Besöksnäring i Fysisk planering Övergripande fysisk struktur

Åmål Bengtsfors Skagern Gullspång Skagersvik Otterbäcken Vänern Dalbosjön Sjötorp Älgarås Lyrestad Unden Mellerud Mariestad Vänern Töreboda Besöksnäring - Fysisk Skaraborg Besöksmål Ullervad Undenäs Lugnås Hällekis Moholm Förklaring Tidan Lidköping Götene Källby Örslösa Forsvik Timmersdala Stöpen Ulvåker Fagersanna Skövde Skara Saleby Varnhem Axvall Besöksmål, natur nivå 3 och Tibro Eggby Vänersborg Besöksmål, natur nivå 1 och Mölltorp Lerdala Lundsbrunn Vinninga Järpås Besöksmål, ytor från riksintr vård eller kommunala kultur Väring Filsbäck Tun Vargön Besöksmål ytor från naturre -vårdsområde eller djurskyd Karlsborg Besöksmål, naturvårdsobje med vistelsevärde (Urval frå Igelstorp Besöksmål, kultur nivå 1 oc Ardala Grästorp St. Levene Jung Kvänum Främmestad Besöksmål, större museer (Denna rapport) Besöksmål, övrigt nivå 1 oc (Lst 2011:66 och denna rap Stenstorp Emtunga Tråvad Sjuntorp Föreslagen turistväg Gudhem Torbjörntorp Larv Jonslund Vättern Hjo Korsberga Vara Arentorp Besöksmål, kultur nivå 3 oc Värsås Skultorp Trollhättan Ekedalen Falköping Vedum Lilla Edet Tidaholm Odensberg Floby holm Förklaring Regionkarta Herrljunga Besöksmål, nivå 1 och 2 (kategori enligt färger ovan) Vartofta Kinnarp Vårgårda Risveden Världskulturarv Hökensås torp Åsarp 0 Mjörn Alingsås 5 10 15 20 km Skala 1:500 000 i A3-format Rådhuset Arkitekter AB Besöksnäring i fysisk planering 172 E6 172 164 Bengtsfors Åmål Skåpafors Kebal 176 Skee Dals-Eds kn Ed 166 164 176 164 Tösse Gullspång Skagersvik Otterbäcken Dals Långed 172 166 165 Fyrbodal Fengersfors Billingsfors 164 E6 Bäckefors Åsensbruk Bränna E45 163 Tanumshede Tanums kn Grebbestad Hedekas Fjällbacka 174 172 Lane Hogstorp Brastad Rixö 162 Lysekil Vänersborg Nordkroken Uddevalla Herrestad Sunningen Ammenäs 161 Grästorp E6 Trollhättan E45 Ljungskile 167 Varekil Svanvik strand Mollösund Svenshögen sund Näs 160 Svartehallen E6 Myggenäs 170 Hallerna KållekärrHöviksnäs Höga 169 Upphärad Göta Gräfsnäs Lödöse Alvhem Jörlanda Tjörns knaröd och KlädesholmenBleket Marstrand Tjuvkil 168 Kareby DiserödE45 V Bodarna Hjälmared Björboholm Norsesund Ingared Gråbo Tollered Olofstorp Floda Töllsjö Angered E45 Surte Säve Nolvik Björlanda 183 182 Tulebo Billdal Snugga Olsfors Sjömarken Sandared 27 Hällingsjö Lindome Sätila Hyssna Rydal Marks kn Kinna Björketorp 27 Sexdrega Horred 41 Torestorp Öxabäck Hulu T I Dalstorp Länghem 157 Ljungsarp 156 Uddebo Ambjörnarp 154 Östra G Vegby Gällstad Limmared Överlida V 157 154 Holsljunga B m Marbäck Svenljunga 156 torp Ulricehamn Dannike Bosnäs 41 27 Målsryd Rydboholm Aplared Viskafors Hillared 41 B ( B ( 46 Äspered Fritsla 195 Timmele Rångedala hem Tidaholm Älmestad Dalum Nitta Hökerum Dalsjöfors Gång- rumma 156 B - B v Blidsberg 182 183 Frufällan Tosseryd Sandhult Mölndal Donsö 180 193 Förklaring Hjo Trädet Borgstena Hedared Bredared Fristad 194 193 193 47 Åsarp Ljung Annelund 42 Lerum Öxeryd Öjersjö Tahult Skårtorp Rya Hindås Härryda Härryda kn Björröd 40 St. BugärdeRävlanda Benareby Torslanda HjuvikAndalen Hönö Fotö Vrångö 42 190 Olstorp Kåhög HälsöBjörkö Asperö Brännö Vårgårda 180 201 Korsberga Besöks Västra Besöks Vartofta Kinnarp Alingsås Sjövik Rödbo Kärna Rörö Källö- Östadkulle Ale kn Nödinge-Nol Floby Odensberg 181 46 Fåglavik Karlsborg Tibro Värsås Ekedalen Falköping Vedum 49 202 Forsvik 194 Stenstorp 46 Gudhem 47 Herrljunga 181 190 Skepplanda Älvängen Kode Åstol Stora Jonslund 42 Nygård 184 Undenäs Mölltorp Fagersanna 49 195 Skövde 49 Igelstorp Skultorp Larv 202 Väring StöpenUlvåker 200 Lerdala 49 Axvall Varnhem Kvänum Tråvad Främmestad ArentorpEmtunga Essunga kn Stora Sollebrunn Lilla Edet Ucklum Ardala Töreboda 200 Moholm 201 Tidan Timmersdala Jung 47 42 Hjärtum St. Levene 47 Väne-Åsaka Velanda Sjuntorp Ellös Saleby Järpås 202 Eggby 184 187 Vargön 44 Fiskebäckskil Orusts kn 44 Götene Lundsbrunn Vinninga Tun E45 44 Källby Filsbäck Örslösa Frändefors Torreby Munkedal Grundsund 201 162 Sotenäs kn Brålanda 173 Ödeborg 202 Ullervad Lugnås Hällekis Dingle Bovallstrand Mariestad E45 Högsäter Färgelanda Stigen 163 Hunnebostrand Väjern Smögen Malmön Mellerud Rabbalshede Hällevadsholm Hamburgsund Göteborgsregionen Älgarås Dals 172 163 200 Sjötorp Lyrestad H h Grimsås 27 Förklaring K G Sjötofta Mjöbäck Mårdaklev 0 10 Skala 1:90 Rådhuset Besöksnä Besöksnäring i Fysisk planering Övergripande fysisk struktur Västsvenska Turistrådet Länsstyrelsen Västra Götalands län

Besöksnäring i fysisk planering - program för Övergripande fysisk struktur Västsvenska Turistrådet och Länsstyrelsen Västra Götalands län, mars 2012 Rapporten är utarbetad av Rådhuset Arkitekter AB i Uddevalla genom Carin Trägårdh och Johan Wahlström. Kartor, foton och illustrationer har, om inget annat angetts, tagits fram av Rådhuset Arkitekter. Kartorna i rapporten publiceras enligt Lantmäteriets/Metrias allmänna villkor, för SeSverige.

Förord År 2010 lades den svenska turismstrategin fast och därmed markerades den nationella viljan att göra Sverige till ett än mer konkurrenskraftigt resmål i världen. Det var ett avgörande beslut för besöksnäringen som idag beskrivs som Sveriges viktigaste och snabbast växande näring. Den första utmaningen är att internationellt öka kännedomen om varumärket Sverige och tillgängliggöra utbudet av bland annat naturoch kulturprodukter. Den andra utmaningen är att näringens företag ska utveckla och kvalitetssäkra hållbara produkter och destinationer som motsvarar högt ställda krav och som kan tillgängliggöras via de bästa kanalerna för information, kommunikation och bokning. Sverige är ett land med unika naturresurser och hög tillgänglighet för besökande gäster. Miljö- och naturresursvärdena som är en förutsättning för besöksnäringens tillväxt är dock sårbara och får inte överutnyttjas. Stor hänsyn till natur och miljö måste därför tas vid planering och utveckling av besöksnäringen. Västsvenska Turistrådet har 2010 tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götaland och Kommunalförbundet i Skaraborg tagit fram skriften Besöksnäring i fysisk planering - en vägledning, som handlar om hur besöksnäringen kan behandlas i de kommunala översiktsplanerna, och hur avvägningen mellan besöksnäringens anspråk på mark- och vatten och andra intressen kan göras. Detta arbete är en tillämpning av ovanstående projekt. Det handlar om en metod att ta fram underlag för den fysiska planeringen genom att turismens och besöksnäringens anspråk på mark och vatten, infrastruktur etc konkretiseras och visualiseras på kartor, och om hur Geografiska InformationsSystem (GIS) kan användas för detta ändamål. GIS- informationen har i detta fall använts för att beskriva turismen och besöksnäringens fysiska struktur dels inom hela Västra Götaland, dels särskilt för Skaraborg, där informationen kunnat detaljeras mer än på den övergripande regionnivån. Det framtagna GIS- underlaget har också använts i tillämpningsprojektet Program för besöksområdet Hornborgasjön - Varnhem - Valle, som redovisas i en särskild rapport. Vår förhoppning är att den presenterade metoden ska underlätta för kommuner och andra som arbetar med att utveckla turism och besöksnäring att planera för denna på ett klokt hänsynsfullt sätt. Genom att på ett tydligt sätt visualisera anspråken på kartor och redovisa dem i förhållande till andra intressen kan besöksnäringens och turismens ges en mer framträdande roll i komunerna fysiska planering än vad den har i dag. Gunilla Mitchell vd Västsvenska Turistrådet Dick Hedman Planeringsdirektör Länsstyrelsen Västra Götalands län

Medverkande i projektet Styrgrupp Gunilla Mitchell, vd Västsvenska Turistrådet Dick Hedman, Planeringsdirektör Länsstyrelsen Projektgrupp Bengt Frizell, projektledare Länsstyrelsen Klara Börjesson, Västsvenska Turistrådet, Falköpings kommun Lotta Nibell-Keating, Västsvenska Turistrådet Carin Trägårdh, Rådhuset Arkitekter AB Johan Wahlström, Rådhuset Arkitekter AB Kajsa Björquist Rådhuset Arkitekter AB Stödpersoner/sakkunniga Anders Bergström, Hornborgasjöns förvaltning, Länsstyrelsen Ann Charlotte Eriksson, Trafikverket Ann-Katrin Larsson, Kulturmiljöenheten, Länsstyrelsen Lars Jacobzon Kulturmiljöenheten, Länsstyrelsen Jörel Holmberg, Naturvårdsenheten, Länsstyrelsen Thorbjörn Schafferer, Naturvårdsenheten Länsstyrelsen Eva Olsson, Landsbygdsenheten, Länsstyrelsen Eva-Marie Samuelsson, Planarkitekt, Falköpings kommun Tina Carling-Hellsvik, Stadsarkitekt, Skara kommun Torsten Lundin, Planarkitekt, Lidköpings kommun Maria Palmqvist, Samhällsbyggnad, Skövde kommun Marie Wennerholm, Skara Turistbyrå Torbjörn Lindstedt, Skaraborgs Kommunalförbund Samtalsgrupper I samtalsgrupperna har deltagit: Lokalt verksamma entreprenörer inom besöksnäringen Representanter för Broddetorps samhällsförening Västergötlands museum genom Maria Vretemark och Tony Axelsson Falbygdens museum genom Peter Jankavs Paraply Fågelvägen genom Helena Dahlström, 4 Besöksnäring i fysisk planering

Innehåll Sammanfattning 6 Fysisk struktur för besöksnäringen 6 Inledning 7 Bakgrund 7 Syfte 7 Metod 8 Projektet övergripande fysisk struktur 8 Viken information är relevant? 8 Att bygga kartor som visar på övergripande fysisk struktur 8 Underlag 11 Länsstyrelsen och andra statliga myndigheter 11 Västsvenska Turistrådet 12 Underlag från andra källor 14 Vilka besöksmål har valts ut? 15 Kartor Skaraborg 16 Naturvärden 16 Kulturvärden 19 Särskilda intressen 20 Övrigt 22 Infrastruktur 25 Besöksmål Ekonomisk struktur 29 Kartor Västra Götaland 30 Besöksmål 30 Ekonomisk struktur 33 Bilaga: Kartor med teman Besöksmål och Ekonomisk struktur Fyrbodal besöksmål Fyrbodal ekonomisk struktur Göteborgsregionen besöksmål Göteborgsregionen ekonomisk struktur Sjuhärad besöksmål Sjuhärad ekonomisk struktur Kustområdet besöksmål Kustområdet ekonomisk struktur Fysisk struktur 5

Sammanfattning Fysisk struktur för besöksnäringen Detta arbete är en tillämpning av projektet Besöksnäring i fysisk planering - en vägledning, som handlar om hur besöksnäringens anspråk på mark och vatten kan behandlas i kommunernas fysiska översiktsplaner. Syftet är att tillämpningen ska ge underlag för den fysiska översiktplaneringen och på andra relevanta nivåer genom att turismens och besöksnäringens anspråk på mark och vatten, infrastruktur etc konkretiseras på kartor. I arbetet presenteras en metod för hur Geografiska Informations- System (GIS) kan användas för att ta fram underlag och överföra och visualisera informationen på kartor. GIS- informationen har i detta projekt använts för att beskriva turismen och besöksnäringens fysiska struktur dels inom hela Västra Götaland, dels för Skaraborg, där den överförda informationen är mer detaljerad än på den övergripande regionnivån. Arbetet presenteras i tematiska kartor där objekt och områden med intresse för besöksnäringen utgör det huvudsakliga innehållet. Till kartorna hör beskrivande text. Kartredovisningen är detaljerad vad gäller Skaraborg. I anslutning till varje tematisk karta visas en regionkarta med ett mindre detaljerat innehåll. På regionnivå redovisas också besöksmål och ekonomisk analys. I en bilaga redovisas motsvarande kartor även för Fyrbodal, Göteborgsregionen och Sjuhärad. Dessutom redovisas också och på samma sätt hela Bohusläns kustområde sammanhållet. 6 Besöksnäring i fysisk planering

Inledning Bakgrund Västsvenska Turistrådet beviljades under 2010 projektmedel från Länsstyrelsen i Västra Götaland med syfte att utarbeta en metodik för bättre tillvaratagande av besöksnäringen i fysisk planering. Projektet utmynnade i en vägledning som ska underlätta för kommunerna att behandla och processa turistiska frågeställningar i översiktsplanen. I arbetet med vägledningen identifierades tre skilda planeringsnivåer vad gäller turism och besöksnäring. Dessa är: Den övergripande fysiska strukturen för turism och besöksnäring i ett område eller region, nivå 1 Program för besöksnäringen inom utpekade besöksområden, nivå 2 Kommunal planering genom fördjupade översiktsplaner och/eller detaljplaner, nivå 3 Västsvenska Turistrådet har i samverkan med deltagande partners (Länsstyrelsen, VG-regionen och Skaraborgs kommunalförbund) valt att gå vidare med tillämpningsstudier för de två första nivåerna. Tillämpningen utförs vad gäller den övergripande fysiska strukturen som en fullskalestudie i Skaraborg utifrån en grundstruktur som är tillämplig i hela Västra Götaland och redovisas i denna rapport. Det tillämpningsprojekt som behandlar programnivån redovisas i en särskild rapport Besöksnäring i Fysisk planering - Program för besöksområdet Hornborgasjön Varnhem - Valle. Arbetet utförs i nära samverkan med destinationsutvecklingsprojektet - TurismStrategi Skaraborg. Syfte Syftet med detta tillämpningsprojekt är att utveckla en metod för att identifiera och redovisa turismens och besöksnäringens fysiska struktur i Västra Götaland beskriva redskap för presentationer och geografiska analyser (GIS) genomföra en fullskalestudie i Skaraborg och i vissa delar även i Västra Götaland. samordna projektet med relevanta planeringsunderlag som redovisar turistiska intressen, t.ex brunvitskyltning och turistvägsprojekt och besöksintressanta naturreservat. Fysisk struktur 7

Metod Projektet övergripande fysisk struktur I detta arbete presenteras en metod för hur Geografiska Informations- System (GIS) kan användas för att överföra och visualisera information relevant för turism och besöksnäring på kartor. GIS- informationen har använts för att beskriva turismen och besöksnäringens fysiska struktur dels inom hela Västra Götaland, dels för Skaraborg, där informationen är mer detaljerad än på den övergripande regionnivån. Arbetet presenteras i tematiska kartor där geografiska objekt och områden som har intresse för besöksnäringen utgör det huvudsakliga innehållet. Till kartorna hör beskrivande text. På motstående sida redovisas två olika sätt att visa besöksmål utefter sträckan Falköping - Ulricehamn. Båda kartbilderna visar att besöksmål finns på sträckan. På den övre bilden visas objekt enligt kartan över besöksmål i Västra Götaland. Originalskala 1:500 000. Den mellersta kartbilden visar de 81 objekt som finns listade i foldern Ekomuseum Falbygden-Ätradalen. Originalskala för folderns karta är ca 1:200 000 Endast några av de 81 objekten som listas i foldern som är framtagen för den mindre lokala skalan bedöms kunna utgöra betydande besöksmål i den större regionala skalan. Den detaljerade kartans original visas nederst. Viken information är relevant? Ett första steg i arbetsprocessen har varit att ta fram objekt och områden som är av särskilt intresse för turism och besöksnäring. I rapporten Besöksnäring i Fysisk planering - en vägledning användes begreppet reseanledning för att beskriva attraktiviteten för en extern besökare att besöka en visst besöksmål eller en viss destination (dvs en plats, ort eller område). Reseanledningar till Skaraborg beskrevs i rapporten under rubrikerna Natur- och kulturupplevelser, Vänern, Vättern och Göta kanal, Mötesindustrin samt Attraktioner och evenemang. Reseanledningarna, och då främst natur- och kulturupplevelser har utgjort utgångspunkter för beskrivningen av Skaraborgs besöksmål i olika tematiska kartor i denna rapport. Att bygga kartor som visar på övergripande fysisk struktur Besöksmål Kartorna har tagits fram i två steg. I det första steget visas bakgrundsinformation kring var värdeobjekt och var värdefulla områden finns under tre olika teman, natur, kultur och övrigt baserat på reseanledningar enligt ovan. En samlad bild av den fysiska strukturen fås genom att ett urval görs i nästa steg av vad som utgör besöksmål från de tematiska kartorna. Besöksmålen överförs till en och samma karta samtidigt som de i stället för att redovisas som punkter ytbildas i den mån det är möjligt. Kartan ger en samlad bild över vilka objekt och områden av värde för turismen och besöksnäringen i området. 8 Besöksnäring i fysisk planering

61 s kn 164 Hogstorp Herrestad Sunningen Ammenäs E6 Uddevalla 44 Analys Tahult Skårtorp Rya Hindås Stora Sandared Gång- Härryda Svartehallen Olsfors Härryda Lilla kn Edet Björröd 27 Sollebrunn Göta 27 I fortsatta analyser kan de enskilda objekten sammanföras Bosnäs Målsryd Benareby St. BugärdeRävlanda 42 41 på 27 kartor till Mölndal Ucklum Fåglavik Gräfsnäs Rydboholm sammanhängande besöksområden, stråk eller turistvägar. Viskafors Kartanalysen Aplared Tulebo Nygård Snugga Hällingsjö Herrljunga Hillared kan användas som underlag vid kommunernas översiktliga 181 planering Lindome Lödöse 190 rumma 27 156 och vid lokaliseringsstudier Alvhem Östadkulle för Hyssna t ex turistanläggningar Vårgårdaoch andra 183 Sexdrega satsningar för besöksnäringen som Marks gör anspråk kn Skepplanda Sätila Rydal Fritsla på användning 41 182 av mark- 154 LjungAnnelund Älvängen Ale kn 42 och Diseröd vatten. 180 Kinna 156 Svenljunga Den Nödinge-Nol sammanställda Sjövik planeringsinformationen Alingsås kan också stämmas hem V BodarnaHjälmared av mot annan information Björboholm för att ge en fördjupad kunskap Borgstena om besöksnäringens fysiska struktur. I Ingared detta arbetet har företagsinformation Holsljunga 183 (från Rödbo Norsesund Björketorp Surte Gråbo Öxabäck 42 Basetool, Västsvenska 190 Olstorp turistrådet Tollered och andra Torestorpkällor) använts 154 för att visa Nitta Olofstorp Floda Horred Hedared sambandet Angered Töllsjö mellan näringen och de utpekade besöksmålen. Överlida Bredared Fristad E45 180 En karta 41 Östra Rångedala som redovisar Kåhög den Lerum Sandhult Frufällan övergripande ekonomiska strukturen har tagits Öxeryd Mjöbäck Tosseryd fram på det Öjersjö viset. Företagsinformationen kompletterar Sjömarken bilden av den Dalsjöfors Tahult Skårtorp Rya Hindås Sandared fysiska strukturen genom att områden och objekt pekas ut där Gång- Härryda Olsfors det finns Härryda kn Mårdaklev Björröd 27 näringsverksamhet som har bas i turism och 27 besöksnäring. Bosnäs Målsryd Benareby St. Bugärde 27 Rävlanda 41 Mölndal Orusts kn Ljungskile Väne-Åsaka E45 Mellerud ArentorpEmtungaTråvad Velanda Främmestad Hedekas Infrastruktur Högsäter Sjuntorp E45 Essunga kn Hjärtum 42 För att 167 Larv förstå sammanhanget med annan fysisk struktur som boende, olm Varekil Jonslund sund Svenshögen Upphärad Vedum Stora Svanvik Svartehallen vägar etc Lilla har Stigen Färgelanda även Edet en karta tagits fram som beskriver den övergripande Näs Sollebrunn Göta 160 Ödeborg 173 Brålanda ingle infrastrukturen runt besöksmålen. 42 Ucklum Fåglavik Myggenäs 170 Gräfsnäs Hallerna Nygård Herrljunga 2kärr Höviksnäs 172 Frändefors 181 Örslösa Höga Skala och uppgift Lödöse 190 rreby 169Munkedal Alvhem Östadkulle Vårgårda 183 s kn Jörlanda Urvalet av besöksmål och avgränsning av turistiskt intressanta besöksområden görs Älvängen lämpligen Ale kn utifrån vilken planeringsuppgift och skalnivå Aröd och Lane Skepplanda E45 Tun 182 Ljung Hogstorp a Kode 42 44 Diseröd 180 187 Uddevalla Kareby som planeringen Vänersborg Nordkroken ska redovisas i. Herrestad Tjuvkil Sjövik Vargön Järpås Nödinge-Nol Alingsås d Sunningen 168 I detta arbete redovisas V två Bodarna skalnivåer. HjälmaredDels redovisas Västra Götaland Ammenäs 44 61 Björboholm Grästorp St. Levene Borgstena Kärna E6som Rödbo helhet på en övergripande Norsesund Jung skalnivå, dels redovisas Skaraborg i en Ingared 183 mer detaljerad Surte skala, Trollhättan Gråbo liksom också 47övriga delområden i regionen 42 190 47 (kommunalförbundsvis). Olofstorp Båda Floda nivåerna är övergripande Hedared och slutresultatet Fristad Olstorp Säve Tollered Orusts Nolvik kn Ljungskile Väne-Åsaka Angered E45 Töllsjö Bredared EmtungaTråvad llö- E45 Främmestad Arentorp Velanda 180 Björlanda blir orienterande. Kåhög Lerum Sjuntorp Essunga Sandhult kn Frufällan söbjörkö Hjärtum 155 167 HjuvikAndalen Öjersjö önö Varekil sund Svenshögen otösvanvik Näs 160Asperö Myggenäs Styrsö 170 Donsö Hallerna kärr Höviksnäs VrångöHöga Billdal 169 s kn Jörlanda Aröd och a d Tjuvkil Kärna Kode Nolvik llö- Björlanda söbjörkö 155 HjuvikAndalen önö otö Asperö Styrsö Donsö Vrångö Vänersborg Trollhättan Öxeryd Upphärad Nordkroken E45 Vargön Åsensbruk Bränna 47 Grästorp Innehåll Sida Karta... Hulu 2 Register... 3 Ekomuseum Falbygden- Ätradalen... 4 Översiktskarta... 4 Besöksmål... 4-11 Aktiviteter... 12 Evenemang... 12 Foton... 13 Annonsstöd... 14-15 Adresser, tel m. m.... 16 35 157 Kareby 168 Säve Tulebo Snugga Dals Källor och behovet av att kunna bygga egna rumma databaser 27 Lindome 156 Sexdrega Flera källor finns att tillgå för att Hyssna Sätila få information Rydal Fritsla till de olika kartorna och en detaljerad redovising av Marks vad som knanvänts 41 154 i denna rapport följer under rubriken Underlag. Kinna 156 Svenljunga Från en baskarta är det möjligt hematt ta fram grundläggande information som te.x. vattenytor Björketorp för Vänern, Vättern och Göta Kanal. Holsljunga Grundkartan visar även var stadskärnor och Öxabäck vägar finns. Alla stadskärnor/samhällen är dock inte Horred av intresse för besöksnäringen. I detta Torestorp 154 Överlida arbete har baskartan därför 41bearbetats med olika urval för Östra att visa på den fysiska strukturen för besöksnäringen. Mjöbäck Vissa källor som är bra och lämpliga används ofta inom annan fysisk planering, ett bra exempel är länsstyrelsernas GIS-datatjänst. Mårdaklev För att få fram ett planeringsunderlag som på ett heltäckande sätt beskriver besöksnäringens anspråk behövs ytterligare information. Billdal 172 Bäckefors 42 Hällingsjö 44 187 Järpås St. Levene 47 Saleby Jung Kvänum Gudhem 47 Ullervad LugnåsEkedalen 193 Hällekis 201 200 Falköping FlobyOdensberg 47 193 201 181 46 193 Tidan Vartofta 44 Källby Kinnarp Götene Timmersdala Väring Filsbäck torp Lundsbrunn Lerdala Åsarp StöpenUlvåker Vinninga 200 Annelund Trädet Eggby 184 Ti 49 49 Saleby Axvall Varnhem Skövde Igelstorp Blidsberg 182 Ardala 194 Älmestad Dalum Skultorp Värsås Timmele Kvänum Nitta Hökerum 46 184 Korsber Stenstorp 46 Rångedala Ulricehamn Tosseryd Gudhem Äspered 47 Larv 157 Ekedalen 193 Sjömarken Marbäck Jonslund Vedum Dalsjöfors Falköping Hulu FlobyOdensberg 47 193 Dannike 181Vegby Gällstad 46 193 Vartofta Kinnarp Länghem Dalstorp torp Ljungsarp Åsarp 157 156Trädet Limmared Rydboholm Viskafors Äspered Aplared Hillared 20 Vartofta Kälvene Slutarp 21 22 Näs 23 Kinnarp 19 Ljungsarp Vårkumla Vartofta- 25 24 Åsaka Brismene Kättilstorp 28 27 38 33 Åsarp 31 29 37 32 30 39 Börstig Vistorp 42 36 Grimsås 43 40 44 Trädet Solberga 34 45 Humla 46 47 Ambjörnarp 59 Älmestad Cykelväg Åsunden Jäla Döve 184 Ardala Yttern 41 Fivlered Blidsberg 49 48 51 50 Dalum 27 Vinsarpssjön 55 54 56 53 52 Lönern Kölingared 58 57 Vållern 60 66 61 63 Timmele 65 Jogen 67 68 Knätte 64 70 69 Liared 71 75 62 73 72 74 Nordsjön Hössna 81 Gullered 76 77 78 82 79 Strängseredssjön 80 Sörsjön Ätran 184 Uddebo Blidsberg Grimsås 182 Älmestad Dalum Ambjörnarp Timmele 27 Hökerum 46 Dannike Sjötofta Länghem Uddebo Sjötofta Ulricehamn 157 Marbäck Vegby Gällstad Limmared 12 Dalstorp 49 Axvall Varnhem Åsle 11 9 1 4 2 10 5 Mularp 8 7 6 3 13 Karleby 15 Ålleberg 14 Falekvarna Luttra 16 18 17 Slöta Skörstorp 156 Eggby Ätran Stenstorp 46 Strängsered Skultorp Framsida: Maj Sandahl - Foto: Ola Högberg Teckningar: Maj Sandahl, Ulla-Britt Öckerman Karta: Staffan Philipsson Skövde Mariestad Ti 49Igelstorp Sjötorp 194 Lyrestad Värsås 202 Korsber 202 T Fysisk struktur 9

Sådan kan finnas att hämta från lokala källor (t.ex. vandringsleder eller specifik turistinformation) från den aktuella platsen eller genom att nya egna databaser tillskapas utifrån tillgänglig information som inte tidigare är redovisad i databaser eller på digitala kartor. Den tid det tar att lägga upp en databas från grunden beror på vilken kvalitet grundmaterialet har. Att lägga in tabelldata i ett kalkylark går snabbt, medan det kräver mer tid att koordinatsätta objekten i tabellen med t.ex. internettjänsten Google Maps som grund. Att i ett GIS-program lägga in objekten på en karta kräver kunskap dels i den programvara som används, dels i vilka koordinatsystem med tillhörande projektioner som ska användas och hur de noteras. För att den information som läggs in på karta ska bli användbar i en fortsatt analys behöver också viss grunddata kring det inlagda objektet följa med (t ex besöksantal, säsong eller kapacitet). Kvaliteten på den egna databasen varierar beroende på hur mycket specialkunskap som finns och hur detaljerat material som krävs. Vilken kvalitet som behövs bestäms utifrån vad som ska redovisas. I en övergipande skala kan det vara av större intresse att se t ex var boendeanläggningar finns och om de ligger i anslutning till besöksmål än vad boendeanläggningen heter och vilken typ och storlek den har. Den övergripande strukturen kan utläsas utan att detaljinformation om de enskilda objekten behövs. Skalnivån och uppgiften har betydelse även här. Grundkartor och programvaror Den karta som används som baskarta är GSD- översiktskartan i vektorformat, upprättad av Lantmäteriet. ArcView har använts som GISprogramvara. 10 Besöksnäring i fysisk planering

Underlag Länsstyrelsen och andra statliga myndigheter Vägvisningsmål till besöksmål I rapporten Vägvisning till besöksmål med höga natur- och kulturvärden ges förslag på besöksmål som har och bör ges vägvisning med brunvita informationskyltar. Utpekade besöksmål i rapporten är beskrivna efter besöksanledning (natur, kultur, övrigt) och klassificerade i fyra steg efter antal besökare per år enligt, Nivå 1 - värda hela resan (över 100 000 besökare /år), Nivå 2 - Värda att göra en avstickare till (10 000 till 100 000 besökare/år), Nivå 3 - Värda att besöka när man är i närheten (under 10000 besökare per år) samt en nivå 4 (ej specificerat). Gemensamt för besöksmålen är att informationsskylt och parkeringsplats ska finnas vid besöksmålet. Besöksmålsmålen är angivna som punkter med koordinater. I rapporten ges också förslag till turistområden och turistvägar. Rekommendationen är att mer detaljerade studier utförs innan ansökningar om vägvisning görs till Trafikverket. I Västra Götaland finns för närvarande endast en turistväg skyltad, Kustvägen i Bohuslän. För ytterligare en turistväg ska enligt rapporten en ansökan ha skickats till Trafikverket: Turistväg Falbygden- Hornborgabygden-Valle-Sjön Östen LstGIS LstGIS är en digital databas som är allmänt tillgänglig. Från databasen kan användaren ladda hem geodatafiler med information om aktuella gällande allmänna intressen, som riksintressen, naturreservat och kulturmiljöer etc. Länsstyrelsen arbetar kontinuerligt med att förbättra informationen och tillgängligheten i kartsystemet. Databasen innehåller ytbildade objekt med GIS- information av god kvalitet. Filerna innehåller också information om i vilken skala som avgränsningarna är gjorda. Genom att information från denna databas har samkörts med vägvisningsmål från rapporten Lst 2011:66 har information tagits fram som beskriver vilka ytor besöksmålen har. I denna rapport har ett urval av naturreservat, Natura 2000- områden och andra skyddade områden gjorts efter bedömningen om de är lämpliga att besöka. Gemensamt för de utvalda områden är att de är skyltade och att parkeringsplats finns. Dessa områden är också redovisade som besöksmål. Länskartan Länskartan finns som tittskåp och redovisar intressen enligt ovan med kyrkor, sevärdheter, vandringsleder etc tillagda. Det går inte att ladda hem dessa filer, databasen lämpar sig därför bäst som orientering. Fysisk struktur 11

Riksantikvarieämbetet Ämbetet tillhandahåller två databaser, Fornminnesregistret FMIS och Bebyggelseregistret BBR, som redovisar kulturvärden. Båda databaserna innehåller information i filer som är möjliga för nedladdning. Data finns både som punkter och som ytbildade objekt. Båda registren innehåller också GIS- information av god kvalitet. Fornminnesregistret (FMIS) innehåller samtliga lagskyddade fasta fornlämningar. Det går också att genom urval ta fram data som visar på fornlämningar av en viss typ, som t ex megalitgravar, boplatser etc. Bebyggelseregistret (BBR) innehåller information om byggnader som t ex byggnadsminnen och kyrkobyggnader. Trafikverket Vägvisning Vägverket har tidigare haft en författningsamling om vägvisningsplan för turistiskt intressanta mål m m i Västra Götalands län (VVFS 2004:146). Denna är numera upphävd men de utpekade vägvisningsmålens skyltning finns kvar. Enligt de tidigare föreskrifterna finns en turistväg fastlagd och skyltad Kustvägen i Bohuslän. Rastplatser Information om rastplatser finns att få från Trafikverket men informationen är inte koordinatsatt. Informationen från Trafikverket har därför bearbetats, koordinatsatts i punktform inlagd i tabell, varifrån datan har hämtats för överföring på karta. Statens fastighetsverk En databas med en mobiltelefonsapplikation finns utvecklad med målet att... hitta nya guldkorn bland Sveriges besöksmål. Informationstext om besöksmålet finns och dess läge visas på en karta. Applikationen utgår från användarens aktuella position och visar samtliga besöksmål i närheten på en karta vilket ger god överblick för användaren. Informationen har i detta arbete lagts in som bakgrundsmaterial. De flesta av de angivna besöksmålen återfinns i rapporten Lst 2011:66. Västsvenska Turistrådet Basetool Västsvenska Turistrådet administrerar en databas där uppgifter om besöksnäringen i Västsverige samlas i en Virtuell turistbyrå. Uppgifterna hålls ajour av besöksnäringen/branschen själv. Databasen innehöll våren 2011 ca 7000 objekt sorterade under olika temarubriker som bo, äta, aktiviteter etc. Informationen är av skiftande kvalitet. Som exempel finns objekt inlagda under fel rubrik med fel koordinater, vissa objekt 12 Besöksnäring i fysisk planering

saknar koordinater eller samma objekt har lagts in flera gånger under samma eller olika teman. I detta arbete har använts ett urval objekt under rubrikerna boende, mat och dryck, aktiviteter, sevärdheter och evenemang. Objekten är koordinatsatta i punktform. Det går att välja bland mängden information från de respektive objekten genom det sätt informationen tas ut från databaserna. I detta arbete har en enkel tabell skapats med namn, kategori och koordinater. Eftersom kvaliteten är så skiftande i databasen bör informationen användas som komplement till annan grunddata eller kvalitetssäkras med t.ex. empirisk information och lokalkännedom. Företagsklassificering Västsvenska turistrådet har klassificerat företag inom branschen turism och besöksnäring efter den marknadspotential företagen har för sin verksamhet och hur företagen sköter sin kommunikation gentemot kund sett ur ett omvärldsperspektiv. 1 Företagen har på detta vis delats in i tre steg: Steg 3- Världen, Steg 2- Norden och Steg 1- Sverige. Steg 3- företag bedöms kunna locka besökare från hela världen. Företaget ska bl a vara tillgänglighetsinventerat, verka för säsongsförlängning, vara öppet för spontanbesök och kunna svara inom 24 timmar på förfrågningar. I steg 2 bedöms företag kunna locka besökare från Norden. Något lägre krav ställs på hur kontakter hanteras och hur företaget verkar mot marknaden i stort. Marknadsföringsmaterial och internettillgänglighet ska vara översatt till engelska. Namnen på steg 3 och steg 2- företagen samkördes med Basetooldatabasen för att få fram koordinater i punktform för redovisning av verksamheternas läge. Konferensanläggningar Västsvenska Turistrådet har viss information om konferensanläggningar insamlad. Denna har kompletterats med ett urval från Basetool/ Västsverige enligt ovan och med information från en extern konferensarrangör som verkar i Västsverige. Den samlade informationen har klassificerats efter storlek på konferensanläggningen och efter underlagets kvalitet. Punkter med geografisk information har kopplats till konferensanläggningarna och lagts in på karta. Länsprogram för natur- och kulturturism 2007 I rapporten med underrubriken Trender, turism och statistik finns ett underlag som ger en bild av trender som påverkar resandet och som visar turist- och besöksmålsutvecklingen 2000-2006. I rapporten finns ett antal populära besöksmål utpekade. Informationen har använts som komplement till besöksmålen då den innehåller besöksmål med annan 1. Sverige - Norden - Världen, Företagskategorisering för ökad exportmognad, Västsvenska Turistrådet Fysisk struktur 13

klassificering än t ex de besöksmål som anges i rapporten Lst 2011:66. Bl a ingår nöjesparker och hantverksindustri i rapporten. Underlag från andra källor Gästhamnar Underlaget till redovisningan av gästhamnar är hämtat från hemsidan Svenska Gästhamnar (http://www.svenskagasthamnar.se/). Ett urval har gjorts som visar gästhamnar i Västra Götaland. Databasen innehåller 193 gästhamnar. Information om läge och kapacitet har förts in i tabellen. Kvaliteten på underlaget är god men det är mer osäkert om samtliga gästhamnar i regionen finns med. Museer En ny databas för detta projekt har tagits fram utifrån en lista av museer från Kulturnät Sverige (http://www.kultur.nu/) och ett urval av objekt från Basetool. Information från Västsvenska Turistrådets länsprogram för natur- och kulturturism användes också. Ca 100 museer i 32 kommuner lades in i databasen. Kompletterande information om besökstal har inhämtats från Museer och konsthallar 2008 - Kulturen i siffror 2009:4 och 2010:6 och från Länsprogram för natur- och kulturturism 2007. Genom en enkel sökning på respektive museums namn i Google maps respektive Basetool kunde koordinater tas fram för varje enskilt objekt. Vandrings- och cykelleder Pilgrimsleden har lagts in efter en analog kartbild. Andra leder finns redovisade i baskartan. Ytterligare leder kan läggas till utifrån lokalt material om det finns behov i den aktuella planeringssituationen. Arenor Genom att söka på kommuner hos biljettförsäljaren Ticnet var det möjligt att lägga upp en databas på publika arenor, teatrar och liknande, där återkommande eller enstaka arrangemang för publik ordnas. Uppgifter om kapacitet och frekvens för arrangemangen ger underlag till en sortering av informationen. Cirka hundra arenor sålde biljetter via Ticnet i Västra Götaland när sökningen gjordes. 14 Besöksnäring i fysisk planering

Vilka besöksmål har valts ut? En utgångspunkt för val av besöksmål i Västra Götaland och i Skaraborg har varit länsstyrelsens rapport 2011:66. Rapporten behandlar dock endast besöksmål som har sin grund i med natur och kulturupplevelser och ger därför inte en heltäckande strukturbild över besöksmålen i Skaraborg och Västra Götaland. Besöksmålen i Göteborg ingick inte i arbetet eftersom besöksmålen här liksom i andra städer sällan behöver skyltar med vägvisning för att uppmärksammas. Länsstyrelsens underlag har kompletterats med besöksmål utifrån annat underlag enligt följande urval: Arenor med kapacitet på tusentals besökare och som har återkommande arrangemang (t.ex. konsertarenor, konsert- och operahus). Besöksmål som inte är angivna i länsstyrelsens rapport men som är utpekade som turistattraktioner i rapporten Länsprogram för natur- och kulturturism 2007. Begreppet bygger på att 50% av tillfrågade tillresta turister kände till namngivna besöksmål i den region de besökte. Museer med ett årligt besöksantal på över 40 000 personer och som inte är utpekade i länsstyrelsens rapport. För Skaraborg (men inte hela Västra Götaland) har stadskärnor där centrumhandel och stadsliv utgör besöksanledningar pekats ut under arbetets gång. På detta vis definieras 17 besöksmål för Göteborg och 3 besöksmål för Borås samt 8 ytterligare besöksmål inom Skaraborg. Urvalet bygger på en bedömning av besöksmålets betydelse och gör därför inte anspråk på att vara heltäckande. Andra exempel på besöksanledningar som inte återspeglas i detta urval är externa köpcentra. Reseanledningen är då handel. Även om de tillkommande besöksmålen inte är kvalitetsgranskade på samma sätt som är gjort i länsstyrelsens rapport 2011:66 ger kompletteringen ändå en god bild över var de viktigaste och mest besökta målen finns. Sett utifrån den skalnivå som används i rapporten blir därför urvalet acceptabelt. Göteborg dominerar som besöksanledning i regionen med 17 mål. Detta återspeglar bilden av besöksnäringen i stort, i Göteborg är antalet gästnätter per år ca 3 000 000 jämfört med t ex Skara kommun med ca 160 000 gästnätter per år. Fysisk struktur 15

Kartor Skaraborg Naturvärden Syfte Syftet är att få en översiktlig orientering över var objekt, som kan vara av intresse för turism och besöksnäring och som har sin grund i naturvärden, är belägna. Databaser - Kartlager LstGIS - Riksintresse natur, naturreservat Riksintresseområden för natur utgörs av mark- och vattenområden som på grund av höga naturvärden har nationell betydelse. Exploateringsåtgärder får inte utföras som på ett påtagligt sätt skadar naturvärdena. Naturreservat är mark- och vattenområden som har särskilt områdesskydd enligt regler i miljöbalken på grund av att de är värdefulla naturmiljöer och/eller att de tillgodoser behovet av värdefulla områden för friluftslivet. Särskilda föreskrifter om vad som är tillåtet och inte gäller för områdena. Vandringsleder Informationen i detta lager kommer dels från urval som gjorts i översiktskartan, dels från en turistkarta om Pilgrimsleden. VVFS 2004:146 1 kap 1 - Turistiskt intressanta mål Förordningstexten till Vägverkets föreskrifter listar vägvisningsmål. Dessa har koordinatsatts. Vägvisningsmålen finns även med i rapporten Lst 2011:66 där en besöksanledning anges. I denna karta har ett urval gjort på vägvisningsmål med besöksanledningen naturvärden. LST 2011:66 Vägvisning till besöksmål med höga natur- och kulturvärden Besöksmål med besöksanledning natur har valts. Objekt är definierade enligt en nivåindelning 1-3 (motsvarar fler än 100 000 besökare/år ner till under 10 000 besökare/år). Objekten redovisas efter nivå. Objekt från LstGIS lämpliga för vistelse Naturreservat, Natura 2000- områden och andra skyddade områden som bedömts vara lämpliga för vistelse och besök. Gemensamt för utvalda områden är att de är skyltade och att parkeringsplats ska finnas. Västra Götaland Regionkartan visar besöksmål nivå 1-2 (över 100 000 besökare/år ner till mellan 10 000 och 100 000 besökare per år) 16 Besöksnäring i fysisk planering Kommentar Många besöksmål har sin grund i ett mark- eller vattenområde med betydelse för naturvården. Vissa objekt (t.ex. Vättern - område med riksintresse för natur) av allmänt intresse har för stor utbredning för att kunna kopplas till ett särskilt besöksmål. Väster om Billingen och runt Kinnekulle finns en koncentration av besöksmål och objekt från LstGIS.

Åmål Bengtsfors Skagern Gullspång Skagersvik Otterbäcken Vänern Dalbosjön Sjötorp Älgarås Lyrestad Unden Mellerud Mariestad Vänern Töreboda Besöksnäring - Fysisk struktur Skaraborg Natur Ullervad Undenäs Lugnås Hällekis Moholm Förklaring Tidan Lidköping Götene Källby Örslösa Forsvik Karlsborg Timmersdala Stöpen Ulvåker Fagersanna Vinninga Tun Skara Saleby Skövde Axvall Varnhem Besöksmål, natur nivå 1 och 2 Igelstorp Besöksmål, natur nivå 3 Ardala Grästorp St. Levene Jung Trollhättan Korsberga Vara Arentorp Gudhem Torbjörntorp Larv Falköping Vedum Lilla Edet Floby Vättern Ekedalen Sevärdhet/Äta/Bo Objekt från basetool Tidaholm Odensberg holm Herrljunga Vartofta Förklaring Regionkarta Kinnarp Vårgårda Risveden Hjo Stenstorp Emtunga Tråvad Sjuntorp Jonslund Objekt från LstGIS lämpliga för vistelse (Inventering och urval, januari 2012) Värsås Skultorp Kvänum Främmestad Turistiskt vägvisningsmål, natur (VVFS 2004:146) Tibro Eggby Järpås Vandringsleder (Översiktskartan) och Pilgrimsleden Mölltorp Lerdala Lundsbrunn Vargön Naturreservat (LstGIS) Väring Filsbäck Vänersborg Riksintresse 3 kap 6, Naturvård (LstGIS) torp Besöksmål,natur Nivå 1 och 2 Hökensås Åsarp 0 Mjörn Alingsås 5 10 15 20 km Skala 1:500 000 i A3-format Rådhuset Arkitekter AB Besöksnäring i fysisk planering

Åmål Bengtsfors Skagern Gullspång Skagersvik Otterbäcken Vänern Dalbosjön Sjötorp Älgarås Lyrestad Unden Mellerud Mariestad Vänern Töreboda Besöksnäring - Fysisk struktur Skaraborg Kultur Ullervad Undenäs Lugnås Hällekis Moholm Förklaring Tidan Lidköping Götene Källby Örslösa Forsvik Karlsborg Timmersdala Stöpen Ulvåker Fagersanna Vinninga Tun Skara Saleby Skövde Axvall Varnhem St. Levene Jung Trollhättan Turistiskt vägvisningsmål, kultur (VVFS 2004:146) Korsberga Vara Arentorp Vättern Besöksmål, kultur nivå 3 och 4 Övriga besöksmål, kultur (Urval enligt denna rapport) Besöksmål, museer, mer än 100 000 besök/år 10 000-100 000 och under 10 000 (06-09) Gudhem Torbjörntorp Larv Falköping Vedum Lilla Edet Hjo Stenstorp Emtunga Tråvad Sjuntorp Jonslund Besöksmål, kultur nivå 1 och 2 Värsås Skultorp Kvänum Floby Ekedalen Fast fornlämning enligt översiktskarta Tidaholm Odensberg holm Herrljunga Vartofta Förklaring Regionkarta Kinnarp Vårgårda Risveden Kyrka med ursprung mellan 1500-1900/ Kyrka med ursprung efter 1900 (BBR) Igelstorp Ardala Grästorp Främmestad Domkyrka eller, klosterkyrka/ Kyrka med ursprung innan 1500 (BBR) Tibro Eggby Järpås Byggnad eller anläggning med kulturhistoriskt värde (BBR)/ Besöksmål från Sevärt (SFV) Mölltorp Lerdala Lundsbrunn Vargön Kommunala bevarandeprogram (LstGIS) Väring Filsbäck Vänersborg Riksintresse 3 kap 6, Kulturmiljövård (LstGIS) torp Besöksmål, kultur nivå 1 och 2 Hökensås Åsarp 0 Mjörn Alingsås 5 10 15 20 km Skala 1:500 000 i A3-format Rådhuset Arkitekter AB Besöksnäring i fysisk planering

Kulturvärden Syfte Syftet är att få en översiktlig orientering över var objekt, som kan vara av intresse för turism och besöksnäring och som har sin grund i kulturvärden, är belägna. Databaser - Kartlager LstGIS - Riksintresse kultur, kulturreservat och kommunala bevarandeprogram Riksintresse för kulturmiljövård utgörs av mark- och vattenområden samt fysiska miljöer som har nationell betydelse på grund av stora kulturvärden. Kommunala bevarandeprogram för kulturmiljöer används som referensmaterial eftersom objekten är av olika kvalitet och aktualitet. SFV - Sevärt Här visas ett urval från publik applikation som visar på besöksmål som förvaltas av Statens fastighetsverk. RAÄ/BBR - Byggnadsminnen och kyrkor Ett urval från bebyggelseregistret har gjorts som visar på byggnadsminnen respektive kyrkor. Domkyrka, klosterkyrkor redovisas särskilt. VVFS 2004:146 1 kap 1 - Turistiskt intressanta mål Förordningstexten till Vägverkets föreskrifter listar vägvisningsmål. Dessa har koordinatsatts. Vägvisningsmålen finns även med i rapporten Lst 2011:66 där en besöksanledning anges. I denna karta har ett urval gjort på vägvisningsmål med besöksanledningen kulturvärden. Lst 2011:66 Vägvisning till besöksmål med höga natur- och kulturvärden Besöksmål med angiven besöksanledning kulturvärden har valts. Objekt är definierade enligt en nivåindelning 1-3 (motsvarar fler än 100 000 besökare/år ner till under 10 000 besökare/år) samt ytterligare en lägre ospecificerad nivå 4. Objekten redovisas efter nivå. Besöksmål egen inventering En egen lista med besöksmål har tagits fram under arbetet. Listan har kontrollerats mot vägvisningsmålen ovan. Besöksmål museer Ett urval av museer med dokumenterad besöksstatistik med motsvarande nivåindelning som för Lst 2011:66 ovan. Västra Götaland Regionkartan visar besöksmål nivå 1-2 (över 100 000 besökare/år ner till mellan 10 000 och 100 000 besökare per år). Kommentar De flesta besöksmål motsvarar sedan tidigare redovisade markoch vattenområden från Länsstyrelsens och kommunernas material. Kulturvärden finns också i stadskärnorna, kring Göta Kanal, Kinnekulle, Falbygden och Kållandsö med Läckö.. Fysisk struktur 19

Särskilda intressen Metodik Den fysiska strukturen för besöksnärningen kan även redovisas med enkla underlag för specifika intressen som följande kartor är exempel på. Syfte Exemplet visar det specifika intresset Megalitgravar och intresset äldre kyrkor. Områden med intressanta objekt kan identifieras. Databaser - Kartlager RAÄ/FMIS - Megalitgravar Urval från fornminnesregistret rörande fasta fornlämningar och stenkammargravar har använts. RAÄ/BBR - Kyrkor med ursprung före år 1500 Urval från bebyggelseregistret rörande kyrkor har använts. Kommentar En stor ansamling av stenkammargravar finns i radie inom en 1-2 mils radie runt Falköping. De flesta är dock inte intressanta för besökare eftersom de inte är röjda och kan visas. Flera äldre kyrkor finns runt Falköping mellan Töreboda och Skövde samt öster om Lidköping. Det storskaliga slättlandskapet mellan Vara och Lidköping innehåller jämförelsevis få så gamla kyrkor. Jämför även med kartan Skaraborg, kulturvärden. 20 Besöksnäring i fysisk planering

Åmål Bengtsfors Skagern Vänern Dalbosjön Unden Mellerud Mariestad Töreboda Vänern Besöksnäring - Fysisk struktur Skaraborg, kultur Koncept 2011-10-03 Förklaring Riksintresse kultur Lidköping Götene Karlsborg Kulturreservat (LstGIS) Kommunala bevarandeprogram (LstGIS) Kyrka med ursprung innan 1500/ Byggnad med kulturhistoriskt värde (BBR) Tibro Vänersborg Skövde Skara Vargön Grästorp Fast fornlämning enligt översiktskarta Besöksmål, vägvisningsmål (kultur) turistiskt intressant enligt VVFS 2004:146 Skultorp Trollhättan Hjo Besöksmål, kategori kultur Nivå 1och 2 Brunskylt 110803 (Arbetsmaterial) Vättern Besöksmål, kategori kultur Nivå 3 och 4 Brunskylt 110803 (Arbetsmaterial) Vara Besöksmål, kategori kultur Kompletterande förslag Sjuntorp Besöksmål, museer inventering 110909 Falköping Tidaholm Lilla Edet Herrljunga Förklaring Regionkarta Risveden Besöksmål, kategori kultur Nivå 1 och 2 Brunskylt 110803 (Arbetsmaterial) Hökensås Vårgårda 0 Mjörn Alingsås 5 10 15 20 km Megalitgravar Skala 1:500 000 i A3-format Rådhuset Arkitekter AB Åmål Bengtsfors Skagern Vänern Dalbosjön Unden Mellerud Mariestad Töreboda Vänern Besöksnäring - Fysisk struktur Skaraborg, kultur Koncept 2011-10-03 Förklaring Riksintresse kultur Lidköping Götene Karlsborg Kulturreservat (LstGIS) Kommunala bevarandeprogram (LstGIS) Kyrka med ursprung innan 1500/ Byggnad med kulturhistoriskt värde (BBR) Tibro Vänersborg Skövde Skara Vargön Grästorp Fast fornlämning enligt översiktskarta Besöksmål, vägvisningsmål (kultur) turistiskt intressant enligt VVFS 2004:146 Skultorp Trollhättan Hjo Besöksmål, kategori kultur Nivå 1och 2 Brunskylt 110803 (Arbetsmaterial) Vättern Besöksmål, kategori kultur Nivå 3 och 4 Brunskylt 110803 (Arbetsmaterial) Vara Besöksmål, kategori kultur Kompletterande förslag Sjuntorp Besöksmål, museer inventering 110909 Falköping Tidaholm Lilla Edet Herrljunga Vårgårda Risveden Förklaring Regionkarta Besöksmål, kategori kultur Nivå 1 och 2 Brunskylt 110803 (Arbetsmaterial) Hökensås 0 Mjörn Alingsås 5 10 15 20 km Skala 1:500 000 i A3-format Kyrkor med ursprung före år 1500 Rådhuset Arkitekter AB Fysisk struktur 21

Övrigt Syfte Syftet är att få en översiktlig orientering var objekt, som kan vara av intresse för turismen och besöksnäringen och som har sin grund i annat än natur- och kulturvärden (t ex friluftsliv eller nöjesparker) är belägna. Databaser - Kartlager LstGIS - Riksintressen Riksintresseområden för friluftsliv utgörs av mark- och vattenområden som på grund av höga värden för friluftslivet har nationell betydelse. Vänern och Vätterns vatten och strandområden är i sin helhet av riksintresse på grund av natur- och kulturvärdena. Inom områdena ska turismens och friluftslivets intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Översiktskartan - vattenyta Göta kanal Delar av de värden som riksintressena visar på denna karta hör samman med Göta Kanal. För att förtydliga sambanden visas vattenytan på kartan. VVFS 2004:146 1 kap 1 - Turistiskt intressanta mål Förordningstexten listar vägvisningsmål. Det enda utpekade objektet som inte faller in under kategorierna natur och kultur är Skara Sommarland. LST 2011:66 Vägvisning till besöksmål med höga natur- och kulturvärden Endast Skara Sommarland är utpekat i denna besöksanledningskategori. En föreslagen turistväg från rapporten redovisas också. Besöksmål egen inventering En egen lista med besöksmål har tagits fram under arbetet. Objekt är definierade enligt en nivåindelning 1-2 (motsvarar fler än 100 000 besökare/år ner till 10 000 till 100 000 besökare/år) eller för de stadskärnor som valts ut som oklassificerade. Arenor, teatrar och övriga anläggningar Urval från Ticnet har gjorts för att få en indikation på var besöksdragande anläggningar finns. Basetool - Urval på kategorin Aktiviteter För att komplettera bilden av var objekt av intresse för besöksnäringen finns visas dessa objekt. Typiska aktiviteter är gårdsbutiker, ridanläggningar, golfbanor, vandringsleder (utgångspunkt) och badplatser. Västra Götaland Regionkartan visar besöksmål nivå 1-2 (över 100 000 besökare/år ner till mellan 10 000 och 100 000 besökare per år) Kommentar Aktiviteter för besökare ligger främst inom och nära stadskärnorna och inom område av riksintresse för friluftsliv. Undantaget är aktiviteter med ursprung i enskilda lantbruk på jordbruksmarkerna runt Vara och Falköping. 22 Besöksnäring i fysisk planering

Bengtsfors Åmål Gullspång Skagersvik Skagern Vänern Otterbäcken Dalbosjön Sjötorp Lyrestad Älgarås Unden Vänersborg Vargön Trollhättan Sjuntorp Lilla Edet Mellerud Vänern Lidköping Främmestad Örslösa Källby Filsbäck Vinninga Tun Järpås Saleby Grästorp Ardala St. Levene Jung Kvänum Vara Arentorp Emtunga Tråvad Larv Jonslund Vedum Floby Hällekis Lundsbrunn Skara Odensberg Götene Lerdala Eggby Axvall Varnhem Stenstorp Gudhem Torbjörntorp Falköping Mariestad Töreboda Ullervad Lugnås Moholm Tidan Timmersdala Väring Stöpen Ulvåker Fagersanna Skövde Skultorp Ekedalen holm Igelstorp Tidaholm Värsås Korsberga Tibro Hjo Undenäs Forsvik Mölltorp Vättern Karlsborg Besöksnäring - Fysisk struktur Skaraborg Övrigt Förklaring Riksintresse 3 kap 6, Friluftsliv (LstGIS) Riksintresse 4kap 2, Turism och friluftsliv - rörliga friluftslivet (LstGIS) Göta kanal, vattenyta Ansökan om turistväg inlämnad till Trafikverket Turistiskt vägvisningsmål, övrigt (VVFS 2004:146) Besöksmål, övrigt nivå 1 Besöksmål, kategori övrigt Kompletterande förslag Arena, teater, konsertlokal, från tiotusentals platser ner till hundratal platser (Ticnet) Aktiviteter, t.ex. gårdsbutik, ridning, golfbana, badplats etc. (Basetool) Större sevärdhet med fritidskaraktär - Urval från basetool Sevärdhet/Äta/Bo Objekt från basetool Herrljunga Kinnarp Vartofta Förklaring Regionkarta Risveden Vårgårda Åsarp torp Hökensås Besöksmål, övrigt nivå 1 och oklassificerat (Lst 2011:66 och kompletterande förslag) Mjörn Alingsås 0 5 10 15 20 km Skala 1:500 000 i A3-format Rådhuset Arkitekter AB Besöksnäring i fysisk planering