande direktör beslutas av styrelsen på förslag av ersättningsutskottet som består av ordförande och vice ordförande. Ersättning till övriga i företagsledningen beslutas av verkställande direktör efter samråd om principer och riktlinjer med bolagets ersättningsutskott. Ersättningspolicy, fastställd av styrelsen, finns och distribueras som bilaga till bolagsstämmoutskicket. Not 39 Arvoden och kostnadsersättningar till revisorer Moderbolaget tkr 2011 2010 KPMG Revisionsuppdrag 280 344 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 147 29 Rådgivning 65 70 Övriga tjänster 95 45 BMG Trada Övriga tjänster 56 13 Not 40 Klassanalys Resultat per försäkringsklass Summa Olycksfall och sjukdom Motorfordon övriga klasser Försäkringsklasser Brand och annan egendomsskada Allmän ansvarighet Motorfordon ansvar mot tredje man Summa direkt försäkring av svenska risker Mottagen återförsäkring Rättsskydd Premieinkomst brutto 594 010 27 310 133 558 272 376 11 830 9 802 105 045 559 921 34 090 Premieintäkt brutto 583 116 26 810 126 880 268 375 11 671 9 653 102 671 546 061 37 055 Försäkringsersättningar brutto -359 314-18 247-88 380-174 424-4 482-3 677-41 613-330 822-28 492 Driftskostnader brutto -94 778-9 865-14 671-50 140-2 183-1 803-15 104-93 766-1 012 Resultat av avgiven återförsäkr. -49 233-1 099-69 -43 479-771 -1 153-2 662-49 233 - Summa 79 791-2 401 23 760 331 4 236 3 021 43 293 72 240 7 552 51

Skövde 8 mars 2012 Jonas Rosman Ordförande Per Anders Gustafsson Vice ordförande Lars Elwing Patric Eriksson Marie Klingspor Camilla Bender Larson Ming Skogsberg Christer Danielsson Personalrepresentant Lars Jildenäs Personalrepresentant Carl Henrik Ohlsson Verkställande direktör Vår revisonsberättelse beträffande denna årsredovisning har avgivits den 8 mars 2012 KPMG AB Ronnie Wernersson Auktoriserad revisor 52

Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Länsförsäkringar Skaraborg Organisationsnummer 566000-6866 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för Länsförsäkringar Skaraborg för år 2011. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i försäkringsföretag och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur företaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen och koncernredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i försäkringsföretag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets och koncernens finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt lagen om årsredovisning i försäkringsföretag. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Länsförsäkringar Skaraborg för år 2011. 53

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt försäkringsrörelselagen. Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med försäkringsrörelselagen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med försäkringsrörelselagen, lagen om årsredovisning i försäkringsföretag eller bolagsordningen. Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Skövde den 8 mars 2012 KPMG AB Ronnie Wernersson Auktoriserad revisor 54

Miljöredovisning 2011 Intresset för hållbar utveckling och miljö varierar stort i medierna och under 2011 uppmärksammades frågorna mycket lite. Trots decembers klimatmöte i Sydafrika och trots att världen drabbades av många och stora klimatrelaterade skadehändelser. För Länsförsäkringar Skaraborg är miljöarbetet ingen dagsslända utan en integrerad och viktig del i verksamheten. Som kundägt, marknadsledande bolag och viktig samhällsaktör vore allt annat oansvarigt. Sedan flera år tillbaka är Länsförsäkringar Skaraborgs arbete med att minska miljöpåverkan fokuserat på att förebygga skador för våra kunder. På det sättet når vi största möjliga effekt för miljön utifrån de pengar vi investerar. För 2011 investerades flera miljoner kronor och ett antal heltidstjänster i den skadeförebyggande planen som genomfördes enligt vårt balanserade styrkort. En stor satsning under året är rekryteringen av en besiktningsman, som komplement till vår mångåriga lyckade satsning på elbesiktning till lantbrukarna, med uppdrag att besiktiga nyinförsäkrade villor där det statistiskt finns stor skaderisk. Utfallet har varit långt över förväntan och i många hus har begynnande vattenskador kunnat identifieras. Detta är mycket positivt för kunden, bolaget och miljön då en snabb åtgärd minskar kostnader och miljöpåverkan jämfört med en stor skada. En annan större satsning för året är Riskvård Lantbruk. Alla säljare och ombud intensifierar arbetet med att träffa befintliga kunder och utifrån en framtagen checklista hjälpa kunden att identifiera särskilda riskområden på gården. På detta sätt är målet att skapa trygghet för kunden och förebygga skador som belastar miljö och ekonomi. 55

Hur framförs kundsynpunkter? Kundombud Kundens behov och synpunkter styr oss och vi uppskattar att du hör av dig för ständiga förbättringar. Vi har i vårt kundägda bolag utsett ett kundombud, vilken har mångårig och bred erfarenhet inom vårt verksamhetsområde och som inte arbetar i linjen med frågorna. Vårt kundombud informerar också om försäkring på internet och Facebook. Du kan med förtroende vända dig till vårt kundombud: Eleonor Lilja Kundombud 0500-777 057 eleonor.lilja@lfr.se Personuppgiftsombud (Personuppgiftslagen) Vi har också utsett ett PUL-ombud i vårt kundägda bolag. PUL-ombudets arbetsuppgift är att se till att personuppgiftsansvarige (bolaget) behandlar personuppgifter på ett lagligt och korrekt sätt och i enlighet med god sed. Du kan med förtroende vända dig till vårt PUL-ombud, som är: Eva-Lotta Sohlberg PUL-ombud 0500-777 067 eva-lotta.sohlberg@lfr.se Bolaget följer upp antalet klagomål och omprövningar av beslut. Med klagomål menar vi, i detta sammanhang, ärenden där kunden inte är nöjd trots kontakt med ansvarig chef och ärenden där kunden vänt sig direkt till vd eller styrelse. Vi definierar också begäran om omprövning av skadeärenden som klagomål. Eftersom vi har de allra flesta kundkontakterna inom sakförsäkring är det också inom detta område som vi har flest klagomål. Antalet klagomål varierar, men det handlar om 100 150 stycken per år. Ingen kan vara felfri i en verksamhet med 112 303 kunder och därmed genererade kundmöten. Det är därför viktigt att kunderna hör av sig direkt till oss om de är missnöjda, då detta ger oss möjlighet till ständiga förbättringar i vårt kundägda bolag. 56

Styrelse och revisorer Jonas Rosman, född: 1963. Ordförande. Styrelseledamot sedan 2009, mandattiden utgår 2012. Sysselsättning: Chefsekonom LRF Konsult AB. Arbetslivserfarenhet: Redovisningskonsult, Lantbrukare, Affärschef på LRF Konsult. Andra väsentliga uppdrag: Styrelseledamot i SRF (Sveriges redovisningskonsulters förbund). Per-Anders Gustafsson, född: 1955. Vice ordförande. Styrelseledamot sedan 2004, mandattiden utgår 2013. Sysselsättning: Vd, Avonova Sverige AB Arbetslivserfarenhet: Utbildningskonsulent inom Riksidrottsförbundet/SISU, personalchef. Andra väsentliga uppdrag: Styrelseledamot i branschföreningen Svensk Företagshälsovård, ledamot i Vårdföretagarnas valberedning. Lars Elwing, född: 1941. Styrelseledamot sedan 2003, mandattiden utgår 2012. Arbetslivserfarenhet: Byggarbetsledare och kommunalråd i Habo. Andra väsentliga uppdrag: Styrelseuppdrag i Länstrafiken Jönköping, ordförande i kommunfullmäktige, Habo. Ming Skogsberg, född: 1960. Styrelseledamot sedan 2008, mandattiden utgår 2014. Sysselsättning: Redovisningskonsult, egen företagare. Arbetslivserfarenhet: Språkundervisning, tolkning/översättning, handel. Andra väsentliga uppdrag: Inga Marie Klingspor, född: 1963. Styrelseledamot sedan 2007, mandattiden utgår 2013. Sysselsättning: Lärare. Arbetslivserfarenhet: Handelsbanken, turistnäringen, egen företagare. Andra väsentliga uppdrag: Ledamot i styrelsen för Götene Elförening. Patric Eriksson, född: 1967. Styrelseledamot sedan 2008, mandattiden utgår 2014. Sysselsättning: Vd, Gothia Innovation AB. Arbetslivserfarenhet: Forskning och Produktchef, Högskolelektor, egenföretagare. Andra väsentliga uppdrag: Styrelseuppdrag i Nya Wermlandstidningen AB, Skövde Företagspark AB, Visiting Professor De Montfort University England. Ronnie Wernersson Auktoriserad revisor KPMG AB, Halmstad Christer Danielsson, född: 1961. Personalrepresentant FTF, invald 2005. Sysselsättning: Webbansvarig, Personalklubbens ordförande. Arbetslivserfarenhet: Personskadereglerare, Länsförsäkringar Skaraborg. Andra väsentliga uppdrag utanför bolaget: Ordförande i Brandmännens Riksförbund, Mariestad. Peter Karlsson Personalrepresentant FTF, invald ordinarie 2001, ersättare 2005. Torbjörn Ståhl Personalrepresentant FTF, invald ersättare 2010. Camilla Bender Larson, född: 1964. Styrelseledamot sedan 2010, mandattiden utgår 2013. Sysselsättning: Egen företagare Swedish Menu AB, Partner Exportstiftelsen/ITM Worldwide Foundation. Arbetslivserfarenhet: Näringslivsutvecklare Lidköpings kommun, Key Account Manager Export/Produktchef Gunnar Dafgård AB. Andra väsentliga uppdrag: Ledamot i styrelsen för Lidköpings Golfklubb. Lars Jildenäs, född: 1957. Personalrepresentant FTF, invald 2010. Sysselsättning: Kundansvarig Försäkring företag/motor. Arbetslivserfarenhet: Banktjänsteman, Distriktschef Skandia, Marknadsansvarig AMU-gruppen. Andra väsentliga uppdrag utanför bolaget: Inga. 57

Företagsledning Carl Henrik Ohlsson Födelseår: 1953. Verkställande direktör, anställd 1997. Arbetslivserfarenhet: Verksamhetsledare Skaraborgs Trädgårdsprodukter, vd i Hushållningssällskapet Skaraborg. Andra väsentliga uppdrag utanför bolaget: Ordförande i LFAB utvecklingsråd lantbruk, styrelseledamot i Agria Djurförsäkring, styrelseledamot i Länsförsäkringar Fastighetsförmedling, ordförande i Gothia Innovation intresseförening. Tor-Björn Hendeberg Chef Affärsstöd - Controller Christer Bromander Chef Privatmarknad Pernilla Östberg Nilsson HR-chef Johan Kullander Chef Företag- & Lantbruksmarknad Ulf Lindholm Chef Skador Valberedning Monica Didriksson Född: 1957 Ordförande Mandattiden utgår 2012 Töreboda Bodil Warolin Född: 1950 Vice ordförande Mandattiden utgår 2014 Vara Conny Runesson Född: 1944 Mandattiden utgår 2013 Falköping Anna-Karin Yséus Född: 1961 Mandattiden utgår 2013 Skövde 58

Fullmäktige Fullmäktige är det högsta beslutande organet i Länsförsäkringar Skaraborg. I varje kommun väljs en fullmäktigeledamot för varje påbörjat 2000-tal kunder, dock minst två ledamöter i varje kommun. Länsförsäkringar Skaraborg är kundägt och det är genom fullmäktige som våra kunder och ägare har möjlighet att påverka bolagets framtid. Norra marknadsområdet (mandattid utgår 2012) Gullspång Helena Svensson, Hova Mats Johansson, Gullspång Karlsborg Anders Lundgren, Karlsborg Marianne Olsson, Karlsborg Mariestad Anna Johansson, Mariestad Bo Johansson, Mariestad Eric Grimlund, Mariestad Jörgen Johansson, Mariestad Lotta Haggård, Mariestad Sofia Broo, Mariestad Töreboda Therése Rosdal, Töreboda Thomas Andersson, Töreboda Södra marknadsområdet (mandattid utgår 2013) Falköping Britt Pettersson, Floby Christina Vitegård Ahlenius, Floby Kari Brattberg, Kättilstorp Peter Risberg, Falköping Sture Gustafsson, Stenstorp Thore Kroon, Stenstorp Habo Katarina Kvarnström, Mullsjö Markus Andersson, Habo Mullsjö Ingemar Eriksson, Mullsjö Jörgen Josefsson, Mullsjö Tidaholm Ingrid Thunström, Tidaholm Sören Wärmegård, Tidaholm Tommy Larsson, Tidaholm Östra marknadsområdet (mandattid utgår 2012) Hjo Catarina Hulmarker, Hjo Valter Lindström, Hjo Skövde Eva Nyström, Skövde Gunnel Marwen Kastenman, Skövde Johan Lundqvist, Skövde Karin Wahlström, Skövde Lennart Bogren, Timmersdala Mona-Lena Beckman, Skövde Per Hollsten, Skövde Tomas Jungbeck, Skövde Yüksel Peker, Skövde Tibro Björn Karlsson, Tibro Marie-Louise von Essen, Tibro Västra marknadsområdet (mandattid utgår 2014) Essunga Lars Kälström, Nossebro Tomas Eriksson, Nossebro Grästorp Peter Beischer, Grästorp Sofia Carlsson, Grästorp Götene Ivar Virgin, Lundsbrunn Robert Jonsson, Götene Tomas Andersson, Lundsbrunn Lidköping Anna Carin Öman, Lidköping Göran Alfredsson, Lidköping Jan Lööf, Lidköping Karin Lundström Kron, Lidköping Petter Hjelmqvist, Lidköping Skara Christina Marmolin, Axvall Claes-Håkan Winroth, Skara Karl Alexandersson, Skara Vara Ann-Britt Martinsson, Vara Stefan Aldén, Vara Stefan Jonsson, Kvänum 59

Bolagsstyrningsrapport Länsförsäkringar Skaraborg 2011 Länsförsäkringar Skaraborg följer i tillämpliga delar, bland annat med beaktande av att bolaget inte är ett aktiebolag, Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Huvudsakliga avvikelser avser Kodens bestämmelser om kallelse och genomförande av bolagsstämma samt mandattiden för styrelsens ledamöter. Förklaringar till avvikelserna anges nedan. En särskild avdelning på bolagets hemsida om bolagsstyrning finns och heter lansforsakringar.se/skaraborg/om oss. Denna bolagsstyrningsrapport har inte granskats av bolagets revisorer. Bolagsstämma Bolagsstämman är Länsförsäkringar Skaraborgs högsta beslutande organ med ett antal formella uppgifter som regleras i lag och bolagsordning. Stämmans huvudsakliga uppgifter är att besluta om bolagsordning för Länsförsäkringar Skaraborg, utse styrelse, revisorer och valberedning samt besluta om ersättning till dessa, besluta om årsredovisning samt om ansvarsfrihet för styrelsen och verkställande direktören. Vid bolagsstämman delas ersättning till styrelseledamöterna upp mellan ordföranden, vice ordföranden och övriga ledamöter och inkluderar ersättning för extra styrelsesammanträden och utskottsarbete. Ordinarie bolagsstämma 2011 fastställde principer för ersättning och andra anställningsvillkor för företagsledningen (se under avsnittet Ersättning till företagsledningen nedan). Bolagsstämman utgörs av fullmäktige valda av försäkringstagarna. Antalet fullmäktige uppgår till 56 personer. Enligt valberedningsinstruktionen kan fullmäktigeledamot högst sitta fyra mandatperioder i fullmäktige, varje mandatperiod är tre år. Bolagets fullmäktigeorganisation finns beskriven på bolagets hemsida under om oss, samt under rubriken Fullmäktige i årsredovisningen. Kallelse till bolagsstämman sker genom brev med posten, tidigast fyra och senast två veckor före bolagsstämman. Plats och tidpunkt för bolagsstämman publiceras även på bolagets hemsida. För deltagande på bolagsstämman krävs att fullmäktige närvarar fysiskt. Bestämmelserna i Koden om kallelse till bolagsstämma på bolagets hemsida och om deltagande på distans tillämpas inte av bolaget. Med hänsyn till det begränsade antalet fullmäktige är bedömningen att det lämpligaste sättet att genomföra bolagsstämma är genom fysisk närvaro av samtliga fullmäktige. Information från bolagsstämman publiceras på bolagets hemsida. Kodens övriga bestämmelser om bolagsstämma tilllämpas av bolaget. Valberedning Bolaget har en av bolagsstämman utsedd valberedning utanför fullmäktige med huvudsaklig uppgift att utarbeta förslag till val av styrelse och revisorer samt ersättning till dessa. Dessutom ansvarar valberedningen för förslag till val av fullmäktige marknadsområdesvis. Valberedningens ledamöter väljs för en mandattid om tre år och max tre mandatperioder. Valberedningens uppgifter och arbetsformer framgår av instruktion för valberedningen, senast fastställd av ordinarie bolagsstämma för 2011 efter anpassning till bestämmelserna i Koden. Valberedningen kommer att presentera sina förslag för fullmäktige i kallelsen till ordinarie bolagsstämma för 2011. Vid bolagsstämman kommer valberedningen att presentera och motivera sina förslag och lämna en redogörelse för hur dess arbete bedrivits. Valberedningens ledamöter finns under rubriken Valberedning i årsredovisningen, samt på bolagets hemsida under om oss. Revisor Enligt bolagsordningen ska Länsförsäkringar Skaraborg ha en ordinarie revisor. Revisorn utses för en mandattid om ett år. Vid ordinarie bolagsstämma 2011 utsågs Ronnie Wernersson, KPMG AB, Halmstad med revisionsteam till revisor för bolaget. Även Länsförsäkringar AB anlitar KPMG, varvid synergieffekter uppnås. Revisionsberättelse finns under rubriken Revisionsberättelse i årsredovisningen. Styrelsen träffar revisorn vid bokslutstillfället samt ordföranden och vd dessutom vid höstrevision och ordinarie revision. Fortlöpande lämnas information ömsesidigt mellan parterna. Länsförsäkringar Skaraborgs styrelse Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltning. I detta ansvar ingår bland annat att fastställa organisation, mål och strategier samt riktlinjer för kontroll och styrning. Styrelsen ska enligt bolagsordningen bestå av lägst sju och högst nio ledamöter. Styrelsen består för närvarande av sju ordinarie stämmovalda ledamöter. Därutöver finns två ordinarie arbetstagarledamöter med två suppleanter enligt lagen om medbestämmande. Mandattiden för de bolagsstämmovalda ledamöterna uppgår till tre år och max tre mandatperioder, om inte särskilda skäl föreligger. Skälen till avvikelse från Kodens bestämmelse om mandattid om högst ett år är bedömningen att intresset av kontinuitet i styrelsearbetet och att ge ny- 60

vald ledamot rimlig tid att komma in i styrelsearbetet väger tyngre. Bolagets styrelse finns under rubriken Styrelse och revisorer i årsredovisningen, samt på bolagets hemsida under om oss. Styrelsen har fastställt en arbetsordning för sitt arbete. Översyn av arbetsordningen har genomförts för anpassning till Kodens bestämmelser. Arbetsordningen i rubrikform finns publicerad på bolagets hemsida. Ordföranden Enligt arbetsordningen ska ordföranden leda styrelsens arbete och tillse att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden ska därvid bland annat tillse att styrelsen sammanträder vid behov, att styrelsen ges tillfälle att delta i sammanträden och erhåller tillfredsställande informationsoch beslutsunderlag samt tillämpar ett ändamålsenligt arbetssätt. Ordföranden ska genom löpande kontakt med vd även mellan styrelsemötena hålla sig informerad om väsentliga händelser och bolagets utveckling samt stödja vd i dennes arbete. Arbetsfördelning inom styrelsen Styrelsen har inrättat finansutskott, ersättningsutskott och dotterbolagsstyrelser. Utskottens uppgifter fastläggs av styrelsen i särskilda instruktioner. De har inget generellt beslutsmandat utan rapporterar sitt arbete till styrelsen. Hela styrelsen utgör revisionsutskott. Beträffande dotterbolagen är ägaren till dessa helägda aktiebolag på bolagsstämman företrädda av moderbolagets ordförande. Finanutskottet bestod 2011 av vice ordföranden, ordföranden och vd. Ersättningsutskottet var ordföranden och vice ordföranden. Dotterbolaget LF Skaraborg Loke 6 AB:s styrelse bestod 2011 av vd samt styrelseledamöterna Marie Klingspor och Patric Eriksson. I samtliga utskott är ansvarig tjänsteman sekreterare och föredragande utanför utskottet. Möten och närvaro Styrelsen har under räkenskapsåret 2011 genomfört nio sammanträden med hög närvaro. Styrelsemöte Närvaro 2011-02-07 Alla närvarande 2011-03-16 Alla närvarande 2011-04-14 Alla närvarande utom Per-Anders Gustafsson, Patric Eriksson och Lars Elwing Internrevision Styrelsen har utsett en från den operativa verksamheten oberoende granskningsfunktion, internrevision enligt Finansinspektionens riktlinjer. Dess huvudsakliga uppgifter är att stödja styrelsen med uppföljning av att verksamhetens omfattning och inriktning överensstämmer med av styrelsen utfärdade riktlinjer och fattade beslut samt att verksamheten bedrivs mot av styrelsen uppsatta mål. Internrevision ska även granska och utvärdera bolagets organisation, rutiner, styrning och kontroll av verksamheten. Styrelsen har fastställt en särskild instruktion för internrevision. Internrevision träffar styrelsen en gång årligen, samt avlägger fortlöpande rapporter. Internrevisionen 2011 har utförts av LFAB Internrevision med internrevisor Eva Forsberg som utförare. Compliance För regelefterlevnad finns en särskild compliancefunktion enligt Finansinspektionens riktlinjer som under 2011 skötts av Eleonor Lilja Länsförsäkringar Skaraborg. Styrelsen har fastställt en särskild instruktion för compliancefunktionen. Compliancefunktionen träffar styrelsen en gång årligen, samt avlägger kvartalsvisa rapporter. Riskkontroll För uppföljning av bolagets risker finns en riskkontrollfunktion enligt Finansinspektionens riktlinjer som skötts av konsulten Jan-Olof Sandberg. Såväl riskkontroll som controlling av Tor-Björn Hendeberg rapporterar kontinuerligt till vd och styrelsen samt avlägger kvartalsvis rapporter. Certifiering Bolaget är ISO-certifierat såväl för kvalitet som miljö sedan 2001. Revisionsansvarig är Carl-Erik Jönsson BMG Trada Göteborg. Bolaget har under årets certifiering uppnått noll avvikelser mot ISO-standarden både för kvalitet och miljö. Verkställande direktören Sedan september 1997 är Carl Henrik Ohlsson vd för bolaget. Presentation av vd finns under rubriken företagsledning i årsredovisningen. Ersättning till företagsledningen Ordinarie bolagsstämma 2009 fastställde principer för ersättning och andra anställningsvillkor för företagsledningen enligt not 38 i årsredovisningen på förslag av ersättningsutskottet och behandlat i styrelsen. 2011-06-15 Alla närvarande 2011-08-16 (telmöte) Alla närvarande 2011-08-29 Alla närvarande 2011-10-03 (telmöte) Alla närvarande utom Marie Klingspor 2011-10-25 Alla närvarande utom Per-Anders Gustafsson 2011-12-16 Alla närvarande 61

Styrelsens rapport om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen 2011 Denna rapport om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen 2011 har upprättats i enlighet med Koden och i enlighet med den vägledning till Koden av den 17 oktober 2005 som tagits fram av arbetsgrupper från Svenskt Näringsliv och FAR. Rapporten är inte en del av den formella årsredovisningen och rapporten är inte granskad av bolagets revisorer. Processen för intern kontroll och riskhantering baseras på kontrollmiljön och omfattar fyra huvudaktiviteter: kontrollaktiviteter, riskbedömning, information och kommunikation samt uppföljning. Under året har ett anpassningsarbete till de nya EU-reglerna för Solvens II och Basel 3 utvecklats. Styrelseutbildningar samt GAPanalys har genomförts liksom översyn av policy. Stor nytta har bolaget haft av att som första finansiella institut i Sverige varit ISO-certifierade i kvalitet och miljö sedan 2001. Kontrollmiljö Basen för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utgörs av kontrollmiljön med den organisation, beslutsordning samt fördelning av befogenheter och ansvar mellan de olika organ styrelsen och verkställande direktören inrättat för bolaget. Denna ordning dokumenteras och kommuniceras i styrdokument i form av interna policy, riktlinjer och instruktioner. Exempel på sådana styrdokument är rapportinstruktion och attestinstruktion. Styrelsen har utsett ett finansutskott med uppgift att ansvara för beredningen av styrelsens arbete för att kvalitetssäkra den finansiella rapporteringen. Vidare har styrelsen bland annat för beredning av den finansiella rapporteringen inrättat funktioner för internrevision, compliance respektive riskkontroll i syfte att stödja styrelsen i uppföljningen av att verksamheten bedrivs i enlighet med styrelsens beslut. Hela styrelsen utgör dessutom revisionsutskott i sitt styrelsearbete. Riskbedömning Riskbedömning omfattar att identifiera och kartlägga väsentliga risker som påverkar den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Dessa risker kartläggs och identifieras på bolagsnivå och enhetsnivå. Riskcontroller har Jan-Olof Sandberg varit och controller har Tor-Björn Hendeberg i företagsledningen varit. Kvartalsvis sker uppföljning till styrelse och företagsledning för bolagets totala risknivå. Kontrollaktiviteter Riskerna i den finansiella rapporteringen begränsas genom noggrant förberedda bokslut, standardiserade arbetsrutiner med inbyggda kontrollfunktioner samt utvärdering av arbetet med kontinuerliga förbättringar. Den finansiella informationen analyseras och granskas på olika nivåer i organisationen innan den blir offentligt publicerad. Beträffande finansiell rapportering är ansvaret uppdelat på front-office respektive back-office. Ett kontinuerligt arbete pågår med att eliminera och reducera identifierade väsentliga risker som påverkar den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Arbetet inkluderar utveckling och förbättring av kontrollaktiviteter samt insatser för att medarbetarna ska ha rätt kompetens. Finanschef är Länsförsäkringar Göteborg och Bohusläns finanschef Anders Tykeson genom särskilt upprättat kapitalförmedlingsavtal. 62

Information och kommunikation De interna styrdokumenten är föremål för översyn och beslut minst en gång per år. Styrdokumenten publiceras på bolagets intranät. Varje chef ska se till att bestämmelserna kommuniceras till underställd personal. Kommunikation med våra kunder och allmänhet sker främst via pressinformation samt genom vår hemsida, där bolagsinformation utformas enligt Svensk kod för bolagsstyrning. Uppföljning Uppföljning sker kvartalsvis genom kvartalsbokslut, riskkontroll och balanserat styrkort av företagsledningen. Månadsvis upprättar vd ett vd-brev om bolagets utveckling. Båda dessa uppföljningar går till styrelse, revisor och valberedning. Vd-brevet ges även ut månadsvis till personal via intranät, samt muntlig personalinformation varannan månad. En oberoende granskningsfunktion, Internrevision, har inrättats i syfte att stödja styrelsen i uppföljningen av att verksamheten bedrivs i enlighet med styrelsens beslut. Internrevision ska genom granskning och rapporter utvärdera om verksamheten bedrivs på ett effektivt sätt, om rapporteringen till styrelsen ger en korrekt bild av verksamheten och om verksamheten bedrivs enligt gällande interna och externa regelverk. Internrevision rapporterar till bolagets styrelse samt även vd. Internrevisor är Eva Forsberg med LFAB Internrevision som arbetsgivare. Vidare ska varje chef se till att styrdokument efterlevs inom sitt ansvarsområde. Funktionen Compliance har till uppgift att fortlöpande identifiera, bedöma, övervaka och rapportera compliancerisker, d.v.s. risk för sanktioner enligt lag eller föreskrift och risk för finansiell förlust. Rapportering sker till styrelsen samt även till vd. Compliancefunktionen har innehafts av Eleonor Lilja Länsförsäkringar Skaraborg, som även är kundombud samt ordförande i Interna Skadeprövningsnämnden. Funktionen riskkontroll har till uppgift att enligt Finansinspektionens riktlinjer följa upp bolagets risker enligt den gruppgemensamma s.k. rikskkartan. Riskcontroller är konsulten Jan-Olof Sandberg. 63

Liten ordlista Affär för egen räkning (f e r) Den del av försäkringsaffären som ett försäkringsbolag självt står risken för och som alltså inte återförsäkras hos andra bolag. Avvecklingsresultat För skador som inte är slutreglerade vid räkenskapsårets utgång reserveras medel i avsättning för oreglerade skador. Den bedömning av kommande utbetalningar som gjorts kan emellertid av olika skäl visa sig avvika från slutreglerat utfall. Om det beräknade ersättningsbeloppet för en skada visar sig vara övervärderat respektive undervärderat, uppstår då i nästa bokslut en avvecklingsvinst respektive förlust. Direkt försäkring Försäkringsavtal som bolaget ingår med försäkringstagare utan förmedling av annat försäkringsbolag. Diskontering och ränta Trafikförsäkringsaffären är en affär med lång avvecklingstid. Det innebär att det kan ta många år innan en skada är slutbetald. Under tiden förräntas den avsättning som bokförs som reserv för skadan. Därför kan ett lägre belopp än det nominella avsättas som reserv, d.v.s. avsättning för oreglerade skador diskonteras med en långsiktigt bedömd diskonteringsränta. Ej intjänade premier En skuldpost, som i princip motsvarar den del av premieinkomsten som vid bokslutet hänför sig till nästkommande år. Försäkringsersättningar Utbetalda försäkringsersättningar plus oreglerade skador vid årets slut minus oreglerade skador vid årets början. En del av försäkringsersättningarna utgörs av reservavvecklingsresultat. Försäkringstekniska avsättningar (reserver och återbäring) Sammanfattande benämning på ej intjänade premier (premiereserv), oreglerade skador (ersättnings- och skadebehandlingsreserv) samt avsatt till återbäring. KI-tal Är ett nyckeltal i bank- och livaffärerna. K står för kostnader och I för intäkter. KI är relationen mellan de båda, och därmed ett kvotmått på lönsamhet i det lokala länsförsäkringsbolaget. Kalkylränta Eftersom premierna betalas i förskott och viss tid förflyter från det en skada inträffar till dess ersättning utbetalas, uppsamlas hos bolaget ett kapital som ger avkastning. Den beräknade räntan på detta kapital kallas kalkylränta. Denna ränta överförs i resultaträkningen från finansrörelsen till försäkringsverksamheten. Räntan skall spegla den riskfria räntenivån för tiden motsvarande reservernas avvecklingstid, d.v.s. en framåtblickande genomsnittlig ränta. Kapitalbas Med kapitalbas menas det tillgängliga kapitalet. Ett försäkringsbolags kapitalbas innehåller i första hand eget kapital. Konsolideringsgrad sakaffär Förhållandet mellan konsolideringskapital och premieinkomst för egen räkning, uttryckt i procent. Konsolideringsgraden beräknad på detta sätt, är det mått på kapitalstyrka hos försäkringsbolag som normalt används. Konsolideringsgrad livaffär Förhållandet mellan livbolagets tillgångar till marknadsvärden och spararnas garanterade medel inklusive återbäringsmedel (fördelade men ej garanterade). Konsolideringskapital sakförsäkring Sammanfattande benämning på eget kapital, obeskattade reserver och uppskjuten skatt. Kvardröjande risk Om reserven för ej intjänade premier bedöms otillräcklig för att täcka förväntade skade- och driftskostnader för det gamla försäkringsbeståndet fram till nästa förfallodag, ska avsättning för kvardröjande risk ske. Oreglerade skador De skador som inträffar under räkenskapsåret hinner av olika skäl inte alltid slutregleras före årets utgång. I bokslutet måste därför en avsättning göras för beräknade, ännu inte utbetalda försäkringsersättningar. Denna skuld-post kallas oreglerade skador. Periodiseringsfond En bokslutsdisposition som tillåter en avsättning med 25 procent av årsvinsten. Varje årsfond måste upplösas efter sex år. Placeringstillgångar De pengar som betalas in och som inte behövs i den löpande rörelsen placeras enligt myndigheternas föreskrifter och i övrigt på bästa sätt för att ge god avkastning och värdetillväxt. Placeringstillgångar är en sammanfattande benämning på bolagets lager av statspapper, obligationer, förlagsbevis, aktier, fastigheter och lån m.m. Premieinkomst Motsvarar i princip under året influtna premiebelopp. Premieintäkt Avser den premieinkomst som belöper på räkenskapsåret. Premierna inbetalas vid skilda förfallodagar under året och avser som regel en försäkringstid av ett år. Den del av premieinkomsten, som avser påföljande år, redovisas i bokslutet som en skuldpost och kallas ej intjänade premier. Resultat, tekniskt och icke tekniskt Uppdelas i resultaträkning på tekniskt och icke tekniskt resultat. Tekniskt är sakaffärernas resultat och icke tekniskt är finans- samt liv- och bankaffärens resultat. Rörelsemarginal Beräknas som tekniskt resultat före bokslutsdispositioner och skatt, dividerat med premieintäkter för egen räkning. Soliditet Förhållandet mellan konsolideringskapital och försäkringstekniska avsättningar för egen räkning uttryckt i procent. Soliditet kan även mätas som förhållandet mellan justerat eget kapital och balansomslutningen. Solvens II Ett för EU gemensamt och nytt framtaget regelverk för att beräkna kapitalstyrka jämfört med risk, samt krav på ändamålsenliga och dokumenterade processer för styrning och kontroll. Utkast enligt s.k. QIS (Quantitative Impact Studies) finns per 2010 enligt femte versionen. Arbete och anpassningar ska vara klart till år 2014. Solvensgrad livaffär Samma som konsolideringsgrad livaffär, men exkluderar återbäringsmedel. D.v.s. ger högre procentsats än konsolideringsgraden. Solvensmarginal sakaffär Erforderlig solvensmarginal, bestäms enligt Finans-inspektionens anvisningar, och är ett mått på hur stort kapital ett försäkringsbolag anses behöva. Beräkningen görs utifrån bolagets premieinkomster samt dess skadeersättningar. Den erforderliga solvensmarginalen är det högsta av de två beräknade värdena och relateras till kapitalbasen. Solvensmarginal livaffär Den marginal som tillgångarnas värden överstiger garanterade åtaganden. Säkerhetsreserv Avsättning till säkerhetsreserv är en bokslutsdisposition. Säkerhetsreserven är till för att utjämna svängningar i riskförloppet. Utjämningsfond Skadeförsäkringsrörelse är av naturliga skäl utsatt för betydande kastningar i årsresultaten, främst beroende på antalet storskador och deras omfattning. För att utjämna dessa kastningar har till och med 1990 skattefri avsättning kunnat ske till en fond som kallas utjämningsfond. Ytterligare avsättningar får inte göras. Återförsäkring Om ett försäkringsbolag inte kan eller vill bära hela den ansvarighet som det iklätt sig gentemot försäkringstagare återförsäkrar bolaget helt eller delvis de tecknade försäkringarna. Man talar härvid om avgiven återförsäkring respektive mottagen återförsäkring (indirekt försäkring). 64

Skövde Rådhusgatan 8, Box 600, 541 29 Skövde, 0500-777 000 Falköping Storgatan 1, 521 42 Falköping, 0515-677 200 Lidköping Lidbecksgatan 2, Box 2187, 531 02 Lidköping, 0510-777 220 Mariestad Esplanaden 5, Box 32, 542 21 Mariestad, 0501-377 240 Tidaholm Gamla Torget 6, 522 31 Tidaholm, 0502-777 260 Habo Jönköpingsvägen 13 A, 566 31 Habo, 036-494 55 Vara Stora Torget 4, Box 11, 534 21 Vara, 0512-797 270 E-post info@lfr.se lansforsakringar.se/skaraborg