Sida 1 av 7 Litteratur Allvin, J. 1859: Beskrifning öfver Wista härad uti Jönköpings län. Jönköping. Andersson, L. & Appelqvist, T. 1979: Vista kulle/kvisåsenområdet. Jönköpings kommun. Botanisk inventering. Länsstyrelsen i Jönköpings län. Opubl. Andersson, L. & Appelqvist, T. 1982: Brunbräken, Asplenium adulterinum, funnen i norra Västergötland. Svensk Bot. Tidskr. 76: 308-310. Andersson m.fl. 1992: Ängs- och hagmarker i Jönköpings kommun. Del 1. Länsstyrelsen i Jönköpings län. Miljövårdsenheten. Andersson m.fl. 1992: Ängs- och hagmarker i Jönköpings kommun. Del 2. Länsstyrelsen i Jönköpings län. Miljövårdsenheten. Arnell, H. W. 1915: Våren vid Jönköping. En fenologisk studie. Bot. Notiser 1915: 211-230. Arnell, H. W. 1919: Botrychium ramosum fyndort Ljungarum. Svensk Bot. Tidskr. 13: 243. Bengtsson, S. 1977: Strands ravin. Länsstyrelsen i Jönköpings län. Naturvårdsenheten. Bergquist, A. 1950: Glimtar från södra Vätterbygden. I Eklundh, A. & Curry-Lindahl, K. (red), Natur i Småland: 199-209. Göteborg. Bertilsson, A. m.fl. 2002: Västergötlands flora. Lund. Bjurulf, G. 1950: Floran i Månsarps socken med Smålands Taberg. Bot. Notiser 1950. Bjurulf, G. (Rasmusson) 1956: Floran i Månsarps socken. Tabergs Bergslag V II. Utg. av Tabergs Bergslags Hembygdsför. Taberg. Bjurulf, H. 2001: A 6-sluttningen. Naturvärdesbeskrivning och konsekvensbedömning. Stadsbyggnadskontoret, Jönköpings kommun. Stencil. Bjurulf, Hj. 1927: Södra Vätterbygden. Jönköping. Bjurulf, Hj. 1938: Bondberget vid Jönköping. Sveriges Natur. Årsskrift 1938. Bjurulf, Hj. 1953: Exkursion för lärare. Gudmundsgillets årsbok 1953. Jönköping. Bjurulf, Hj. 1954: Smedstorpsområdet, ett idealiskt fritidsområde för Huskvarna stad. Sveriges Natur. Årsskrift 1954. Bjurulf, Hj. & Weiler, G. 1953: Östra Jära - Bondberget - Österängen - Rosenlundsbankarna. Gudmundsgillets Årsbok 1953. Jönköping. Bjurulf, P. & Rasmusson, G. 1965: Framställning om avsättande av del av Dumme mosse, Norra Mo kommun, som naturreservat. Maskinskriven handling, länsstyrelsen, Jönköping.
Sida 2 av 7 Bjurulf, P. & Thorell, M, 2005: Kan växtplatsen användas för att skilja på moss- och sumpnycklar? Svensk Bot. Tidskr. 99 : 109-123. Botaniska Sällskapet i Jönköping, 1972: Södra Vätterbygdens flora. Delrapport. Huskvarna. Burén, T. 2006: Hybridvårstjärna funnen i Kalmar, Jönköping och Oskarshamn. Parnassia 2; 2006. Utg. av Föreningen Smålands flora. Börjeson, G. 1997: Styvsenap Sisymbrium strictissimum funnen i Västergötland. Calluna 14. Västergötlands botaniska förening. Börjeson, G. 2004: Floran i Habo kommun. Hyltebruk. Carlsson, R. 1976: Glyceria striata funnen i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 70: 57-60. Carlsson, R. 1979: Södra Vätterbygdens flora. Svensk Bot. Tidskr. 73: 417-422. Carlsson, R. & Thorell, M. 1978: Hultarp. Länsstyrelsen i Jönköpings län. Naturvårdsenheten. Carlsson, R. & Thorell, M. 1990: Rocksjökärren. Botanisk inventering-växtekologisk kartering. Jönköpings kommun. Stencil. Dahlstedt, H. 1921: De svenska arterna av släktet Taraxacum, I-II. Acta Florae Sueciae I. Stockholm. Du Rietz, G. E. 1950 b: Småländska myrar. I Eklundh, A. & Curry-Lindahl, K. (red), Natur i Småland: 62-72. Göteborg. Ekman, E. L. 1909: Pedicularis opsiantha n. sp., eine spätblühende Art aus der gruppe Palustres Maxim. Bot. Notiser 1909: 83-93. Fiskesjö, O. m.fl. 1995: Natur i Jönköpings län. Länsstyrelsen i Jönköpings län. Floravårdskommittén för kärlväxter 1985: Preliminär lista över hotade kärlväxter i Sverige. Franzén, L. 1996: Våtmarker i Jönköpings kommun. Länsstyrelsen i Jönköpings län. Meddelande 18/96. Forssell, M. 1960: Huskvarnaträd fridlyses. Vår hembygd XIII. Huskv. Hembygdsför. Huskvarna. Fries, Th. M. 1890: Om Beckmannia erucaeformis (Linn.) Host. Bot. Notiser 1890. Gabrielsson, J. A. 1880: Luzula albida D C, funnen i Småland. Bot. Notiser 1880. Gillberg, G. 1965: The distribution and ice movement on the Northern slopes of the south Swedish highlands. Geol. Fören. i Sthlm Förhandl. 86-4: 433-484. Stockholm. Gislén, T. 1950: Exkursioner till Blekinge, Öland och Vätterbygden. Fauna och Flora 1951. Gudmundsgillets Årsbok 1968. Jönköping. Gudmundsgillets Årsbok 1972. Jönköping. Gyllenhaal, J. A. 1773: Dagboksanteckningar under en resa genom Habo 1773.
Sida 3 av 7 Gyllenhaalska samlingarna. Uppsala Universitetsbibliotek. Hartman, C. J. 1864: Handbok i Skandinaviens flora. 9. uppl. utg. av C. Hartman. Stockholm. Hartman, C. J. 1879: Handbok i Skandinaviens flora. 11. uppl. utg. av C. Hartman. Stockholm. Hasselrot, K. 1967: Västergötlands flora. Lund. Hjort, I. 1984: Växternas och djurens invandring i Södra Vätterbygden efter istiden. Småländska kulturbilder 1983. Meddelande från Jönköpings läns hembygdsförbund och Stiftelsen Jönköpings läns museum LV. Uddevalla. Hjort, I. 1987: Naturen på Småländska höglandets hjässa. Småländska kultur bilder 1986-87. Meddelande från Jönköpings läns hembygdsförbund och Stiftelsen Jönköpings läns museum LVIII. Värnamo. Holmgren, K. A. 1849: Några excursioner i Jönköpings närmaste omgifningar under Sommaren 1846. Bot. Notiser 1849. Hultén, E. 1950, 1971: Atlas över växternas utbredning i Norden. Fanerogamer och ormbunksväxter. 1. resp. 2. uppl. Stockholm. Hylander, N. 1943: Thlaspi alpestre L. i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 37: 377-402. Hylander, N. & Rothmaler, W. 1937: Om Aphanes microcarpa (Boiss. et Reut.) Rothm., en hittills förbisedd svensk växt, och dess förhållande till A. arvensis L. Svensk Bot. Tidskr. 31: 411-429. Hård av Segerstad, F. 1914: Spridda bidrag till Smålands, Blekings och Ölands flora. Bot. Notiser 1914. Hård av Segerstad, F. 1922: Försök till en växtgeografisk indelning av södra Sverige samt om fördelningen av Lamium intermedium Fr. och Lamium hybridum Vill. därstädes. Bot. Notiser 1922. Hård av Segerstad, F. 1924: Sydsvenska florans växtgeografiska huvudgrupper. Malmö. Hård av Segerstad, F. 1927: Sydsvenska växtlokaler I. Svensk Bot. Tidskr. 21: 285-304. Höök Patriksson, K. 2004: Utredning om Rocksjön. Stadsbyggnadskontoret. Jönköpings kommun. Ivarsson, G. 1993: Dvärgseradella Ornithopus perpusillus funnen i Habo. Calluna 10. Medlemsblad för Västergötlands botaniska förening. Jansson, A. 1968: En vandring genom Ulvadalen. Hakarps krönika 1968. Utg. av Hakarps hembygdsförening. Huskvarna. Johansson, S. 1975: Dumme mosse. Botanisk inventering. Växtekologisk kartering. Länsstyrelsen i Jönköpings län. Naturvårdsenheten. Jungmarker, M. Ch. 1790: Beskrivning över Habo socken. Handskrift i Skara stifts- och landsbibliotek. Jyllman, A. 1962: Brev till prof. E. Hultén, Stockholm, ang. utbredningen av Jönköpingstraktens kärlväxter. Handskrift, Naturhistoriska Riksmuséet, Stockholm.
Sida 4 av 7 Karlsson, T. 1982: Euphrasia rostkoviana i Sverige. Växtekologiska studier 15. Motala. Kilander, S. 1983: Den första skaraborgsfloran. Skaraborgsnatur 20. Utg. av Skaraborgs läns Naturskyddsförening. Lidköping. Kilander, S. 1990: Bröderna Gyllenhaal botaniserade inte endast i Västergötland. Svensk Bot. Tidskr. 84: 199-213. Krok, T. O. B. N. & Almquist, S. 1960, 1984: Svensk flora I. Fanerogamer och ormbunksväxter. 25. och 26. uppl. Stockholm resp. Uppsala. Königsson, L. K. 1978: Om vegetationsutveckling och kulturlandskap kring Södra Vätterbygden. Vår hembygd XXXI. Utg. av Huskvarna hembygdsfören. Huskvarna. Lid, J. 1963, 1974, 1985: Norsk og svensk flora. 3. o. 4. resp. 5. utgåva. Oslo. Lidesten, B.M. 1984: Översiktlig vegetationsinventering av lövskogsområde nordost om Kaxholmen. Jönköpings Kommun. Stadsarkitektkontoret. Lindeberg, C. J. 1845: Om Grennatraktens vegetation. Bot. Notiser 1845. Lindgren, S. 1938: Nyponkullen, ett intressant naturområde. Tabergs Bergslag III. Utg. av Tabergs Bergslags Hembygdsfören. Tidaholm. Lindstam, C. S. 1931: Ur Smålands flora. Bot. Notiser 1931: 221-223. Lindvall, C. W. 1907: Något om fanerogamfloran i Jönköpings län. Bot. Notiser 1907: 75-80. Linnaeus, C. 1745: Öländska och Gotländska Resa förrättad 1741. Utg. av B. Molde. Stockholm 1962 och 1964. Linnaeus, C. 1751: Skånska resa förrättad år 1749. Utg. av K. Hagberg. Stockholm 1963. Lundeqvist, O. 1919: Några anmärkningsvärda växter från Grenna och Visingsö Svensk Bot. Tidskr. 13: 104-106. Lundqvist, G. 1924: Utvecklingshistoriska insjöstudier i Sydsverige. Sveriges Geol. Unders. Ser. C, N:o 330. Lustig, H. 1961: Markfloran på Smedstorpsområdet. Hakarps krönika 1960. Huskvarna. Lustig, H. 1962: Studier över ängsbrukets omfattning i Tabergs bergslag vid storskiftet samt ängarnas nuvarande vegetation. Tabergs Bergslag VIII. Taberg. Malterling, P. Y. 1977: Grönskäran vid Domneådammen. Skaraborgsnatur 1977. Lidköping. Mossberg, B. & Stenberg, L. 2003: Den nya nordiska floran. Wahlström & Widstrand. Mäster Gudmunds Gilles Årsbok 1932. Jönköping. Nilbratt, E. 1979: År 1929 - en kavalkad om Jönköping för 50 år sedan. Gudmundsgillets årsbok 1979. Jönköping.
Sida 5 av 7 Nordenstam, S. & Svensson, Hj. 1910: En Småländsk fyndort för Bidens platycephalus, Örsted. Fauna och Flora 1910: 46. Nordenstam, S. 1915: Vicia pisiformis vid Huskvarna. Fauna och Flora 1915: 139-140. Nordenstam, S. 1917: Några Epilobiumhybrider från Jönköpingstrakten. Svensk Bot. Tidskr. 11: 143. Odencrantz, T. A. 1818: Försök till beskrifning öfwer Ljungarums socken i Jönköpings län. Jönköpings läns Kungl. Hushålln.sällsk. handl. 5:e häftet. Jönköping. Osvald, H. 1941: Utlåtande rörande Dumme mosse i Jönköpings och Skaraborgs län. Maskinskriven handling, Länsstyrelsen i Jönköping. Porat, C. O. von 1917: Om Jönköpingstraktens fauna och flora. Jönköpings historia I. Jönköping. Raunkier, C. 1895-99: De danske Blomsterplanters Naturhistorie. I. Enkimbladede. Köbenhavn. Rogberg, S. 1770: Historisk beskrifning om Småland. Karlskrona. Rosendahl, H. V. 1918: Tre för Norra Europa nya Asplenier. Bot. Notiser 1918: 161-168. Rudberg, A. 1902: Förteckning öfver Västergötlands fanerogamer och kärlkryptogamer. Mariestad. Rune, O. 1950: Smålands Taberg. I K. Curry-Lindahl & A. Eklundh (red.) Natur i Småland. Göteborg. Rune, O. 1953: Plant life on serpentines and related rocks in the North of Sweden. Acta Phytogeogr. Suec. 31. Rune, O. 1957: De serpentinicola elementen i Fennoskandiens flora. Svensk Bot. Tidskr. 51. Sahlström, G. 1927: Morfars lind. Vår Hembygd 2. Huskvarna. Salinder, N. & Svensson, B. 1925: Om vegetationen i och vid stranden av några Småländska sjöar. Jönköpings Högre Allm. Lärov. Stencil. Samuelsson, G. 1934: Die Verbreitung der höheren Wasserpflanzen in Nordeuropa. Acta Phytogeogr. Suec. 6. Sandberg, A. E. & Widelius, G. 1855: Anteckningar till Smålands flora. Bot. Notiser 1855: 51-53. Sandgren, E. & Wikmar C. 1940: Vistabygden. Blad ur Vista härads historia. Jönköping. Scheutz, N. J. 1857: Conspectus Florae Smolandicae. Uppsala. Scheutz, N. J. 1864: Smålands flora, innefattande Kronobergs- och Jönköpings läns fanerogamer och ormbunkar. Växjö. Scheutz, N. J. 1871: Fortsatta iakttagelser rörande Smålands växtlighet. Bot. Notiser 1871. Scheutz, N. J. 1872: Bidrag till Gotlands, Smålands och Blekinges flora. Bot. Notiser 1872.
Sida 6 av 7 Sjöbeck, M. 1952: Utarmning och livsutrymme i det förhistoriska och medeltida landskapet. Småländska kulturbilder. Meddelande från Jönköpings läns hembygdsförbund XXV. Jönköping. Snogerup, S. 1991: Skräpporna i Norden. Svensk Bot. Tidskr. 85: 249-260. Starke, K. V. omkr. 1880: Förteckning öfver några sparsammare förekommande växter, som finnas i Habo eller Gustav-Adolfs socknar af Skaraborgs Län och der blifvit tagne. Manuskript i Stifts- och landsbiblioteket i Skara. Stenberg, L. 1991: Riksvägar, en ny biotop för havsstrandsväxter. Parnassia 1/91. Utgiven av Föreningen Smålands flora. Strand, J. 2006: Undervattensväxter i Landsjön 2006. Jönköpings Kommun. Strokirch, M. von 1966: Något om huskvarnatraktens växtvärld. Vår hembygd XIX. Utg. av Huskvarna Hembygdsför. Huskvarna. Ström, B. 1964: Tenhultssjön och Stensjön - en jämförande inventering av strandvegetationen med särskild hänsyn till skillnaden i sjöarnas eutrofieringsgrad. Botaniska Institutionen, Göteborgs Universitet. Stencil. Ström, B. 2002: Landsjön - havsstrandsväxternas sjö. Skärstadboken 2002. Utg. av Skärstads hembygdsförening. Ström, Th. 1949: Rogberga socken. Jönköping. Stålberg, N. 1939: Lake Vättern. Outlines of its natural history, especially its vegetation. Acta Phytogeogr. Suec. 11. Suneson, S. 1985: Fynd av fylld blåsippa och fylld ängsbräsma i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 79: 498-300. Svedelius, N. 1909: Om några svenska monstrositetsformer av Anemone nemorosa. Svensk Bot. Tidskr. 3: 47-63. Sylvén, N. 1920: Till Jönköping, Visingsö och Ryfors. Föreningens för Dendrologi och Parkvård första sommarexkursion. Lustgården 1. Landskrona. Söderberg, I., Johannesson, J. & Österlind, F. O. 1964: Om mossfloran på Smålands Taberg. Svensk Bot. Tidskr. 58: 465-485. Tarland, O. 1985: Växt och djurliv på A6 övningsfält 1964. Gudmundsgillets årsbok 1985. Utg. av Jönköpings hembygdsförening. Jönköping. Thorell, M. 1993: Om ett fynd av klubbfibbla Arnoseris minima i Habo. Calluna 10 (2): 17-19. Thorell, M. 2001: Om styvsenap Sisymbrium strictissimum L. och guldkörvel Chaerophyllum aureum L. i Bankeryd. Parnassia 2001:2: 6-10. Thulin, R. 1970: Södra Vätterbygdens flora. F-Natur 1970. Utg. av Jönköpings länsförbund av Svenska Naturskyddsföreningen. Jönköping. Thulin, R. 1972: Kåperyds ängar. I Ottosson, S. (red), Månsarp. En krönika om Tabergsbygden.
Sida 7 av 7 Taberg. Tolf, R. 1891: Praktiskt - Botaniska undersökningar på Svenska mossar. Svenska Mosskulturfören. Tidskr. 1. Tolf, R. 1901: Ogräsen på Flahults försöksfält. Svenska Mosskulturfören. Tidskr. 1901. Trybom, F. 1897: Landsjön. Jönköpings läns hush.sällsk. Handl. o. Tidskr. 1897. Jönköping. Tutin, T. G. m fl 1964-1980: Flora europaea 1-5. Cambridge. Wahlenberg, G. 1824, 1826: Flora Svecica I-II. 1. uppl. Uppsala. Vide, S. B. 1966: Sydsvenska växtnamn. Lund. Wieselgren, P. 1844-47: Ny Smålands Beskrifning inskränkt till Wexiö stift. Andra delen. Växjö. Witte, H. 1909: Allyssum calycinum L., en i Sverige genom utländskt vallväxtfrö spridd art. Svensk Bot. Tidskr. 3: 337-381. Witte, H. 1912: Silene dichotoma Ehrh., en sydosteuropeisk arts uppträdande i vårt land hufvudsakligen såsom vallogräs. Svensk Bot. Tidskr. 6: 511-530. Witte, H. 1936: Om klöversnärjan (Cuscuta trifolii) och dess uppträdande i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 30: 661-689. Wåhlin, A. M. 1769: Flora Junecopensis, Eller samling af de inhemska örter, som wäxa omkring Jönköping. Collegii medici Berättelser till Riksens Höglofl. Ständer rörande Medicinal Werkets Tillstånd i Riket: 170-194. Stockholm. Vår hembygd XIX. Utgiven av Huskvarna Hembygdsförening. Huskvarna 1966. Zetterstedt, J. E. 1863: Scirpus setaceus vid Huskvarna. Bot. Notiser 1863: 159. Zetterstedt, J. E. 1865: Echinospermum deflexum och Vicia pisiformis funna i Småland. Bot. Notiser 1865: 120. Zetterstedt, J. E. 1865: Om Vegetationen i de högländtaste trakterna af Småland. Kongl. Sv. Vetensk.akad. Handl. VI: 2. Stockholm. Zetterstedt, J. E. 1878: Vegetationen på Visingsö. Bihang till K. Svenska Vet. Akad. Handlingar. Band. 5 N:o 7. Zetterstedt, J. E. 1879: Om vegetationen på Visingsö. Bot. Notiser 1879:159. Zetterstedt, J. E. ( ) 1881: Bidrag till Jönköpingstraktens flora. Efter J. E. Zetterstedts anteckningar sammanställde af Ev. Zetterstedt. Bot. Notiser 1881: 115-118.